ÅRSREDOVISNING Budgetåret 2003
Innehåll Förvaltningsberättelse....................................3 PPM:s verksamhet......................................3 Utbetalning av pensioner.................................4 Fondförsäkring........................................5 Traditionell försäkring...................................6 Placeringsinriktning..................................6 Kapitalförvaltningens resultat..........................6 Förvaltning av preliminära avgiftsmedel....................7 Placeringsinriktning..................................7 Kapitalförvaltningens resultat..........................7 Resultat..............................................8 Finansiering och investeringar............................8 Skuldhantering......................................8 Riskhantering..........................................9 Försäkringsrisker....................................9 Teckningsrisker...................................9 Reservsättningsrisker...............................9 Finansiella risker....................................9 Likviditetsrisk.....................................9 Marknadsrisk......................................9 Marknadsrisk i handelslagret...........................9 Ränterisk i skuldportföljen............................9 Kredit- och motpartsrisk..............................9 Operativa risker.......................................10 Femårsöversikt.........................................11 Nyckeltal 2003..........................................12 Resultaträkning........................................13 Resultatanalys 2003.....................................14 Balansräkning..........................................15 Noter.................................................16 Ersättningar och andra förmåner.........................23 Bilaga 1: Handelslager...................................25 Diarienr: 04-00011 Datum: 2004-02-18 2
Förvaltningsberättelse I regeringens regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende Premiepensionsmyndigheten (PPM) anges att myndigheten ska upprätta årsredovisning enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) enligt vad som anges i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten samt enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS). PPM ska i samband med upprättande av årsredovisning även tillämpa 1 kap. 2-4, 2 kap. 5 och 8 och 7 kap. 2 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). I årsredovisningen har jämförande siffror för föregående år redovisats inom parentes. PPM:s verksamhet PPM är försäkringsgivare för premiepensionen i det reformerade ålderspensionssystemet. PPM:s huvudsakliga uppgifter är att hantera individuella konton för pensionsmedel i olika värdepappersfonder, att besluta om och medverka vid utbetalning av pensioner, att tillhandahålla efterlevandeskydd under pensionstid samt att informera om premiepensionssystemet. PPM ansvarar också för den tillfälliga förvaltningen av avgiftsmedel hos Riksgäldskontoret (RGK). Myndighetens verksamhet ska bedrivas enligt försäkringsmässiga principer. PPM:s verksamhet står under tillsyn av Riksförsäkringsverket (RFV). Tillsynen ska syfta till att bestämmelserna om premiepension tillämpas på ett likformigt och rättvist sätt. Även Finansinspektionen utövar tillsyn över PPM:s verksamhet. Tillsynen är i allt väsentligt densamma som den inspektionen har över försäkringsbolag. Regeringen har beslutat att målet för PPM:s verksamhetsområde, premiepensionsadministration, är att administration och förvaltning av premiepensionerna ska bedrivas kostnadseffektivt och till nytta för pensionsspararna. De av PPM erbjudna försäkringsprodukterna ska över tiden var för sig bära sina egna kostnader. Avgifterna för försäkringsprodukterna ska vara lägre än för jämförbara pensionsinstitut. PPM bedriver försäkringsrörelse avseende fondförsäkring och traditionell försäkring. PPM leds av en styrelse med fullt ansvar inför regeringen. Generaldirektören ansvarar för och leder den löpande verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer. Myndighetens centrala förvaltning är lokaliserad till Stockholm. I Söderhamn bedrivs bl.a. kundservice och handläggning av pensionsärenden, viss IT-verksamhet samt skanning och dokumenthantering. Genomsnittligt antal anställda vid myndigheten uppgick under 2003 till 214, jämfört med 175 under 2002. År 2003 har präglats av konsolidering av verksamheten inom de administrativa delarna men även av fortsatt intensiv utveckling av IT-systemen. Konsulter har ersatts med anställd personal ( konsultväxlingen ) samtidigt som fokuseringen på säkerhetsfrågor har ökat. Arbetet med säkerhetsbefrämjande åtgärder, liksom konsultväxlingen, fortsätter under 2004. Under år 2003 har arbetet med kostnadseffektivitet intensifierats ytterligare. En mer aktivitetsbaserad kostnadsuppföljning är under framtagande i syfte att mäta kostnader för genomförda aktiviteter som komplement till kostnader per organisatorisk enhet. Kostnadseffektivitet och utveckling av bättre verktyg för uppföljning och styrning kommer att ges hög prioritet under år 2004. Förutom införande av nytt systemstöd för budgetering, kommer ett nytt tidredovisningssystem att införas för att vidareutveckla planeringen och uppföljningen. PPM:s styrelse fastställde i maj 2003 ett nytt samarbetsavtal mellan PPM och de fondförvaltare som tillhandahåller fonder i premiepensionssystemet. Vissa förändringar infördes i modellen för avgiftsrabatter. I övrigt innebar ändringarna i huvudsak förtydliganden av bestämmelserna i det hittillsvarande avtalet. Det nya avtalet trädde i kraft den 1 januari 2004. Utvecklingen av ett ärendehanteringssystem, som inleddes under år 2002 har fortsatt under år 2003 och har påverkat hela myndigheten. Projektet har vuxit i omfattning och har även kommit att innefatta en uppgradering av PPM:s tekniska plattform. Kostnaden för projektet beräknas till totalt 86 mkr och redovisas till största delen som en immateriell tillgång. 62 mkr aktiverats som immateriell tillgång varav 46 mkr under år 2003. Produktionssättningen av systemet är beräknad till hösten 2004. Under 1998 träffades ett avtal mellan PPM och Computer Sciences Corporation (CSC). Enligt avtalet skulle CSC utveckla PPM:s kontoadministrativa system. PPM frånträdde under år 2000 avtalet med CSC, och har efter skiljedom erlagt ersättning till CSC med 157 mkr. Beloppet redovisades föregående år som en jämförelsestörande post. I domen har dock, enligt PPM:s uppfattning, inte tillräcklig hänsyn tagits till att PPM under projekttiden erlagt 54 miljoner kronor till CSC. PPM klandrade därför skiljedomen vid Svea hovrätt och påkallade samtidigt ett nytt skiljeförfarande i december 2002. PPM:s talan i det nya skiljeförfarandet avvisades i setember 2003 på den grunden att PPM:s talan ansågs omfattas av den tidigare skiljedomens rättskraft. PPM har överklagat avvisningsbeslutet till hovrätten och samtidigt begärt att målet skall vilandeförklaras till dess PPM:s klandertalan avgjorts av hovrätten. Klandertalan kommer fömodligen att avgöras under år 2004. Utredningen angående socialförsäkringsadministrationen (ANSA) har under år 2003 lämnat förslag till hur den framtida socialförsäkringsadministrationen bör utformas. Utredningen föreslår att den nuvarande ansvarsuppdel- 3
