Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Rapport från Läkemedelsverket Dnr: 1.1.2-2018-002050 Februari 2018
Citera gärna Läkemedelsverkets rapporter, men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn, år och Läkemedelsverket. Läkemedelsverket, februari 2018 Diarienummer: 1.1.2-2018-002050 Postadress: Box 26, 751 03 Uppsala Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon: 018-17 46 00 www.lakemedelsverket.se 2
Sammanfattning Läkemedelsverket ansvarar för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter och tatueringsfärger. Läkemedelsverket har även ett samlat ansvar; så kallat sektorsansvar, för miljöfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Läkemedelsverkets sektorsansvar innebär att myndigheten ska medverka till att nå de svenska miljömålen genom att integrera arbetet för en hållbar utveckling i myndighetens kärnverksamhet. De miljömål som Läkemedelsverket främst bidrar till är Generationsmålet och miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Den miljöpåverkan som tillverkning och konsumtion av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter och tatueringsfärger bidrar till påverkar även flera mål i Agenda 2030. Främst kan Läkemedelsverkets miljöarbete bidra till att nå mål inom Hälsa (3), Rent vatten (6) och Hållbar konsumtion (12). Läkemedelsverket anser att ökad miljöhänsyn bör tas vid utveckling, tillverkning och användning av läkemedel, medicintekniska och kosmetiska produkter. En av våra huvuduppgifter är att arbeta för att samhället har tillgång till säkra och effektiva läkemedel och att dessa används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Läkemedelslagstiftningen är harmoniserad på EU-nivå och regeringens beslut om etappmålet; Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt, innebär att Läkemedelsverket har ett ansvar att arbeta för att ökad miljöhänsyn är införd i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt senast år 2020. Läkemedelsverket är dessutom ansvarig inom Vattenåtgärdsplanerna: Läkemedelsverket bör verka för att minska påverkan från läkemedel på vattenmiljön, med avseende på sådana ämnen som påverkar förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Läkemedelsverkets miljöarbete är även ett bidrag till Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens. Spridning av antimikrobiell resistens som en följd av miljöföroreningar anses av FN miljö som ett av de sex största växande hoten mot hälsa. Den direkta påverkan från Läkemedelsverkets verksamhet kommer från resursförbrukning och klimatpåverkan från resor, framför allt flygresor. Under 2018 behöver Läkemedelsverket göra en ny miljöutredning. 3
Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Läkemedelsverket...5 Del 1 Miljöledningssystemet...5 1. Är myndigheten miljöcertifierad?...5 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy?...5 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning?...5 4a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön?...5 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön?...5 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön?.6 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön?...6 6a. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för direkt miljöpåverkan?...6 6b. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för indirekt miljöpåverkan?...6 7a. Redovisa hur väl målen för direkt miljöpåverkan har uppfyllts...7 7b. Redovisa hur väl målen för indirekt miljöpåverkan har uppfyllts...8 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet?...8 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning?...8 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor?...8 Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter...9 Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter...9 1. Tjänsteresor och övriga transporter...9 2. Energianvändning...10 3. Miljökrav i upphandling...12 4
