Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Karolinska institutet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2018 Karolinska institutet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Basfakta Antal årsarbetskrafter: 4 654 Antal kvadratmeter lokalyta: 292 117 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej. 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Karolinska Institutets (KI:s) uppdrag är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. KI:s utbildning och forskning ska kännetecknas av ett starkt samhällsansvar och därmed bidra till en hållbar utveckling inom och utanför Sveriges gränser. KI ska också som studie- och arbetsplats präglas av omsorg om människors hälsa och den yttre miljön. För att uppnå detta ska Karolinska Institutet: * Genom forskning och utbildning bidra med kunskap kring hälsa och hållbar utveckling. * Ha en effektiv och på sikt klimatneutral energianvändning. * Sträva efter att minska klimatpåverkan från tjänsteresor. * Ställa miljökrav och etiska krav vid upphandlingar och inköp. * Minimera hälso- och miljörisker inom den laborativa verksamheten. * Källsortera och minska avfall. * Betrakta lagar, förordningar och andra krav som en miniminivå. * Ha ett miljö- och hållbarhetsarbete som präglas av ständig förbättring. 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredningen uppdaterades 2018. 1

Fråga 4a-7a beskriver myndighetens arbete med dess direkta påverkan på miljön 4a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? Energianvändning Tjänsteresor Ny- och ombyggnad (NY 2018) Kemikalier och kemikalieavfall (NY 2018) 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? KI har beslutat om ett antal mål/åtgärder att genomföra under perioden 2016-2018, varav ett urval redovisas nedan. Energianvändning Minska KI:s energianvändning per kvadratmeter med 25 % till 2025 jämfört med 2010. Fortsatt utveckling av energieffektiviseringsarbetet. Tjänsteresor Minska klimatpåverkan från KI:s tjänsteresor med 3 % från 2017-01-01 t.o.m. 2018-12-31. Ny- och ombyggnad (NY) Erbjuda en tjänst/annonssida för intern förmedling av t.ex. möbler, inredning och förbrukningsmaterial mellan KI:s verksamheter, som inte är beroende av lagerlokaler. Att möbler och utrustning i möjligaste mån återanvänds, med anledning av den stora flytt och tömning av lokaler som KI står inför under perioden. Kemikalier och kemikalieavfall (NY) Verka för att minimera mängden kemiska produkter och öka säkerheten kring förvaring av farliga kemikalier. Att öka säkerheten kring miljö, arbetsmiljö och brandsäkerhet inom KI:s laborativa miljöer. Generellt arbeta med substitution, utfasning och minskning av farliga kemiska produkter samt att reducera mängderna av 11 utvalda ämnen (KI:s reduceringslista) fram till 2018. KI har ett kemikaliemål för 2017-2019: KI reduceringslista; Substitution, utfasning och minskning av farliga ämnen inom Karolinska Institutets (KI) laborativa verksamheter. 2

6a. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för direkt miljöpåverkan? Energianvändning Under perioden 2016-2018 har stora lokalförändringar skett på KI. Detta innebär att gamla lokaler har lämnats och nya, mer energieffektiva lokaler och utrustning tas i bruk. * Utarbeta en tydligare målbild och strategi vad gäller KI:s energieffektiviseringsarbete för att uppnå ökad energieffektivitet i KI:s lokaler. Under hösten 2018 har KI startat ett projekt för att ta fram en tydligare målbild och strategi för ökad energieffektivitet i KI:s lokaler framöver. * Genomföra åtgärder och följa upp energieffektiviseringsarbetet utifrån framtagen målbild och strategi, för att uppnå ökad energieffektivitet i KI:s lokaler. Utifrån framtagen målbild och strategi planerar KI att fatta beslut om åtgärder och att följa upp energieffektiviseringsarbetet. Detta har inte hunnits med under 2018, utan kommer arbetas med under 2019 och framåt. * Genomförande av åtgärder för att uppnå ökad energieffektivitet i ångförsörjningsnätet. Arbetet med att få på plats en ny elbaserad ångcentral med ett mer energieffektivt ångförsörjningsnät lokalt på campus har pågått under året, med planerad driftsättning i början av 2019. * Ljuskällor av högsta energieffektivitetsklass ska vara förstahandsval vid installation av belysning. LED-belysning har installerats bl.a. i Scheelelaboratoriet. * Öka beståndet av solceller. KI har medfinansierat installation av en solcellsanläggning på Biomedicum, i samarbete med Akademiska Hus. Solcellsanläggningen installerades under hösten 2017, och har haft en energiproduktion på ca 40 000 kwh under 2018. * Genomföra energieffektiviseringsåtgärder inom fastighetsdrift vid campus Solna i samarbete med Akademiska Hus. Under 2018 har fläktar, luftbehandlingsaggregat, värmeåtervinningsbatterier och värmeåtervinningspumpar bytts ut i flera byggnader. Insatser för att förbättra närvarostyrning av belysning och ventilation har genomförts. Tjänsteresor Under 2017 har en resebyråupphandling genomförts genom förnyad konkurrensutsättning inom Kammarkollegiets ramavtal, där miljökrav ställts på resebyråtjänsterna. Nytt avtal är på plats sedan oktober 2018, och avsikten är att under 2019 samarbeta med resebyrån för att främja mer miljö- och klimatsmart resande. På våren 2018 genomfördes två cykeldagar, en på campus Solna och en på campus Flemingsberg, för att främja hälsa, klimatsmart resande och aktiva transporter lokalt. På cykeldagarna erbjöds bland annat cykelservice och en föreläsning om Stockholm som cykelstad. Även tre separata servicetillfällen för cyklar anordnades under hösten 2018. 3