ningen för pensionsadministrationen mellan RFV och PPM i huvudsak behålls. Vidare utpekades ett antal områden som berör både RFV och PPM och som borde bli föremål för vidare utredning. Tre av dessa har lämnats som särskilda utredningsuppdrag i regeringens reglringsbrev till RFV och PPM 1. Uppdragen ska redovisas till regeringen vid olika tidpunkter under år 2004. PPM har i samarbete med RFV, SPV och Sveriges Försäkringsförbund inklusive vissa av dess medlemsbolag, drivit ett projekt i syfte att utveckla en pensionsportal på Internet. Pensionsportalen skall kunna ge de försäkrade en samlad information i första hand om deras allmänna pension och kollektivavtalad tjänstepension. Pensionsportalen skall administreras av Min Pension i Sverige AB, vilket ägs av Försäkringsförbundet genom dess servicebolag samtidigt som staten är tillförsäkrad hälften av styrelseplatserna i bolaget. Pensionsportalen skall vara tillgänglig för pilotdrift i början av maj respektive produktionsdrift i juni 2004. Riksdagen har vid tre tillfällen beslutat att flytta fram införandet av ett efterlevandeskydd före pensionstid. Det senaste beslutet om senareläggning innebär att skyddet skall införas den 1 januari 2005. Senareläggningarna har berott på att det rått osäkerhet om skyddets ekonomiska hållbarhet samt att det behövts ytterligare tid att bereda en reformering av skyddet. Ett regeringsförslag om modifiering av reglerna för skyddet kommer troligen att läggas fram för riksdagen i slutet av år 2004 eller i början av år 2005. Införandet av efterlevandeskyddet kommer mot denna bakgrund att flyttas fram ytterligare. RFV och PPM har under år 2003 genomfört ett antal möten med syfte att identifiera aktiviteter och områden där myndigheterna anser sig ha ekonomiska anspråk på varandra. Ett exempel på en sådan aktivitet är det årliga värdebeskedet som skickas till pensionsspararna. Myndigheterna bedömer att en överenskommelse angående detta kommer att kunna träffas under våren 2004. Utbetalning av pensioner Premiepension kan tas ut tidigast från 61 års ålder. Pensionsspararen kan fortsätta att ha sitt tillgodohavande i fonder, vilket innebär att pensionsbeloppen är beroende av värdeutvecklingen i de fonder som spararen har valt, eller gå över till traditionell försäkring. Övergång till traditionell försäkring kan ske i samband med pensioneringen eller senare. Den som väljer traditionell försäkring kan inte byta tillbaka till fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att utbetalning sker med ett garanterat månadsbelopp och om PPM:s kapitalförvaltning ger överskott ett tilläggsbelopp. I samband med det första uttaget av premiepension kan efterlevandeskydd under pensionstid väljas. Under året har 69 293 beslut om beviljande av premiepension fattats varav 5 491 personer valt att få premiepensionen i form av traditionell försäkring. Pensionärernas val av försäkringsslag framgår av tabellen nedan liksom antalet som valt att teckna efterlevandeskydd under pensionstid. Totalt har pensioner om 10,9 miljoner kronor betalats ut under 2003 vilket skall jämföras med 1,4 miljoner kronor för 2002. Vid samma tidpunkt fanns det totalt 78 554 (9 612) pensionärer till vilka utbetalning sker, varav 72 265 (8 777) i fondförsäkring och 6 289 (835) i traditionell försäkring. Från och med år 2004 förväntas antalet personer som tar ut premiepension öka med ca 80 000 per år. Beslut om premiepension Antal Fördelning Antal Fördelning beviljade (%) beviljade (%) beslut beslut 2003 2003 2002 2002 Fondförsäkring 63 802 92,1 6 377 91,5 Traditionell försäkring 5 491 7,9 593 8,5 Totalt antal beviljade beslut 69 293 100,0 6 970 100,0 Varav beviljade beslut med efterlevandeskydd 8 873 12,8 1 060 15,2 Antal beviljade beslut om premiepension per försäkringsslag för år 2003 och 2002 i totalt antal och procentuell fördelning. Av tabellen framgår även totalt antal pensionärer respektive procentuell andel som valt efterlevandeskydd under pensionstid. 1 Vidareutveckla de administrativa rutinerna mellan myndigheterna, utarbeta en gemensam informationsstrategi samt utreda förutsättningarna för en gemensam kundservice 4
Genomsnittligt pensionskapital och premiepension per pensionär. Försäkringsprodukt Pensionskapital Månadsbelopp Pensionskapital Månadsbelopp (kr) (kr) (kr) (kr) 2003 2003 2002 2002 Fondförsäkring 5 336 26 4 179 27 Traditionell försäkring 4 796 25 5 370 25 Genomsnittligt pensionskapital per pensionssparare, totalt och genomsnittligt belopp per månad 2003 resp. 2002 i kronor. 2 Fondförsäkring Premieinkomsten uppgick till 21,1 (20,4) miljarder kronor avseende pensionsrätter för intjänandeåret 2001. I beloppet ingick även under året från RFV meddelade ändrade pensionsrätter avseende tidigare intjänandeår. Pensionsrätterna för intjänandeår 2001 placerades under januari 2003. Under perioden mars och april genomfördes ett första fondval för de ca 150 000 nya pensionssparare som tillkommit i premiepensionssystemet under år 2003. Totalt placerade de nytillkomna pensionsspararna ca 167 (216) miljoner kronor. Orsaken till att ett lägre belopp placerades jämfört med föregående år är främst att antalet nytillkomna pensionssparare är ca 46 000 färre än de som tillkom år 2002. Per den 31 december 2003 hade totalt 5 217 602 (5 080 238) pensionssparare ett fondinnehav i premiepensionssystemet till ett värde om ca 94 (59) miljarder kronor. I premiepensionssystemet ingick då 86 (87) fondförvaltare med tillsammans 664 (644) fonder. Under året har ett avgiftsuttag från pensionsspararna skett med 0,3 (0,3) procent för att täcka PPM:s administrationskostnader. Under 2003 har PPM totalt fördelat 194 miljoner kronor i