Mat och marknadsutveckling Projektägare: Nordie Innovation Food Arena (NIFA) ekonomisk förening. Projektbeskrivning

Transkript

1 ,---_.. _... _-_._-, KJUU.STADS KOMMUN Kommunstyrelsen I [3- O 4!DpJ F-- liipl~~ Mat och marknadsutveckling Projektägare: Nordie Innovation Food Arena (NIFA) ekonomisk förening Projektbeskrivning Bilaga till projektansökan Region Värmland

2 1 Bakgrund..., Natione Ila o ch regio n a la strategier En livsmedelsstrategi för hela Sverige Sve rige - det nya m a tia nd et Regio n a It utveckli ngsprog ra m (R U P),,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Närproducerat """"."..""."".".. ""."." N I FA NIFA:s roll i ett nationellt perspektiv NIFA:s roll i ett regionalt perspektiv Livsmedelsbranschen i Värmland...".".".. ".".. ".".. ".".. ""."." Skäl för projektet..." Syfte..., Må I..."""'".."..."" Övergripa nde mål..." Kvantitativa mål/indikatorer..." Må Igrupper... "..."."."."."""" P ro je ktpa rtne rs, o rga n isa tion och roller P ro je ktpa rtne rs N I FA Övriga projektpa rtners..., Projektorga nisation...,..." Verksamhets beskrivning...,...'"'''''''''' Delprojekt...,..."..." Företags- och branschutveckling..." Innovation..."..., Sa marbetsplattform NIFA..., Projektets resultat..., Förväntade resultat efter projekttiden..." Fö rvä ntade ve rksa m het efter pro jekttide n Fö rväntade effekter på sikt....., Spridning av resultat..., U ppföljning och utvä rdering..."""""'"''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''... " Bilagor..."."...,..."

3 1 Bakgrund 1.1 Nationella och regionala strategier En livsmedelsstrategi för hela Sverige l Regeringen presenterade under september 2007 en livsmedelsstrategi för hela Sverige. Strategin utarbetades i samarbete med branschen. Livsmedelssektorn är den fjärde största industrin i Sverige och därför mycket viktig för jobb och tillväxt i hela landet. Regeringens strategi för att stärka sektorn omfattar alla inom livsmedelssektorn, från det lilla lokala företaget till det stora företaget på en internationell arena. Till detta kan även kopplas en ökad turismnäring som ger goda förutsättningar för fler jobb och som är en viktig plattform för att utveckla Matlandet Sverige. Livsmedelsstrategin syftar till att stärka livsmedelsbranschens konkurrenskraft, underlätta företagande och bidra till tillväxt i hela livsmedelskedjan och på så sätt skapa fler arbetstillfällen. Strategin handlar i första hand om samlade insatser och inte nya pengar. Fokus ska i stället ligga på ett enhetligt angreppssätt. livsmedelsstrategin består av tre delar: En satsning inriktad på innovation samt kompetensökning i livsmedelssektorn och på mat med mervärde (till exempel ekologiskt, närproducerat eller småskaligt producerat). Dialog mellan regeringen och branschen för att diskutera satsningar och åtgärder som livsmedelsföretagen behöver. Åtgärder inriktade på export av livsmedel- och jordbruksprodukter Sverige - det nya matlandet' Regeringen har en vision om att Sverige ska bli det nya matlandet i Europa. Det är en vision som handlar om god mat, upplevelser i världsklass och en levande landsbygd. Men den handlar också om sysselsättning och nya företag. Minst tio tusen nya jobb, en fördubbling av livsmedelsexporten och fler turistnätter på landsbygden är några av de mål som ska uppnås till år Matlandet berör flera myndigheter och andra offentliga aktörer. Visit Sweden, Exportrådet och Jordbruksverket samarbetar kring utvecklingen aven strategi för att marknadsföra visionen om Sverige som det nya matlandet i Europa. Till visionen finns en handlingsplan som är uppdelad på fem områden: Offentlig mat Primärproduktion Förädlad mat Matturism Restaurang