Under hösten 2018 hölls två informationsmöten om teknik för resfria möten (Skype for business och videokonferens), två på svenska och två på engelska, som var tillgängliga på campus Solna och campus Flemingsberg. Ny- och ombyggnad (NY) KI lanserade en återbrukssida, Köp och sälj, på Medarbetarportalen under 2017, som har använts under 2018 för förmedling av laboratorieutrustning från verksamheter inom KI i samband med flyttarna, för att öka återbruk och minska avfallsmängderna. Kemikalier och kemikalieavfall (NY) Som ett led i KI:s övergripande miljö-, hållbarhets- och arbetsmiljöarbete har en lista på elva kemiska ämnen som KI:s laborativa verksamheter skall prioritera att minska användningen och mängderna av fram till 2018 tagits fram. Produkter som innehåller en eller flera av dessa ämnen finns upptagna på KI reduceringslista i KLARA produktdatabas. Praktiskt innebär substitution att undersöka om det finns alternativ till de farliga kemikalier som används i undervisning och forskning. Går det inte att substituera ska man i stället försöka minimera mängden farliga kemikalier som används. Det har även genomförts en mängd CMR-utredningar. I och med alla flyttar under 2018 har det kasserats stora mängder kemikalier med dessa egenskaper på KI. 7a. Redovisa hur väl målen för direkt miljöpåverkan har uppfyllts Energianvändning Minska KI:s energianvändning per kvadratmeter med 25 % till 2025 jämfört med 2010. Under målperioden så här långt, mellan 2010 och 2018, har total beräknad energianvändning ökat med cirka 23 %. Beräknad total energianvändning per kvadratmeter minskade dock under samma period med nästan 13 %, från 305 kwh/kvm till 267 kwh/kvm. Ett kontinuerligt samarbete med fastighetsägaren Akademiska Hus för energieffektivisering i förhyrda lokaler och satsningar på nybyggnationer och flytt till mer energi- och yteffektiva lokaler har bidragit till att energianvändningen per kvadratmeter har sjunkit över tiden. Tjänsteresor Minska klimatpåverkan från KI:s tjänsteresor med 3 % från 2017-01-01 t.o.m. 2018-12-31. Total beräknad klimatpåverkan från tjänsteresor minskade med ca 5 %, och beräknad klimatpåverkan per årsarbetskraft minskade med ca 4 % under 2017 jämfört med 2016. Minskningen kan huvudsakligen hänföras till en minskning i beräknade koldioxidutsläpp från flygresor, och då framför allt från långväga resor. Under målperioden 2017 t.o.m. 2018 har klimatpåverkan från tjänsteresor däremot ökat med cirka 4 %, så miljömålet har tyvärr ej uppnåtts. Vad denna ökning beror på är oklart. Uppföljning görs av KI:s Travel Manager. 4

Ny- och ombyggnad (NY) Köp- och säljsidan har fått in ca 300 annonser och ungefär hälften av de annonserade varorna har fått nya ägare. Kemikalier och kemikalieavfall (NY) Cirka 60 procent av KI:s medarbetare och cirka 80 procent av den experimentella forskningen har flyttat till nya lokaler under året. De nya forskningsmiljöerna ger förutsättningar för att stärka miljö- och hållbarhetsarbetet. Med anledning av flyttarna har en stor andel av KI:s laborativa verksamhet kasserat stora mängder gamla kemikalier. Många har infört användning av streckkoder i kemikaliedatabasen KLARA, för att bland annat förbättra säkerheten kring verksamheternas kemikaliehantering. I Biomedicum, KI:s nya forskningslaboratorium, där fem institutioner flyttat in, är detta obligatoriskt. KI:s laborativa verksamheter har uppmanats lämna in en enkät över mängder av de produkter som finns på KI:s reduceringslista. Samma enkät skall lämnas in efter kemikalieinventeringen 2019 (våren) för att se om KI minskat mängderna av de aktuella produkterna. Fråga 4b-7b beskriver myndighetens arbete med dess indirekta påverkan på miljön 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? Grundutbildning Forskning (NY 2018) 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? KI har beslutat om ett antal mål/åtgärder att genomföra under perioden 2016-2018, varav ett urval redovisas nedan. Grundutbildning Övergripande mål: Stärka KI:s utbildning inom hälsa och hållbar utveckling i linje med KI:s strategi 2018. Forskning (NY) Övergripande mål: Karolinska Institutets forskning inom hälsa och hållbar utveckling synliggörs och stärks. 5