Redovisning av miljöledningsarbetet 2017 Läkemedelsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Nej. 2. Hur lyder myndighetens miljöpolicy? Nuvarande miljöpolicy gäller från 2001. Miljöpolicyn anger inriktningen för Läkemedelsverkets miljöarbete. Läkemedelsverkets miljöarbete ska utgöra en integrerad del av verksamheten. Målsättningen med vårt miljöarbete är att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Genom ständiga förbättringar ska vi verka för att största möjliga miljöhänsyn tas i vår verksamhetsutövning, vilket innebär: att beakta miljöaspekter vid tillståndsgivning att genom effektiv resursanvändning med energi, råvaror och naturresurser förebygga förorening till luft och vatten att följa lagar, förordningar och övriga bestämmelser inom miljöområdet att beakta miljöaspekter vid upphandling av varor och tjänster att vidareutbilda och motivera alla medarbetare till att arbeta på ett miljömedvetet sätt 3. När har myndigheten senast uppdaterat sin miljöutredning? Miljöutredningen uppdaterades 2008. 4a. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande direkt påverkan på miljön? Myndighetens sammanlagda resursförbrukning och klimatpåverkan från resor, framför allt flygresor, har en direkt påverkan på miljön. 4b. Vilka av myndighetens aktiviteter har en betydande indirekt påverkan på miljön? Läkemedelsverkets (LV) sektorsansvar innebär att LV inom myndighetens ansvarsområde ska medverka till att nå de svenska miljömålen och sträva mot att integrera arbetet med regeringens generations- och miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling i myndighetens kärnverksamhet. Läkemedelsverket anser att ökad miljöhänsyn bör tas vid utveckling, tillverkning och användning av läkemedel, medicintekniska och kosmetiska produkter. Läkemedelslagstiftningen är harmoniserad på EU-nivå och regeringens beslut om etappmålet; Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt, innebär att 5
Läkemedelsverket har ett ansvar att arbeta för att ökad miljöhänsyn är införd i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt senast år 2020. 5a. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande direkt påverkan på miljön? Minska miljöbelastningen av vår verksamhet. 5b. Vilka mål har myndigheten upprättat för de aktiviteter som har betydande indirekt påverkan på miljön? Läkemedelsverket bidrar till Generationsmålet, miljökvalitetsmålet Giftfri miljö samt etappmålet kring ökad miljöhänsyn inom EUs läkemedelslagstiftning och internationellt genom att sträva mot sex övergripande interna mål: 1. Ökad miljöhänsyn i regelverket för läkemedel 2. Förbättra kunskapen och minska exponering av ämnen med miljöskadliga egenskaper 3. Verka för samlad och tillgänglig miljöinformation för läkemedel 4. Minska utsläpp av miljöpåverkande ämnen vid tillverkning 5. Minska miljöpåverkan vid användning av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter och tatueringsfärg 6. Stimulera utveckling av produkter med låg total miljöpåverkan 6a. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för direkt miljöpåverkan? Läkemedelsverket har verkat för att sänka den årliga energianvändningen och ställt krav på förnybar elproduktion. Vi har t.ex. installerat nya strömsnålare servrar och lagringssystem i syfte att sänka elförbrukningen, minska värmeutvecklingen och behovet av kylning. 6b. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att nå målen för indirekt miljöpåverkan? 1) Ökad miljöhänsyn i regelverket för läkemedel Läkemedelsverket deltar i arbetet med en ny EU-förordning för veterinärmedicinska läkemedel. Liggande förslag från Rådet innehåller ett antal förslag för ökad miljöhänsyn som Läkemedelsverket verkat för bl.a. aspekter för att skydda kritiskt viktiga antibiotika, införa utsläppsbegränsningar vid tillverkning, samt möjlighet att avslå en ansökan med hänvisning till att den aktiva substansen faller under definitionen för persistenta, bioackumulerbara och toxiska substanser (PBT-ämnen). 