4 Sverige ska bli känt som ett matland genom att få ett tydligare varumärke och visa att Sveriges råvaror, producenter, kockar och restauranger håller hög klass. Målet är bland annat att fler människor från andra länder ska välja Sverige som resmål. Värmland har liksom övriga landskap en matlandet ambassadör som ska sprida visionen på regional nivå och även föra fram de regionala företrädarnas ideer till regeringen. Ärligen tillförs projektmedel för att den svenska matlandet visionen ska nås. Det är Jordbruksverket som administrerar projektstöden och 2013 är fokus på: Samverkan Innovation Efterfrågan och konsumentbehov Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektet bidrar till insatsområdet Innovativa miljöer och strategin Innavativa entreprenörer inom det Regionala utvecklingsprogrammet "Värmland växer". Detta uppnås genom att skapa förutsättningar för att ta ett samlat grepp och genom projektet bidra till ökad innovationsgrad och tillväxt i företag inom livsmedelsbranschen. 1.2 Närproducerat Under 60-talet förändrades jordbruksproduktionen i Sverige med ökande volymer och pressade priser. Det fick bland annat till följd att transporterna ökade. Nu är trenden den motsatta. "Människor söker alternativ till den anonyma massproducerade maten. Man kan tala om en folkrörelse", skriver webbplatsen Miljösmart Mat. En av vårt årtiondes viktigaste frågor är människans påverkan på miljön och det alltmer växande klimathotet. Genom att välja närproducerat är man med och minskar transporterna av livsmedel som står för en stor del av växthusgasutsläppen och luftföroreningarna. Intresset för närproducerade livsmedel växer och för många har detta blivit en livsstil för ett hållbart samhälle. Äsa Domeij, ansvarig för miljö och socialt ansvar på Axfood, tror att närproducerat till stor del handlar om att människor är trötta på att inte veta varifrån maten kommer. Hon menar att kunder ofta vill ha en kortare transport men att det är lika viktigt för dem att maten inte är anonym. EU är tvärtemot många andra inte förtjusta i ordet närproducerat. Livsmedelsverket tänkte i sin kampanj Miljösmarta matval ge svenska folket nya, klimatsmarta kostråd, vilket bland annat innebar att köpa mer närproducerad mat. Men EU-kommissionen sade stopp med motiveringen att det vore ett hinder för frihandeln. Undersökningar visar att större möjlighet att kunna handla svenskt och närproducerat skulle ge nöjdare konsumenter. 40 procent av de svenska konsumenterna tycker att det är viktigt att maten är regionalt eller lokalt producerad. Hela 95 procent av dessa skulle köpa mer närproducerat om det fanns i butik. De viktigaste orsakerna att köpa lokalt eller regionalt är att man vill främja kortare transporter, miljön, småskalig produktion och en levande landsbygd. Runt om i Sverige finns lantbrukare som i egna gårdsbutiker säljer varor som man själv har producerat eller förädlat. Sedan 2010 är det lättare att hitta till gårdsbutikerna, eftersom de då fick möjlighet att sätta upp särskilda vägmärkesskyltar för att marknadsföra sin småskaliga försäljning. 4

5 Mycket talar för att efterfrågan på närproducerade livsmedel liksom livsmedel med tydligt ursprung och tydlig värdebaserad identitet kommer att fortsätta att öka. Det gäller såväl enskilda konsumenter och hushåll som restauranger, matställen och producenter av färdigmat. Närproducerade livsmedel definieras enligt LivsmedelsSverige, som mat som produceras och konsumeras inom ett visst område där avsändaren framgår tydligt. Gränsen för närproducerat är för "Bondens egen marknad" satt till en radie av 2S mil från marknaden, men andra tycker annorlunda. Martin Suserud som är jurist på Konsumentverket menar att man inte kan tolka närproducerat som svenskproducerat. Scan menar, enligt marknadsdirektören Magnus Sjöholm, att deras produkter kan kallas närproducerade om de är tillverkade i Sverige. Organisationen Svenska gårdar skriver i sin broschyr att" Alla våra gårdar ligger i Västsverige. Vi tycker inte att man kan kalla det närproducerat annars". Webbplatsen Miljösmart mat definierar närproducerat som mat som produceras, förädlas och distribueras till konsumenter inom ett visst avgränsat område. Sajten Livsmedelsverige skriver att närproducerat är mat som produceras och konsumeras inom ett visst område där avsändaren är tydlig. När undersökningsföretaget YouGov ställde frågan om gränsen för närproducerat till sin svenska internetpanel i den stora livsmedelsrapporten Food & Health, svarade 18 procent max fem mil, 30 procent tyckte tio mil, ytterligare 27 procent kunde sträcka sig till 20 mil. Ordet närproducerat är inte lagstiftat och någon officiell definition finns inte, man utgår från konsumenten och vad som är nära konsumenten. Det enda som är fastslaget enligt Marknadsdomstolen är att en vara som tillverkas i en fabrik och sedan säljs över hela Sverige inte får kallas närproducerad. 1.3 NIFA NIFA är en ekonomisk förening som bildades i januari 2012 med syfte att fungera som ett resurscentrum samt mäklar- och kompetensfunktion i förhållande till medlemmarna i deras verksamheter som livsmedelsproducenter och/eller förädlare av livsmedelsprodukter. NIFA:s verksamhet ska främst vara inriktad på tjänster, produktion och förädling av varor och produkter som har sitt ursprung eller förädling i Värmland eller regionen. Verksamheten kommer att fokusera på befintliga företag och deras utveckling och tillväxt. Föreningen har idag 19 medlemmar vilka representerar såväl små som stora livsmedelsproducenter t ex Arla Food Sverige, löfbergs, Värmlandschark och Örtikultur men även organisationer som Hushållningssällskapet. Hur NIFA ska operera i ett nationellt och regionalt sammanhang, vilka samarbeten som kan utvecklas och vilken roll och betydelse NIFA kan komma att få är en viktig del i såväl projektet som den ekonomiska föreningens arbete under 2013 och I bilaga 1 till projektbeskrivningen presenteras olika organisationer och projekt på nationell och regional nivå för att ge en bild av komplexitet och mångfald av initiativ i livsmedelsbranschen. Detta kommer projektet och NIFA att förhålla sig till och tillsammans med många aktörer kommer projektet att processa fram en tydligare bild av hur olika intressenter tillsammans kan bidra till Värmlands utveckling inom mat och livsmedel NIFA:s roll i ett nationellt perspektiv Det finns ett antal "byggstenar" som identifierats för NIFA under den inledande processen och som också aktörer på nationell nivå, såväl privata som offentliga, pekat på; s

