Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015
Verksamhetsberättelse 2 (24) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för måluppfyllelse... 6 3.1 Ekonomiska förutsättningar... 6 3.2 Personella förutsättningar... 9 3.3 Organisatoriska förutsättningar... 9 3.4 Övriga förutsättningar... 10 4 Prioriterade läroplansmål och aktiviteter... 12 4.1 Respekterar andra människors egenvärde och integritet.... 12 4.2 Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta.... 13 4.3 Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.... 14 5 Övriga läroplansområden... 15 6 Resultat av mått... 16 6.1 Samlad analys och bedömning av resultat av mått... 16 7 Uppföljning av enheternas arbete med prioriterade läroplansmål 2015/2016... 19 8 Uppföljning av uppdrag i nämndens styrkort... 20 8.1 Nämnd... 20 9 Förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för 2016/2017... 23 10 Sammanfattning... 24
Verksamhetsberättelse 3 (24) 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uddevalla kommun har en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som utgår från Skolverkets kvalitetshjul (Planera, Genomföra, Följa upp och Analysera). I verksamhetsberättelsen ligger fokus på analysen som sedan ligger till grund för planeringen av det nya läsårets prioriterade mål och aktiviteter. Kvalitetshjulet ska snurra på alla nivåer i syfte att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Alla förskolechefer, rektorer och Barn- och utbildningsnämnden (huvudmannen) ska dokumentera kvalitetsarbetet i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom den kommunala verksamheten.
Verksamhetsberättelse 4 (24) 2 Verksamheten Uddevalla är en attraktiv utbildare för regionens ungdomar, sammantaget fanns under läsåret i snitt 3050 elever inom våra utbildningar inklusive gymnasiesärskolan. Antagningen visar att Uddevalla står stadigt och 48 % (45% 2014) av eleverna kommer från annan kommun än Uddevalla. Trenden är ökande. Andel elever som går i fristående gymnasieskola fortsätter att minska och nu går endast 6,7% av Uddevallas egna elever i fristående gymnasieskolor. Till detta kommer att andelen elever som söker sig utanför Uddevalla minskar. Andelen som fått sitt 1-handsval är på en god nivå 92 %. Utbildningsutbudet är fortsatt det mest omfattande i regionen. Utvecklingsarbete sker för att bredda utbudet ytterligare inom exempelvis naturbruk hösten 2016. Nationella lärlingsutbildningar erbjuds inom alla yrkesutbildningar som ett utbildningsalternativ. Idag går ca 170 elever lärlingsutbildning. Inom tre år är målsättningen att öka till 300 lärlingsplatser och för att nå detta startas lärlingsklasser inom Östrabo Yrkes och Agneberg. Elitidrottsgymnasiet består av NIU nationella idrottsutbildningar inom idrotterna fotboll, handboll och simning. Verksamheten är förlagd till Rimnershallen. Lärplattformen, Vklass, arbetas allt mer in i verksamheten. Den ger utökade möjligheter till dialog med elever och vårdnadshavare. Som exempel kan nämnas kursdokumentation och direktuppföljning när det gäller elevers närvaro. Utvecklingen vidare av lärplattformen är att den ska ge eleverna studiestöd genom att erbjuda fler lärtillfällen. Lärarna ska inom lärplattformen tillhandahålla lektionsmaterial, undervisningstöd samt ge möjlighet till dialog med elever kring studieplanering. Övergripande kompetensutveckling för lärare har varit inom läsförståelse, demokrati och medborgarskap samt drogförebyggande arbete. Lärares individuella kompetensutveckling planeras inom förstelärarsatsningen samt inom respektive rektorsenhets kompetensutveckling. Det internationella arbetet fortsätter inom rektorsenheter. som exempel kan nämnas samhällsprogrammets utbyte med flera länder däribland Turkiet (se bild), e- twinningprojekt samt projekt med Brasilien inom Handel- och administrationsprogrammet. Ett samarbete med Kunming, Kina, sker inom flera program till exempel inom Teknikprogrammet. Lärlingskompassen, som projektleds av Uddevalla gymnasieskola nationellt har syftet att främja lärlingsutbildning. Nu är ca 50 av landets gymnasieskolor med i nätverket och Skolverket har under 2014 stöttat verksamheten via statsbidrag omfattande sammantaget ca 3 miljoner kr inkl satsningen på utökning av antal lärlingsplatser inom Uddevalla gymnasieskola.