2) Förbättra kunskapen och minska exponering av ämnen med miljöskadliga egenskaper För att åstadkomma förbättrad miljöinformation för läkemedelssubstanser pågår en översyn av miljöriskbedömningen (ERA) för humanläkemedel inom EU. Läkemedelsverket deltar i arbetsgruppen som diskuterar förtydliganden i nuvarande riktlinje, möjligheten att införa skräddarsydda riskbedömningar för vissa substansklasser samt hur generika bör hanteras. Läkemedelsverket deltar i framtagande av en draft EQS (Environmental Quality Standard, relevant för Vattendirektivet) för Ciprofloxacin inom ramen för Särskilt Förorenande Ämnen (SFÄ). I syfte att bättre följa användningen av läkemedelssubstanser med miljöpåverkan har 6
mängd aktiv substans av diklofenak som försäljs i Sverige tagits fram. En artikel om detta har även publicerats i Läkartidningen. I och med Minamatakonventionens ikraftträdande har Läkemedelsverket utrett och driver positionen i EU att homeopatiska läkemedel baserade på kvicksilver bör fasas ut. Läkemedelsverket har även samverkat i Kemikalieinspektionens uppdrag om mikroplaster och klorerade konserveringsmedel i kosmetiska produkter. 3) Verka för samlad och tillgänglig miljöinformation för läkemedel Läkemedelsverket arbetar för att miljöinformation ska bli mer tillgänglig, dels genom arbetet med ERA-revideringen, dels genom att föra fram förslag på detta inom det pågående arbetet med en ny förordning för veterinärmedicinska läkemedel. 4) Minska utsläpp av miljöpåverkande ämnen vid tillverkning Läkemedelsverket verkar för att krav på utsläppsbegränsningar av aktiv substans vid läkemedelstillverkning ska införas. Det är speciellt viktigt för att minska tillverkningens bidrag till uppkomst och spridning av antimikrobiell resistens (AMR). Krav på begränsning av utsläpp drivs främst inom ramen för revideringen av EUregelverket för veterinärmedicinska läkemedel. För att nå internationell samsyn om kraven har Läkemedelsverket bland annat har bistått Regeringskansliet vid genomförande av frukostseminarium för hälsoattachéer i Bryssel. Läkemedelsverket deltar i Upphandlingsmyndighetens expertgrupp för arbetet med nya miljökriterier vid offentlig upphandling av läkemedel. Syftet är att genom nationella styrmedel bidra till att minska utsläpp vid tillverkning. 5) Minska miljöpåverkan vid användning av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter och tatueringsfärger Läkemedelsverket har i flera sammanhang uppmärksammat behovet av att lyfta miljöns betydelse för utveckling och spridning av antimikrobiell resistens, vilket ofta förbises. För att minska utsläpp av antibiotika till miljön har Läkemedelsverket tillsammans med andra myndigheter tagit fram en tvärsektoriell Handlingsplan mot antibiotikaresistens 2018-2020. Läkemedelsverket har även bidragit i filmer som uppmärksammar antimikrobiell resistens, föreläst vid World Water Week och ingått i expertgruppen för One Health inom Nordiska ministerrådet. För att uppmärksamma miljöperspektiv för receptfria läkemedel i detaljhandeln har anvisningar om destruktion inkluderats i en nyframtagen vägledning. 6) Stimulera utveckling av produkter med låg total miljöpåverkan Läkemedelsverket deltar i nationella sammanhang för att förbättra avloppsrening av läkemedel, bland annat genom deltagande i styrgruppen för medel som fördelas för forskning kring avancerad avloppsrening av läkemedelsrester. 7a. Redovisa hur väl målen för direkt miljöpåverkan har uppfyllts Värmeförbrukningen har minskat med ca 20 % under 2017 och den totala energianvändningen har minskat med 8 %. Det sammanlagda koldioxidutsläppet för flygresor har minskat något trots ökat antal flygresor, + 200 stycken. Antal utskrifter har inte minskat år 2017 utan ligger i nivå med siffrorna från 2015: Antal utskrifter 2017: 4 331967 Antal utskrifter 2016: 3 796 518 (Alla skrivare omfattas inte i siffran för 2016 pga skrivarbyte vilket gav databortfall) Antal utskrifter 2015: 4 381 391 7