6 En lång tradition med att förvalta den regionala identiteten och de lokala leverantörerna. Värmland har, oberoende av trender och konjunkturer, som ett av få län i landet hållit fast vid betydelsen av den regionala livsmedelsproduktionen. Det betyder att det finns en grund att utgå från när man nu behöver utveckla värdebasen för den regionala livsmedelsproduktionen och skapa en position nationellt. Det saknas idag en samlande kraft för att kommunicera värmländsk mat på en nationell eller internationell arena vilket har betydelse för hur företag och produkter från Värmland kommer att lyckas. Men det behövs också en arena för livsmedelsbranschen i Värmland som kan upprätta och etablera kontakter med andra regioner och nationella aktörer. Detta ska i förlängningen positionera Värmland, skapa möjligheter för utvecklingsmedel samt bidra till bilden av Värmland som ett län med tillväxt, framåtandra, innovation och utveckling även i en bransch som idag har relativt låg innovationsgrad. Den norska premium marknaden, framförallt Osloregionen, är intressant för den svenska livsmedelssektorn. NIFA kan, på sikt, komma att bli en portal för såväl export som import av småskaliga premium livsmedel och en affärsmässig verksamhet för NIFA i någon form. De analyser och förstudier som genomförts inom KIFA har visat både på ett stort intresse på den norska sidan och intresse hos producenter också utanför Värmland NIFA:s roll i ett regionalt perspel<tiv En unik kombination mellan "stora" och "små". Värmland saknar medelstora livsmedelsföretag. Idag finns ett fåtal stora företag och ett mycket stort antal små- och mikroföretag. Hos en del av dessa finns lång tradition och erfarenhet av samarbete, något som också kan uppgraderas och utvecklas metodmässigt. Livsmedelsbranschen och då kanske särskilt dagligvaruhandeln står inför stora utmaningar och behov av utvecklingsinsatser, bland annat till följd av digitaliseringen. "Mat" blir också alltmer en fråga om "tjänst" istället för "produkt". Genom att utveckla samarbete med CTF vid Karlstads Universitet skulle NIFA kunna bli en katalysator för tjänstefiering inom branschen, fr.a. med tonvikt på de mindre företagen. Andra faktorer som projektet och NIFA genom att främja och stötta livsmedelsföretagen bidrar till är att det i Värmland även i framtiden finns ett öppet landskap till följd av livsmedelsproduktion. Värmland och Sverige blir i ett globalt perspektiv mindre sårbara genom att självförsörjningen kan öka om det skapas möjligheter för de små företagen att tillsammans utvecklas och växa. Det finns många organisationer och projekt som på olika sätt arbetar med utveckling av livsmedelsbranschen i Värmland. NIFA har en viktig roll i att samordna och se till att de resurser och kunskaper som finns samlat används på ett bra sätt. NIFA förväntas bli en plattform för ökad samverkan vilken på olika sätt efterfrågas av företagen. Områden som profilerar NIFA och projektet i förhållande till övriga aktörer och projekt är satsningarna på innovation och tillväxt med stort fokus på marknadsutveckling även utanför Värmland. Omvärldsspaning och nationell / internationell profilering är också mål som NIFA sätter upp för sin verksamhet. 6