6b. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för indirekt miljöpåverkan? Grundutbildning KI har stor potential att bidra till en hållbar utveckling ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv genom den utbildning som bedrivs. KI har utsett en samordnare som har i uppdrag att föreslå, samordna och genomföra aktiviteter för att nå det uppsatta målet. Under hösten 2018 har ett arbetsdokument tagits fram för hur hållbar utveckling kan integreras i utbildningarna. Förslaget har diskuterats med program- och utbildningsansvariga på grundnivå och avancerad nivå. Detta har skett utifrån de rekommendationer som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) gav KI efter den tematiska utvärderingen av implementering av hållbar utveckling på lärosätena i Sverige 2017. Under 2019 kommer utbildningsprogram och kurser att granskas mer noggrant och förbättras utifrån det arbetsdokument som tagits fram. Forskning (NY) KI har utsett en samordnare som har i uppdrag att föreslå, samordna och genomföra aktiviteter för att nå det uppsatta målet. Samordnaren är kopplad till KI:s centrala Råd för miljö och hållbar utveckling och har medverkat bl.a. i KI:s miljöutredning och interna miljörevision. Utbyte av erfarenheter med andra fakulteter har ägt rum under målperioden. Samordnaren har under 2018 ingått i planeringsgruppen för konferensen Rethinking Higher Education: Inspired by the Sustainable Development Goals, som ska genomföras på KI 2019. Konferensen riktar sig framför allt till högskolestudenter, högskolelärare och forskare från hela Sverige. 7b. Redovisa hur väl målen för indirekt miljöpåverkan har uppfyllts Grundutbildning Arbetet med att öka inslag av hållbar utveckling i KI:s utbildningar pågår. En interprofessionell valbar kurs, Hållbar utveckling i hälso- och sjukvården, har erbjudits studenter på grundnivå och avancerad nivå. En föreläsning om hållbar utveckling har genomförts inom den obligatoriska grundkursen för forskarhandledare vid fyra tillfällen under året. Forskning (NY) KI:s forskare bidrar till arbetet för en hållbar utveckling och hälsa globalt. För att synliggöra hur universitetets forskning bidrar till detta har KI under året tagit fram en webbsida, Tema: Hållbar utveckling och hälsa, där ett urval av nyhetsartiklar och featureartiklar med anknytning till miljö och hållbar utveckling finns samlade. 6

8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? Under 2018 har KI infört en föreläsning om miljö- och hållbarhetsarbete på KI:s introduktionsdag för nyanställda som hålls en gång per termin. KI har även en webbutbildning som introduktion för nya medarbetare på internwebben, där det finns med en modul om miljö och hållbar utveckling och en modul om laboratoriesäkerhet. KI har ett nätverk av miljö- och hållbarhetsombud på institutionerna som har träffats för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte. Nya miljö- och hållbarhetsombud får en introduktion till miljö- och hållbarhetsarbetet på KI. Som en del i miljö- och hållbarhetsombudens uppdrag ingår att ta emot och sprida central information rörande miljö och hållbar utveckling till medarbetare på sin institution. Därutöver arrangerar KI centralt ett antal återkommande utbildningar, till exempel i brandsäkerhet, laboratoriesäkerhet för doktorander, chefer och forskargruppsledare, en endagskurs i biosäkerhet och presentation av teknik för resfria möten. Under hösten 2017 har en ny självstudiekurs i KLARA kemikalieregister lanserats, som även har erbjudits under 2018. Under 2018 har arbetet med att uppgradera KI:s internwebb till Medarbetarportalen fortsatt, vilket har inneburit att information har setts över och uppdaterats, innefattande även laboratoriesäkerhet och miljö och hållbar utveckling. KI har under 2018 låtit ta fram kommunikationsmaterial om Agenda 2030 och de 17 Globala målen för hållbar utveckling i syfte att öka medvetenhet, nyfikenhet och engagemang, samt för att främja och stärka arbetet med hållbar utveckling i verksamheten. Rollups och sittkuber med de Globala målen har använts vid olika föreläsningar och evenemang på KI, och kopplingen till de olika målen har lyfts fram. Exempelvis har kuberna använts som utställning tillsammans med en digital omröstning, där man kunde rösta på de olika målen för att väcka tankar och reflektion kring de Globala målen. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? Ett projekt med att ersätta fysiska servrar med virtuella servrar vid KI:s ITavdelning avslutades under 2016. Efter det pågår en överflyttning av institutionernas servrar till den virtuella miljön, i samband med projektet Samordnad IT-drift, vilket förväntas minska energianvändningen på sikt. Under 2018 har teknik använts för att minska energianvändningen i byggnader som KI hyr. Några exempel: * Byte till närvarostyrda LED-armaturer i C-huset i Scheelelaboratoriet. * Närvarostyrd ventilation i hörsal 95:05. * Adaptivt börvärde för tryck i ventilation i 95:22. * I Biomedicum och KMB är det närvarostyrd belysning. 7