7b. Redovisa hur väl målen för indirekt miljöpåverkan har uppfyllts Utifrån uppdrag i regeringsuppdrag, regleringsbrev och medverkan till etappmål har myndigheten levererat enligt uppställda mål. 8. Vilka åtgärder har myndigheten vidtagit för att ge de anställda den kunskap de behöver för att ta miljöhänsyn i arbetet? Information om LVs miljöarbete i samband med introduktion av nyanställda. För nyanställda enhetschefer, som berörs mer av LVs indirekta miljöarbete, har introduktionen fördjupats. Föreläsning för cirka 100 medarbetare i Läkemedelsverkets miljöarbete med indirekt påverkan. Under 2017 har ett miljöråd med representanter från alla verksamhetsområden bildats. Syftet är att ytterligare integrera miljöarbetet i verksamheten. 9. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska sin energianvändning? Installation av nya strömsnålare servrar och lagringssystem i syfte att sänka elförbrukningen, minska värmeutvecklingen och behovet av kylning. Konferensrummen har fortsatt uppgraderats för att gynna ett mer elektroniskt arbetssätt. 10. På vilket sätt har myndigheten använt informationsteknik i syfte att minska antalet tjänsteresor? Det finns möjligheter att använda Adobe Connect, telefonkonferens och videokonferens. 8
Del 2 Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter och kvadratmeter Antal årsarbetskrafter: 718 Antal kvadratmeter lokalyta: 20 000 1. Tjänsteresor och övriga transporter Utsläpp av koldioxid i kilogram, totalt och per årsarbetskraft uppdelat per fordonsslag (1.1), sammanlagt (1.2) och från flygresor över 50 mil (1.3) samt antal resor Årets uppgifter antal resor och kg CO 2 Föregående års uppgifter Antal resor KgCO 2 Totalt KgCO 2 /å.a. KgCO 2 Totalt KgCO 2 /å.a. a) Flygresor under 50 mil 670 32 847 46 27 063 38 b) Bilresor 11 577 16 10 714 15 c) Tågresor 1940 0,75 0,001 4,37 0,006 d) Bussresor 0 0 0,00 0 0,00 e) Maskiner och övriga fordon 0 0 0 0 1.2 Sammanlagda utsläpp av koldioxid 1.1 a-e 44 425 62 37 781 54 1.3 Flygresor över 50 mil 2054 372 168 518 398 641 566 1.4 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Jämfört med 2016 har både antal korta och antal långa flygresor ökat år 2017. För korta flygresor är ökningen 24 % (130 st) och för långa flygresor är ökningen 4 % (75 st). Ser man till det totala utsläppet av koldioxid orsakat av flygresor har detta minskat med ca 5 % år 2017 trots att den totala flygsträckan är cirka 1 % längre än 2016. Anledningen till att koldioxidutsläppen förorsakade av tjänsteresor med flyg minskat trots ökat antal flygresor förklaras av vilket flygbolag samt vilken flygplanstyp man reser med. SAS har t ex uppdaterat sina flygplan med nyare plan och som släpper ut mindre. Flygplanstypen Dreamliner är också en ny flygplanstyp som många flygbolag nu har börjat använda under 2017 för att minska ner på utsläppen. 1.5 Hur uppgifterna är framtagna? Leverantörsuppgifter och personal/lönesystem Primula. Flyg, tåg och bil 1.6 Uppföljningsmåtten i svaren på frågorna är baserade på: Uppgifter som tagits fram på annat sätt, nämligen resebyråns uppgifter 9
2. Energianvändning 2.1 Årlig energianvändning i kilowattimmar totalt, per årsarbetskraft och per kvadratmeter total användbar golvarea uppdelat på kwh totalt 2017 2016 2015 Verksamhetsel (avser lokaler) 1 288 830 1 262 177 1 273 031 Fastighetsel 595 149 655 351 633 749 Värme 1 254 408 1 648 165 1 730 134 Kyla 0 0 0 Totalt 3 138 387 3 565 693 3 636 914 kwh/årsarbetskraft kwh/m 2 2017 2016 2015 2017 2016 2015 Verksamhetsel (avser lokaler) 1 795 1 793 1 834 64 61 63 Fastighetsel 829 931 913 30 32 31 Värme 1 747 2 341 2 493 63 80 86 Kyla 0 0 0 0 0 0 Totalt 4 371 5 065 5 241 157 173 180 Eventuell energianvändning utanför lokaler kwh totalt 2017 2016 2015 Energi 0 0 0 2.2 Är värmeförbrukningen normalårskorrigerad Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. 2.3 Andel förnybar energi av den totala energianvändningen (anges i procent) 2017 2016 2015 Verksamhetsel 100 % 100 % 100 % Fastighetsel 100 % 100 % 100 % Värme 100 % 100 % 100 % Kyla % % % Utanför lokaler % % % Totalt 100 % 100 % 100 % 2.4 Har krav ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal? 10