7 Men det tar tid att bygga samarbeten och det krävs resurser för att nå framgång både på hemmaplan och i övrigt. Projektet blir startskottet på en resa för livsmedelsbranschens utveckling i Värmland att jämföra med det projekt som en gång i tiden startades av Etableringsregion Karlstad och som idag är ett kluster med erkännande på europeisk nivå. 1.4 Livsmedelsbranschen i Värmland I inledningen av projektet ska en mer utförlig beskrivning av livsmedelsbranschen i Värmland tas fram. För att ge en samlad bild krävs ett ordentligt arbete som inte bara utgår från inhämtad statistik utan som också följer upp, verifierar, analyserar och beskriver branschen på ett relevant sätt. Livsmedelsbranschen har beröring med många olika branscher/ sektorer och det kan vara svårt att i en enkel statistisk beskrivning göra rättvisande avgränsningar. Några exempel som beskriver Livsmedelsbranschen i Värmland är att det enligt statistik från Jordbruksverket 2010 fanns 8300 personer sysselsatta inom jordbruket i 3600 företag. Hushållningssällskapet presenterar en lista på 48 livsmedelsproducenter i Värmland som förädlar och/eller säljer mat. Ytterligare en beskrivning är sysselsättning i branschen där Värmland hamnar på en åttonde plats i Sverige med ca 1800 personer. Störst sysselsättning finns i Skåne och Västra Götaland. 1.5 Skäl för projektet Intresse för nordiska smaker ökar globalt. Nationell långsiktig satsning på matlandet Sverige. God kvalitet och bredd i utbudet av livsmedelsprodukter från Värmland. KIFA och andra genomförda projekt i branschen har bidragit till ökad kunskap. Detta kan tas tillvara på ett bättre sätt genom samordning och identifiering av kompletterande utvecklingssteg. Efterfrågan på närproducerade livsmedel ökar. Konsumenterna vill ha mer kunskap om den mat man äter. Bidrar till entreprenörskapskultur i Värmland (kvinnor, invandrare, landsbygd). Bidrar till profilering av Värmland - i förlängningen nationellt kluster. Behov av att bilda ett nav som håller ihop olika initiativ inom mat / livsmedel i branschen för att optimera befintliga resurser, identifiera nya behov samt attrahera medel för utveckling. Projektmedel för samordning och företagsutveckling inom turism / upplevelseindustri i Värmland med fokus på nya marknader har gett bra resultat. Det finns många likheter mellan upplevelsebranschen och livsmedelsbranschen bland annat många små företag på landsbygden och några stora aktörer. Tillsammans skapar det en möjlighet för dynamik där de stora kan vara lokomotiv i satsningar på tillväxt för hela branschen. 7

8 2 Syfte Projektets syfte är ökad lönsamhet och innovationsgrad inom livsmedelsbranschen i Värmland genom affärsutveckling hos företagen. Detta ska leda till tillväxt och ökad sysselsättning i Värmland. 3 Mål 3.1 Övel'gripande mål Projektets övergripande mål är ökad regionexport och förbättrad lönsamhet i livsmedelsbranschen i Värmland. Projektet ska även leda till bättre samverkan mellan olika intressenter i Värmland och nationellt vilket ska leda till bättre affärer och tydligare profilering av Värmland som en viktig "matregion" i Sverige. Målen med projektet är att: Förstärka Värmlands profil som matland. Öka regionexporten av värmländsk mat. Bidra till ökad lönsamhet och stabilitet i livsmedelsbranschen i Värmland. Bidra till ökad innovationsgrad i livsmedelsbranschen i Värmland. Bidra till ökad tillväxt i andra branscher genom större efterfrågan på olika former av företagstjänster t ex logistik, förpackning, profilering och affärsutveckling. Bidra till en mer positiv entreprenörskapskultur i Värmland. Bidra till ökad jämställdhet och mångkultur i näringslivet i Värmland. Skapa en tydlig samverkansplattform för företag och organisationer inom livsmedelsbranschen i Värmland. 3.2 Kvantitativa mål! indikatorer 15 nya arbetstillfällen, varav 9 kvinnor och 6 män 5 nya innovationer 100 personer deltar på projektets aktiviteter 30 företag medverkar på projektets aktiviteter 2 utredningar / analyser 8