10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? För att minska behovet av tjänsteresor erbjuds olika möjligheter till resfria möten på KI. Flera av KI:s lärosalar är utrustade med videokonferensteknik. Skype for Business finns tillgängligt med anvisningar på internwebben. Sedan 2018 finns även Zoom, ett verktyg för onlinemöten, att tillgå. Zoom kommer att ersätta det tidigare använda verktyget Adobe Connect. KI arbetar med utbildning och kommunikation för att öka medvetenheten om och användningen av de resfria mötesalternativ som finns. Support finns att tillgå vid behov. Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) samt antal resor Årets uppgifter antal resor och kg CO 2 Föregående års uppgifter Antal resor KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. KgCO 2 Totalt KgCO 2/å.a. a) Flygresor under 50 mil 245 735 53 212 216 45 b) Bilresor 4521 57 875 12 52 359 11 c) Tågresor 4175 11,00 0,002 11,10 0,002 d) Bussresor 3522 0 0,00 0 0,00 e) Maskiner och övriga fordon 6 767 1 11 822 2 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e 310 388 67 276 408 58 1.3 Flygresor över 50 mil 7954 7 024 702 1 509 6 400 871 1 348 1.4 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet positivt/negativt, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Övrigt med kommentar: Antalet årsarbetskrafter har minskat med cirka 2 % sedan 2017, vilket generellt bidrar till att marginellt öka beräknad klimatpåverkan per årsarbetskraft för 2018. Total beräknad klimatpåverkan från tjänsteresor och övriga transporter har ökat med cirka 10 % jämfört med 2017. Under målperioden 2017 t.o.m. 2018 har klimatpåverkan från tjänsteresor ökat med cirka 4 %. 8

Flygresor under 50 mil: Beräknad klimatpåverkan från korta flygresor har ökat med cirka 16 % jämfört med 2017. Klimatpåverkan från korta flygresor har beräknats baserat på total kostnad för flygresor i KI:s ekonomisystem och med utsläppsstatistik för korta flygresor från KI:s resebyrå BCD Travel. Bilresor som görs i tjänsten: Beräknad klimatpåverkan från bilresor som görs i tjänsten (utifrån ersättning för resor med egen bil och taxi) har ökat med cirka 11 % sedan 2017. Naturvårdsverket har under 2018 uppdaterat schablonmallen för beräkning av koldioxidutsläpp, vilket marginellt har inverkat på redovisade uppgifter för bilresor (resor med tjänstebil, egen bil och taxi). Tågresor: Klimatpåverkan från tågresor har beräknats utifrån total kostnad för tågresor i KI:s ekonomisystem och med samma utsläppsfaktor sedan 2013. Antalet resta kilometer med tåg har enligt SJ:s statistik ökat något. Antalet tågresor på sträckan Stockholm-Göteborg fortsätter att öka år från år enligt SJ:s statistik. Bussresor: Antal tur- och returresor med buss baseras på uppgift om antal enkelresor under första halvåret 2018 från Traveller Buss, med ett antagande om lika stort antal enkelresor under andra halvåret. Pendelbussen kör fr.o.m. 1 september 2015 enligt avtal på 100 % förnybart bränsle, HVO. Enligt uppgift från Traveller Buss ger HVO samma koldioxidutsläpp som ordinär diesel, men inga fossila koldioxidutsläpp, varför 0 kg koldioxid totalt redovisas för pendelbussen. Maskiner och övriga fordon (resor med KI:s tjänstebilar): De beräknade koldioxidutsläppen från de tjänstebilar som KI äger har minskat med cirka 40 % sedan 2017. Bidragande orsaker till detta är att användningen av de befintliga bilarna har minskat, och att KI har skrotat en bensinbil under 2018. Naturvårdsverket har under 2018 uppdaterat schablonmallen för beräkning av koldioxidutsläpp, vilket inneburit något sänkta utsläppsfaktorer, vilket till viss del har inverkat på redovisade uppgifter. Samtidigt har användningen av KI:s elbilar ökat under 2018, dock anger Naturvårdsverket en utsläppsfaktor på 0 kg koldioxid för elbilar, så denna ökning syns inte i statistiken. KI har under året köpt in ett elfordon för transporter på campus Solna, och har därmed fyra fordon som drivs enbart med el. Flygresor över 50 mil: Beräknad klimatpåverkan från långa flygresor har ökat med knappt 10 % sedan 2017, såväl antalet flygresor som total flygsträcka från resebyrån har ökat. Under målperioden 2017 t.o.m. 2018 har beräknad klimatpåverkan från långa flygresor ökat med drygt 4 %. Det är oklart vad denna ökning beror på. Uppföljning görs av KI:s Travel Manager. Flygresor under 50 mil: Beräkningar för korta flygresor som redovisas ovan baseras enligt KI:s resebyrå BCD Travel på enkelsträckor, så t ex Arlanda-London är ett segment. En resa Arlanda-Köpenhamn-London med byte i Köpenhamn räknas som två segment. Klimatpåverkan från korta flygresor har beräknats baserat på total kostnad för flygresor i KI:s ekonomisystem och med utsläppsstatistik för korta flygresor från BCD Travel. Totalt antal flygresor under och över 50 mil som 9

