KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT

KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Kallelse/underrättelse Tid Tisdag 12 mars 2013 kl. 08:30 Plats Kommunkontoret Val av justerare Tid för justering Ärendelista Nr Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid 1 Nordic Innovation Food Arena NIFA ansöker om medel till projekt MaMa Mat- och marknadsutveckling KST 2013/135 1 2 Tolkförmedling Värmland KST 2013/103 Gösta Kihlgren 21 3 Nominering till Brottsofferjouren KST 2013/31 Håkan Laack 23 4 Svar på medborgarförslag om ett vargfritt Torsby kommun KST 2013/56 Anders Björck 25 5 Svar på motion från Karl-Erik Keck (MP) om miljömål för Torsby kolmnun KST 2012/346 Anders Björck 32 6 Komplettering av delegation avseende lokal- och anläggningsbidrag Anders Björck 37 7 Meddelanden KST 2013/13 39 8 Mål och vision 2020 KST 2011/146 Anders Björck/Angela Birnstein/Inger Thörngren Håkan Laack ordförande Emelie Ollen sekreterare Kommunstyrelsens arbetsutskott Torsby kommun ks@torsby.se www.torsby.se

TORSBY KOMMUN sid 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kallelse/underrättelse Kontaktuppgifter tjänstemän Namn Titel Anders Björck bitr kommunchef samt HR-chef Angela Birnstein ekonomichef Emelie Ollen förvaltningssekreterare Margot Enkvist administrativ chef Thomas StjerndorH kommunchef E-post anders.bjorck@torsby.se ange la. birnstein@torsby.se emelie.ollen@torsby.se margot.enkvist@torsby.se thomas.s*rndorh@torsby.se Telefon 0560-16086 0560-16028 0560-16066 0560-16010 0560-16001

\':\ la. t/( v~ ~ llaohc.j' S C\,'l <;, ~ l') _ (~t: O N O R D I C I N N O vatiö~' F~r :~:~2~ ~ n.< jj'n l l d. I(:iri ;:.~ r... ;....;;~l ':,~<:~~-"--- l F O O D A R E N A i ' <~;:' ~" :~ fl i I CM-~~0 Ansökan om medel till projekt MaMa - Mat och marknadsutveckling NIF A - Nordic Innovation Food Arena ekonomisk förening ansöker härmed om medel motsvarande 2 x 15.000 kronor lika fördelat mellan 2013 och 2014 från er kommun för genomförande av projektet Mat- och marknadsutveckling 2013-2014. IE ~~~~~L\2:?1I. ~::f: ~~JJ (J) Bakgrund NIF A startades under 2012 bland annat som en följd av projektet KIF A och ett behov i livsmedelsbranschen i Värmland att ta ytterligare utvecklings steg för ökad marknadsutveckling och tillväxt. För att fortsätta det arbete som startats krävs ytterligare satsningar. En ansökan om medel från Region Värmland har därför tagits fram. Till de regionala resurserna krävs medel och engagemang från kommuner och företag. De samlade resurserna förväntas bidra till att positionera Värmland och dess kommuner i ett nationellt och internationell perspektiv. För mer detaljerad information om projektet hänvisas till bifogad projektbeskrivning. Ytterligare detaljer får ni genom kontakt med undertecknad, telefon 0703-2206 99. Vi tar gärna emot era synpunkter på projektet och dess innehåll och har möjlighet att komplettera projektet med aktiviteter som kommunerna i Värmland anser har stort värde för branschen och kommunernas utveckling. MaMa - projektet Projektet MaMa ska utveckla värdebasen för den regionala livsmedelsproduktionen och skapa en position nationellt. Det saknas idag en samlande kraft för att kommunicera värmländsk mat på en nationell eller internationella arena vilket har betydelse för hur företag och produkter från Värmland kommer att lyckas. Genom projektet ska bilden av företag och kommuner i Värmland som innovativa och med framåtanda förstärkas. Efterfrågan på närproducerade livsmedel ökar. I Värmland finns såväl god kvalitet som bredd i utbudet av livsmedelsprodukter. Med ökad tillväxt hos företagen kan både. värmlänningar och andra få bättre tillgång till detta utbud. Genom projektet har kommunen möjlighet att främja och stötta livsmedelsföretagen vilket i förlängningen bidrar till att det finns ett öppet landskap för människor att bo och leva i. Med ökande självförsörjningsgrad minskar även sårbarheten. Projektet förväntas också bidra till att främja sysselsättningen på landsbygden. Kommunen blir en naturlig kontaktyta för projektet till era företag, det kan både vara livsmedelsföretag och andra företag som kan bidra i affårsutveckling och marknads positionering. Mat blir allt mer en fråga om tjänst inte bara produkt. Detta kräver andra kompetenser men skapar också helt nya möjligheter bland annat kopplat till mat som upplevelse vilket kan vara en viktig faktor i den stora konkurrensen om turister. I

NORDIC INNOVATION FOOD ARENA Det finns många likheter mellan upplevelse branschen och livsmedelsbranschen bland annat många små företag på landsbygden och några stora aktörer. Dessa båda branscher har goda förutsättningar att utvecklas på många platser i Värmland och kan genom att öka samverkan bidra till ökad kvalitet i de upplevelser som erbjuds besökare. Projektet kommer att genomföra aktiviteter på olika platser i Värmlands i samarbete med de kommuner som blir aktiva partners i projektet. Vår förhoppning är att ni vill vara med och bidra till målet att Värmland, dess företag och kommuner, i Norra Europa uppfattas som en framstående region för innovativ livsmedelsproduktion och matupplevelser. FörNIFA Med vänlig hälsning ~ Berndt Björkman Ordförande

3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014 Projektägare: Nordic Innovation Food Arena (NIFA) ekonomisk förening Projektbeskrivning 2013.02.10. Ver 1.0 r

1 Bakgrund...4 1.1 Nationella och regionala strategier...4 1.1.1 En livsmedelsstrategi för hela Sverige...4 1.1.2 Sverige - det nya matlandet...4 1.1.3 Regionalt utvecklingsprogram (RUP)...;... S 1.2 Närproducerat...S 1.3 NIFA...6 1.3.1 NIFA:s roll i ett nationellt perspektiv...6 1.3.2 NIFA:s roll i ett regionalt perspektiv...7 1.4 Livsmedelsbranschen i Värmland...8 1.5 Skäl för projektet...8 2 Syfte...9 3 Mål.:...9 3.1 Övergripande mål...9 3.2 Kvantitativa mål/indikatorer...9 4 fvlålgrupper...:... 10 S Projektpartners, organisation och roller...10 5.1 Projektpartners...10 5.1.1 NIFA...10 5.1.2 Övriga projektpartners...10 5.2 Projektorganisation...11 6 Verksamhetsbeskrivning...11 6.1 Delprojekt...11 6.1.1 Företags- och branschutveckling...11 6.1.2 Innovation...13 6.1.3 Samarbetsplattform NIFA...14 6.2 Tid & aktivitetsplan...15 7 Projektets resultat...17 7.1 Förväntade resultat efter projekttiden...17 7.2 Förväntade verksamhet efter projekttiden... 17 7.3 Förväntade effekter på sikt...17 2

