Strategi för skolutveckling i Oskarshamns kommun med hjälp av digitala verktyg

Strategi för skolutveckling i Oskarshamns kommun med hjälp av digitala verktyg Skolor i tiden, lustfyllt lärande och hög måluppfyllelse 2013-2018 Antagen av bildningsnämnden 131211

2 (21) Förord Detta dokument är resultatet av ett omfattande förberedelsearbete där chefer och medarbetare diskuterat vilka utvecklingsbehov förskola och skola i Oskarshamns kommun har när det gäller arbetet med ny teknik, utifrån kraven som skollag och läroplaner ställer. Utifrån det identifierade behovet, prioriterade Barn och utbildningsnämnden frågan 2011 och slog fast i de kommunala verksamhetsmålen att ny teknik som redskap för högre måluppfyllelse är en framgångsfaktor för ökad tillväxt. Nämnden beslutade att en handlingsplan för investerings, drifts och kompetensutvecklingsbehov för hur ny teknik kan leda till högre måluppfyllelse skulle tas fram. I ett första skede gjordes en kostnadskalkyl för inköp av digitala verktyg. Kalkylen kompletterades av områdescheferna och en Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg formulerades. Därefter processades strategin på respektive skolområde. Sedan tog IT-chef, utvecklingsledare och ekonom vid för att utveckla dokumentet och sammanföra verksamhet och ekonomi. Strategin för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg kommer att vara ett komplement till Oskarshamns kommuns övergripande e-strategi och innehåller övergripande riktlinjer för hur alla verksamheter inom bildningsnämndens utbildningsdel ska förhålla sig till arbetet med digitala verktyg. Syftet är att innehållet i strategin ska leda till att: Ge alla barn och elever lika förutsättningar för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle Skapa goda lärmiljöer där tekniken är ett naturligt inslag för att utveckla barns och elevers lust till livslångt lärande. Ge barn och unga i Oskarshamns kommun de bästa förutsättningarna för ett gott liv. Oskarshamn 20131120 Matz Ingvarsson Förvaltningschef

3 (21) Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Begrepp... 4 Inledning... 6 IKT-utveckling på vetenskaplig grund... 6 Omvärldsanalys Var är vi i dag?... 9 Risker och framgångsfaktorer... 9 Ur ett pedagogiskt perspektiv... 9 Ur ett hälsoperspektiv... 12 Syftet med att använda digitala verktyg i verksamheten/undervisningen Vart ska vi? 13 Införande Hur gör vi?... 14 Inköp och underhåll... 17 Förskolans och skolans lokala organisation för skolutvecklingsfrågor med IKT-fokus... 18 Hur blev det?... 19 Litteratur... 20

4 (21) Begrepp Nedan förklaras de teknikbegrepp som används i dokumentet. App Alternativa verktyg Digital kompetens Digitalt verktyg Lärresurs Lärplatta E-strategi Framtids- Kompetens (21:st Century Skills) App är en förkortning av applikation och ett samlingsnamn för de extraprogram som kan laddas ned till mobiltelefonen eller surfplattan och på det sättet bredda användningsområdet för de tekniska enheterna. Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM använder begreppet alternativa verktyg som samlingsnamn för de verktyg som tagits fram för att underlätta lärandet, exempelvis talsyntes, rättstavningsprogram, ljudningsprogram mm. Tidigare använde SPSM begreppet kompensatoriska verktyg. Digital kompetens är ett begrepp som myntats av EUkommissionen för att beskriva den IT-kunskap som behövs för att kunna ta del av informationssamhället. Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Digital kompetens bygger på grundläggande färdigheter för användning av datorer för att hämta, bedöma, lagra, producera, redovisa, utbyta information och för att kommunicera och samarbeta via internet. I dag kan ett digitalt verktyg vara en dator, en surfplatta, en smart telefon, en kamera, en kommunikationsyta (facebook, twitter, annan kommunikationsplattform), projektor, tv mm. Digitalt läromedel. Begreppet används inom skol-sverige och är detsamma som läsplatta, surfplatta, pekplatta. Ett dokument vars syfte är att effektivisera förvaltningsarbetet i Oskarshamns kommun, öka servicen till medborgarna via digitala medier samt ge ökad insyn och delaktighet i det demokratiska arbetet med hjälp av IT. Den samling kompetenser som människan spås behöva för att klara sig bra i det framtida samhället förutom traditionella kompetenser som att läsa, räkna och skriva. Kompetenserna är kreativitet, kritiskt tänkande, problemlösning, beslutsfattande, lärande, kommunikation, samverkan, informations och kommunikationskompetens, medborgarskap, personligt och socialt ansvar.