redovisas är en uppgift från resebyrån och samredovisas under punkt 1.3 Flygresor över 50 mil, enligt instruktion. Bilresor som görs i tjänsten: Här rapporteras beräknade koldioxidutsläpp från användning av egen bil i tjänsten och taxiresor. Under Maskiner och egna fordon rapporteras körning i KI:s egenägda fordon. KI väljer att ha kvar denna uppdelning i redovisningen för bättre jämförbarhet över åren. I årets redovisning används uppdaterade utsläppsfaktorer i Naturvårdsverkets schablonmall från 2018. Maskiner och övriga fordon: Uppgifter om bränsleförbrukning från en av KI:s bilar som avyttrats under 2018 saknades, därför har en uppskattning av bilanvändningen gjorts. Flygresor över 50 mil: Beräkningar för flygresor över 50 mil baseras på enkelsträckor, så t.ex. Arlanda-London är ett segment, enligt resebyrån. En resa Arlanda-Köpenhamn-London med byte i Köpenhamn räknas som två segment. Klimatpåverkan från långa flygresor har beräknats baserat på total kostnad för flygresor i KI:s ekonomisystem och med utsläppsstatistik för långa flygresor från BCD Travel. KI har haft totalt 7 954 unika PNR/bokningsnummer för flyg, vilket innebär lika många resor tur och retur under 2018. Detta är en ökning med drygt 1 %. Uppgift från BCD Travel om hur utsläppsvärden för flygresor har beräknats: BCD Travel har tabeller i sina system där det anges för varje flygplanstyp (t.ex. Boeing 737 eller en Airbus 320) och kilometer hur mycket emissioner dessa ger upphov till. Källan till dessa tabeller är https://www.icao.int/. Varje bokad resa har ett känt antal kilometer genom avreseort och ankomstort. Det är i bokningen också känt vilken flygplansmodell som flygbolaget avser använda på den aktuella och bokade sträckan. Beräkning sker sedan genom att multiplicera dessa kilometer med de aktuella emissionerna för flygplanstypen. I rapporterna justeras, vilket står specificerat, också för att flygplanen inte går fullbokade. Mot bakgrund av det, kan man säga att det är en schablonmässig kalkylering. RFI (Radiative Forcing Index) är inte inräknad i utsläppsvärdena. 1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Eget uppföljningssystem, Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Flyg- och tågresor: Klimatpåverkan uppskattas med hjälp av klimatstatistik och ekonomisk statistik från KI:s resebyrå (BCD Travel och SJ) samt egen ekonomisk statistik. Klimatpåverkan per SEK antas vara densamma oavsett om en resa beställts från KI:s resebyrå eller på annat sätt. Under 2018 har KI haft resebyrån BCD Travel, och ovan redovisad statistik bygger på uppgifter från dem. Antalet tågresor som anges ovan är en uppgift från SJ, och består av antalet reseinköp för tågresor med SJ inklusive resor med andra operatörer under 2018. 10