återförda förvaltningsavgifter till pensionsspararna. Fördelningen avsåg perioden den 1 oktober 2002 till den 30 juni 2003 (dvs. tre kvartal). Fakturering av fondbolagen sker kvartalsvis. Fördelning till pensionsspararna sker däremot av systemtekniska skäl endast en gång per år. Under 2003 skedde fördelningen i november månad. Fondsparandet var per årsskiftet placerat i utländska aktier med ca 60 procent, i svenska aktier med ca 31 procent och i räntebärande värdepapper (huvuddelen svenska) med ca 9 procent. Värdeförändringen under 2003 uppgår till 13,9 (-25,4) miljarder kronor. Den genomsnittliga värdeutvecklingen 3 på fondplaceringarna var 17 (-32) procent under år 2003. Värdeutvecklingen för 2003 kan som jämförelse ställas mot utvecklingen för ett svenskt aktieindex 4 om ca 34 procent eller ett globalt aktieindex 5 om ca 8 procent. Under år 2003 har knappt 210 000 personer bytt fonder vid åtminstone ett tillfälle. Det är således endast en mindre andel av pensionsspararna som genomfört fondbyten (drygt 4 %). Totalt genomfördes 356 872 (231 151) fondbyten under år 2003. Fördelning av värdet på pensionsspararnas fondinnehav. Fondkategori Marknads- Fördelning Marknads- Fördelning värde (mdkr) (%) värde (mdkr) (%) 2003 2003 2002 2002 Aktiefonder 45,8 49 27,9 47 Blandfonder 4,0 4 2,6 4 Generationsfonder 11,6 12 8,2 14 Räntefonder 2,7 3 1,9 3 Premiesparfonden 29,8 32 18,7 32 Totalt 93,9 100 59,3 100 Marknadsvärde per fondkategori per den 31 december 2003 resp. den 31 december 2002 i miljarder kronor och i procentuell fördelning. 2 Prognosräntan som ligger till grund för beräkning av pensionsbeloppen sänktes från 4% till 3% under år 2002. 3 Värdeutvecklingen har beräknats som marknadsvärdets förändring månadsvis med hänsyn taget till in- och utflöden av medel i fondrörelsen 4 SIX Portfolio Return Index 5 MSCI All Countries Free Price Return Index 5
Traditionell försäkring PPM ansvarar för förvaltningen av medel när en pesionssparare väljer traditionell försäkring under pensionstiden. Premieinkomsten för 2003 uppgick till 26,6 (3,0) miljoner kronor. Värdet på tillgångarna inom den traditionella försäkringen uppgick per den 31 december 2003 till 31,3 (4,0) miljoner kronor. Om PPM:s förvaltning ger en högre avkastning än som behövs för att täcka de garanterade beloppen, lämnas återbäring. Denna ges som ett tilläggsbelopp vilket kan variera år från år. Återbäringsräntan för december uppgick till 4,0 (3,0) procent och för hela året till 3,3 (3,9) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån 6 uppgick per den 31 december till 103,1 (96,2) procent. Premieinflödet kommer successivt att öka i PPM:s traditionella försäkringsrörelse. PPM har dock inledningsvis inte något eget kapital varför värdet på de förvaltade tillgångarna inom den traditionella försäkringen tillfälligt kan komma att understiga de försäkringstekniska avsättningarna. Mot denna bakgrund och då det inte bedömts som troligt att PPM inte slutligt kan infria sina åtaganden, har PPM den 7 juli 2001 av Finansinspektionen medgivits undantag från försäkringsrörelselagens regler att ett försäkringsbolag ska ha tillgångar som motsvarar försäkringstekniska avsättningar för egen räkning. PPM redovisar per den 31 december för hela verksamheten totalt ett negativt konsolideringskapital. Fram till och med år 2018 finansieras uppbyggnaden av premiepensionssystemet med en kombination av avgiftsuttag och lån i Riksgäldskontoret (RGK). Avgiftsuttaget, vilket belastar tillgångar hänförliga till traditionell försäkring och fondförsäkringstillgångar, planeras under denna period att ske med samma procentsats i de båda rörelsegrenarna oavsett driftskostnadernas storlek. Vid beräkning av konsolideringskapital för traditionell försäkring bortses därför från lån i RGK och finansieringskostnader. Konsolideringskapitalet för traditionell försäkring, beräknat som skillnaden mellan placeringstillgångar (inklusive bankmedel) och försäkringstekniska avsättningar, är per den 31 december 1,1 (0,1) miljoner kronor. Placeringsinriktning Tillgångarna inom traditionell försäkring placeras i Kammarkollegiets aktie- respektive räntekonsortium 7 i enlighet med den av PPM:s styrelse fastställda placeringspolicyn. Medlen fördelas normalt med 27 procent i kollegiets aktiekonsortium och 73 procent i kollegiets räntekonsortium. För likviditetsplanering behålls en andel (högst 10%) av medlen på avistakonto hos RGK. Under år 2003 har inga avvikelser från placeringsinriktningen skett. Kapitalförvaltningens resultat Kammarkollegiets aktiekonsortium placerar ca 80 procent direkt i svenska aktier och ca 20 procent i utländska aktiefonder. Kammarkollegiets räntekonsortium placerar i stats-, bostads- och företagsobligationer. Under 2003 uppgick totalavkastningen för den externa kapitalförvaltningen till 10,2 (-3,1) procent. Utvärdering av förvaltaren sker mot jämförelseindex för respektive tillgångsslag. Utfallet redovisas i tabell på sidan 8. Kammarkollegiets förvaltningsresultat för aktiekonsortiet är för år 2003 något sämre än index 8. Orsaken till detta är att den största återhämtningen på aktiemarknaden skett i de mer riskfyllda aktierna medan Kammarkollegiets strategi är att placera långsiktigt i stabila vinstgivande bolag. Kammarkollegiets förvaltningsresultat för räntekonsortiet är för år 2003 bättre än index 9. Orsaken är främst den högre ränta som erhålls på grund av att kreditrisken i placeringarna är större än kreditrisken i index, som i huvudsak är beräknad på statsobligationer. Kammarkollegiets räntekonsortium har en duration på 2,6 och placerar huvuddelen i nominella bostads- och företagsobligationer. Fördelning av tillgångar, traditionell försäkring. Tillgångsslag Marknads- Fördelning Marknads- Fördelning värde (tkr) (%) värde (tkr) (%) 2003 2003 2002 2002 Aktier och aktiefonder 8 383 27 948 24 Räntebärande värdepapper 22 565 72 2 947 75 Konton hos RGK 329 1 94 1 Totalt 31 277 100 3 989 100 Fördelning av tillgångar i den traditionella försäkringen på olika tillgångsslag. Marknadsvärde totalt den 31 december 2003 resp. 2002 i tusentals kronor samt procentuell fördelning. 6 Med den kollektiva konsolideringsnivån avses förhållandet mellan värdet på PPM:s tillgångar inom den traditionella försäkringen och värdet på tillgångarna som fördelats på pensionsspararnas konton. 7 Finansinspektionen medgav i beslut den 7 juli 2001 att PPM får använda andelar i Kammarkollegiets konsortium för skuldtäckning. 8 Kammarkollegiets löpande förvaltning av aktiekonsortiet utvärderas mot följande index; SIX RX 80%, MSCI World SEK 20%. 9 Kammarkollegiets löpande förvalatning av räntekonsortiet utvärderas för närvarande mot följande index; OM Stockholmsbörsens Obligationsindex, alla 1 3 år. PPM kommer under år 2004 att pröva vilket index ränteförvaltningen skall utvärderas mot. 6