9 4 Målgrupper Projektets främsta målgrupp är små och stora företag som tillverkar, förmedlar, bereder eller på annat sätt arbetar med kvalitativa livsmedel i Värmland. En annan målgrupp är företag i andra branscher som erbjuder företagstjänster och som kan bidra med sina kunskaper i utveckling av företagen i livsmedelsbranschen, t ex marknadsföring / information, logistik, förpackning, affärsutveckling med mera. Andra målgrupper för projektets aktiviteter är organisationer och myndigheter såväl i Värmland som nationellt som arbetar inom livsmedelsområdet och med vilka det ska utvecklas samarbeten på olika sätt. Detta rör t ex Hushållningssällskapet, LRF, Visit Värmland / Sweden, Jordbruksverket samt branschorganisationer som Livsmedelsföretagen /L! och livsmedelskluster / nätverk i Sverige och Europa. 5 Projektpartners, organisation och roller 5.1 Projektpartners NIFA och medlemmar NIFA är projektägare och formellt en ekonomisk förening som bildades i januari 2012 med syfte att fungera som ett resurscentrum samt mäklar- och kompetensfunktion i förhållande till medlemmarna i deras verksamheter som livsmedelsproducenter och/eller förädlare av livsmedelsprodukter. NIFA:s verksamhet ska främst vara inriktad på tjänster, produktion och förädling av varor och produkter som har sitt ursprung eller förädling i Värmland eller regionen. Information om NIFA kommer att spridas genom att organisationen distribuerar ett nyhetsblad samt på webbplatsen Föreningen har idag 19 medlemmar vilka representerar såväl små som stora livsmedelsproducenter t ex Arla Food Sverige, Löfbergs, Värmlandschark och Örtikultur men även organisationer som Hushållningssällskapet. Medlemmarna är alla intressenter i projektet och kommer på olika sätt att bidra i projektets genomförande. Medlemmarna i NIFA förväntas ta aktiv del i projektet och både bidra med kunskaper i genomförande av aktiviteter som att ta del av projektets aktiviteter och resultat Övriga projektpartners Det finns ett antal kommuner som är finansiärer av projektet, dessa är en form av partners som förväntas ta del av projektets information och bland annat vara en länk till den egna kommunens företag. Självklart är medlemmar i NIFA partners i projektet men projektet och dess aktiviteter vänder sig till alla företag i branschen i Värmland. De större företagen i NIFA t ex Arla och Löfbergs samt andra större företag som Konsum Värmland och Mejeritransporter förväntas bland annat bidra i projektet med logistikkunskaper och logistiklösningar samt marknadskunskaper vilket komma att vara till nytta för de mindre företagens utveckling. 9

10 I övrigt finns inga formella partners i inledningen av projektet utan samarbeten och partnerskap kommer att sökas med olika aktörer i Värmlands innovationssystem utifrån nytta. Syftet med samarbeten är bland annat att öka innovationsgraden samt hitta ytterligare utvecklingsmedel för satsningar i livsmedelsbranschen. Det finns t ex redan upparbetade kanaler och samarbeten med Inova, CTF, TPA samt Visit Värmland. Dessa kommer på olika sätt att fördjupas under projekttiden. 5.2 Projektorganisation För projektet kommer det organisatoriskt att krävas resurser för projektledning i form av projektledare för genomförande av företagsutvecklings- och innovationsdelar samt utredningar och analyser i projektet samt en utvecklingsledare med ett mer strategiskt och organisatoriskt ansvar för samverkansplattform och omvärldskontakter. Projektet kommer även att kräva resurser för ekonomi och administration liksom kommunikation. Ekonomi och administration liksom kommunikationskompetenser kan antingen vara timanställd personal på deltid eller köp av tjänster. Externt stöd kommer att behövas för kommunikation och profilering samt tjänster och stöd till företag. Projektet kommer att ledas och styras av arbetsutskottet i NIFA:s styrelse för att få en effektivitet i styrgruppens arbete och samordning med organisationens övriga utvecklingsarbete. Styrgruppen ansvarar för att följa upp projektets mål utifrån beslutade medel. Projektet kommer för att skapa god förankring starta en referensgrupp / ett bransch råd och där skapa en levande dialog mellan projektet och andra projekt, organisationer samt företagen runt behov och inriktning på insatser i livsmedelsbranschen. 6 Verksamhetsbeskrivning Tillsammans med livsmedelsbranschens företag, branschens intresseorganisationer, övrigt innovationssystem och regionens övriga näringsliv ska nya ideer och produkter samt utveckling av företagen leda till affärsutveckling, ökad lönsamhet, tillväxt och profilering. Projektet kommer framförallt att arbeta med företag i livsmedelsbranschen som vill växa och ska genom olika insatser bidra till denna utveckling. Projektet ska även arbeta med att ytterligare förstärka och tydliggöra Värmland som en matregion i Sverige vilket indirekt ska gynna regionens företag. För att nå projektets mål kommer insatser att genomföras inom följade tre verksamhetsområden där det första området kommer att vara i fokus. Företags- och branschutveckling Innovation Samarbetsplattform NIFA 6.1 Delprojekt FÖl'etags- och branschutveckling För att livsmedelsbranschens företag i Värmland ska växa krävs större marknadsfokus och tillgång till tjänster som underlättar och förstärker företagandet på olika sätt. Projektet ska på egen hand och tillsammans med andra utveckla rådgivningskoncept för olika behov riktade till företag i livsm ed elsbra nsche n. 10