Krav har ställts på produktionsspecificerad förnybar el i myndighetens elavtal. 2.5 Har energianvändningen minskat som ett resultat av samverkan med myndighetens fastighetsägare? (vid ja ange vilka åtgärder som har genomförts) Ja Ja, och vi är med i samordnad upphandling där Bra Miljöval/klimatsmart EL är ett krav. Solceller, effektivare körning kylmaskin, justerade ventiler på fjärrvärme har gett en stor skillnad på förbrukningen (-20 %). 2.6 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa)) Hyresvärden har levererat uppgifterna. De åtgärder som genomförts i samverkan med hyresvärden, se avsnitt 2.5, har bidragit till sänkt energianvändning jämfört med förbrukningen år 2016. 2.7 Hur är uppgifterna framtagna? Leverantörsuppgifter 11
3. Miljökrav i upphandling 3.1 Andel upphandlingar och avrop där miljökrav ställts av det totala antalet upphandlingar och avrop Antal st 2017 2016 2015 Upphandlingar och avrop med miljökrav 235 250 240 Upphandlingar och avrop totalt 500 522 500 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 47 % 48 % 48 % 3.2 Antal upphandlingar över tröskelvärdet där energikrav enligt förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader har ställts Samlad data saknas Kommentar till redovisning av antal upphandlingar över tröskelvädet. Vi har genomfört upphandlingar över tröskelvärdet, dock var det inte relevant att ställa miljökrav i någon av dessa. Om krav enligt förordningen om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader inte har ställts vid upphandlingar över tröskelvärdet, ange skälen för det: Annat: inte relevant att ställa miljökrav 3.3 Har myndigheten ställt energikrav vid nytecknande av hyresavtal eller inköp av byggnader? (vid nej ange skälen för det) Nej Har inte tecknat nytt hyresavtal eller köpt byggnad sedan förordning (2014:480) om statliga myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader infördes 3.4 Ekonomiskt värde av registrerade upphandlingar och avrop med miljökrav av det totala värdet av upphandlingar och avrop per år Värde kr 2017 2016 2015 Upphandlingar och avrop med miljökrav 46 300 000 52 400 000 54 100 000 Upphandlingar och avrop totalt 122 000 000 135 000 000 137 000 000 Andel upphandlingar och avrop med miljökrav 38 % 39 % 39 % 12
3.5 a, b Beskrivning av insamlat resultat (vad som har påverkat resultatet, eventuella problem och luckor i materialet samt hur och när myndigheten planerar att åtgärda dessa) Siffrorna är till stor del uppskattade siffror då vårt nuvarande system innebär en osäkerhet i rapporterat resultat. En osäkerhet är att flera avrop har gjorts från ramavtal och att vissa ramavtal saknar miljökrav. Läkemedelsverket avser se över möjligheten att kvalitetssäkra uppgifterna under 2018. 3.6 Hur är uppgifterna framtagna? Eget uppföljningssystem, Uppskattning (förklara på vilket sätt) Via TendSign, Qlickview, eget uppföljningssystem samt uppskattning. Data tas delvis via vårt upphandlingssystem där våra upphandlingar utförs och där avtal läggs in. Härifrån kan uppgifter hämtas om miljökrav i upphandlingarna. Dels genom ett annat system där vi kan se var inköpen har gjorts, dvs. från vilken leverantör och om inköpen gjorts från avtal samt den ekonomiska omfattningen. Dessa inköp kan vara både från egna ramavtal och från den statliga inköpssamordningen (mest Kammarkollegiets ramavtal). Om inköp görs från Kammarkollegiets ramavtal så kan man se på fakturanivå vad vi avropat, men det kan vara avrop från ramavtal där miljökrav ställts eller inte ställts när man upphandlade dessa ramavtal. Det är ganska många avrop som utförs från dessa ramavtal och därför är det svårt att ange exakt hur många avrop som avser inköp av varor eller tjänster med miljökrav. 13
14