Kapitalförvaltningens resultat, traditionell försäkring. Tillgångsslag År Förvaltning Index Skillnad förvaltning/ avkastning avkastning index procentenheter (%) (%) Kammarkollegiets aktiekonsortium 2003 24,5 28,6-4,1 2002-31,4-35,5 4,1 Kammarkollegiets räntekonsortium 2003 5,4 4,7 0,7 2002 8 6,3 1,7 Totalt 2003 10,2 11,1-0,9 2002-3,2-6,2 2,9 Traditionell försäkring, utvärdering av förvaltning. Avkastning för kammarkollegiets aktie- och räntekonsortium i procent och jämfört med index samt skillnad mellan avkastning och index i procentenheter. Förvaltning av preliminära avgiftsmedel PPM ansvarar för förvaltningen av de preliminära avgiftsmedel som RFV månadsvis överför till RGK, den tillfälliga förvaltningen, till dess att pensionsrätterna fastställts och medlen placeras inom PPM:s försäkringsgrenar. Inbetalda medel består av ålderspensionsavgift och statlig ålderspensionsavgift. Kapitalförvaltningens resultat fördelas mellan pensionsspararna i förhållande till vars och ens fastställda pensionsrätt. Placeringsinriktning För 2003 har styrelsen fastställt en placeringspolicy innebärande att placeringar på längre löptider ska uppgå till 18 miljarder kronor. Därav ska 9 miljarder placeras i svenska statens realränteobligationer och 9 miljarder i nominella statsobligationer fördelat på olika löptider. Enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundande ålderspension får PPM endast placera medlen på räntebärande konto i RGK eller i skuldförbindelser utfärdade av staten. Per den 31 december 2003 uppgick värdet på tillgångarna inom den tillfälliga förvaltningen till 45,8 (45,0) miljarder kronor. Fördelning av tillgångar, preliminära avgiftsmedel. Tillgångsslag Kapitalförvaltningens resultat PPM har uppdragit åt Kammarkollegiet att sköta den löpande förvaltningen. Placeringar behålls normalt till förfall. Avkastningen för den tillfälliga förvaltningen uppgick under 2003 till 4,0 (4,8) procent. Portföljen hade per den 31 december 2003 en duration om 2,04 (2,19) år inklusive likvida medel. Utvärdering av strategin för förvaltningen sker mot jämförelseindex 10 för hela portföljen enligt den av styrelsen fastställda placeringspolicyn. Strategin har överträffat index med 0,8 (0,6) procentenheter. Kostnaderna för kapitalförvaltningen uppgick till 1,1 (1,0) miljoner kronor vilket utgjorde 0,003% av det genomsnittliga förvaltade kapitalet under år 2003. Kapitalförvaltningens resultat efter avdrag för kapitalförvaltningskostnader redovisas som en övrig skuld till pensionsspararna i balansräkningen och ingår inte i resultaträkningen för försäkringsrörelsen. Värde Fördelning (%) Värde Fördelning (%) 2003 2003 2002 2002 Nominella obligationer 9,0 20 8,0 18 Realränteobligationer 9,2 20 9,1 20 Likvida medel 27,6 60 27,9 62 Totalt 45,8 100 45,0 100 Tillgångsallokering i den tillfälliga förvaltningen värderat till upplupet anskaffningsvärde per den 31 december 2002 resp. 2003 i miljarder kronor. 10 Jämförelseindex motsvaras för närvarande av inlåningsränta på räntekonto hos RGK. PPM kommer under år 2004 pröva vilket index strategin skall utvärderas mot. 7
Resultat Resultatet för 2003 uppgick till -108,5 (-365,3) miljoner kronor. Resultatet förbättrades jämfört med föregående år på grund av att PPM:s avgift tagits ut med ett högre belopp än 2002 samt att resultatet föregående år belastades med skiljedomskostnad för tvisten med CSC uppgående till 157 miljoner kronor. Samtidigt hade genomförd konsultväxling positiv inverkan på resultatet. Personalkostnaderna ökade inte i samma omfattning som konsultkostnaderna minskade. Även kostnaden för avskrivning minskade jämfört med föregående år. (Se Not 10 Driftskostnader sidan 17) Det tekniska resultatet för fondförsäkringsrörelsen uppgick till -43,8 (-134,7) miljoner kronor. För den traditionella försäkringsrörelsen uppgick resultatet till 1,2 (-0,2) miljoner kronor. Resultatet för PPM:s handel med fondandelar via handelslagret inklusive orealiserat resultat och valutaresultat uppgick till 3,0 (-6,8) miljoner kronor. Räntenettot uppgår till -68,9 (-66,5) miljoner kronor. Driftskostnaderna uppgår totalt till 285,5 (368,9) miljoner kronor. Av driftskostnaderna svarade posten personalkostnader för den största delen med 103,8 (81,9) miljoner kronor samtidigt som kostnaden för köpta tjänster uppgick till 49,5 (134,5) miljoner kronor. Både personalkostnader och köpta tjänster redovisas efter aktivering av immateriella tillgångar. Kostnaderna för extern information m.m. uppgår till 54,4 (53,7) miljoner kronor. Finansiering och investeringar PPM:s verksamhet ska över tiden finansieras med årliga avgifter som tas ut från pensionsmedlen. Myndigheten får ta ut avgifter som per år motsvarar högst 0,3 procent av de sammanlagda tillgodohavandena på pensionsspararnas premiepensionskonton. Avgifterna ska fördelas skäligt mellan spararna enligt försäkringsmässiga principer. Avgiftsmedlen, 241,7 (234,2) miljoner kronor, har använts till att minska utnyttjad räntekontokredit för rörelsekapital. Avgifterna täcker till en början inte de uppbyggnadskostnader som PPM har. Under uppbyggnadsskedet och fram till 2018 finansieras myndigheten genom en kombination av avgiftsuttag och räntekontokredit för rörelsekapitalbehov samt låneramar i RGK. Balans mellan avgifter och driftkostnader förväntas uppnås inom den närmaste femårsperioden. År 2018 planeras hela den utnyttjade räntekontokrediten vara amorterad. För budgetåret 2003 uppgick räntekontokrediten för rörelsekapitalbehov till 1 823 miljoner kronor och låneramen för anläggningstillgångar till 238 miljoner kronor. Därutöver disponerade PPM en särskild kredit för fondhandel om 200 miljoner kronor. Utnyttjad räntekontokredit för rörelsekapitalbehov per den 31 december 2003 uppgick till 1 737 miljoner kronor och utnyttjad låneram för investeringar uppgick till 94 miljoner kronor. Utnyttjad särskild kredit för fondhandel uppgick vid årsskiftet till 27 miljoner kronor. Investeringarna uppgick under 2003 till 54 (33,2) miljoner kronor. Av detta svarade anskaffning av ITutrustning och inventarier för 6,1 (10,3) miljoner kronor, lokalförbättringar för 1,8 (6,2) miljoner kronor samt investeringar i egenutvecklade applikationer/system samt inköpt programvara för 46,1 (16,7) miljoner kronor. Skuldhantering Förvaltningen av låneportföljen har följt den strategi som styrelsen beslutat i policyn för skuldhanteringen och har med god marginal hållits inom tillåtna avvikelsemandat. Enligt policyn ska skulden fördelas med ca 50 procent till rörlig ränta och ca 50 procent till bundna räntevillkor på olika löptider. Kostnaden för skuldförvaltningen uppgår till 0,2 (0,2) miljoner kronor. Den genomsnittliga räntan i låneportföljen var vid årets ingång 4,5 (4,5) procent och vid utgången av året 3,9 (4,5) procent. 8