11 Bransch- och företagsanalyser Kunskapen om livsmedelsbranschens samlade värde i Värmland är fortfarande inte komplett. Projektet kommer att genomföra en nulägesanalys för att öka kunskapen om livsmedelsbranschens bidrag till den regionala utvecklingen. Det är viktigt att identifiera indikatorer för att på ett relevant sätt kunna följa upp såväl projektet som branschens utveckling. Förutom ökade kunskaper om branschen i stort behöver projektet även ta fram mer information om vilken typ av städ som företag i livsmedelsbranschen har behov av för att på ett bra sätt kunna organisera aktiviteter i projektet som verkligen bidrar till företagens utveckling. Denna analys har också betydelse i kommunikation med övrigt innovationssystem om vilket stöd företagen i livsmedelsbranschen har behov av för att öka sin tillväxt Mar/madsutveckling De småskaliga livsmedelsföretagen har stort producentfokus. Genom projektet ska företagens marknadsfokus och marknadskunskaper ökas. Detta ska ske genom att projektet tar ansvar för att utreda vilka marknadskanaler som är mest effektiva och bygger upp erbjudanden som underlättar för företagen att nå en större marknad. I ett första steg ska olika former av marknadskanaler undersökas, det kan t ex vara aktuell med en virtuell saluhall som en väg för producenter att nå ut med sina produkter på en större marknad. En analys ska ge kunskap om hur en sådan verksamhet kan organiseras, vilka kostnader det medför och hur den ska drivas på lång sikt på ett marknadsmässigt sätt. Förutom analys och utredningsarbete ska pilot tester genomföras för någon / några marknadskanaler, dels för att projektet ska ge företagen ökade marknadsmöjligheter, dels för att skarpt testa vilket resultat som kan nås genom nya och gemensamt organiserade marknadskanaler Affärsutveckling Affärsutveckling är projektets kärnverksamhet. Olika former av aktiviteter förpackade på ett intressant sätt ska erbjudas företag i livsmedelsbranschen som ett led i affärsutvecklingen. Formerna och innehållet ska vidareutvecklas tillsammans med företagen och andra aktörer i Värmland under projektets löptid. En viktig del blir analys av företagens behov som ska genomföras inledningsvis. Ett annat inslag blir att diskutera tillsammans med andra organisationer och företag hur workshops, tävlingar med mer kan genomföras som ett led i att ge företagen verktyg för bättre affärer och ökad tillväxt Utveckling av liätverk med andra branscher Regionens stora nytta av livsmedelsföretagens utveckling och att nya produkter tas fram ligger förutom i den potential de har för företagens tillväxt och regionexport även på ökade möjligheter till tillväxt i andra branscher. Projektet ska arbeta med nätverksaktiviteter och verktyg för att stärka de företag som är eller kan bli leverantörer och samarbetspartners tilllivsmedelssektorn. Det är i första hand företag som kan bidra i affärsutveckling, marknadsföring, logistik. Aktiviteter kommer att genomföras för att stärka relationer och utveckla gemensamma tjänster och koncept. 11