8 Spridning av resultat... 17 9 Uppföljning och utvärdering...18 10 Ekonomi...18 10.1 Kostnader...18 10.2 Finansering...18 3

1 Bakgrund 1.1 Nationella och regionala strategier 1.1.1 En livsmedelsstrategi för hela Sverige 1 Regeringen presenterade under september 2007 en livsmedelsstrategi för hela Sverige. Strategin utarbetades i samarbete med branschen. Livsmedelssektorn är den fjärde största industrin i Sverige och därför mycket viktig för jobb och tillväxt i hela landet. Regeringens strategi för att stärka sektorn omfattar alla inom livsmedelssektorn, från det lilla lokala företaget till det stora företaget på en internationell arena. Till detta kan även kopplas en ökad turismnäring som ger goda förutsättningar för fler jobb och som är en viktig plattform för att utveckla Matlandet Sverige. Livsmedelsstrategin syftar till att stärka livsmedelsbranschens konkurrenskraft, underlätta företagande och bidra till tillväxt i hela livsmedelskedjanoch på så sätt skapa fler arbetstillfällen. Strategin handlar i första hand om samlade insatser och inte nya pengar. Fokus ska i stället ligga på ett enhetligt angreppssätt. Livsmedelsstrategin består av tre delar: En satsning inriktad på innovation samt kompetensökning i livsmedelssektorn och på mat med mervärde (till exempel ekologiskt, närproducerat eller småskaligt producerat). Dialog mellan regeringen och branschen för att diskutera satsningar och åtgärder som livsmedelsföretagen behöver. Åtgärder inriktade på export av livsmedel- och jordbruksprodukter. 1.1.2 Sverige - det nya matlandet Z Regeringen har en vision om att Sverige ska bli det nya matlandet i Europa. Det är en vision som handlar om god mat, upplevelser i världsklass och en levande landsbygd. Men den handlar också om sysselsättning och nya företag. Minst tio tusen nya jobb, en fördubbling av livsmedelsexporten och fler turistnätter på landsbygden är några av de mål som ska uppnås till år 2020. Matlandet berör flera myndigheter och andra offentliga aktörer. Visit Sweden, Exportrådet och Jordbruksverket samarbetar kring utvecklingen aven strategi för att marknadsföra visionen om Sverige som det nya matlandet i Europa. Till visionen finns en handlingsplan som är uppdelad på fem områden: Offentlig mat Primärproduktion Förädlad mat Matturism Restaurang 1 www.regeringen.se 2 www.jordbruksverket.se 4

Sverige ska bli känt som ett matland genom att få ett tydligare varumärke och visa att Sveriges råvaror, producenter, kockar och restauranger håller hög klass. Målet är bland annat att fler människor från andra länder ska välja Sverige som resmål. Värmland har liksom övriga landskap en matlandet ambassadör som ska sprida visionen på regional nivå och även föra fram de regionala företrädarnas ideer till regeringen. Ärligen tillförs projektmedel för att den svenska matlandet visionen ska nås. Det är Jordbruksverket som administrerar projektstöden och 2013 är fokus på: Sa.mverkan Innovation Efterfrågan och konsumentbehov 1.1.3 Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektet bidrar till insatsområdet Innovativa miljöer och strategin Innovativa entreprenörer inom det Regionala utvecklingsprogrammet "Värmland växer". Detta uppnås genom att skapa förutsättningar för att ta ett samlat grepp och genom projektet bidra till ökad innovationsgrad och tillväxt i företag, inom livsmedelsbranschen. 1.2 Närproducerat Under GO-talet förändrades jordbruksproduktionen i Sverige med ökande volymer och pressade priser. Det fick bland annat till följd att transporterna ökade. Nu är trenden den motsatta. "Människor söker alternativ till den anonyma massproducerade maten. Man kan tala om en folkrörelse", skriver webbplatsen Miljösmart Mat. En av vårt årtiondes viktigaste frågor är människans påverkan på miljön och det alltmer växande klimathotet. Genom att välja närproducerat är man med och minskar transporterna av livsmedel som står för en stor del av växthusgasutsläppen och luftföroreningarna. Intresset för närproducerade livsmedel växer och för många har detta blivit en livsstil för ett hållbart samhälle. Åsa Domeij, ansvarig för miljö och socialt ansvar på Axfood, tror att närproducerat till stor del handlar om att människor är trötta på att inte veta varifrån maten kommer. Hon menar att kunder ofta vill ha en kortare transport men att det är lika viktigt för dem att maten inte är anonym. EU är tvärtemot många andra inte förtjusta i ordet närproducerat. Livsmedelsverket tänkte i sin kampanj Miljösmarta matval ge svenska folket nya, klimatsmarta kostråd, vilket bland annat innebar att köpa mer närproducerad mat. Men EU-kommissionen sade stopp med motiveringen att det vore ett hinder för frihandeln. Undersökningar visar att större möjlighet att kunna handla svenskt och närproducerat skulle ge nöjdare konsumenter. 40 procent av de svenska konsumenterna tycker att det är viktigt att maten är regionalt eller lokalt producerad. Hela 9S procent av dessa skulle köpa mer närproducerat om det fanns i butik. De viktigaste orsakerna att köpa lokalt eller regionalt är att man vill främja kortare transporter, miljön, småskalig produktion och en levande landsbygd. Runt om i Sverige finns lantbrukare som i egna gårdsbutiker säljer varor som man själv har producerat eller förädlat. Sedan 2010 är det lättare att hitta till gårdsbutikerna, eftersom de då fick möjlighet att sätta upp särskilda vägmärkesskyltar för att marknadsföra sin småskaliga försäljning. Mycket talar för att efterfrågan på närproducerade livsmedel liksom livsmedel med tydligt urspr~n_g och_tydlig _ ~_~ S