Bilresor som görs i tjänsten: Klimatpåverkan från resor med egen bil och taxi uppskattas utifrån egen ekonomisk statistik och beräknas med hjälp av schabloner från Naturvårdsverket. Antal bilresor som görs i tjänsten är beräknade utifrån schablon från Naturvårdsverket, baserad på uppgifter om koldioxidutsläpp, enligt formeln: x kg koldioxid/0,16 = y km, y km/80 = z antal bilresor. Bussresor: Sedan 2015 redovisas siffror från den upphandlade leverantören Traveller Buss. En ny leverantör av bussresor upphandlades under 2018. Redovisade siffror för 2018 avser uppgifter om koldioxidutsläpp från Traveller Buss som anlitats under första halvåret 2018, uppräknat med ett antagande om samma användning under andra halvåret 2018. Statistik avseende antalet enkelresor med pendelbussen kommer från leverantören Traveller Buss. Maskiner och övriga fordon: Beräknad klimatpåverkan från de bilar som KI äger baseras på inrapporterade uppgifter om årets körsträcka, bränslekostnad eller bränsleanvändning från verksamheten och beräknas med hjälp av schabloner från Naturvårdsverket. KI beräknar klimatpåverkan från KI:s biogasbil baserat på utsläppsfaktorn för fordonsgas, då det är osäkert om det är biogas eller fordonsgas som har tankats. KI räknar med en utsläppsfaktor på 0 g koldioxid/km för KI:s bilar som drivs enbart med el. 1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Schablonlista som Naturvårdsverket tillhandahåller, Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen Uppgift från BCD Travel om hur utsläppsvärden för flygresor har beräknats: BCD Travel har tabeller i sina system där det anges för varje flygplanstyp (t.ex. Boeing 737 eller en Airbus 320) och kilometer hur mycket emissioner dessa ger upphov till. Källan till dessa tabeller är https://www.icao.int/. Varje bokad resa har ett känt antal kilometer genom avreseort och ankomstort. Det är i bokningen också känt vilken flygplansmodell som flygbolaget avser använda på den aktuella och bokade sträckan. Beräkning sker sedan genom att multiplicera dessa kilometer med de aktuella emissionerna för flygplanstypen. I rapporterna justeras, vilket står specificerat, också för att flygplanen inte går fullbokade. Mot bakgrund av det, kan man säga att det är en schablonmässig kalkylering. RFI (Radiative Forcing Index) är inte inräknad i utsläppsvärdena. 11

2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt 2018 2017 2016 Verksamhetsel (avser lokaler) 18 231 588 15 874 310 16 415 480 Fastighetsel 12 399 856 11 495 190 11 887 071 Värme 30 698 011 24 651 658 23 606 982 Kyla 16 586 307 10 166 741 9 510 288 Totalt 77 915 762 62 187 899 61 419 821 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2018 2017 2016 2018 2017 2016 Verksamhetsel (avser lokaler) 3 917 3 343 3 406 62 66 69 Fastighetsel 2 664 2 421 2 466 42 48 50 Värme 6 596 5 191 4 898 105 102 100 Kyla 3 564 2 141 1 973 57 42 40 Totalt 16 742 13 095 12 743 267 257 259 Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2018 2017 2016 Energi 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 2018 2017 2016 Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % 100 % Värme 88 % 89 % 89 % Kyla 100 % 100 % 100 % Utanför lokaler % % % Totalt 95 % 96 % 96 % 12

2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? Krav har delvis ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal. 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Ja KI samarbetar löpande med hyresvärden Akademiska Hus för att främja energieffektivitet vid nybyggnation samt om- och tillbyggnation i befintliga lokaler, och under 2018 har regelbundna energimöten hållits. Detta har bidragit till den minskning i energianvändning per kvadratmeter som KI haft de senaste åren. Under 2018 har fläktar, luftbehandlingsaggregat, värmeåtervinningsbatterier och värmeåtervinningspumpar bytts ut i KI:s lokaler. Insatser för att förbättra närvarostyrning av belysning och ventilation har genomförts, och LED-belysning har installerats bl.a. i Scheelelaboratoriet. Dessa åtgärder ska enligt Akademiska Hus beräkningar bidra till en total energibesparing på cirka 915 000 kwh under 2018, och besparingen ska även ligga kvar framöver. Besparingen är endast beräknad, då åtgärderna inte kan utvärderas förrän det gått minst ett år. Arbetet med att få på plats en ny elbaserad panncentral med ett mer energieffektivt ångförsörjningsnät lokalt på campus har pågått under 2018, med planerad driftsättning i början av 2019. Under hösten 2017 installerades en solcellsanläggning på KI:s nybyggda forskningsbyggnad Biomedicum, och denna har haft en energiproduktion på cirka 40 000 kwh under 2018. KI har fler energibesparande åtgärder planerade för genomförande i samarbete med Akademiska Hus under 2019, med en total beräknad besparingspotential på cirka 1 400 000 kwh. Fastigheten Medicinaren 25 Neo överlämnades nybyggd till Hemsö och KI i december 2017. Fastigheten har byggts enligt Miljöbyggnad Silver och optimeras för att kunna verifieras enligt miljöbyggnad silver under 2019/2020. 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet positivt/negativt, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) Övrigt med kommentar: Cirka 60 % av KI:s medarbetare och cirka 80 % av den experimentella forskningen har flyttat till nya lokaler under året. I samband med flyttarna har många lokaler 13