12 6.1.2 Innovation För att lyckas med målen om tillväxt och utveckling i företagen samt fler arbetsstillfällen måste fler ideer och innovationer i branschen utvecklas och kommersialiseras. Då krävs såväl processtöd för företagaren / innovatören som miljöer och mötesplatser som främjar innovation. "Livsmedelssektorn är en lågteknologisk bransch med generellt sett blygsam innovationstakt. Alla vill ha fler innovationer, men få diskuterar hur man ska nå dit och vem som ska göra det. Ett skäl till den låga innovationstakten är att de olika aktörerna inte har förtroende för varandra, och därför inte samarbetar i så stor utsträckning. Men branschen har potential!" Jnllovatiollsmiljöer Projektet ska analysera behovet av och ta fram förslag på hur innovationsmiljöer kan skapas som öppna oberoende miljöer för såväl små som stora företag och idebärare. Oberoende innovationsmiljöer med rätt teknik och utrustning har visat sig vara mycket effektiva i andra branscher för att driva på utveckling och innovationsgrad. Liksom innovationsmiljöer och teknik är viktigt för utveckling av ideer är mötesplatser väsentligt för erfarenhetsutbyten och marknadskontakt för livsmedelsproducenter. Projektet ska organisera mötesplatser som blir mer aktiva innovationsmiljöer och underlättar för företagens utveckling av tjänster och produkter Stöd till tjänstelitveckling och tjällsteillllovationer Livsmedelsbranschen liksom andra branscher i Sverige har stort produktfokus. Projektet vill ta ett större grepp för att främja tjänsteinnovationer vilket förväntas leda till fler nya företag såväl som utveckling av processer och affärsmodeller. Gränserna mellan produkt och tjänsteinnovationer suddas allt mer ut, men statistik visar tydligt att för varje nystartat företag inom industrisektorn startas flera inom tjänstesektorn som idag står för den stora tillväxten i Sverige. Samarbete kommer att sökas med CTF vid Karlstads universitet för att branschen ska tillgodogöra sig mer kunskaper inom tjänsteinnovation med fokus på modern mat som tjänst. Projektet ska organisera workshops och på olika sätt informera om tjänsteutveckling som ett stöd i företagens utvecklingsprocesser Samarbete med innovationssystemet i Värmland Projektet kommer att vidareutveckla samarbetet med övrigt innovationssystem i Värmland. För att innovationer och företag inom livsmedelsbranschen ska blir fler och nå bättre resultat i tillväxt och sysselsättning behöver alla de resurser och kompetenser som finns för entreprenörskap i Värmland användas. Genom att delta i utbildning, nätverk och bygga kontakter förväntas såväl stödsystem som befintligt näringsliv t ex via kluster möta fler innovationer och ideer från livsmedelssektorn. I samarbetet kan förtydligas ytterligare vilka krav andra organisationer ställer på ideer och innovationer från denna bransch för att deras ca se / ideer ska bli aktuella t ex hos inkubatorn eller för finansieringslösningar hos Almi. Upparbetade kontaktytor och ökade kunskaper hos hela systemet skapar bättre förutsättningar för en framtida integration av stöd till innovationer och företag inom livsmedelssektorn från befintliga strukturer. ] Tekn. Dr Märit Beckeman fr Dr. Manus Nilsson, Lunds universitet vid IVA:s innovationsseminarium, Stockholm 23 maj

13 I förlängningen blir projektet och NIFA en kanal för livsmedelsbranschens företag att nå rätt instanser och få tillgång till rätt stöd från övrigt innovationssystem. Projektet bidrar till att fler företag från branschen når t ex inkubatorn och blir på detta sätt en form av förinkubator. Genom projektet kommer en process att starta där NIFA alltmer integreras i det värmländska innovationssystemet. Detta ska i förlängningen leda till att samarbeten och aktiviteter genomförs med strategiska partners. Det kan t ex vara förpackningsutveckling tillsammans med TPA, värmländsk mat & turism tillsammans med Visit Värmland etc Samarbetsplattform NIFA En väl utvecklad samarbetsplattform för branschens fortsatta utveckling och tillväxt är en nyckel till framgång. Projektet har stort ansvar för att initiera samarbeten och börja bygget aven plattform för framtiden. För att lyckas krävs att plattformen och dess nytta blir tydlig för företagen i branschen samt att andra aktörer också ser fördelar med samverkan. Först när Värmland har en gemensam bild av hur strukturer och resurser kan skapa mervärden och alla arbetar i samma riktning kommer livsmedelsbranschen i Värmland att bli en bransch som bidrar tydligare till tillväxt och profilering av Värmland Omvärldsspaning och profilering Projektet liksom NIFA har en viktig uppgift i att öka medvetenhet nationellt liksom i Norden om kunskap, produkter med mera kopplat till livsmedel i Värmland. Det ska på sikt leda till utvecklade samarbeten med andra viktiga nationella aktörer för utbyte av erfarenheter, hjälp vid etablering på nya marknader med mer. Projektet har också ett ansvar för omvärldsbevakning och trendspaning, vilket ska ge ett inflöde av marknadskunskap och bidra till mer långsiktiga strategier vid affärsutveckling hos branschen och företagen. Detta ska i sin tur minska sårbarheten, öka lönsamheten samt långsiktigheten genom att företagen på ett bättre sätt möter marknadsförändringar och efterfrågan på produkter och tjänster Mötesplats Projektet ser ett behov av samordning och kommunikation mellan olika aktörer, projekt och företag stora som små. Alla ska hitta sin del i NIFA och för att uppnå detta måste olika aktiviteter och mötesplatser skapas. Förutom mötesplatser för företagens direkta behov är det väsentligt med mötesplatser för erfarenhetsutbyten mellan företag, organisationer, akademin och offentlig sektor. Projektet har också en uppgift i att visa vilka synergieffekter samarbeten kan få, genom goda exempel, både inom branschen och med andra branscher och intressenter. Genom projektet kommer en årlig branschdag att organiseras som ett led i att skapa mötesplats för branschens aktörer men den förväntas också bidra till uppmärksamhet för branschen och dess betydelse för Värmland. 13