Riskhantering Försäkringsrisker PPM bedriver livförsäkringsrörelse med produkterna fondförsäkring och traditionell försäkring. En pensionssparare kan också teckna efterlevandeskydd vid pensioneringstillfället. Riskerna hänför sig huvudsakligen till traditionell försäkring med eller utan efterlevandeskydd. Riskerna kan indelas i teckningsrisker och reservsättningsrisker. Teckningsrisker Vid erbjudandet av en viss livförsäkringsprodukt görs en bedömning av vilka kategorier av personer som kommer att teckna försäkringen och de faktorer under försäkringstiden som har påverkan på produktens ekonomi. Teckningsrisken är osäkerheten i detta. Vid övergång till traditionell försäkring utfärdar PPM en livsvarig livränta med garanterat belopp. Risken hanteras genom försiktiga antaganden om återstående livslängd, avkastning på tillgångarna och driftskostnader. Utgångspunkten för återstående livslängd utgörs av SCB:s prognoser där PPM tillämpar ett alternativ med låg dödlighet. Antagandet om årlig avkastning motsvarar en årlig nominell avkastning om 3 procent vilket är i linje med den allmänt tillämpade inom den svenska livförsäkringsbranschen och får anses som en betryggande nivå. Långsiktigt bedöms driftskostnaderna ligga på en väsentlig lägre nivå än den nu antagna. Reservsättningsrisker För varje försäkring avsätter PPM en reserv som är en uppskattning av PPM:s framtida utgifter på grund av försäkringen. Livförsäkringsavsättningen, reserven, för traditionell försäkring bestäms utifrån de garanterade beloppen med antaganden om framtida livslängder, avkastning på tillgångarna och driftskostnader. Riskerna är desamma som vid bestämmandet av de garanterade beloppen och hanteras på samma sätt. Finansiella risker PPM påtar sig finansiella risker genom: handelslagret förvaltning av preliminära avgiftsmedel inom den tillfälliga förvaltningen förvaltning av medel inom den traditionella livförsäkringsrörelsen finansiering genom lån hos Riksgäldskontoret Riskerna begränsas genom de ramar som anges i de styrande dokumenten för kapitalförvaltningen och skuldhanteringen. De styrande dokumenten i form av policy och riktlinjer fastställs av styrelsen respektive generaldirektören och är anpassade efter det regelverk som styr PPM. Riskexponeringen inom kapitalförvaltningen följs upp månadsvis. Genomgång och analys av styrande dokument sker årligen. Likviditetsrisk Likviditetsrisk innebär risken för att ett finansiellt instrument inte kan avyttras utan stora merkostnader. Likviditetsrisken inom den tillfälliga förvaltningen föreligger främst för de reala placeringarna. PPM avser att behålla alla placeringar till förfall varför likviditetsrisken får anses vara minimerad. Marknadsrisk Med marknadsrisk avses risken för att värdet av ett tillgångsslag eller ett enskilt värdepapper sjunker till följd av förändringar i aktie- och valuta-kurser samt marknadsräntor. Marknadsrisken hanteras genom att PPM:s tillgångsportföljer och skuldportföljen fördelas på olika tillgångsslag och genom att det finns flera underliggande placeringar inom varje tillgångsslag. Marknadsrisk föreligger inom alla områden av kapitalförvaltningen. Exponering för valutarisk föreligger inom traditionell försäkring och handelslagret. Marknadsrisken kvantifieras månatligen inom alla delar av kapitalförvaltningen. Marknadsrisk i handelslagret Den handelsmodell PPM tillämpar innebär att all fondhandel för pensionsspararnas räkning sker via PPM:s handelslager. PPM äger för egen räkning de fondandelar som ingår i handelslagret och står därmed också den finansiella risken. Nivån på handelslagret fastställs per fond efter en avvägning mellan transaktionskostnader och den riskexponering som handelslagret ger upphov till. Handelslagret är av rent administrativ karaktär och inga affärsmässiga avvägningar görs. Per den 31 december 2003 uppgår handelslagret till totalt ca 20,6 miljoner kronor. Ränterisk i skuldportföljen Per balansdagen skulle 1 procents förändring av marknadsräntan innebära en ökad räntekostnad på ett år om ca 10 miljoner kronor. Kredit- och motpartsrisk Kreditrisk uppkommer som en effekt av att emittenten eller motparten inte kan fullfölja sina åtaganden. Inom den tillfälliga förvaltningen av preliminära avgiftsmedel och inom skuldhanteringen är motparten svenska staten varför ingen kredit- eller motpartsrisk bedöms föreligga. Inom traditionell försäkring sker placering i Kammarkollegiets räntekonsortium. Räntekonsortiet placerar i skuldförbindelser med varierande kreditrisk utfärdade av svensk emittent eller bankföretag, värdepappersfonder 9
eller jämförbara placeringar. Kredit- och motpartsrisken har begränsats genom att högst 10 procent av konsortiets marknadsvärde får utgöras av värdepapper utfärdade av samma emittent. Operativa risker Administrativa risker kan uppstå på grund av bristande rutiner såvitt avser till exempel bekräftelse och kontroll av genomförda affärer, bokföring etc. Administrativa risker hanteras genom väl fungerande rutiner och kontroller som är utformade med utgångspunkt i högt ställda krav på intern kontroll. PPM:s processer och dess rutiner omfattar hela affärsflödet från kontakten med pensionsspararen till redovisning och rapportering. PPM är beroende av en säker och stabil IT-miljö. En övergripande IT-risk är IT-stödets omfattning. Över 90 procent av myndighetens ärenden är helt automatiserade och systemen är därmed stora, komplexa och inbegriper samtliga verksamhetsområden. IT-risker hanteras genom ett generellt kvalitetsarbete vid såväl nyutveckling som vid förvaltning och produktion. Arbetet med att utveckla det nya ärendehanteringssystemet (Ä2) innebär flera risker. Det rör sig dels om produktionssättningen av den nya plattformen dels om den vidare förvaltningen av systemet. Eftersom projektet omfattning är stor och flertalet konsulter är involverade måste kostnaden ses som en risk och projektet förutsätter kontinuerlig uppföljning och noggrann planering. Ett säkerhetsprojekt, vars syfte var att se över och förbättra säkerheten i PPM:s IT-system har bedrivits under 2003. Projektet överlämnade ett stort antal krav som skall införas i produktionen för att höja säkerhetsnivån. Implementeringen av kraven har hög prioritet och följs upp löpande. Med tanke på att PPM i viss mån fortfarande befinner sig i ett utvecklingsskede är nyckelpersonsberoendet ett generellt problem och en risk. Åtgärder är att arbeta med kontinuerlig och systematisk kompetensöverföring och därigenom fördela kunskaperna på flera personer. PPM bedöms inte ha några betydande risker vad gäller uppfyllande av de författningskrav som åvilar PPM eller legala risker som följer av avtalshanteringen. 10