värdebaserad identitet kommer att fortsätta att öka. Det gäller såväl enskilda konsumenter och hushåll som restauranger, matställen och producenter av färdigmat. Närproducerade livsmedel definieras enligt LivsmedelsSverige, som mat som produceras och konsumeras inom ett visst område där avsändaren framgår tydligt. Gränsen för närproducerat är för "Bondens egen marknad" satt till en radie av 25 mil från marknaden, men andra tycker annorlunda. Martin Suserud som är jurist på Konsumentverket menar att man inte kan tolka närproducerat som svenskproducerat. Scan menar, enligt marknadsdirektören Magnus Sjöholm, att deras produkter kan kallas närproducerade om de är tillverkade i Sverige. Organisationen Svenska gårdar skriver i sin broschyr att "Alla våra gårdar ligger i Västsverige. Vi tycker inte att man kan kalla del närproducerat annars". Webbplatsen Miljösmart mat definierar närproducerat som mat som produceras, förädlas och distribueras till konsumenter inom ett visst avgränsat område. Sajten Livsmedelsverige skriver att närproducerat är mat som produceras och konsumeras inom ett visst område där avsändaren är tydlig. När undersökningsföretaget YouGov ställde frågan om gränsen för närproducerat till sin svenska internetpanel i den stora livsmedelsrapporten Food & Health, svarade 18 procent max fem mil, 30 procent tyckte tio mil, ytterligare 27 procent kunde sträcka sig till 20 mil. Ordet närproducerat är inte lagstiftat och någon officiell definition finns inte, man utgårfrån konsumenten och vad som är nära konsumenten. Det enda som är fastslaget enligt Marknadsdomstolen är att en vara som tillverkas i en fabrik och sedan säljs över hela Sverige inte får kallas närproducerad. 1.3 NIFA NIFA är en ekonomisk förening som bildades i januari 2012 med syfte att fungera som ett resurscentrum samt mäklar- och kompetensfunktion i förhållande till medlemmarna i deras verksamheter som livsmedelsproducenter och/eller förädlare av livsmedelsprodukter. NIFA:s verksamhet ska främst vara inriktad på tjänster, produktion och förädling av varor och produkter som har sitt ursprung eller förädling i Värmland eller regionen. Verksamheten kommer att fokusera på befintliga företag och deras utveckling och tillväxt. Föreningen har idag 19 medlemmar vilka representerar såväl små som stora livsmedelsproducenter t ex Arla Food Sverige, Löfbergs, Värmlandschark och Örtikultur men även organisationer som Hushållningssällskapet. Hur NIFA ska operera i ett nationellt och regionalt sammanhang, vilka samarbeten som kan utvecklas och vilken roll och betydelse NIFA kan komma att få är en viktig del i såväl projektet som den ekonomiska föreningens arbete under 2013 och 2014. I bilaga 1 till projektbeskrivningen presenteras olika organisationer och projekt på nationell och regional nivå för att ge en bild av komplexitet och mångfald av initiativ i livsmedelsbranschen. Detta kommer projektet och NIFA att förhålla sig till och tillsammans med många aktörer kommer projektet att processa fram en tydligare bild av hur olika intressenter tillsammans kan bidra till Värmlands utveckling inom mat och livsmedel. 1.3.1 NIFA:s roll i ett nationellt perspektiv Det finns ett antal "byggstenar" som identifierats för NIFA under den inledande processen och som också aktörer på nationell nivå, såväl privata som offentliga, pekat på; 6

En lång tradition med att förvalta den regionala identiteten och de lokala leverantörerna. Värmland har, oberoende av trender och konjunkturer, som ett av få län i landet hållit fast vid betydelsen av den regionala livsmedelsproduktionen. Det betyder att det finns en grund att utgå från när man nu behöver utveckla värdebasen för den regionala livsmedelsproduktionen och skapa en position nationellt. Det saknas idag en samlande kraft för att kommunicera värmländsk mat på en nationell eller internationell arena vilket har betydelse för hur företag och produkter från Värmland kommer att lyckas. Men det behövs också en arena för livsmedelsbranschen i Värmland som kan upprätta och etablera kontakter med andra regioner och nationella aktörer. Detta ska i förlängningen positionera Värmland; skapa möjligheter för utvecklingsmedel samt bidra till bilden av Värmland som ett län med tillväxt, framåtandra, innovation och utveckling även i en bransch som idag har relativt låg innovationsgrad. Den norska premium marknaden, framförallt Osloregionen, är intressant för den svenska livsmedelssektorn. NIFA kan, på sikt, komma att bli en portal för såväl export som import av småskaliga premium livsmedel och en affärsmässig verksamhet för NIFA i någon form. De analyser och förstudier som genomförts inom KIFA har visat både på ett stort intresse på den norska sidan och intresse hos producenter också utanför Värmland. 1.3.2. NIFA:s roll i ett regionalt perspektiv En unik kombination mellan "stora" och "små". Väriniand saknar medelstora livsmedelsföretag.ldag finns ett fåtal stora företag och ett mycket stort antal små- och mikroföretag. Hos en del av dessa finns lång tradition och erfarenhet av samarbete, något som också kan uppgraderas och utvecklas metodmässigt. Livsmedelsbranschen och då kanske särskiit dagligvaruhandeln står inför stora utmaningar och behov av utvecklingsinsatser, bland annat till följd av digitaliseringen. "Mat" blir också alltmer en fråga om "tjänst" istället för " produkt". Genom att utveckla samarbete med CTF vid Karlstads Universitet skulle NIFA kunna bli en katalysator för tjänstefiering inom branschen, fr.a. med tonvikt på de mindre företagen; Andra faktorer som projektet och NIFA genom att främja och stötta livsmedelsföretagen bidrar till är att det i Värmland även i framtiden finns ett öppet landskap till följd av livsmedelsproduktion. Värmland och Sverige blir i ett globalt perspektiv mindre sårbara genom att självförsörjningen kan öka om det skapas möjligheter för de små företagen att tillsammans utvecklas och växa. Det finns många organisationer och projekt som på olika sätt arbetar med utveckling av livsmedelsbranschen i Värmland. NIFA har en viktig roll i att samordna och se till att de resurser och kunskaper som finns samlat används på ett bra sätt. NIFA förväntas bli en plattform för ökad samverkan vilken på olika sätt efterfrågas av företagen. Områden som profilerar NIFA och projektet i förhållande till övriga aktörer och projekt är satsningarna på innovation och tillväxt med stort fokus på marknadsutveckling även utanför ------ ----------- -- 7