14 Projektlltveckling Inom ramen för projektet kommer initiativ till nya samarbeten på olika sätt att tas. Projektet har ett ansvar för att se mer långsiktigt på branschens utveckling i Värmland och ska undersöka vilka möjligheter till ytterligare utvecklingsmedel som kan sökas för att fortsätta vidareutvecklingen i de processer som startats inom ramen för projektet. 7 Projektets resultat 7.1 Förväntade resultat efter projekttiden Projektet ska resultera i att NIFA står bättre rustad för att stötta livsmedelsföretagen i Värmland för ökad tillväxt och regionexport. Kontakter och samarbeten ska inom ramen för projektet ha tydliggjorts för att nå optimal effekt av de offentliga satsningar som görs för branschens utveckling i Värmland. Växande företag i livsmedelsbranschen gynnar sysselsättning på landsbygden samt förbättrar balansen i entreprenörskapet i Värmland då fler kvinnor och personer med utländsk bakgrund får möjlighet att delta. Genom projektet ska kunskaperna om möjliga projektstöd för livsmedelsbranschens utveckling öka liksom kontakter som ökar möjligheterna till beslut om utvecklings- och innovationsstöd från olika myndigheter till Värmland. Projektet ska även genom ett antal analyser ta fram mer kunskaper om livsmedelsbranschens förutsättningar och företagens behov av stöd för att växa. 7.2 Förväntade verksamhet efter projekttiden NIFA kommer att förvalta projektets resultat. Genom projektet förväntas NIFA:s roll i förhållande till övriga aktörer, innovationssystemet och branschens företag vara tydligare. Projektets olika analyser och aktiviteter förväntas på olika sätt resultera i tjänster som erbjuds i form av nya utvecklingsprojekt eller företag som startats upp som ett resultat av projektet. Genom nya projekt och / eller företag ska tjänster erbjudas företag i livsmedelsbranschen för att öka deras möjligheter till god tillväxt och lönsamhet det kan t ex vara provkök, virtuell saluhall eller affärsutveckling och branschforum. 7.3 Förväntade effekter på sikt Projektet förväntas stärka NIFA som på sikt (innan 2020) ska vara självfinansierat när det gäller de tjänster som gäller affärs- och marknadsutveckling för företag. NIFA ska även i större utsträckning initiera / medverka i utvecklingsprojekt som ytterligare stärker branschen men som initialt inte kan drivas kommersiellt. På sikt ska Värmland i Sverige men också i övriga Norden och i Norra Europa uppfattas som en framstående region för innovativ livsmedelsproduktion och matupplevelser. 14

15 8 Spridning av resultat Informationsinsatser är mycket väsentliga för projektets resultat. Detta gäller såväl dialog med företag och organisationer i branschen, som insatser riktade till nationella myndigheter för att förstärka Värmlands profil som matlandskap. Information om projektet kommer att spridas både genom egna och andra organisationers upparbetade kanaler t ex i form av webbplatser och nyhetsbrev. 9 Uppföljning och utvärdering Uppföljning, utvärdering och lärande är väsentligt i alla utvecklingsprojekt. Projektet kommer att arbeta med löpande uppföljning och utvärdering för att skapa lärande och en process som ska leda till att nästa utvecklingssteg tas utifrån kunskaper och samarbeten som uppnåtts. Projektet har för avsikt att använda samma metodik som i projektet KIFA där en "vetenskaplig rådgivare" anlitats som en form av projektföljeforskning. Utvärderingen i KIFA har varit en blandning av följeforskning och traditionell utvärdering som utvärderar såväl genomförandet som utfallet av projektet. En detaljerad plan för uppföljning och utvärdering ska tas fram i inledningen av projektet. Under projektets genomförande kommer projektets resultat att rapporteras till finansiärer samt följas upp i styrgrupp. Detta är en garant för att projektet följer detaljerad projektplan och når uppställda mål. 10 Bilagor 1. Tid- och aktivitetsplan 2. Medlemmar i NIFA 3. Presentation av nationella och regionala organisationer och projekt inom mat & livsmedel 4. Livsmedelsbranschen i Värmland, presentation Grufman Reje Utvärdering KIFA 15

16