Problemskapande beteende

Problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande Avledning

Definition Beteende som skapar problem - För vem? - Vi definierar beteendet som problemfyllt, när det är ett problem för oss - Det är det oftast när vi inte ar rätt metod Denna definition innebär att vi måste förhålla oss till vårt ansvar för beteendet

Ansvarsprincipen Den som tar ansvar kan påverka

Ansvarsprincipen Om vi inte har rätt metod vill vi ibland försöka bli av med ansvaret

Ansvarsprincipen Vi försöker då tyvärr att lägga ansvar på dem som minst kan bära det - Föräldrar - Andra verksamheter - Politiker - Kultur - Brukare

Ansvarsprincipen Man kan lägga ansvar på brukaren genom att tycka att hon är - Envis - Omotiverad - Kravavvisande - Trotsig - Olydig

Människor som kan uppföra sig gör det (Ross W. Greene)

Annars kan man kanske inte leva upp till krav kring - Att förstå konsekvenser av eget handlande - Flexibilitet - Uthållighet - Impulskontroll - Sociala förmågor - Stresstålighet - Överskott - Följsamhet

Fostran? Det innebär att vi måste göra upp med föreställningar som stammar ifrån vanlig fostran - Syftet i fostran är att påverka barnet att vilja rätt - Vanlig fostran har effekt på kanske 90 % av alla människor - Men inte på människor med autism eller AS - Man får ibland en diagnos när vanlig fostran inte fungerar

Inklusionsdilemmat Det leder oss till Inklusionsdilemmat: Man kan inte inkludera en människa i en verksamhet vars metod redan exkluderat henne utan att ändra metod! Vi går ibland i metodtaket och börjar fostra Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas!

Metod? Tillrättavisningar och utskällningar - Det har aldrig påvisats en positiv effekt av utskällning - Samma sak gäller tillrättavisningar av barn eller människor med särskilda behov - Men däremot effekterna - Entusiasmen blir lägre - Uthålligheten mindre - Svagare koncentrationsförmåga - Depression och låg självkänsla - Fysiska sjukdomar som kräver behandling - Berätta därför vad man ska göra istället - Och ge beröm när personen lyckas!

Metod? Straff - Straff har ingen positiv effekt hos den som straffas - Det finns dock effekter: - Den legitimerande effekten - Den allmänpreventiva effekten - Kräver - Att beteendet är vanligt - Att den vi vill påverka vet att det som gäller andra också gäller henne - Den negativa effekten: Det har visats ett tydligt samband mellan straff och senare kriminalitet och annat problemskapande beteende

Metod? Konsekvens - Varför en konsekvent pedagogik? - Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet? - Människor med autism eller AS förstår inte orsak och verkan i en komplex sammanhang - Och kan inte förutsäga framtid - Och andras beteende - Inklusive personalens krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara straff

Kontrollprincipen Man måste ha kontroll över sig själv, om man ska kunna lämna över lite kontroll till andra

Kontrollprincipen Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att behålla kontrollen - Att vägra - Att gå två steg baklänges eller springa bort - Spottande, enstaka slag eller skrik - Glåpord eller hot - Att bita sig i handen eller skära sig i armen Icke-farligt

Kontrollprincipen Våldsamt problemskapande beteende handlar oftast om att man förlorad kontrollen - Slag - Sparkar - Bett - Skadegörelse - Våldsam självskade Farligt!

Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Metod -Kravanpassning -Lågaffektivt bemötande -Avledning

Förlopp och metod Affektintensitet Kravanpassning och avledning Kaos Kravanpassning och avledning Låg-affektivt bemötande Tid

Krav Minst 70 % av konflikterna mellan personal och brukare föregås av ett krav Det finns två sorters krav - Minuskrav - Sluta, stopp, låt bli etc - Pluskrav - Nu ska du..., kom hit etc Minuskrav medför inga ändringar på sikt Vid pluskrav måste man ta ansvar för reaktionen

Kravanpassning Alla har rätt att säga nej! Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att brukaren säger ja - Struktur - Vi-upplevelser - Val - Att leda vidare - Tid - Att bli färdig - Att bli redo - Påminnelser utan press - Mutor och motiverande handlingar

Kravanpassning Och om man har kommit för långt: Det är aldrig för sent att ge upp! (Ronny Eriksson) Men använd Matthews Lag: Alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan!

Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: - Glädje - Överraskning - Ilska - Ångest - Fruktan - Ledsnad - Skam - Leda - Avsmak/avsky

Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar

Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Barn med autism eller AS har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter

Affektsmitta Därför reagerar människor med autism eller AS på ilska med - Ilska, och därför fungerar utskällningar inte - Skratt för att minska affektintensiteten - Ångest, därför att de går i kaos

Affektreglering Ilska Skratt Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik ögonkontakt vid kravsättning eller konflikt - Även kvittoögonkontakt Respektera det personliga utrymmet - Varje gång brukaren går två steg bort från dig ska du gå två steg baklänges - Gå baklänges vid kravsättning - Placera dig inte mitt emot brukaren

Låg-affektivt bemötande Brukare Du

Låg-affektivt bemötande Sätt dig när brukaren blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas du är på stan en mörk lördagskväll! Undvik att smittas av brukarens oro Se till att smitta brukaren med ditt lugn

Låg-affektivt bemötande Undvik beröring med spända muskler - Slappna av om brukaren tar tag i dig - Och i nödsituationer, där du måste ta tag i en brukare - Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet - Släpp aktivt efter några sekunder - Se till att undvika smärta, det ökar stressen

Avledning Avledninger funkar bättre än minuskrav - Flyttar fokus från begynnande känslointensitet - Avledninger minskar risken för konflikt - Avledninger upplevs inte som belöning av negativt beteende - Om vi enkelt kunde belöna och främja vilket beteende som helst hade vi nog inga problem...

Avledning Avled med affekt - Humor - Affektbefrielse Avled med handfasta medel - Prata om intressen - Frågor - Val - Tuggummi, kaffe - Titta där! - Vad ska vi sen?

Principer Människor som kan uppföra sig gör det Du bär ansvaret för brukarens beteende och reaktioner Pedagogik och vård måste ha som mål att brukaren har kontrollen över sig själv Kravanpassa - få brukaren att säga ja Skapa lugn - avstånd, titta bort, sidan till Avled - flytt fokus Och använd Matthews lag - alla pedagogiska nederlag kräver en handlingsplan www.autism.se/vastmanland