Värmland. Omvärldsspaning och nationell / internationell profilering är också mål som NIFA sätter upp för sin verksamhet. Men det tar tid att bygga samarbeten och det krävs resurser för att nå framgång både på hemmaplan och i övrigt. Projektet blir startskottet på en resa för livsmedelsbranschens utveckling i Värmland att jämföra med det projekt som en gång i tiden startades av Etableringsregion Karlstad och som idag är ett kluster med erkännande på europeisk nivå. 1.4 Livsmedelsbranschen i Värmland I inledningen av projektet ska en mer utförlig beskrivning av livsmedelsbranschen i Värmland tas fram. För att ge en samlad bild krävs ett ordentligt arbete som inte bara utgår från inhämtad statistik utan som också följer upp, verifierar, analyserar och beskriver branschen på ett relevant sätt. livsmedelsbranschen har beröring med många olika branscher/ sektorer och det kan vara svårt att i en enkel statistisk beskrivning göra rättvisande avgränsningar. Några exempel som beskriver livsmedelsbranschen i Värmland är att det enligt statistik från Jordbruksverket 2010 fanns 8300 personer sysselsatta inom jordbruket i 3600 företag. Hushållningssällskapet presenterar en lista på 48 Iivsmedelsproducenter i Värmland som förädlar och/eller säljer mat. Ytterligare en beskrivning är sysselsättning i branschen där Värmland hamnar på en åttonde plats i Sverige med ca 1800 personer. Störst sysselsättning finns i Skåne och Västra Götaland. 1.5 Skäl för projektet Intresse för nordiska smaker ökar globalt. Nationell långsiktig satsning på matlandet Sverige. God kvalitet och bredd i utbudet av livsmedelsprodukter från Värmland. KIFA och andra genomförda projekt i branschen har bidragit till ökad kunskap. Detta kan tas tillvara på ett bättre sätt genom samordning och identifiering av kompletterande utvecklingssteg. Efterfrågan på närproducerade livsmedel ökar. Konsumenterna vill ha mer kunskap om den mat man äter. Bidrar till entreprenörskapskultur i Värmland (kvinnor, invandrare, landsbygd). Bidrar till profilering av Värmland - i förlängningen nationellt kluster. Behov av att bilda ett nav som håller ihop olika initiativ inom mat / livsmedel i branschen för att optimera befintliga resurser, identifiera nya behov samt attrahera medel för utveckling. Projektmedel för samordning och företagsutveckling inom turism / upplevelseindustri i Värmland med fokus på nya marknader har gett bra resultat. Det finns många likheter mellan upplevelsebranschen och livsmedelsbranschen bland annat många små företag på landsbygden och några stora aktörer. Tillsammans skapar det en möjlighet för dynamik där de stora kan vara lokomotiv i satsningar på tillväxt för hela branschen. 8

2 Syfte Projektets syfte är ökad lönsamhet och innovationsgrad inom livsmedelsbranschen i Värmland genom affärsutveckling hos företagen. Detta ska leda till tillväxt och ökad sysselsättning i Värmland. 3 Mål 3.1 Övergripande mål Projektets övergripande mål är ökad regionexport och förbättrad lönsamhet i livsmedelsbranschen i ~ Värmland. Projektet ska även leda till bättre samverkan mellan olika intressenter i Värmland och nationellt vilket ska leda till bättre affärer och tydligare profilering av Värmland som en viktig " matregion" i Sverige. Målen med projektet är att: Förstärka Värmlands profil som matland. Öka regionexporten av värmländsk mat. Bidra till ökad lönsamhet och stabilitet i livsmedelsbranschen i Värmland. Bidra till ökad innovationsgrad i livsmedelsbranschen i Värmland. Bidra till ökad tillväxt i andra branscher genom större efterfrågan på olika former av företagstjänster t ex logistik, förpackning, profilering och affärsutveckling. Bidra till en mer positiv entrepienörskapskultur i Värmland. Bidra till ökad jämställdhet och mångkultur i näringslivet i Värmland. Skapa en tydlig samverkansplattform för företag och organisationer inom livsmedelsbranschen i Värmland. 3.2 Kvantitativa mål/indikatorer 15 nya arbetstillfällen, varav 9 kvinnor och 6 män 5 nya innovationer 100 personer deltar på projektets aktiviteter 30 företag medverkar på projektets aktiviteter 2 utredningar / analyser --------, ------------ ----- --- -~ -- 9

4 Målgrupper Projektets främsta målgrupp är små och stora företag som tillverkar, förmedlar, bereder eller på annat sätt arbetar med kvalitativa livsmedel i Värmland. En annan målgrupp är företag i andra branscher som erbjuder företagstjänster och som kan bidra med sina kunskaper i utveckling av företagen i livsmedelsbranschen, t ex marknadsföring / information, logistik, förpackning, affärsutveckling med mera. Andra målgrupper för projektets aktiviteter är organisationer och myndigheter såväl i Värmland som nationellt som arbetar inom livsmedelsområdet och med vilka det ska utvecklas samarbeten på olika sätt. Detta rör t ex Hushållningssällskapet, LRF, Visit Värmland / Sweden, Jordbruksverket samt branschorganisationer som Livsmedelsföretagen /U och livsmedelskluster / nätverk i Sverige och Europa. 5 Projektpartners, organisation och roller 5.1 Projektpartners 5.1.1 NIFA NIFA är projektägare och formellt en ekonomisk förening som bildades i januari 2012 med syfte att fungera som ett resurscentrum samt mäklar- och kompetensfunktion i förhållande till medlemmarna i deras verksamheter som livsmedelsproducenter och/eller förädlare av livsmedelsprodukter. NIFA:s verksamhet ska främst vara inriktad på tjänster, produktion och förädling av varor och produktersom har sitt ursprung eller förädling i Värmland eller regionen. Information om NIFA kommer att spridas genom att organisationen distribuerar ett nyhetsblad samt på webbplatsen www.innovationfood.se Föreningen har idag 19 medlemmar vilka representerar såväl små som stora livsmedelsproducenter t ex Arla Food Sverige, Löfbergs, Värmlandschark och Örtikultur men även organisationer som Hushållningssällskapet. Medlemmarna är alla intressenter i projektet och kommer på olika sätt att bidra i projektets genomförande. 5.1.2. Övriga projektpartners Det finns ett antal kommuner som är finansiärer av projektet, dessa är en form av partners som förväntas ta del av projektets information och bland annat vara en länk till den egna kommunens företag. Självklart är medlemmar i NIFA partners i projektet men projektet och dess aktiviteter vänder sig till alla företag i branschen i Värmland. I övrigt finns inga formella partners i inledningen av projektet utan samarbeten och partnerskap kommer att sökas med olika aktörer i Värmlands innovationssystem utifrån nytta. Syftet med samarbeten är bland annat att öka innovationsgraden samt hitta ytterligare utvecklingsmedel för satsningar i livsmedelsbranschen. Det finns t ex redan upparbetade kanaler och samarbeten med Inova, CTF, TPA samt Visit Värmland. Dessa kommer på olika sätt att fördjupas under projekttiden. 10