Verksamhetsberättelse 5 (24) Foto: Uddevalla gymnasieskola
Verksamhetsberättelse 6 (24) 3 Förutsättningar för måluppfyllelse Elevvolym 3.1 Ekonomiska förutsättningar Elevantalet stabiliseras nu och elevvolymerna är sannolikt ökande kommande år. Elevkullarna är fortfarande låga kommande år men ett antal faktorer bidrager nu till att summan för Uddevalla gymnasieskolas elevantal succesivt ökar. Andelen elever som söker sig till fristående eller andra skolhuvudmän visar en minskande trend. Till detta kommer att andelen elever som söker sig till Uddevalla gymnasieskola från andra kommuner inte minskar enligt befolkningsprognos utan ökar. En möjlig orsak till detta är att avtal om förstahandsmottagning är skrivet med flera kommuner inom Fyrbodal. Dessutom har flera nationella program och inriktningar inom Fyrbodal avvecklats medan Uddevalla har upprätthållit sitt utbildningsutbud och på så sätt blivit ett attraktivt val för regionens ungdomar. Det nuvarande utbildningsutbudet är nu komplett med 19 nationella program inklusive naturbruk, lärlingsutbildningarna utökas och elitidrottsgymnasiet är attraktivt. Sammantaget är utbildningsutbudet i Uddevalla nu helt unikt i regionen. En särskild faktor som bidrager till ökande elevvolymer är andelen nyanlända till Introduktionsprogrammen, IM, som ökar. Vi har nu 240 inskrivna totalt varav flera från andra kommuner utifrån att boende etableras i Uddevalla. Bedömning är att vi fram till HT 16 närmar oss 300-350 nyanlända. Genomgångstiderna är 2-4 år för att erövra språk och behörighet för nationella program. Påverkan på gymnasiets elevvolymer blir tydlig och till det kommer att nyanlända kommer i alla åldersgrupper i Uddevalla samt hos våra köparkommuner. Hur mycket detta sammantaget påverkar kommande elevvolymer är svårberäknat men ökningen i årskullarna kommer sannolikt vara i entals %. För Uddevalla är ökningen i gymnasieålder av andelen nyanlända ca 5-6%. År 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 15-okt 4079 3911 3799 3591 3329 3087 2989 2976 3003 Källa Extens Interkommunal ersättning, IKE I och med att elever från andra kommuner inte minskar enligt befolkningsprognos förstärker det gymnasieskolans budget. Bibehålls denna trend kommer utfallet kommande år att fortsätta bidra till att gymnasieskolans ekonomiska förutsättningar förbättras. 2012-10-15 Elever bosatta i Uddevalla Elever bosatta i annan kommun (IKE) 1614 1471 48%
Verksamhetsberättelse 7 (24) 2012-10-15 Elever bosatta i Uddevalla 1614 2013-10-15 Elever bosatta i Uddevalla Elever bosatta i annan kommun (IKE) 2014-10-15 Elever bosatta i Uddevalla Elever bosatta i annan kommun (IKE) 1627 1362 46% 1622 1353 45% Källa Extens Volymutveckling Andel elever som går fristående gymnasieskola är 15,9 % (16,9% 2013). Andel elever folkbokförda i Uddevalla kommun som går fristående gymnasieskola är 6,7% (11 % 2013). Andel elever som söker sin utbildning utanför Uddevalla kommun är 5,4 % (5,3% 2013) Andel elever som väljer fristående gymnasieskola är relativt riket mycket lågt och fortsatt konstateras att huvuddelen av Uddevalla kommuns ungdomar hittar sin utbildning i kommunen. Trenden är fortsatt att fristående skolor minskar samt att färre elever söker utbildning utanför Uddevalla. Källa Skolverkets statistikdatabas, SIRIS Högskoleförberedande program- Yrkesprogram 51% av eleverna går ett yrkesprogram och 49% går ett högskoleförberedande program hösten 2015. Fortsatt gäller att andelen elever på yrkesprogram i Uddevalla gymnasieskola är högt och faktiskt ökar markant vilket är mycket positivt då andel
Verksamhetsberättelse 8 (24) elever som valt yrkesutbildning minskat under flera år i landet. Att vi lyckas med detta beror sannolikt dels på att färre elever söker yrkesutbildning hos fristående skolor men också på att vi har hela programutbudet intakt när många kommuner minskar sina yrkesutbildningar. Hos Uddevalla så får elever i hög grad dessutom sitt 1-handsval. Kostnader för yrkesutbildning är generellt högre att genomföra denna aspekt är viktig att beakta när utbildningskostnader jämförs för Uddevalla kommun relativt andra kommuner. Kostnader gällande lärartäthet, lokaler och investeringar, drift och läromedel är högre vid en högre andel yrkesprogram inom skolhuvudmannen och snittet i riket ligger på ca 29% andel elever som väljer yrkesutbildning hos skolhuvudmannen. 15-okt-13 Yrkesprogram 1269 46% Högskoleförb program 1498 54% 15-okt-14 Yrkesprogram 1256 46% Högskoleförb program 1458 54% 15-okt-15 Yrkesprogram 1531 51% Exkl IM och TE4 Högskoleförb program 1472 49% Exempel på program som påverkats av elevminskningen är Hantverksprogrammet samt Hotell och Turism. För att möta elevminskningen på yrkesprogrammen används lärlingsutbildningen som gör det möjligt att flytta ut delar av utbildningen i företag. Detta ger möjligheter till kostnadseffektiva utbildningar trots lågt antal elever på en inriktning eller på ett program. Vi kan i lärlingsformen erbjuda en yrkesutbildning för i princip en sökande elev till yrkesprogrammet då lärlingsklasser organiseras inom gemensamma yrkesklasser för undervisningen i gymnasiegemensamma ämnen på den skolförlagda tiden. Uddevallas modell för lärlingsutbildning är idag ett nationellt föredöme i skolverkets arbete med utveckling av lärlingsutbildning. De förändrade behörighetskraven har medfört att andelen obehöriga elever från grundskolan ökar nationellt. Stödbehoven ökar därmed. Den nya skollagen ställer tydligare krav på elevers rätt till stöd och att det är rektors ansvar att ge stöd. Inom nuvarande ekonomiska ramar har gymnasieskolans rektorer svårigheter att klara detta för elever med stora behov. Fler elever med särskilda behov har behov av assistentstöd för att kunna deltaga och tillgodogöra sig utbildningen. Det är svårt för gymnasieskolan att möta dessa behov inom nuvarande ekonomiska ramar. Introduktionsprogrammen fortsätter att öka, dels beroende på de nya behörighetskraven men också p.g.a. fler elever med utomnordisk bakgrund. Det innebär ett utökat lokalbehov samt behov av personal. Nyanlända bedöms behöva stanna fler år inom IM. Sammantaget leder dessa förutsättningar till att kostnaderna för att driva IMverksamheten ökar. Lokaler Lokalanpassning har skett enligt plan och bedömningen är nu att gymnasieskolan är