Femårsöversikt (Belopp i tkr) 2003 2002 2001 2000 1999 Resultat Premieinkomster 21 095 017 20 422 614 18 375 718 55 838 378 - Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen 571 873 404 077 484 004-39 745 - Värdeförändring av placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk 13 374 856-26 283 263-6 153 911-3 047 834 - Försäkringsersättningar inklusive återköp 11-66 084-19 789-61 643 - - Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat -42 589-134 837-232 517-581 389-285 520 Årets resultat -108 477-365 338-289 110-615 296-291 429 Ekonomisk ställning Placeringstillgångar 45 823 708 45 063 784 42 937 043 40 450 628 72 105 184 Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk 93 935 230 59 267 653 65 024 746 52 737 614 - Försäkringstekniska avsättningar 94 154 855 59 420 986 65 131 625 52 697 066 - Konsolideringskapital -1 726 938-1 618 461-1 253 123-964 013-348 717 Resultatmått Förvaltningskostnadsprocent, % 0,37 0,59 0,75 - - Avgiftsuttag i procent av placeringstillgångar, % 0,30 0,30 0,30 - - Pensionssparare Antal pensionssparare 5 223 891 5 081 073 4 894 470 - - Antal byten 356 872 231 151 133 301 - - Antal beslut om premiepension 69 293 6 970 2 689 - - 11 Med återköp avses negativa pensionsrätter vilka regleras mot RFV. 11
Nyckeltal 2003 (Belopp i tkr) PPM totalt Fondför- Traditionell PPM totalt 2003 säkring försäkring 2002 Pensionssparare Antal pensionssparare 5 223 891 5 217 602 6 289 5 081 073 Antal byten 356 872 356 872-231 151 Antal beslut om premiepension 69 293 63 802 5 491 6 970 Fördelning beslut om premiepension, % 100 92 8 100 Resultatmått Förvaltningskostnadsprocent 12, % 0,37 - - 0,59 Avgiftsuttag i procent av placeringstillgångar, % 0,30 0,30 0,30 0,30 Kapitalförvaltning/placeringstillgångar Försäkringstillgångar inkl. bankmedel 13 94 149 440 94 118 163 31 277 59 411 705 Direktavkastning 14, % 3,5-3,5 3,6 Totalavkastning 15, % 10,2-10,2-3,1 Genomsnittlig återbäringsränta, % 3,3-3,3 3,9 Kollektiv konsolideringsnivå 16, % 103,1-103,1 96,2 Antal fondförvaltare 86 86-87 Antal fonder 664 664-644 12 Driftskostnader i procent av genomsnittligt verkligt värde på placeringstillgångar inklusive bankmedel men exklusive övriga placeringstillgångar avseende tillfällig förvaltning av preliminära avgiftsmedel. 13 Försäkringstillgångar motsvarar fondförsäkringstillgångar och placeringstillgångar hänförliga till traditionell försäkring. 14 Direktavkastning har endast beräknats för traditionell försäkring då avsikten är att redovisa resultatet av PPM:s egen kapitalförvaltning. Direktavkastning beräknas på årstakt i procent av genomsnittligt verkligt värde på placeringstillgångar inklusive bankmedel hänförliga till traditionell försäkring. 15 Totalavkastning har endast beräknats för traditionell försäkring då avsikten är att redovisa resultatet av PPM:s egen kapitalförvaltning. Av förvaltaren beräknad total-avkastning har använts. 16 Med kollektiv konsolideringsnivå avses förhållandet mellan värdet på PPM:s tillgångar inom den traditionella försäkringen och värdet av de på pensionsspararnas konton fördelade tillgångarna. 12
Resultaträkning (Belopp i tkr) TEKNISK REDOVISNING AV Not 2003 2002 LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSE Premieinkomst 2 21 095 017 20 422 614 Kapitalavkastning, intäkter 3 1 124 046 935 535 Orealiserade vinster på placeringstillgångar Värdeökning på övriga placeringstillgångar 4 1 106 71 Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Värdeökning på fondförsäkringstillgångar 5 13 374 856 - Försäkringsersättningar 6 Utbetalda försäkringsersättningar -66 080-19 788 Förändring i Avsättning för oreglerade skador -4-1 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättning 7-26 104-2 957 Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Fondförsäkringsåtagande 8-34 666 367 5 751 395 Övriga försäkringstekniska avsättningar 9-41 394-37 798 Driftskostnader 10,11,12,13-285 492-368 946 Kapitalavkastning, kostnader 14-552 173-531 458 Orealiserade förluster på placeringstillgångar Värdeminskning på övriga placeringstillgångar 15 - -241 Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar 16 - -26 283 263 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat -42 589-134 837 ICKE-TEKNISK REDOVISNING Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat -42 589-134 837 Kapitalavkastning, intäkter 17 6 682 9 988 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 18 1 236 61 Kapitalavkastning, kostnader 19-73 786-82 755 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 20-20 -630 Jämförelsestörande poster 21-157 165 Årets resultat -108 477-365 338 13
Resultatanalys 2003 (Belopp i tkr) PPM totalt Fondför- Traditionell säkring försäkring Resultatanalys Premieinkomst 21 095 017 21 068 446 26 571 Kapitalavkastning, intäkter 1 124 046 1 122 771 1 275 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 13 375 962 13 374 856 1 106 Försäkringsersättningar, se not 6 sidan 18-66 084-65 123-961 Förändring i försäkringstekniska avsättningar -34 733 865-34 707 761-26 104 Driftskostnader 17-285 492-285 474-18 Kapitalavkastning kostnader -552 173-551 500-673 Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat -42 589-43 785 1 196 Försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättningar 30 212-30 212 Oreglerade skador 18 17 1 Fondförsäkringsåtaganden 93 941 692 93 941 692 - Övriga försäkringstekniska avsättningar 182 933 182 933 - Summa försäkringstekniska avsättningar 94 154 855 94 124 642 30 213 Resultat exklusive poster där försäkringstagaren 2003 2002 bär risken PPM avgift 241 689 234 245 Resultat traditionell försäkring exklusive driftskostnader 1 214-136 Driftskostnader -285 492-368 946 Kapitalintäkter 7 918 10 049 Kapitalkostnader -73 806-83 385 Jämförelsestörande poster - -157 165 Resultat -108 477-365 338 17 Varje rörelsegren skall över tiden bära sina egna kostnader. För år 2003 har traditionell försäkring belastats med driftskostnader motsvarande avgiftsuttaget. 14