5.2 Projektorganisation För projektet kommer det organisatoriskt att krävas resurser för projektledning i form av projektledare för genomförande av företagsutvecklings- och innovationsdelar samt utredningar och analyser i projektet samt en utvecklingsledare med ett mer strategiskt och organisatoriskt ansvar för samverkansplattform och omvärldskontakter. Projektet kommer även att kräva resurser för ekonomi och administration liksom kommunikation. Ekonomi och administration liksom kommunikationskompetenser kan antingen vara timanställd personal på deltid eller köp av tjänster. Externt stöd kommer att behövas för kommunikation och profilering samt tjänster och stöd till företag. Projektet kommer att ledas och styras av arbetsutskottet i NIFA:s styrelse för att få en effektivitet i styrgruppens arbete och samordning med organisationens övriga utvecklingsarbete. Styrgruppen ansvarar för att följa upp projektets mål utifrån beslutade medel. Projektet kommer för att skapa god förankring starta en referensgrupp / ett branschråd och där skapa en levande dialog mellan projektet och andra projekt, organisationer samt företagen runt behov och inriktning på insatser i livsmedelsbranschen. l') 6 Verksamhetsbeskrivning Tillsammans med livsmedelsbranschens företag, branschens intresseorganisationer, övrigt innovationssystem och regionens övriga näringsliv ska nya ideer och produkter samt utveckling av företagen leda till affärsutveckling, ökad lönsamhet, tillväxt och profilering. Projektet kommer framförallt att arbeta med företag i livsmedelsbranschen som vill växa och ska genom olika insatser bidra till denna utveckling. Projektet ska även arbeta med att ytterligare förstärka och tydliggöra Värmland som en matregion i Sverige vilket indirekt ska gynna regionens företag. För att nå projektets mål kommer insatser att genomföras inom följade tre verksamhetsområden där det första området kommer att vara i fokus. Företags- och branschutveckling Innovation Samarbetsplattform NIFA 6.1 Delprojekt 6.1.1 Företags- och branschutveckling För att livsmedelsbranschens företag i Värmland ska växa krävs större marknadsfokus och tillgång till tjänster som underlättar och förstärker företagandet på olika sätt. Projektet ska på egen hand och tillsammans med andra utveckla rådgivningskoncept för olika behov riktade till företag i livsmedelsbranschen. 6.1.1.1 Bransch- ochföretagsanalyser Kunskapen om livsmedelsbranschens samlade värde i Värmland är fortfarande inte komplett. Projektet kommer att genomföra en nulägesanalys för att öka kunskapen om livsmedelsbranschens bidrag till den regionala utvecklingen. Det är viktigt att identifiera indikatorer för att på ett relevant sätt kunna följa upp såväl projektet som branschens utveckling. 11

Förutom ökade kunskaper om branschen i stort behöver projektet även ta fram mer information om vilken typ av stöd som företag i livsmedelsbranschen har behov av för att på ett bra sätt kunna organisera aktiviteter i projektet som verkligen bidrar till företagens utveckling. Denna analys har också betydelse i kommunikation med övrigt innovationssystem om vilket stöd företagen i livsmedelsbranschen har behov av för att öka sin tillväxt. 6.1.1.2 Marknadsutveckling De småskaliga livsmedelsföretagen har stort producentfokus. Genom projektet ska företagens marknadsfokus och marknadskunskaper ökas. Detta ska ske genom att-projektet tar ansvar för attutreda vilka marknadskanaler som är mest effektiva och bygger upp erbjudanden som underlättar för företagen att nå en större marknad. I ett första steg ska olika former av marknadskanaler undersökas, det kan t ex vara aktuell med en virtuell saluhall som en väg för producenter att nå ut med sina produkter på en större marknad. En analys ska ge kunskap om hur en sådan verksamhet kan organiseras, vilka kostnader det medför och hur den ska drivas på lång sikt på ett marknadsmässigt sätt. Förutom analys och utredningsarbete ska pilot tester genomföras för någon / några marknadskanaler, dels för att projektet ska ge företagen ökade marknadsmöjligheter, dels för att skarpt testa vilket resultat som kan nås genom nya och gemensamt organiserade marknadskanaler. 6.1.1.3 Affärsutveckling Affärsutveckling är projektets kärnverksamhet. Olika former av aktiviteter förpackade på ett intressant sätt ska erbjudas företag i livsmedelsbranschen som ett led i affärsutvecklingen. Formerna och innehållet ska vidareutvecklas tillsammans med företagen och andra aktörer i Värmland under projektets löptid. En viktig del blir analys av företagens behov som ska genomföras inledningsvis. Ett annat inslag blir att diskutera tillsammans med andra organisationer och företag hur workshops, tävlingar med mer kan genomföras som ett led i att ge företagen verktyg för bättre affärer och ökad tillväxt. 6.1.1.4 Utveckling av nätverk med andra branscher Regionens stora nytta av livsmedelsföretagens utveckling och att nya produktertas fram ligger förutom i den potential de har för företagens tillväxt och regionexport även på ökade möjligheter till tillväxt i andra branscher. Projektet ska arbeta med nätverksaktiviteter och verktyg för att stärka de företag som är eller kan bli leverantörer och samarbetspartners till livsmedelssektorn. Det är i första hand företag som kan bidra i affärsutveckling, marknadsföring, logistik. Aktiviteter kommer att genomföras för att stärka relationer och utveckla gemensamma tjänster och koncept. 12