Verksamhetsberättelse 9 (24) inom de lokalytor som nuvarande organisation behöver. Andelen nyanlända gör dock att det redan inom den närmaste tiden behövs ytterligare lokalytor för Introduktionsprogrammen. Enligt nuvarande plan är dessa ytor bokade på Sinclair inom lediga ytor. Delvis tas dessa ytor i bruk redan HT15. När det gäller Yrkeslokaler är det nu så att lokalerna fylls upp och att det kommer att krävas anpassningar inom befintliga lokaler för att de skall vara anpassade för den verksamhet som eleverna efterfrågar. Tydligt är detta när det gäller fordonsutbildning där antal elever ökat snabbast. Vuxenutbildningen samutnyttjar i hög grad gymnasieskolans lokaler och har också från och med 2015 tagit över gymnasieskolans båtlokaler. Behovet av lokaler inom vuxenutbildningen för yrkesutbildning kan lösas i samordning med gymnasieverksamheten inom och utanför gymnasiets schema till en stor del. 3.2 Personella förutsättningar Lärartäthet Antal elever per lärare ligger på rikssnitt, 11,4. Andel yrkesprogram är betydligt högre än riket. Lärartäthet inom yrkesprogram är högre utifrån undervisningens förutsättningar. Med hänsyn tagen till detta faktum kan man konstatera att lärartätheten inom Uddevalla gymnasieskola inte är hög. Lärarbehörighet Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 88%, vilket är en god nivå relativt riket, 82%. Behörigheten har därmed ökat från 86% läsåret 2013-14. Resultatet är mycket positivt med tanke på den nationella trenden att andel obehöriga lärare ökar. Uddevalla gymnasieskola är en attraktiv arbetsgivare och lyckas till största delen att rekrytera behörig och kompetent personal. Den positiva trenden ser ut att fortsätta. Den kategori där fortsatt svårighet att rekrytera finns är lärare inom svenska som andraspråk. Källa Skolverkets kommundatablad 2015, vilket avser läsåret 2014-15 Lärarlegitimation I huvudsak har alla tillsvidareanställda lärare, som omfattas av legitimationskravet, fått legitimation när kravet träder i kraft. I de fall där behörighet saknas inom något ämne/kurs finns en organisation utarbetad inom varje rektorsenhet för medbedömning i samband med betygsättning. 3.3 Organisatoriska förutsättningar Uddevalla består av 11 rektorsenheter. För rektorsledning av gymnasieprogrammen finns sammantaget 11 programansvariga rektorer. Ledningsgruppen för gymnasieskolan består av gymnasiechef och rektorer. Inom rektors ledning finns delansvariga lärare med särskilt uppdrag för programsamordning samt skolplanering. Inom gymnasieskolan finns under rektors ledning sammantaget tre biträdande rektorer omfattande 50% vardera. Gymnasiekontoret administrerar, samordnar, synkroniserar och stödjer under läsåret 2014-15 verksamheten när det gäller information, marknadsföring, kvalitetsarbete,
Verksamhetsberättelse 10 (24) skolplanering, schemaläggning, ekonomi-/personal-administration och antagning. Gymnasieekonomen svarar under gymnasiechefens ledning för ekonomistyrning av gymnasieskolans samlade ekonomiska förutsättningar. Gymnasieekonomen planerar och ansvarar för görande inom verksamhetens ekonomiflöden samt arbetsleder ekonomiassistenter och genomför uppföljningar med samtliga chefer som har budgetansvar. Inom Uddevalla gymnasieskola sker samordningsvinster utifrån samutnyttjande av samtliga schemalagda lokaler. All lärarpersonal tjänstefördelas gemensamt. Elever ges möjlighet till ett betydligt större kursutbud inom språk och individuella val. Organiseringen utgår ifrån att synergieffekter nås via samordning av resurser för undervisning, ledning, administration och utveckling. Meritkurser kan erbjudas inom samtliga program, vilket skapar möjligheter för elever att få högskolebehörighet. Goda möjligheter till utökat program för eleverna finns. Till varje rektorsansvar finns ett elevhälsoteam knutet. Inom varje elevhälsoteam finns specialpedagog, kurator, skolsköterska och studievägledare. Gemensamt inom gymnasieskolan finns tillgång till skolläkare och skolpsykolog. Inom Introduktionsprogrammen finns socialpedagog. Uddevalla elitidrottsgymnasium, UEIG, gör det möjligt för elever att gå samtliga nationella program och samtidigt elitsatsa på sin idrott. Simning, fotboll och handboll erbjuds som NIU, nationellt godkänd idrottsutbildning. Utöver detta erbjuds friidrott. Övergripande verksamhetsutveckling sker via riktade uppdrag till projektsamordnare och koordinatorer inom områdena internationalisering, livskunskap, drogförebyggande arbete, entreprenörskap samt IT. När det gäller utveckling inom lärarnas kompetensutveckling samt utveckling av ämnesdidaktik har Uddevalla gymnasieskolas 29 förstelärare ett särskilt uppdrag att tillsammans med rektorerna leda denna utveckling. För att ge samverkan och tid över hela verksamheten har för läsåret införts gemensam konferenstid varje vecka där olika arbetsgrupper möts för skolutveckling över hela gymnasieskolan. Arbetet sker i ämnesgrupper och leds av förstelärarna eller samordningsansvariga inom uppdraget. För hela verksamheten finns en samordnare för drogförebyggande arbete. Funktionen är nu väl inarbetad och stödjer rektor och elevhälsa i deras förebyggande arbete. Samordnaren fungerar som länk till Socialtjänsten för aktiva insatser vid påvisande om drogmissbruk. Regelbundna kontakter med Polisen när det gäller situationen kring droger och ungdomar i kommunen. Läromedel 3.4 Övriga förutsättningar Under året har normala budgetförutsättningar rått, vilket har gjort att läromedel som planerats har kunnat inköpas. Inom investeringar har nödvändiga satsningar nu kunnat genomföras när det gäller inventarier inom främst yrkesprogrammen. Fordonsprogrammets fordonspark har uppgraderats och it-satsningen har fortsatt.
