Föreläsning 2 (kap 3): Diskreta stokastiska variabler

Relevanta dokument
SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 3 Diskreta stokastiska variabler. Jörgen Säve-Söderbergh

Föreläsning 12: Repetition

4 Diskret stokastisk variabel

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, VT 2009) Föreläsning 2. Diskreta Sannolikhetsfördelningar. (LLL Kap 6) Stokastisk Variabel

modell Finansiell statistik, vt-05 Modeller F5 Diskreta variabler beskriva/analysera data Kursens mål verktyg strukturera omvärlden formellt

Resultat till ett försök är ofta ett tal. Talet kallas en stokastisk variabel (kortare s. v.).

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp, HT 2008) Föreläsning 2

F5 STOKASTISKA VARIABLER (NCT , samt del av 5.4)

Kap 3: Diskreta fördelningar

1.1 Diskret (Sannolikhets-)fördelning

Resultat till ett försök är ofta ett tal. Talet kallas en stokastisk variabel (kortare s. v.).

4. Stokastiska variabler

SOS HT Slumpvariabler Diskreta slumpvariabler Binomialfördelning. Sannolikhetsfunktion. Slumpförsök.

Kapitel 4 Sannolikhetsfördelningar Sid Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

MVE051/MSG Föreläsning 7

Veckoblad 3. Kapitel 3 i Matematisk statistik, Blomqvist U.

Grundläggande matematisk statistik

Våra vanligaste fördelningar

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration, annars är det detta datum som gäller:

TMS136. Föreläsning 4

Finansiell statistik, vt-05. Slumpvariabler, stokastiska variabler. Stokastiska variabler. F4 Diskreta variabler

Jörgen Säve-Söderbergh

SF1922/SF1923: SANNOLIKHETSTEORI OCH DISKRETA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 23 mars, 2018

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 3

Föreläsning 3. Kapitel 4, sid Sannolikhetsfördelningar

4.1 Grundläggande sannolikhetslära

F7 forts. Kap 6. Statistikens grunder, 15p dagtid. Stokastiska variabler. Stokastiska variabler. Lite repetition + lite utveckling av HT 2012.

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 7 september 2016

1.1 Diskret (Sannolikhets-)fördelning

Kap 6: Normalfördelningen. Normalfördelningen Normalfördelningen som approximation till binomialfördelningen

LUNDS UNIVERSITET 1(6) STATISTISKA INSTITUTIONEN Per-Erik Isberg

Statistiska metoder för säkerhetsanalys

FÖRELÄSNING 8:

Stokastiska signaler. Mediesignaler

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

Föreläsning 6 (kap 6.1, 6.3, ): Punktskattningar

Övning 1 Sannolikhetsteorins grunder

SF1901: Sannolikhetslära och statistik. Mer om Approximationer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Föreläsning G70 Statistik A

Samplingfördelningar 1

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 9

7. NÅGRA SPECIELLA DISKRETA SANNOLIKHETSFÖRDELNINGAR

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Kap 2. Sannolikhetsteorins grunder

Lärmål Sannolikhet, statistik och risk 2015

Finansiell statistik, vt-05. Kontinuerliga s.v. variabler. Kontinuerliga s.v. F7 Kontinuerliga variabler

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

Några extra övningsuppgifter i Statistisk teori

Provmoment: Tentamen 6,5 hp Ladokkod: A144TG Tentamen ges för: TGMAI17h, Maskiningenjör - Produktutveckling. Tentamensdatum: 28 maj 2018 Tid: 9-13

FÖRELÄSNING 4:

Föreläsning 6, Repetition Sannolikhetslära

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration, annars är det detta datum som gäller:

Statistiska begrepp och metoder som används i Successivprincipen

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

8. NÅGRA SPECIELLA KONTINUERLIGA SANNOLIKHETSFÖRDELNINGAR

Kapitel 3 Diskreta slumpvariabler och deras sannolikhetsfördelningar

TMS136. Föreläsning 7

S0005M. Stokastiska variabler. Notes. Notes. Notes. Stokastisk variabel (slumpvariabel) (eng: random variable) Mykola Shykula

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11, VT-16, VT2 ÖVNING 3, OCH INFÖR ÖVNING 4

Föreläsning 3. Sannolikhetsfördelningar

Hur måttsätta osäkerheter?

Exempel för diskreta och kontinuerliga stokastiska variabler

7. NÅGRA SPECIELLA DISKRETA SANNOLIKHETSFÖRDELNINGAR

FÖRELÄSNING 3:

Satsen om total sannolikhet och Bayes sats

F6 STOKASTISKA VARIABLER (NCT ) Används som modell i situation av följande slag: Slh för A är densamma varje gång, P(A) = P.

(a) på hur många sätt kan man permutera ordet OSANNOLIK? (b) hur många unika 3-bokstavskombinationer kan man bilda av OSANNO-

Föreläsning 5. Funktioner av slumpvariabler. Ett centralt resultat.

SF1901: Sannolikhetslära och statistik

S0005M, Föreläsning 2

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Exempel, del I

Repetitionsföreläsning

1 Stora talens lag. Laboration 2 Matematisk statistik allmän kurs, MASA01:A, HT Teori. 1.2 Uppgifter

Detta formelblad får användas under både KS2T och KS2D, samt ordinarie tentamen. x = 1 n. x i. with(stats): describe[mean]([3,5]); 4.