6.1.2 Innovation ls" För att lyckas med målen om tillväxt och utveckling i företagen samt fler arbetsstillfällen måste fler ideer och innovationer i branschen utvecklas och kommersialiseras. Då krävs såväl processtöd för företagaren / innovatören som miljöer och mötesplatser som främjar innovation. "Livsmedelssektorn är en lågteknologisk bransch med generellt sett blygsam innovationstakt. Alla vill ha fler innovationer, men få diskuterar hur man ska nå dit och vem som ska göra det. Ett skäl till den låga innovationstakten är att de olika aktörerna inte har förtroende för varandra, och därför inte samarbetar i så stor utsträckning. Men branschen har potentiall,,3 6.1.2.1 Innovationsmiljöer Projektet ska analysera behovet av och ta fram förslag på hur innovationsmiljöer kan skapas som öppna oberoende miljöer för såväl små som stora företag och idebärare. Oberoende innovationsmiljöer med rätt teknik och utrustning har visat sig vara mycket effektiva i andra branscher för att driva på utveckling och innovationsgrad. Liksom innovationsmiljöer och teknik är viktigt för utveckling av ideer är mötesplatser väsentligt för erfarenhetsutbyten och marknadskontakt för livsmedelsproducenter. Projektet ska organisera mötesplatser som blir mer aktiva innovationsmiljöer och underlättar för företagens utveckling av tjänster och produkter. 6.1.2.2 Stöd till tjänsteutveckling och tjänsteinnovationer Livsmedelsbranschen liksom andra branscher i Sverige har stort produktfokus. Projektet vill ta ett större grepp för au främja tjänsteinnovationer vilket förväntas leda till fler nya företag såväl som utveckling av processer och affärsmodeller. Gränserna mellan produkt och tjänsteinnovationer suddas allt mer ut, men statistik visar tydligt att för varje nystartat företag inom industrisektorn startas flera inom tjänstesektorn som idag står för den stora tillväxten i Sverige. Samarbete kommer att sökas med CTF vid Karlstads universitet för att branschen ska tillgodogöra sig mer kunskaper inom tjänsteinnovation med fokus på modern mat som tjänst. Projektet ska organisera workshops och på olika sätt informera om tjänsteutveckling som ett stöd i företagens utvecklingsprocesser. 6.1.2.3 Samarbete med innovationssystemet i Värmland Projektet kommer att vidareutveckla samarbetet med övrigt innovationssystem i Värmland. För att innovationer och företag inom livsmedelsbranschen ska blir fler och nå bättre resultat i tillväxt och sysselsättning behöver alla de resurser och kompetenser som finns för entreprenörskap i Värmland användas. Genom att delta i utbildning, nätverk och bygga kontakter förväntas såväl stödsystem som befintligt näringsliv t ex via kluster möta fler innovationer och ideer från livsmedelssektorn. I samarbetet kan förtydligas ytterligare vilka krav andra organisationer ställer på ideer och innovationer från denna bransch för att deras case / ideer ska bli aktuella t ex hos inkubatorn eller för finansieringslösningar hos Almi. Upparbetade kontaktytor och ökade kunskaper hos hela systemet skapar bättre förutsättningar för en framtida integration av stöd till innovationer och företag inom livsmedelssektorn från befintliga strukturer. 3 Tekn. DfMärit Beckeman 8: Dr. Manus Nilsson, Lunds universitet vid IVA:s innovationsseminarium, Stockholm 23 maj 2012 13

I förlängningen blir projektet och NIFA en kanal för livsmedelsbranschens företag att nå rätt instanser och få tillgång till rätt stöd från övrigt innovationssystem. Projektet bidrar till att fler företag från branschen når t ex inkubatorn och blir på detta sätt en form av förinkubator. Genom projektet kommer en process att starta där NIFA alltmer integreras i det värmländska innovationssystemet. Detta ska i förlängningen leda till att samarbeten och aktiviteter genomförs med strategiska partners. Det kan t ex vara förpackningsutveckling tillsammans med TPA, värmländsk mat & turism tillsammans med Visit Värmland etc. 6.1.3 Samarbetsplattform NIFA - ER väl-utveeklad-sama-rbetsplattfotm-förtrranscnens fortsatta utveckling och-tillväxt är-en nyckel till framgång. Projektet har stort ansvar för att initiera samarbeten och börja bygget aven plattform för framtiden. För att lyckas krävs att plattformen och dess nytta blir tydlig för företagen i branschen samt att andra aktörer också ser fördelar med samverkan. Först när Värmland har en gemensam bild av hur strukturer och resurser kan skapa mervärden och alla arbetar i samma riktning kommer livsmedelsbranschen i Värmland att bli en bransch som bidrar tydligare till tillväxt och profilering av Värmland. 6.1.3.1 Omvärldsspaning och profilering. Projektet liksom NIFA har en viktig uppgift i att öka medvetenhet nationellt liksom i Norden om kunskap, produkter med mera kopplat till livsmedel i Värmland. Det ska på sikt leda till utvecklade samarbeten med andra viktiga nationella aktörer för utbyte av erfarenheter, hjälp vid etablering på nya marknader med mer. Projektet har också ett ansvar för omvärldsbevakning och trendspaning, vilket ska ge ett inflöde av marknadskunskap och bidra till mer långsiktiga strategier vid affärsutveckling hos branschen och företagen. Detta ska i sin tur minska sårbarheten, öka lönsamheten samt långsiktigheten genom att företagen på ett bättre sätt möter marknadsförändringar och efterfrågan på produkter och tjänster. 6.1.3.2 Mötesplats Projektet ser ett behov av samordning och kommunikation mellan olika aktörer, projekt och företag stora som små. Alla ska hitta sin del i NIFA och för att uppnå detta måste olika aktiviteter och mötesplatser skapas. Förutom mötesplatser för företagens direkta behov är det väsentligt med mötesplatser för erfarenhetsutbyten mellan företag, organisationer, akademin och offentlig sektor. Projektet har också en uppgift i att visa vilka synergieffekter samarbeten kan få, genom goda exempel, både inom branschen och med andra branscher och intressenter. Genom projektet kommer en årlig branschdag att organiseras som ett led i att skapa mötesplats för branschens aktörer men den förväntas också bidra till uppmärksamhet för branschen och dess betydelse för Värmland. 14

6.1.3.3 Projektutveckling Inom ramen för projektet kommer initiativ till nya samarbeten på olika sätt att tas. Projektet har ett ansvar för att se mer långsiktigt på branschens utveckling i Värmland och ska undersöka vilka möjligheter till ytterligare utvecklingsmedel som kan sökas för att fortsätta vidareutvecklingen i de processer som startats inom ramen för projektet. (f 6.2 Tid & aktivitetsplan Bransch- och företagsanalyser Nulägesanalys livsmedelsbranschen 2013.03.01 2013.06.30 Analys av företagens behov av tjänster för utveckling 2013-04-01 2013-08-30 Marknadsutveckling Utreda marknadskanaler (generell omvärldsanalys) 2013-05-01. 2013-10-31 Utreda virtuell saluhall- förutsättningar, förslag på långsiktig 2013-09-01 strategi inklusive förvaltning 2013-12-31 Pilottest marknadskanaler 2014-01-01 2014-06-30 Plan för aktiviteter affärsutveckling, bygger på analys behov samt väl definierad förpackning av aktiviteter för att 2013-09-01 2013-10-31 Affärsutveckling intressera företagen Workshops, tävlingar med mer 2013-11-01 2014-10-31 Enskild rådgivning 2013-11-01 2014-10-31 Utveckling av nätverk med andra branscher Medverkan på nätverksträffar kluster & andra branscher för 2013-04-01 2014-12-31 att informera om NIFA, projektet och livsmedelsbranschen Fördjupa kontakt med av affärstjänster och 2013-09-01 2014-03-31 utveckla tjänster tillsammans med företag i branschen Innovation Innovationsmiljöer Analys innovationsmiljöer / provkök 2013-08-01 2013-12-31 Skapa mötesplatser för innovation 2013-10-01 2014-03-31 Stöd till tjänsteutveckling & Fördjupa samarbetetmed CTF (generellt) 2013-07-01 2014-12-31 tjänsteinnovationer Workshop tjänsteinnovation i samarbete med CTF 2014-01-01 2014-06-30 15