Verksamhetsberättelse 11 (24) Lokaler n är nu inom sina kärnlokaler, vilket innebär att ingen ytterligare minskning av lokalanvändandet bedöms ske under kommande år. Elevtrenden pekar uppåt, vilket gör att den planering för kommande lokalbehov behöver genomföras. Inom året har ytterligare en fordonsverkstad byggts inom befintliga lokaler för att klara söktrycket inom fordonsprogrammet. Den verksamhet som nu främst kommer att behöva mer lokalyta är Introduktionsprogrammen. Beslutade lokalytor tillförs på Sinclair, dels genom omfördelning av ytor från annan gymnasieverksamhet på Sinclair, men även genom förhyrning av nya ytor. Elever i behov av stöd Bedömningen är att trenden när det gäller elever i behov av stöd är fortsatt ökande. Behörighetsnivån från grundskolan gör fortsatt att särskilt stöd måste organiseras i gymnasiehusen. Andelen elever från grundskolan som har en utredd inlärningsproblematik tex. inom ADHD/Asberger ökar och ställer direkta krav på att gymnasieskolan kan sätta in särskilt stöd. Elevhälsoplanen har utvecklats vidare för att nu säkerställa dokumentation av elevers studiegång och åtgärder när rektor fatta beslut och planerar för stöd. Elevhälsoplanen är en gemensam plan för hur Uddevalla s rektorer arbetar med elever i behov av stöd. Inom skolhusen finns planerat elevstöd i olika former, till exempel bemannade studieverkstäder där elever kan söka extra handledning utöver det som ges inom ordinarie kurs. Rektorsenheterna har dock inte ekonomiska resurser i nödvändig grad för att säkerställa tillgång till speciallärare, specialpedagoger samt lärare inom det särskilda stöd som skall ges i studieverkstäderna. Grundproblemet är att resurser för särskilt stöd inte direkt finns inom gymnasieskolans grundfinansiering. Konsekvensen blir att rektorsenheterna riskerar att inte klara budget alternativt inte kunna fullfölja skollagen gällande särskilt stöd.
Verksamhetsberättelse 12 (24) 4 Prioriterade läroplansmål och aktiviteter 4.1 Respekterar andra människors egenvärde och integritet. Anledning till prioritering och förväntad effekt Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannen ska följa upp och dokumentera verksamheternas värdegrundsarbete och arbetet med upprättandet av plan mot kränkande behandling. Anledning till prioritering av detta mål är alla elevers rätt till en trygg och likvärdig skolsituation. Den förväntade effekten vid läsårets slut är att alla enheter har en aktuell plan mot diskriminering och kränkande behandling samt att såväl elever som lärare deltar i de tre temadagarna som planeras under läsåret i syfte att nå målet. Alla enheter ska efter läsårets slut kunna redogöra för hur arbetet med det prioriterade läroplansmålet har medvetandegjort och höjt elevernas kunskaper och förståelse för alla elevers rätt till en trygg och likvärdig skolsituation. Resultatet i brukarundersökningen av andel elever som känner sig trygga i skolan ska öka. Analys av mål Så här har vi arbetat för att nå målet Varje rektorsenhet har en egen plan mot dirkriminering och kränkande behandling. En ny plan upprättas årligen och sker utifrån resultat från undersökningar specifika för elever på enheten. Det sker likväl ett övergripande arbete med detta läroplansmål. Arbetet sker inom ramen för temadagar där människors lika värde står i fokus på många sätt. Under läsåret 2014-15 deltog Uddevalla gymnasieskola i kommunens satsning Uddevalla goes rainbow. Elever i åk 2 och 3 erbjöds teaterföreställning inom temat människors lika värde. Uddevalla gymnasieskola deltog i pride-tåget i centrum. Personal fick kompetensutveckling inom temat allas lika värde och normkritiskt förhållningssätt. Resultat, måluppfyllelse och effekter Det är fortsatt viktigt för Uddevalla gymnasieskola att sätta fokus på allas lika värde. Detta tema behöver verksamheten hålla levande, det är i linje med läroplanen. Uppföljning av temadagar inom området visar att elever och lärare känner att det är värdefullt. Den årliga uppföljning kring trivsel och trygghet visar att arbetet ger resultat. Så här ska vi gå vidare Inom ramen för temadagar fortsätter arbetet med identitet och självkänsla samt demokrati och förståelse. Årlig uppföljning kring trivsel och trygghet sker inom ramen för planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Verksamhetsberättelse 13 (24) 4.2 Att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. Anledning till prioritering och förväntad effekt Huvudmannen ska göra övergripande uppföljningar av arbetet med särskilt stöd och elevhälsans insatser, analyser och planering som ska leda till utveckling av detta arbete. Den förväntade effekten är att fler elever får stöd inom ramen för kursen samt att färre prövningar genomförs. Utöver detta förväntas elevernas förutsättningar att kunna göra medvetna och väl underbyggda val av studier och yrken öka. Sammantaget förväntas detta leda till ökad måluppfyllelse generellt för dessa elever. Analys av mål Så här har vi arbetat för att nå målet Studie- och yrkesvägledning Rektorerna på Uddevalla gymnasieskola har tillsammans med studie- och yrkesvägledare, SYV, fått i uppdrag att arbeta fram en programspecifik SYV-plan. Planen har arbetats fram med de tillgängliga anvisningar som SYV-gruppen lämnat via verksamhetschefen. Detta för att synliggöra och medvetandegöra arbetet med frågor som rör studie- och yrkesvägledning inom flera ämnen och sammanhang under gymnasietiden Elever i behov av stöd En gemensam elevhälsoplan som säkerställer rutiner inom samtliga rektorsenheter är utarbetad och genomförd. Planen beskriver hur dokumentation ska ske med gemensamma mallar samt ärendegång och ansvarsfördelning. Resultat, måluppfyllelse och effekter Studie- och yrkesvägledning Arbetet behöver fortsätta. Alla program är inte klara med en syvplan. Förhoppningen är att arbetet leder till ett samlat grepp kring studie- och yrkesfrågor, ett gemensamt arbete för att få eleverna att reflektera över sin framtid utifrån studier och yrke. Elever i behov av stöd Elevhälsoplanen ger effekter som innebär att elever i stödbehov tidigare uppmärksammas och att stödet formas efter elevens behov. En indikering på att arbetet med tidiga insatser förbättrats är att antal prövningar minskar för läsåret. Elevhälsoteamens samverkan i skolhusen med lärare och rektor är tydligt beskrivna i planen. Planen har gett rektor förstärkta möjligheter när det gäller att leda arbetet med elever i behov av stöd. Så här ska vi gå vidare Studie- och yrkesvägledning