Balansräkning (Belopp i tkr) TILLGÅNGAR Not 2003-12-31 2002-12-31 Immateriella tillgångar Andra immateriella tillgångar 22 62 682 16 644 Placeringstillgångar Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 23 25 633 16 406 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 24 25 930 6 766 Övriga finansiella placeringstillgångar 25 45 772 145 45 040 612 Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagare bär placeringsrisk Fondförsäkringstillgångar 93 935 230 59 267 653 Fordringar Övriga fordringar 26 21 175 34 478 Andra tillgångar Materiella tillgångar 27 34 241 63 801 Kassa och bank 28 320 265 219 893 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 29 Upplupna ränteintäkter 833 2 400 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 96 676 58 350 Summa tillgångar 140 294 810 104 727 003 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 30 Konsolideringsfond -1 618 461-1 253 123 Andra fonder Fond för orealiserade vinster 31 2 474 132 Övriga medel -2 474-132 Årets resultat -108 477-365 338 Summa eget kapital -1 726 938-1 618 461 Försäkringstekniska avsättningar 32 Livförsäkringsavsättning 30 212 4 108 Oreglerade skador 18 14 Övriga försäkringstekniska avsättningar 182 933 141 539 Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Fondförsäkringsåtaganden 33 93 941 692 59 275 325 Skulder Övriga skulder 34 47 644 962 46 768 738 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 35 221 931 155 740 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 140 294 810 104 727 003 Poster inom linjen Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna 36 93 966 507 59 271 600 skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser 15
Noter Not 1 Redovisningsprinciper Årsredovisning för år 2003 är upprättad enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning för försäkringsföretag (ÅRFL) och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2002:21) samt 1 kap. 2-4, 2 kap. 5 och 8 och 7 kap 2 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) Placeringstillgångar Placeringstillgångar redovisas per affärsdatum. Aktier och andelar, obligationer och andra räntebärande värdepapper samt fondförsäkringstillgångar värderas till verkligt värde (för fondandelar inlösenspris). Övriga finansiella placeringstillgångar Övriga finansiella placeringstillgångar avser inbetalda preliminära avgiftsmedel placerade i statsobligationer och likvida medel hos Riksgäldskontoret. Värdering sker till upplupet anskaffningsvärde. Nettoavkastningen för förvaltningen av övriga finansiella placeringstillgångar redovisas ej via resultaträkningen utan förs direkt mot övriga finansiella placeringstillgångar respektive övriga skulder i balansräkningen. Utländsk valuta Omräkning av tillgångar och skulder i utländsk valuta har skett till balansdagens valutakurs. Fordringar Fordringar har tagits upp till ett belopp varmed de beräknas inflyta. Materiella tillgångar Tillgångar med ekonomisk livslängd överstigande tre år och med ett anskaffningsvärde överstigande 25 000 kronor redovisas som inventarier. Maskiner och inventarier redovisas till historiska anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar sker enligt plan som baseras på tillgångarnas ekonomiska livslängd. Persondatorer, skrivare, kontorsmaskiner och IT-servrar skrivs av på tre år. IT-utrustning (nätverk m.m.) möbler och förbättringsutgifter på annans fastighet skrivs av på fem år. Immateriella tillgångar Egenutvecklade applikationer/system samt inköpt programvara redovisas som immateriella tillgångar. Redovisningen följer regelverket i 5 kap. 2 FÅB, vilket överensstämmer med Rekommendation 15 med den skillnaden att en framtida ökad servicepotential jämställs med framtida ekonomiska fördelar. Avskrivning påbörjas då tillgången är färdigställd och kan börja användas. Premieinkomst För premieinbetalningar tillämpas kontantprincipen. Driftskostnader Samtliga driftskostnader har funktionsindelats som administrativa kostnader. Livförsäkringsavsättning Livförsäkringsavsättningen för den traditionella livförsäkringen bestäms för varje försäkring som kapitalvärdet av återstående garanterade utbetalningar. Inbetalda premier redovisas som engångspremier och höjer det garanterade beloppet. Värdet beräknas med antaganden om framtida avkastning, dödlighet och driftskostnader. Avkastningen utgör en försiktig bedömning av den nominella avkastningen under försäkringstiden, dock högst 3 procent. Framtida livslängd är en uppskattning baserad på officiell statistik från SCB för år 2000. Driftskostnaderna uppskattas som prognoser för den del av PPM:s driftskostnader som avser den traditionella livförsäkringsrörelsen. Avsättning för oreglerade skador Avsättning görs för oreglerade skador med vilket avses inte ännu verkställda pensionsutbetalningar. Övriga försäkringstekniska avsättningar Här ingår medel som förfallit vid dödsfall men ännu inte fördelats som arvsvinst och fond för minskningsmedel, vilket motsvaras av en minskning som dras då pensionsspararen väljer att överföra pensionsrätt till maka/make/ registrerad partner. Minskningsmedlen ska sedan fördelas på pensionsspararkollektivet. Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk Fondförsäkringsåtagandena är i huvudsak knutna till fondandelar. Här ingår även medel under pågående byte av fonder. Avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk utgörs av inlösenvärdet av fondandelar hänförliga till gällande försäkringar och medel som ännu inte omvandlats till fondandelar. 16