Samarbete med innovationssystemet i Värmland Medverka på nätverksaktiviteter för innovationssystemet och dess aktörer Fördjupa relationen med de viktigaste aktörerna i innovationssystemet för att identifiera gemensamma nyttor och arbetsätt. 2013-07-01 2014-12-31 2014-01-01 2014-12-31 Fördjupa samarbetet med kommunerna (näringslivsutvecklare) för ökad kunskap om livsmedelsbranschen 2013-07-01 2014-12-31 Trendspaning, omvärldsbevakning - som kommuniceras till 2013-07-01 2014-10-31 branschens företag för att öka deras möjligheter på Omvärldsspaning och profilering marknaden Bygga relationer med andra regioner och viktiga nationella 2013-05-01 2014-12-31 aktörer Kommunikation om NIFA projektet i relevanta 2013-08-01 2014-12-31 sammanhang Mötesplats Ta fram och kommunicera goda exempel 2013-11-01 2014-10-31 Genomföra årlig branschdag i Värmland 2013-09-01 2014-10-31 Ta fram analys av möjliga utvecklingsmedel för branschen 2013-07-01 2014-03-31 Projektutveckling från olika myndigheter ink!. EU-stöd (ej jordbruk). Ta initiativ till gemensamma ansökningar (olika aktörer) för 2014-01-01 2014-12-31 att öka utvecklingsresurserna till branschen i Värmland. Administration och ekonomi inklusive rapportering Kommunikation och informationsspridning Horisontella perspektiv Utvärdering 2013-03-01 2014-12-31 2013-03-Dl 2014-12-31 2013-03-Dl 2014-12-31 2013-04-01 2014-12-31 16

7 Projektets resultat 7.1 Förväntade resultat efter projekttiden Projektet ska resultera i att NIFA står bättre rustad för att stötta livsmedelsföretagen i Värmland för ökad tillväxt och regionexport. Kontakter och samarbeten ska inom ramen för projektet ha tydliggjorts för att nå optimal effekt av de offentliga satsningar som görs för branschens utveckling i Värmland. Växande företag i livsmedelsbranschen gynnar sysselsättning på landsbygden samt förbättrar balansen i entreprenörskapet i Värmland då fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund får _ möjlighet.att delta..-. Genom projektet ska kunskaperna om möjliga projektstod för livsmedelsbranschens utveckling öka liksom kontakter som ökar möjligheterna till beslut om utvecklings- och innovationsstöd från olika myndigheter till Värmland. Projektet ska även genom ett antal analyser ta fram mer kunskaper om livsmedelsbranschens förutsättningar och företagens behov av stöd för att växa. 7.2 Förväntade verksamhet efter projekttiden NIFA kommer att förvalta projektets resultat. Genom projektet förväntas NIFA:s roll i förhållande till övriga aktörer, innovationssystemet och branschens företag vara tydligare. Projektets olika analyser och aktiviteter förväntas på olika sätt resultera i tjänster som erbjuds i form av nya utvecklingsprojekt eller företag som startats upp som ett resultat av projektet. Genom nya projekt och / eller företag ska tjänster erbjudas företag i livsmedelsbranschen för att öka deras möjligheter till god tillväxt och lönsamhet det kan t ex vara provkök, virtuell saluhall eller affärsutveckling och branschforum. 7.3 Förväntade effekter på sikt Projektet förväntas stärka NIFA som på sikt (innan 2020) ska vara självfinansierat när det gäller de tjänster som gäller affärs- och marknadsutveckling för företag. NIFA ska även i större utsträckning initiera / medverka i utvecklingsprojekt som ytterligare stärker branschen men som initialt inte kan drivas kommersiellt. På sikt ska Värmland i Sverige men också i övriga Norden och i Norra Europa uppfattas som en framstående region för innovativ livsmedelsproduktion och matupplevelser. 8 Spridning av resultat Informatiönsinsatser är mycket väsentliga för projektets resultat. Detta gäller såväl dialog med företag och organisationer i branschen, som insatser riktade till nationella myndigheter för att förstärka Värmlands profil som matlandskap. Information om projektet kommer att spridas både genom egna och andra organisationers upparbetade kanaler t ex i form av webbplatser och nyhetsbrev. 17

9 Uppföljning och utvärdering Uppföljning, utvärdering och lärande är väsentligt i alla utvecklingsprojekt. Projektet kommer att arbeta med löpande uppföljning och utvärdering för att skapa lärande och en process som ska leda till att nästa utvecklingssteg tas utifrån kunskaper och samarbeten som uppnåtts. Projektet har för avsikt att använda samma metodik som i projektet KIFA där en "vetenskaplig rådgivare" anlitats som en form av projektföljeforskning. Utvärderingen i KIFA har varit en blandning av följeforskning och traditionell utvärdering som utvärderar såväl genomförandet som utfallet av projektet. =--~~----==~----~~ ~ -, ~- ~~-- - -- ~ --- --- - -- - -------------_._-- En detaljerad plan för uppföljning och utvärdering ska tas fram i inledningen av projektet. Under projektets genomförande kommer projektets resultat att rapporteras till finansiärer samt följas upp i styrgrupp. Detta är en garant för att projektet följer detaljerad projektplan och når uppställda mål. 10 Ekonomi 10.1 Kostnader 2013 2014 Totalt Kostnasslag Egen personal 871500 1045800 1917300 Extern personal 355000 380000 735000 Lokalkostnader 100000 124000 224000 Resor 60000 125000 185000 Material 150000 150000 300000 Övrigt 238500 150200 388700 Summa faktiska kostnader 1775000 1975000 3750000 Bidrag i annat än pengar 25000 25000 50000 Summa 1800000 2000000 3800000 10.2 Finansering 2013 2014 Totalt Kontant finansering Region Värmland 900000 1000000 1900000 Länsstyrelsen 150000 150000 300000 Karlstads kommun 600000 700000 1300000 Övriga kommuner 75000 75000 150000 Företag 50000 50000 100000 Summa kontanta medel 1775000 1975000 3750000 Bidrag i annat än pengar 25000 25000 50000 Summa 1800000 2000000 3800000 18