Verksamhetsberättelse 14 (24) Att i rektorsgruppen lyfta exempel på SYV-plan för att lära och inspireras av varandra. Elever i behov av stöd Lärplattformen, vklass, ger möjligheter för att beskriva de särskilda anpassningar som eleven behöver för att nå målen inom undervisningen till samtliga undervisande lärare. Specialpedagog och speciallärare kan i lärplattformen beskriva hur elevens undervisningssituation behöver anpassas. Varje lärare som undervisar kan beskriva direkt i lärplattformen hur man arbetar i sin undervisning utifrån dessa behov. Effekten blir att arbetet kan ske löpande under kurstiden och inte bara koncentreras kring utvecklingssamtalen. 4.3 Kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Anledning till prioritering och förväntad effekt Varje enhet ska enligt nämndsbeslut ha tre utvecklingsområden inom lärande för hållbar utveckling. Arbetet med utvecklingsområden kan kopplas till Håll Sverige Rents miljöcertifiering Grön Flagg. Respektive enhet lägger in sina utvecklingsområden som aktiviteter. Den förväntade effekten är att alla enheter kan redogöra för hur de har arbetat med de tre utvecklingsområdena samt beskriva hur arbetet med det prioriterade målet har medvetandegjort och höjt elevernas kunskaper om hållbar utveckling. En undervisning för alla elever med perspektiv på hållbar utveckling. Analys av mål Så här har vi arbetat för att nå målet Det ser olika ut hur enheterna arbetar med hållbar utveckling. Alla gör det inom ramen för programgemensamma kurser men därutöver varierar det. Det finns reglerat i våra styrdokument och på många sätt ingår det i gymnasiets kurser. Resultat, måluppfyllelse och effekter Vissa enheter redovisar EMAS-mål och dessa kopplas då till programspecifik verksamhet så som miljövänlig teknik och kemikaliehantering inom byggprogrammet och kravcertifiering inom restaurang- och livsmedelsprogrammet. Så här ska vi gå vidare Under kommande läsår planeras en tydlig satsning på hållbart lärande och hållbar utveckling. Detta arbete kommer att ske i samarbete med Globala skolan och en kompetensutvecklingsdag för gymnasieskolans personal under hösten 2015 blir startskottet.
Verksamhetsberättelse 15 (24) 5 Övriga läroplansområden Lärplattform Vidareutveckling av lärplattformen har skett. Kompetensutveckling har genomförts inom samtliga program. Lärplattformen är väl fungerande och samtliga lärare använder den aktivt i kommunikation med eleverna. Lärplattformen ger ökade möjligheter till fler lärtillfällen, fler kommunikationsmöjligheter samt snabb och enkel kommunikation med hemmet gällande elevers studiegång. Dokumentation underlättas och är samlat på eleven, vilket är värdefullt för att följa elevers utveckling inom kursen. Detta underlättar även i samband med lärarbyten. Möjligheten till individualisering i undervisningen ökar i och med att specialpedagog kan beskriva elevers förutsättningar till alla berörda lärare. UF- Ung företagsamhet Samarbetet med Ung företagsamhet, UF, har utvecklats ytterligare och andelen UFföretag har ökat. En förstelärare inom Uddevalla gymnasieskola har ett särskilt uppdrag att driva arbetet så att trenden fortsätter att vara positiv. Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är en framtidsförmåga och betonas särskilt i styrdokumenten för GY11. Antal elever inom Uddevalla gymnasieskola engagerade i Ung företagsamhet, UF. 2013/2014 141 elever 2014/2015 185 elever Aktiviteter Kommentar Skapa en lärplattform UF genomför lärarutbildning
Verksamhetsberättelse 16 (24) 6 Resultat av mått Mått Resultat flicka 2014/2015 Resultat pojke 2014/2015 Resultat totalt 2014/2015 Resultat totalt 2013/2014 Resultat totalt 2012/2013 Andel (%) elever som upplever att lärarna tar hänsyn/lyssnar till elevernas åsikter 54 58 56 Antal avhopp 50 51 101 89 80 Andel (%) elever med gymnasieexamen inom fyra år Genomsnittligt betygspoäng gymnasieskola Andel (%) elever med minst E i alla ämnen gymnasieskola 82 84,2 14,1 14 63 67,5 Antal prövningar 496 614 544 Antal elever med ett fjärde gymnasieår 17 13 30 38 29 6.1 Samlad analys och bedömning av resultat av mått Brukarundersökningen Brukarundersökning 2014 visar att eleverna på Uddevalla trivs på sin skola. 81% av de som svarat är nöjda med sin skola. På frågan "Jag trivs bra i skolan" är det ett snitt på 4.3 och samtliga program har ett snitt mellan 3,9 och 4,8. Resultatet på frågan "Jag blir väl bemött av personalen" bekräftar bilden av att värdegrundsarbetet är framgångsrikt. Vid jämförelse mellan flickor och pojkar så visar det sig att de följer varandra ganska väl. Det går att utläsa skillnad på några frågor, exempelvis "Mina lärare gör lektionerna intressanta", "Jag blir väl bemött av personalen" och "Skolans lokaler är trivsamma". På dessa frågor ger flickorna ett lägre resultat än pojkarna. På tre frågor har flickorna ett högre resultat än pojkarna och det är "Jag tar ansvar för mitt skolarbete", "Jag kan rekommendera min skola till en kompis" och "Biblioteket är väl utrustat som skolbibliotek. Utfallet av mått kring elevers delaktighet visar inte på någon anmärkningsvärd skillnad mellan flickor och pojkar. Någon jämförelse bakåt i tiden kan inte göras då undersökningen genomfördes för första gången på detta sätt. Utvecklingsområden utifrån resultat på mått om delaktighet.