friställts. Flyttarna har även inneburit överlapp mellan lokaler, så att vissa lokaler förhyrts parallellt under några månader under 2018, vilket har bidragit till en ökning i total redovisad energianvändning för 2018 på cirka 25 % och en ökning med cirka 4 % per kvadratmeter. Beräknad total elanvändning har ökat, såväl för verksamhetsel (ca 15 %) som fastighetsel (ca 8 %) från 2017 till 2018. Dock har användning av verksamhetsel per kvadratmeter minskat med cirka 5 % under 2018 och med cirka 13 % under målperioden så här långt, 2010-2018. Användningen av fastighetsel per kvadratmeter har minskat med drygt 10 % under 2018 och med nästan 20 % under målperioden så här långt. Användningen av fjärrvärme totalt har ökat med ca 25 % jämfört med 2017, och användningen har ökat med drygt 2 % under målperioden så här långt, 2010-2018. Användningen av fjärrvärme per kvadratmeter har ökat med cirka 3 % under 2018 och minskat med nästan 30 % under målperioden. Användningen av kyla har ökat kraftigt under 2018, med drygt 60 % jämfört med 2017 och med nästan 125 % under målperioden så här långt, 2010-2018. Användningen av kyla per kvadratmeter har ökat med cirka 35 % under 2018 och med nästan 60 % under målperioden. Huvudsakliga förklaringen till ökningen gentemot 2017 är värmeperioden sommaren 2018, då fjärrkylan gick på högvarv. För år 2012 t.o.m. 2017 redovisas endast energiuppgifter från KI:s största fastighetsägare Akademiska Hus (som omfattar drygt 90 % av de lokaler som KI hyr, och inkluderar ytor som KI i sin tur hyr ut i andra hand). Siffrorna är därför inte helt jämförbara med tidigare redovisade siffror där energianvändningen i övriga fastigheter skattats under antagande att energianvändningen per kvadratmeter är densamma oavsett fastighetsägare. Under 2018 har delar av KI:s verksamhet flyttat in i en nybyggd forskningsbyggnad i Flemingsberg, Medicinaren 25 Neo, som ägs av Hemsö. I år redovisas även uppgifter om energianvändning från Hemsö. Denna utgör cirka 6 % av total redovisad lokalyta och cirka 6 % av total redovisad energianvändning för verksamhetsel, fastighetsel, värme och kyla. Fram till och med 2014 har LOA redovisats. För år 2015 och framåt beräknas lokalytan som Atemp=1,2*(LOA+BOA). Detta bidrar i någon mån till en minskning av nyckeltal för energianvändning mätt i kwh per kvadratmeter. I denna redovisning har nyckeltalen har räknats om så att 2010 års siffror aver Atemp =1,2*(LOA+BOA). 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter, Uppskattning (förklara på vilket sätt) 14

Akademiska Hus mäter inte verksamhetsel och fastighetsel separat, utan uppskattar liksom tidigare år att för hela KI är cirka 58 % verksamhetsel och cirka 42 % är fastighetsel. KI har flyttat in i en nybyggd forskningsbyggnad i Flemingsberg, Medicinaren 25 Neo, som ägs av Hemsö Fastighets AB. I år redovisas även uppgifter om energianvändning från Hemsö. Uppgifterna är framtagna via Vitec energimätning/uppföljningsprogram från hyresvärden Hemsö. KI:s fastighetsägare Akademiska Hus och Hemsö använder inte Atemp, utan använder avseende 2015 och framåt Naturvårdsverkets formel enligt följande: Atemp=1,2*(LOA+BOA). 3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st 2018 2017 2016 Upphandlingar och avrop med miljökrav 71 73 123 Upphandlingar och avrop totalt 93 143 125 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 76 % 51 % 98 % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts 0 Kommentar till redovisning av antal upphandlingar över tröskelvärdet. Det har inte gjorts några upphandlingar över tröskelvärdet. Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Ja 15

Annat: Det ingår i den inledande programprocessen vid nybyggnation att den byggnad KI ska hyra projekteras med så högt ställda energikrav som möjligt, så länge det är ekonomiskt försvarbart. KI:s största hyresvärd Akademiska Hus tillämpar miljöcertifieringen Miljöbyggnad Silver enligt Sweden Green Building Councils normer. Även Medicinaren 25 NEO är byggd enligt Miljöbyggnad Silver enligt hyresvärden Hemsö. All el som Akademiska Hus använder och vidarelevererar till hyresgästerna är centralt inköpt ursprungsmärkt el från vattenkraft, bioråvara, vind, sol med fler oomstridda förnybara källor gällande perioden 2016-2019, enligt uppgift från Akademiska Hus. Även Medicinaren 25 NEO har endast förnyelsebar energi enligt uppgift från hyresvärden Hemsö. 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år Värde kr 2018 2017 2016 Upphandlingar och avrop med miljökrav 420 991 762 487 103 518 234 420 734 Upphandlingar och avrop totalt 446 532 762 522 120 820 283 457 000 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 94 % 93 % 83 % 3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet positivt/negativt, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Trender - positiv påverkan, Övrigt med kommentar: Det framgår inte om värdet på upphandlingen och avrop avser ett år eller en längre kontraktsperiod. Alla upphandlingar och avrop har inte angetts med värde. Dessa finns inte med i statistiken. Miljökrav har ställts som obligatoriska krav, bör-krav, kontraktsvillkor och övriga miljökrav. Alla har räknats som att miljökrav har ställts. Det är inte säkerställt att statistik över alla genomförda upphandlingar och avrop är medtaget, då varje upphandlare själv ansvarar för att fylla i information om sina upphandlingar och avrop. Direktupphandlingar under tröskelvärdet och avrop från ramavtal som inte genomförts centralt på KI framgår inte av statistiken. Någon statistik kan inte inhämtas eftersom institutionerna själva genomför dessa. 16