~ Landstinget <00> ivärmlana Datum Vår beteckning Hälso- och sjukvårdsstaben 2013-02-04 LKJ121547 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Eva Eriksson 054614165 '(orsby I\:ommun /"..omm unstyrejs.en Ị. 2m3-02- ob Till Kommunchefen Dnr..'4..~.:~S?~}/~~.b..~.~. Tolkförmedling i Värmland Landstinget i Värmland vill med detta brev efterhöra er kommuns intresse för att delta i en länsgemensam språktolkverksamhet. I ett antal landsting bedrivs språktolkverksamhet genom upphandling men i vissa landsting förekommer diskussioner om på vilket sätt och i vilken regi det skall ske framöver. I två näraliggande landsting/region sker tolkverksamhet i en samverkande form. Örebro läns landsting och Örebro kommun inrättade januari 2005 en gemensam nämnd, kallad Den gemensamma nämnden för samverkan angående företagshälsovård samt tolkförmedling. Från september 2007 tecknades även ett avtal mellan dessa två parter att föra den kommunala tolkförmedlingen till den gemensamma nämnden. Från januari 2009 anslöt även Kumla kommun till den gemensamma nämnden och tecknade avtal om företagshälsovård och tolkverksamhet. Det är landstinget som är värdorganisation och den gemensamma nämnden ingår i landstingets verksamhet. Västra Götalandsregionen och kornrnunerna Göteborg, Borås, Trollhättan, Uddevalla och Mariestad bildade januari 2012 Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst för att tillgodose medlemmarnas behov av språktolktjänster. Kommunalförbundet bedriver ännu ingen verksamhet men förberedelser pågår för planerad driftstart 1 april 2013. En allmän policy för en tolkförmedling ska vara att den bedrivs med hög kvalitet där strävan bör vara att ha så många auktoriserade tolkar som möjligt. Att kontakten för den som inte behärskar svenska språket tryggas då ett gemensamt språk saknas. Skiftande kvalitet på tolkar kan innebära rättsäkerhetsproblem. Att ha tolkförmedling i egen regi skulle kunna innebära större krav på auktorisation och att tolkarna kontinuerligt får information om de verksamheter som de utför sina uppdrag inom. Att ha en tolkförmedling i egen regi stärker människors rätt till vård och service på lika villkor genom att kvaliteten höjs, rättssäkerheten förbättras, Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstinget i Värmland Rosenborgsgatan 50 054615000 Eva.Eriksson@liv.se 651 82 Karlstad Telefax Org.nr \ \.r\(}\""cc.,:> 232100 0156 '\\\""'b -v ~ U ~,,,.,

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2013-02-04 LKl121547 2 (2) r:j'l tillgängligheten till tolkar förbättras och ett professionellt bemötande säkerställs. Som ett alternativ för hur språktolkförmedlingen skulle kunna hanteras i Värmland är att bedriva en gemensam tolkförmedling mellan länets kommuner och landstinget. Om kommunerna visar intresse för en gemensam verksamhet är det ett antal frågeställningar som måste utredas vidare. Förutsättningarna för en gemensam organisation mellan landstinget och länets kommuner är emellertid goda då vi redan har den etablerade hjälpmedelsnämnden vilken skulle kunna vara den nämnd som hanterar denna gemen -- sämilli -fraga-:-orii iiite-aua kom:riiimer-äriritresserade~ a kan t6fltlörinedlmgen drivas i ett kommunalförbund men detta får utredas vidare när samtliga kommuner har meddelat sin ståndpunkt. Men den gemensamma nämnden hjälpmedelsnämnden skulle kunna vara ett alternativ till att bilda ett kommunalförbund. En acceptans måste också finnas mellan samtliga ingående parter i frågor som t ex var verksamheten skall ha organisatorisk hemvist och den fysiska placeringen. Eftersom landstinget har en betydande andel av tolkuppdragen kan landstinget vara en lämplig värdorganisation. Språktolkning till hälsooch sjukvården och tandvården sker i de flesta fall på de orter som har någon form av asyljflyktingboende. En stor del av kontakttolkningen (på plats) sker till verksamheter på Centralsjukhuset i Karlstad. För att få besked om ert eventuella intresse för att delta i en gemensam verksamhet av språktolkverksamhet med uppdragstolkning mellan länets kommuner och landstinget ser vi gärna att få ett underhandsbesked senast 27 mars 2013. Svaret adresseras till utvecklingsledare Eva Eriksson, Landstingshuset 651 82 Karlstad. ans Karlsson Landstingsdirektör

Torsby kommun sid 4 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL "}) 2013-02-12 ck~0j --= 13 Nomfnering lrusrottsöfferjouren " Dnr KST 2013/31 Sammanfattning av ärendet I samband med extra årsmöte den 29 november 2012 beslutades att Föreningen Brottsofferjouren Norra Värmland avvecklas och bildar gemensam förening med Brottsofferjouren Södra Värmland. I samband med ordinarie årsmötet ska ledamöter och ersättare från BOJ Norra Värmland väljas som ska ingå i den gemensanuna styrelsen för de sammanslagna jourerna BOJ Södra Värmland och BOJ Norra Värmland. Därför uppmanas kommunen att nominera två ordinarie och en ersättare till detta. Den/de som nomineras skall vara medlem i BOJ och betalat medlemsavgiften samt vara tillfrågad om att ställa upp. Handlingar i ärendet Skrivelse från Brottsofferjouren Norra Värmland, 2013-01-11 Arbetsutskottets beslut Förslag på ledamöter och ersättare lämnas vid nästa arbetsutskott. Beslutet skickas till Håkan Laack Anna-Lena Carlsson Konununstyrelsens arbetsutskott Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

www.boj.se Brottsofferjouren i Norra Värmland, Tallbacksvägen 10 e, 68430 Munkfors BROTTSOFFERJOURERNAS RIKSFÖRBUND Brottsofferjouren i Norra Värmland. ~ ~" =. = = =----:-:-::-:--_.... -_-.. ~~~~==,.._i_ Till alla medlemmar i Brottsofferjouren Norra Värmland l samband med extra årsmöte den 29 november 2011 beslutades att Föreningen Brottsofferjouren Norra Värmland avvecklas och bildar gemensam förening med Brottsofferjouren Södra Värmland. I samband med ordinarie årsmötet ska ledamöter och ersättare från BOJ Norra Värmland väuas som ska ingå i den gemensamma styrelsen för de sammanslagna jourerna BOJ Södra Värmland och BOJ Norra Värmland. Därför uppmanas ni härmed att nominera två ordinarie och en (l) ersättare till detta. Nomineringar skickas till valberednings sammankallande Lars Olsson Hallamavägen Sa 68432 Munkfors Den!de som nomineras skall vara medlem i BOJ och betalat medlemsavgiften samt vara tillfrågad om att ställa upp. För styrelsen,j/b I/llaita t6(3rb? ~ Maria Sandgren Loa