Verksamhetsberättelse 17 (24) Antal avhopp Öka lust och motivation i lärandet Öka delaktighet i undervisningens innehåll o arbetssätt Struktur för elevinflytande Mer av ännu bättre teknisk utrustning Lokaler kan göras mer trivsamma Antal avhopp ökar något och antalet elever totalt ökar också något. Rutinen när elever känner sig osäkra på sitt studieval gör gällande att studie-och yrkesvägledare tidigt finns med som stöd och hjälp. Inget program inom Uddevalla gymnasieskola utmärker sig, samtliga har låga siffror när det gäller avbrott. Nedanstående statistik visar bakgrundsorsaker till avgång från gymnasieskolan. Konstateras kan att felval tillsammans med personliga orsaker sticker ut. Lång resväg är också en vanlig orsak. Arbete pågår för att förbättra restider och ökade möjligheter till att få information inför gymnasievalet. Folkbokförda i kommunen kommuner Egna kommunen- Kommungruppen- Samtl Genomsnittligt betygspoäng Under föregående år fanns tendenser till att genomförandet av den nya gymnasieskolan påverkat elevernas studieresultat negativt. Den samlade bedömningen är fortsatt att
Verksamhetsberättelse 18 (24) svårighetsgraden inom det nya kursutbudet ställer högre krav på elevers studieförmåga. För uppföljning av detta mått inväntas den officiella statistiken då det statistikverktyg, som införts under 2015, ännu inte är uppbyggt på så sätt att siffrorna är kvalitetssäkrade. I den statistik som rektor har haft att tillgå ingår även elever som går ett fjärde gymnasieår. Detta påverkar resultatet och ytterligare borrning i resultatet krävs för att få ett bra underlag till analys. Utifrån rektorernas analys kan konstateras att elevernas samlade betygspoäng ser ut att minska fortsatt. Vid uppföljning av rektorsenheter som visar på något förbättrat resultat kan följande program lyftas fram BF, EK och RL. Det kan ses som ett resultat av det stöd som ges genom studiepass, studieverkstad och anpassning inom ordinarie undervisning. Andel elever med minst E i alla ämnen Måttet speglar den andel elever som klarar målen i samtliga kurser. Rektorerna har haft verksamhetens egna siffror att tillgå. Då elever med förlängd studiegång ingår i detta underlag inväntas den officiella statistiken för Uddevalla gymnasieskola. Först då kan jämförelser göras med riket. Rikets siffror finns heller inte tillgängliga ännu. I rektorernas underlag syns tydliga skillnader mellan program i hur man lyckas med måluppfyllelsen. Framgångsrika program är FT, VO och NA. Program som avviker där särskild uppföljning krävs är exempelvis GLU och HA. När det gäller skillnaden mellan flickor och pojkars resultat syns de största skillnader på de program där könsfördelningen är mycket ojämn, vilket i sig kan förklara skillnaden. Skillnader mellan program med elever som har motsvarande studieförutsättningar är i vissa fall så markant att man kan ställa frågan om det handlar mer om organisation av elevstöd, arbetssätt samt genomförande av undervisning än om elevernas motivation. Detta behöver följas upp genom att ta fram statistik med andel lägst E per ämne och program för att starta ett arbete inom lärarnas ämnesgrupper. Antal prövningar Antal prövningar minskar jämför föregående läsår. Det kan vara en tillfällig positiv avvikelse, måttet följs även framåt. Rutinen för genomförande av prövningar är väl fungerande. Eleverna kan anmäla sig till prövning varje termin. Antal elever med ett fjärde gymnasieår Antal elever med ett fjärde gymnasieår är fortsatt lågt. Noteras bör att det som händer före eller efter mätpunkten när det gäller förlängd studietid fångas inte in. I verkligheten kan en elev studerat en kortare tid inom läsåret. Rutinen kring när ett beslut fattas om utökad studietid ställer krav på dokumentation kring behovet av förlängd studiegång. Rektor arbetar med tidiga insatser, vilket medverkar till det låga antalet.