3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Uppgifterna är framtagna genom att varje upphandlare fyller i en mall med kolumner. Bland annat ska upphandlingens värde och om miljökrav ställts (olika typer) framgå. Ytterligare information finns att tillgå. 4. Frivilliga frågor Frågor om policy 4.1 Har myndigheten internt styrande dokument för IT och miljö? (om ja ange vilka områden som tas upp i dokumentet) Ja Energianvändning för IT, IT-användning för resfria möten, Miljöhänsyn vid anskaffning av IT Frågor om IT-anskaffning 4.2 Andel IT-anskaffningar där miljökrav ställts av det totala antalet ITanskaffningar per år (anges i procent och värde). 2018 2017 2016 Andel (%) % % % Värde (Skr) Skr Skr Skr Hur är uppgifterna framtagna? 4.3 Vilken typ av miljöhänsyn har tagits vid IT-anskaffningar? Hur är uppgifterna framtagna? 17

Frågor om energianvändning 4.4 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt och per årsarbetskraft uppdelat på kwh kwh/årsarbetskraft 2018 2017 2016 2018 2017 2016 PC-arbetsplats Skrivare Servrar och Serverrum Hur är uppgifterna framtagna? Frågor om resfria möten 4.5 Antal resfria/digitala möten totalt och per årsarbetskraft Antal Antal/årsarbetskraft 2018 2017 2016 2018 2017 2016 Resfria möten 4 277 9 550 1 238 1 2 0 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Frågor om förklaring till resultatet 4.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Nya mätmetoder. För 2018 redovisas endast antalet flerpartssamtal, s.k. Conference, i enlighet med Naturvårdsverkets användarvägledning. I tidigare redovisning har även peer-to-peer ingått. Detta är en förklaring till att totala antalet redovisade resfria möten minskat. För 2016 redovisades totalt 1 238 resfria möten avseende Adobe Connect och är statistik från REMM. För 2017 redovisades användning av Skype for Business, totalt 9 550 resfria möten, från eget uppföljningssystem, uppräknad från kvartalsstatistik: 950 A/V möten under året 2500 chat-möten under året 3600 audio-möten (one to one) 2500 video-möten (one to one) 18

För 2018 redovisas antalet flerpartssamtal, s.k. Conference, totalt 4277 resfria möten, för Skype for Business. Detta i enlighet med Naturvårdsverkets användarvägledning KI har i dagsläget inte möjlighet att redovisa statistik för alla resfria möten, men har börjat se över möjligheterna att få in mer rättvisande statistik. Frågor om energi 4.7 Har myndigheten en strategi för sitt energieffektiviseringsarbete, innefattande nulägesanalys, mål samt handlingsplan med åtgärder, som utgör grunden för ert energieffektiviseringsarbete? Ja 4.8 Producerar myndigheten egen el? (om ja ange hur mycket i kwh) Ja KI har varit med och medfinansierat installation av en solcellsanläggning på 440 kvm på det nybyggda forskningshuset Biomedicum, i samarbete med Akademiska Hus. Solcellsanläggningen installerades under hösten 2017, och har haft en energiproduktion på ca 40 000 kwh under 2018. Solcellsanläggningen som Akademiska Hus har på AFL har producerat drygt 53 000 kwh och den på ANA 23 drygt 125 000 kwh. Solceller som Hemsö har på Medicinaren 25 Neo har laddat 6 198 kwh under 2018. Solceller. 4.9 Har myndigheten miljöklassade och/eller certifierade byggnader? Delvis Enligt uppgift från Akademiska Hus är byggnaderna Aula Medica och Biomedicum, som KI hyr, miljöklassade (Miljöbyggnad Silver) enligt Sweden Green Building Councils normer. Biomedicum miljöklassades under 2017. Fastigheten Medicinaren 25 Neo överlämnades nybyggd till Hemsö och KI i december 2017. Fastigheten har byggts enligt Miljöbyggnad Silver och optimeras för att kunna verifieras enligt Miljöbyggnad Silver under 2019/2020. Frågor om avrop 4.10 Har myndigheten vid avrop mot statliga ramavtal ställt egna miljökrav, där så har varit möjligt? 19