Planering Matematik II Period 3 VT Räkna själv! Gör detta före räkneövningen P1. 7, 17, 21, 37 P3. 29, 35, 39 P4. 1, 3, 7 P5.

Oberoende stokastiska variabler

Föreläsning 8, FMSF45 Binomial- och Poissonfördelning, Poissonprocess

Exempel. Kontinuerliga stokastiska variabler. Integraler i stället för summor. Integraler i stället för summor

Stokastiska Processer F2 Föreläsning 1: Repetition från grundkursen

1 Föreläsning V; Kontinuerlig förd.

Betrakta kopparutbytet från malm från en viss gruva. För att kontrollera detta tar man ut n =16 prover och mäter kopparhalten i dessa.

Laboration med Minitab

4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler

Föreläsning 5, FMSF45 Summor och väntevärden

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 5: Summor och väntevärden

4.2.1 Binomialfördelning

SF1911: Statistik för bioteknik

Matematisk statistik KTH. Formelsamling i matematisk statistik

Veckoblad 3. Kapitel 3 i Matematisk statistik, Dahlbom, U.

F10 Kap 8. Statistikens grunder, 15p dagtid. Binomialfördelningen 4. En räkneregel till. Lite repetition HT Sedan

Föreläsning 5, Matematisk statistik Π + E

Välkommen till Matematik 3 för lärare!

Uppgift 3: Den stokastiska variabeln ξ har frekvensfunktionen 0 10 f(x) =

Matematisk statistik 9hp Föreläsning 2: Slumpvariabel

Introduktion och laboration : Minitab

1 Föreläsning IV; Stokastisk variabel

Transkript:

Föreläsning 2 (kap 3): Diskreta stokastiska variabler Marina Axelson-Fisk 20 april, 2016

Idag: Diskreta stokastiska (random) variabler Frekvensfunktion och fördelningsfunktion Väntevärde Varians Några vanliga diskreta fördelningar

DISKRETA STOKASTISKA VARIABLER

Stokastiska (random) variabler En stokastisk variabel är en funktion av utfallen i ett försök : R En stokastisk variabel antar värden enligt sannolikheter i en sannolikhetsfördelning. En diskret stokastisk variabel kan anta högst uppräkneligt många värden. En kontinuerlig stokastisk variabel tar värden i ett intervall på R.

Frekvensfunktion Låt vara en diskret stokastisk variabel som kan anta värden,,,. Frekvensfunktionen (prob mass function) definieras som = ( = ) där 0 och =1

Fördelningsfunktion Fördelningsfunktionen (cumulative distribution function) definieras som = = ( ) F(x) 1 Det gäller att 0 1 ( ) (monotont växande) x

VÄNTEVÄRDE OCH VARIANS

Väntevärde Väntevärdet motsvarar det sanna medelvärdet av den stokastiska variabeln. Väntevärdet (expected value) av en diskret stokastisk variable definieras som = = ( )

Variansen Variansen av en stokastisk variabel är ett mått på hur mycket den varierar kring sitt väntevärde. Variansen för en diskret stokastisk variabel definieras som = = = ( ) Standardavvikelsen (standard deviation) är =

Väntevärde av en funktion Väntevärdet av en funktion h av en diskret stokastisk variabel h = h ( )

DISKRETA FÖRDELNINGAR

Viktiga diskreta fördelningar Binomialfördelningen Negativ binomialfördelning Geometrisk fördelning Hypergeometrisk fördelning Poisson-fördelning

Likformig (uniform) fördelning Den enklaste stokastiska variabeln är den som har samma sannolikhet för alla tänkbara värden. Om {,,, } gäller = = = 1 Om, +1,, blir väntevärde och varians = + 2 och = +1 1 12

Bernoulli-försök Vi utför ett försök som har två möjliga utfall: försöket lyckas eller misslyckas och = lyckas =1 misslyckas

Bernoulli-fördelning är en Bernoullivariabel med parameter om 1 om försöket lyckas = 0 om försöket misslyckas och = =1 =1 ( =0). Frekvensfunktion, väntevärde, varians om =1 = 1 om =0 = = (1 )

Binomialfördelning Vi utför Bernoulli-försök och låter =antal lyckade försök av och = (lyckas). Då är binomialfördelad med parametrar och, dvs Bin,. Frekvensfunktion, väntevärde, varians = 1 =, = (1 )

Geometrisk fördelning Vi utför ett antal Bernoulli-försök och låter =antal försök till och med första lyckade Då är geometriskt fördelad med parameter, dvs Geo( ) Frekvensfunktion, väntevärde, varians = 1 =1/ =(1 )/

Negativ binomialfördelning Generalisering av geometriska fördelningen där =antal försök till lyckats NBin(, ) Frekvensfunktion, väntevärde, varians = 1 1 1 = / = (1 )/

Hypergeometrisk fördelning Antag att bland objekt klassas som lyckade och som misslyckade. Vi drar av de objekten slumpmässigt =antal lyckade objekt bland Då är HGeo(,, ) =, =, = 1 1 för =

Summering diskreta fördelningar Bernoulli: du utför ett försök som kan lyckas eller misslyckas med sannolikheter och 1, respektive. Binomial: du utför Bernoulli-försök och räknar antal lyckade. Geometrisk: du utför Bernoulli-försök och räknar antal försök till och med första lyckade. Negativ binomial: du utför Bernoulli-försök och räknar antal försök till och med 1lyckade. Hypergeometrisk: av objekt där klassas som lyckade drar du objekt utan återläggning och räknar antal lyckade.