Verksamhetsberättelse 19 (24) 7 Uppföljning av enheternas arbete med prioriterade läroplansmål 2015/2016 Planering av läsåret 2015-16 ska dokumenteras i kvalitetsuppföljningssytemet, Stratsys. Varje rektor lägger in sin planering på sina program. Utöver nämndens prioriterade mål prioriterar rektor ytterligare 1-3 läroplansmål samt kopplar aktiviter till de prioriterade läroplansmålen samt de handlingsplaner som finns på verksamhetsnivå. Nämndens prioriterade mål för läsåret 2015-16 är desamma som för läsåret 2014-15. Vid uppföljning ses att samtliga rektorer, med undantag av två enheter där planering för ett av programmen saknas, har lagt sin planering i stratsys. För de enheter där planering inte är komplett finns tid avsatt för att åtgärda detta. Enheters egna prioriterade mål Vid uppföljning av enheternas egna prioriterade mål ses att flera enheter väljer att prioritera mål inom det nationella området kunskaper för att öka elevers måluppfyllelse. Det är också tydligt att enheternas prioritering siktar in sig mot lärares kompetensutveckling dels inom de ämnen och program som lärarna är verksamma i för att uppnå ökad måluppfyllelse. Mål som prioriteras handlar också om en god hälsa, elevers inflytande och att arbeta med att elevers tilltro till den egna förmågan stärks. På Introduktionsprogrammen prioriteras mål som siktar till samspel i möten mellan individer med olika bakgrund när det gäller livsvillkor och religion. Prioritering läsåret 2016-17 Utifrån ovan föreslås prioritering av mål inom hållbar utveckling, integration och kompetensutveckling för lärare inom ämnen. Arbetet med det tidigare prioriterade målet kring människors egenvärde och integritet fortsätter bland annat inom ramen för temadagar på gymnasieskolan och är en självklar del i arbetet i de föreslagna prioriterade målen även framåt. I och med att elevhälsoplanen är väl inarbetad är också det tidigare prioterade målet kring särskilt stöd och andra stödåtgärder ett arbete som fortsätter enligt upprättade rutiner.
Verksamhetsberättelse 20 (24) 8 Uppföljning av uppdrag i nämndens styrkort 8.1 Nämnd Uppdrag Pojkars lust till lärande ska öka genom att förstärka personalens kompetens. Kommentar Kort sammanfattning av vad som hittills genomförts Statistik följs upp genom att titta på flickors och pojkars resultat för att upptäcka avvikelser/trender. Detta görs övergripande för UG och per enskilt program och rektorsansvar. Resultat, kommentar och analys av vad som hittills genomförts Analys görs i samband med årets resultatuppföljning. Tillsammans med förstelärargruppen ska skillnader analyseras mellan pojkar och flickors resultat inom respektive ämne. Förväntad prognos/utveckling Lika förutsättningar för pojkar och flickor inom ämnen. Barn- och utbildningsnämnden ska utifrån ungdomsplanen stärka barns och elevers inflytande och delaktighet. Kort sammanfattning av vad som hittills genomförts Den nuvarande planen för elevinflytande på Uddevalla ska revideras.inriktningen på det arbetet är att se över återinförande av ett elevombud samt att säkerställa att elevskyddsombud finns på varje enhet och att de erbjuds utbildning. Kursutvärderingar genomförs och förhoppningen är att dessa kan ske via Vklass, gymnasieskolans lärplattform. Resultat, kommentar och analys av vad som hittills genomförts Kontakt har tagits med SVEA, Sveriges Elevråd region Väst, för att diskutera ett närmare samarbete och sluta ett serviceavtal som ersätter den tidigare organisationen med elevombud. Förväntad prognos/utveckling Ökad delaktighet. Utreda elevernas sjunkande matematikkunskaper och hur de kan förbättras Kort sammanfattning av vad som hittills genomförts Matematiklyftet har genomförts och samtliga matematiklärare har arbetat under ledning av förstelärare i matematik inom likvärdig bedömning, betygsättning och didaktik för att öka elevers förståelse för matematik. Under hösten 2015 ska en fördjupning kring elevers resultat i matematik och åtgärder för ökad måluppfyllelse genomföras tillsammans med förstelärarna i matematik. Matematiklyftets effekter och lärdomar ska tas tillvara. Resultat, kommentar och analys av vad som hittills genomförts Förstelärarna i matematik arbetar med ämnesdidaktik för ökad måluppfyllelse i matematik samt likvärdig bedömning. Förväntad prognos/utveckling Högre meritvärde i matematik. Elevhälsan ska stärkas. Kort sammanfattning av vad som hittills genomförts Utökning har skett med en tjänst specialpedagog, 2014. Ytterligare utökning planeras för 2015 inom någon av elevhälsans funktioner. En inventering har gjorts över antal elever som respektive elevhälsofunktion svarar för inom de olika skolhusen. Detta med syfte att respektive skolhus
Verksamhetsberättelse 21 (24) Uppdrag Kommentar ska ha likvärdiga förutsättningar när det gäller stöd till elever. Resultat, kommentar och analys av vad som hittills genomförts Kartläggning visar att behovet av fortsatt utökning specialpedagog kvarstår. Behovet av utökning inom kuratorfunktion kommer sannolikt i och med den stora andelen nyanlända elever med särskilda behov. Förväntad prognos/utveckling Förstärkt elevstöd inom elevhälsan samt en likvärdig resursfördelning mellan skolhusen. Stödja och följa upp förstelärarsatsningen. Kort sammanfattning av vad som hittills genomförts UG har 29 förstelärare inom olika ämnen samt övergripnade inom IT, entreprenöriellt lärande, apl, vfu och livskunskap. Försteläraruppdragen följs av tydliga uppdrag. Gemensam konferenstid för samtliga förstelärare ligger regelbundet över läsåret. Centralt för gymnasiets förstelärare är utveckling av ämnespedagogik, likvärdig bedömning och tillsammans med rektor planera för lärares kompetensutveckling. Till detta kommer att inom ämnesgruppen stödja utvecklingen av det digitala verktyg som gymnasieskolan använder. Resultat, kommentar och analys av vad som hittills genomförts Samtliga förstelärare har lämnat verksamhetsrapport för lå 