(Belopp i tkr) 2003 2002 Not 2 Premieinkomst Inbetalda premier 21 095 017 20 422 614 21 095 017 20 422 614 Not 3 Kapitalavkastning, intäkter Erhållna utdelningar på andelar avseende placeringstillgångar för vilka försäkringstagaren bär placeringsrisken 1 118 667 928 662 Utdelning på andelar i räntekonsortiet 1 236 133 Ränteintäkter m.m. 4 143 6 740 1 124 046 935 535 Not 4 Orealiserade vinster på placeringstillgångar Aktier och andelar 946 - Obligationer och andra räntebärande värdepapper 160 71 1 106 71 Not 5 Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Värdeökning på fondförsäkringstillgångar Realiserad vinst, andelar räntefonder 171 177 - Realiserad förlust, andelar aktiefonder -1 233 807 - Netto realiserad förlust, andelar -1 062 030 - Orealiserad vinst, andelar räntefonder 80 112 - Orealiserad vinst, andelar aktiefonder 14 357 374 - Netto orealiserade vinst, andelar 14 437 486-13 374 856 - Not 6 Försäkringsersättningar Återköp avseende negativa pensionsrätter -55 183-18 352 Utbetalda ersättningar -10 897-1 436 Förändring oreglerade skador -4-1 -66 084-19 789 Not 7 Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar Livförsäkringsavsättningar Ingående avsättning -4 108-1 150 Utgående avsättning -30 212-4 107-26 104-2 957 Not 8 Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka Försäkringstagaren bär risk Fondförsäkringsåtagande Ingående avsättning -59 275 325-65 026 720 Utgående avsättning -93 941 692-59 275 325-34 666 367 5 751 395 Not 9 Övriga försäkringstekniska avsättningar Ingående avsättning -141 539-103 741 Utgående avsättning -182 933-141 539-41 394-37 798 Not 10 Driftskostnader Funktionsindelat Administrationskostnader -285 492-368 946-285 492-368 946 Personalkostnader -103 781-81 931 Lokalkostnader -18 746-19 520 Köpta tjänster -49 509-134 517 IT-kostnader -19 658-19 556 Avskrivningar -37 071-53 514 Övrigt -56 727-59 908-285 492-368 946 17
(Belopp i tkr) 2003 2002 Not 11 Personalkostnader Medeltal anställda 214 175 Varav kvinnor 116 106 Varav män 98 69 Sjukfrånvaro, procent Total andel av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid 2,5 varav andel som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 39 För kvinnor respektive män av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid Kvinnor 3,7 Män 1,1 För respektive åldersgrupp av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid 29 2,5 30 49 2,8 50 1,7 Löner och ersättningar Styrelse och ledande befattningshavare Löner 1 181 1 202 Sociala avgifter 512 504 Pensionskostnader 632 550 Övriga anställda Löner 71 403 50 594 Sociala avgifter 24 018 16 641 Pensionskostnader 13 349 6 159 111 095 75 650 Generaldirektörens anställningsvillkor regleras i Arbetsgivarverkets chefavtal (cirk. 2001:A7) Not 12 Revisionskostnader Kostnad för revision Ernst & Young AB - 540 Kostnad för revision Riksrevisionsverket 136 235 Kostnad för revision Riksrevisionen 819-955 775 Not 13 Leasingkostnader Hyra kontorsinventarier 734 650 734 650 Not 14 Kapitalavkastning, kostnader Valutakursförlust, netto (för vilka livförsäkringstagarna bär risken) -551 496-531 398 Räntekostnader m m -677-60 -552 173-531 458 Not 15 Orealiserade förluster på placeringstillgångar Aktier och andelar - -241 - -241 Not 16 Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar Realiserad vinst, andelar räntefonder - 54 824 Realiserad förlust, andelar aktiefonder - -705 497 Netto realiserad förlust, andelar - -650 673 Orealiserad förlust, andelar räntefonder - -13 942 Orealiserad förlust, andelar aktiefonder - -25 618 648 Netto orealiserade förlust, andelar - -25 632 590-26 283 263 18
(Belopp i tkr) 2003 2002 Not 17 Kapitalavkastning, intäkter Utdelning på aktier och andelar 110 170 Ränteintäkter 6 572 9 818 6 682 9 988 Not 18 Orealiserade vinster på placeringstillgångar Aktier och andelar 1 236 - Obligationer och andra räntebärande papper - 61 1 236 61 Not 19 Kapitalavkastning, kostnader Kapitalförvaltningskostnader -159-222 Räntekostnader -75 343-76 231 Valutaförlust, netto -1 381-1 290 Realiserad vinst/förlust netto, aktier och andelar 2 953-4 982 Realiserad vinst/förlust netto, obligationer och andra räntebärande papper 144-30 -73 786-82 755 Not 20 Orealiserade förluster på placeringstillgångar Aktier och andelar - -630 Obligationer och andra räntebärande papper -20 - -20-630 Not 21 Jämförelsestörande poster Ersättning och kostnader i samband med tvist med CSC - -157 165 - -157 165 Not 22 Immateriella tillgångar, egenutvecklade applikationer/system Anskaffningsvärde Ingående balans 16 658 - Årets inköp/aktivering 46 134 16 658 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans -14 - Årets avskrivningar -96-14 Summa bokfört värde immateriella tillgångar 62 682 16 644 Av under 2003 aktiverade belopp avser 16 607 nedlagd tid för egen personal och 29 527 arbetsplatskostnader samt konsultkostnader. Not 23 Aktier och andelar Värdepappersfond Verkligt värde Verkligt värde Andelar i fonder. Se bilaga 1 17 250 15 458 Andelar i Kammarkollegiets aktiekonsortium 8 383 948 Utgående balans 25 633 16 406 Not 24 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Värdepappersfond Andelar i fonder. Se bilaga 1 3 365 3 819 Andelar i Kammarkollegiets räntekonsortium 22 565 2 947 Utgående balans 25 930 6 766 19
(Belopp i tkr) Not 25 Övriga finansiella placeringstillgångar Marknads- Bokfört Upplupet Upplupet värde värde anskaffnings- anskaffningsvärde 2002 värde 2003 Nominella obligationer 8 794 552 8 655 250 8 655 250 7 745 735 Upplupen ränta dito 321 463 321 463 321 463 310 186 Realränteobligationer 9 697 775 9 135 068 9 135 068 9 042 135 Upplupen ränta dito 27 251 27 251 27 251 26 907 Likvida medel 27 633 113 27 633 113 27 633 113 27 915 649 Utgående balans 46 474 154 45 772 145 45 772 145 45 040 612 Samtliga obligationer är utgivna av Svenska Staten och noterade. Skillnaden mellan bokfört och nominellt värde för innehav där det bokförda värdet översteg det nominella var 1 306 Mkr per den 31 december 2003. Skillnaden mellan bokfört och nominellt värde för innehav där det bokförd värdet understeg det nominella var 20 Mkr per den 31 december 2003. 2003 2002 Not 26 Övriga fordringar Ej likviderade affärer med värdepapper 16 521 10 869 Mervärdesskattefordran 4 463 23 469 Övrigt 191 140 Utgående balans 21 175 34 478 Not 27 Materiella tillgångar Inventarier och övriga anläggningar Anskaffningsvärde Ingående balans 140 131 129 826 Årets inköp 6 052 10 305 Årets försäljning och utrangering -27 728-118 455 140 131 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans97 741-52 872 Årets försäljning och utrangering 27 450 - Årets avskrivningar 27 595-44 869-97 886-97 741 Summa bokfört värde inventarier och övriga anläggningar 20 569 42 390 Förbättringsutgifter på annans fastighet Anskaffningsvärde Ingående balans 46 306 40 091 Årets inköp 1 828 6 215 Årets försäljning och utrangering -241-47 893 46 306 Ackumulerade avskrivningar Ingående balans -24 895-16 265 Årets försäljning och utrangering 54 - Årets avskrivningar -9 380-8 630-34 221-24 895 Summa bokfört värde förbättringsutgift på annans fastighet 13 672 21 411 Planenligt restvärde materiella anläggningstillgångar 34 241 63 801 20