2014-15. Rapporten följs upp av rektorsgruppen. En första analys är att arbetet inom ämnesgrupperna utvecklas väl och att satsningen på förstelärare har inletts på ett positivt sätt. Förväntad prognos/utveckling Ökad måluppfyllelse inom samtliga ämnen samt förstärkt kompetensutveckling för lärare. Sommarpraktikplatserna ska utökas/ utvecklas för elever i åk 9 och gy. åk 1. Kort sammanfattning av vad som hittills genomförts n erbjuder praktikplatser för sommararbete utifrån förfrågan från arbetslivsenheten. n genomförde sommarskolan för elever med behov av behörighetskomplettering samt kursinläsning och språkintroduktion inom Introduktionsprogrammens regi. En genomgång av resultat samt vidare planering ska genomföras. Planering sker i samarbete med grundskolan för genomförande av sommarskola, sommaren 2016. Resultat, kommentar och analys av vad som hittills genomförts Förslag lämnat till förvaltningschef kring genomförande och former för sommarskola 2016. Förväntad prognos/utveckling Fler behöriga elever från grundskolan. Det drogförebyggande arbetet ska intensifieras/utvecklas. Kort sammanfattning av vad som hittills genomförts Arbetet sker enligt plan för drogförebyggande samt drogåtgärdande arbete. Föreläsningar har genomförts under våren 2015 i samarbete med Maria Ungdom för både lärare och elever. Gymnasieksolans samordnare för drogförebyggande arbete kommer nu att samarbeta med grundskolans motsvarande funktion. Resultat, kommentar och analys av vad som hittills genomförts Väl fungerande drogförebyggande arbete samt bra samarbete med Socialtjänsten. Förväntad prognos/utveckling Tidigt upptäcka elever i riskzon samt förebygga att elever hamnar i
Verksamhetsberättelse 22 (24) Uppdrag Kommentar missbruksproblematik. Öka personalens trygghet att hantera normbrytande, utmanande beteende genom ökad tillgång till utbildning och handledning. Kort sammanfattning av vad som hittills genomförts En gemensam plan för Hot och våld utarbetas nu. Kompetensutveckling för personal och ledning har skett och pågår. Samarbete med polisen sker. Konkreta insatser som nu genomförts eller planeras under hösten: 1. Utbildning av rektorsgruppen 25/8, Strategier för att förebygga hot och Våld. Gunnel Falk går igenom erfarenheter från GR regionen. 2. Arbetsgrupp med representanter från samtliga personalgrupper arbetar sedan VT 15 med en övergripande plan för hot och våld. Under HT 15 sker utbildning för all personal 7/1-16 och planen skall arbetas in inom samtliga chefsansvar. 3. Heldagsutbildning vecka 44, konflikthantering för ledningsgrupp(rektorer),styrgrupp(hot o våld), skyddsombud. Utbildare Conny Akterhall (Akterhall AB) 4. Under hösten skall en genomgång utifrån att lokaler skall vara trygga och säkra genomföras. 5. Ansvarig inom polisen för hot och våld inom Uddevalla (Jens Borretzen) träffar rektorsgruppen för genomgång av hur hot och våldssituationer hanteras av polisen och vad skolan skall utgå ifrån. 6. Samverkan med polisens hundförare i skolans lokaler pågår sedan två år. Hundar regelbundet avsöker lokaler efter droger. 7. Kommunens säkerhetschef Björn Segelodh samarbetar med gymnasieskolans styrgrupp gällande hot och våld. Genomför utbildning med all personal 7/1-16
Verksamhetsberättelse 23 (24) 9 Förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för 2016/2017 Förslag till nämndens prioriterade läroplansmål för 2016/2017 Kan observera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling. Kan samspela i möten med andra människor utifrån respektför skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv. Identifierade handlingsplaner för att uppnå målen Lärande för hållbar utveckling Skapa möten för elever med olika bakgrund. Öka genomströmingen på Introduktionsprogrammen till nationella program genom att organisera praktik för nyanlända på nationella program. Kompetensutveckling inom ämnen för lärare samordnat av förstelärare.
Verksamhetsberättelse 24 (24) 10 Sammanfattning Sammanfattningsvis visar resultattrenden en viss negativ utveckling när det gäller kunskapsresultat. Delvis kan detta härledas ur ökade kunskapskrav i gymnasieskolan. Men det finns också skillnader mellan program, som inte givet kan förklaras utifrån studieförmåga eller rektors ekonomi. Framgångsrika arbetssätt samt elevstödjande arbete behöver identifieras inom de program med bättre kunskapsresultat. Målsättningen är att sprida framgångsrika arbetsätt inom Uddevalla gymnasieskola. Förstelärarsatsningen är en viktig strategi för resultatförbättring. Förstelärarna arbetar inom tre samlade uppdrag; lärares kompetensutveckling, hållbar utveckling och integration. Allt sker inom arbetet mot de föreslagna prioriterade läroplansmålen. Uddevalla gymnasieskola har inom hela organisationen, lå 2015-16, en mycket stor integrationsutmaning där all personals kompetens och delaktighet måste öka. Inom verksamheten finns framgångsrika projekt att sprida till samtliga program. Introduktionsprogrammen har idag ca 330 nyanlända elever och ökningen fortsätter. Det arbetet som Introduktionsprogrammen genomför måste stödjas av insatser från övriga nationella program. Ett övergripande förhållningssätt i verksamheten är att arbeta för hållbar utveckling. Det inledande arbetet som skett under året skall fortsätta och ha som målsättning att samtliga ämnen i undervisningen inom gymnasieskolan har perspektivet hållbar utveckling. Trygghet och trivsel är fortsatt en god kvalitet i Uddevalla gymnasieskola. Det bekräftas bland annat genom brukarunderökningen. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, elevhälsoplan samt nu ett omfattande arbete runt hot och våld ger goda förutsättningar till att Uddevalla gymnasieskola fortsätter att vara en skola med studiero, trygghet och kvalitet i studierna. Inom Uddevalla gymnasieskola finns det utbildningsutbud som regionens ungdomar efterfrågar. Verksamhetens grundkvalitet är fortsatt god och står sig väl gentemot riket.