5 (21) IKT Multimedia Molntjänst Försiktighetsprincipen SAMR-modellen OECD Skoldatatek SPSM Beprövad erfarenhet 1:1-satsning Ett begrepp som i pedagogiska sammanhang används allt oftare istället för IT. IKT fokuserar på den del av IT som handlar om kommunikationen mellan människor. IKT står för informations och kommunikationsteknik. Begreppet används för att beskriva en samverkan av flera olika medier, exempelvis ljud, bild, text och video. En extern lagringsplats som gör att användaren själv slipper investera i dyra programvaror samtidigt som han/hon kommer åt informationen var han/hon än befinner sig där nätet finns. "Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön". SAMR står för substitution, augmentation, modification och redefinition. Modellen används för att synliggöra hur tekniken kan användas för att utveckla undervisningen och lärandet. OECD är en internationell organisation som arbetar för samarbete mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi. Skoldatateksverksamhet innebär att kommunen organiserar en övergripande verksamhet som ansvarar för och arbetar med IT och specialpedagogik. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet, också om den är lång. Den är prövad. För detta fordras att den ska vara dokumenterad, i varje fall på något sätt kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll Högskoleverket (2008). Satsning där varje elev utrustas med en egen dator.

6 (21) Inledning Bredband är i dag en lika nödvändig infrastruktur som tillgång till vägar, järnvägar och elnät var för 100 år sedan. IT har förändrat sättet att jobba inom nästan alla områden i samhället och digital kompetens är nu en förutsättning för ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Riksdagen har beslutat att Sverige, på alla nivåer, ska arbeta för att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Vi vet att införandet av digitala verktyg i skolan, i sig självt, inte är lösningen. Det höjer inte kvaliteten och resultaten automatiskt, men genom att nyttja de digitala verktygen på ett pedagogiskt och systematiskt sätt kan vi erövra helt nya, helt nödvändiga vägar till lärande. Det ställer krav på förskolan och skolan vilka ska rusta barn och elever för det som väntar dem efter skolan. Arbetslivet. Vuxenlivet. Våra barn, elever, kommuninvånare, samhälle och näringsliv har rätt till en förskola och skola som ligger i samhällsutvecklingens framkant. Förutsättningarna finns: 16 procent av alla tvååringar använder nätet varje dag. 90 procent av alla 12-åringar använder nätet varje dag. 100 procent av alla 16-åringar använder nätet varje dag. (Svenskarna och internet 2012) Eleverna ska utan kostnad kunna ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. (Skollagen 2010:800) Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. (Lpfö 98/10) Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. (Lgr 11) Gymnasieskolan ska ge en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Gy 11) IKT-utveckling på vetenskaplig grund All verksamhet i skola och förskola ska baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Befintlig forskning tyder på att användningen av digitala verktyg i verksamheten/undervisningen kan bidra till ökad måluppfyllelse om rätt förutsättningar finns. Det krävs en demokratisk grundsyn, en tydlig ledning, fungerande och ändamålsenlig teknik, pedagogisk- och teknisk kompetens samt stor motivation hos politiker, chefer och medarbetare. Med detta som bakgrund står det klart att en satsning på digitala verktyg måste inledas med en diskussion om den pedagogiska grundsynen som genomsyrar verksamheten (Steinberg 2013). Det är den pedagogiska grundsynen som kommer avgöra hur vi väljer att utnyttja teknikens möjligheter och i en förlängning hur elevernas måluppfyllelse kommer att påverkas.

7 (21) Vad innebär nedanstående begrepp för chefer och medarbetare i Oskarshamns kommuns förskolor och skolor? Hur syns förhållningssättet till dessa begrepp i den dagliga verksamheten/undervisningen? Värdegrund Alla människors lika värde, solidaritet mellan människor, jämställdhet, jämlikhet, individens frihet och integritet. Syn på lärande och kunskap Hur lär sig barn/elever? När lär sig barn/elever? Vilken roll spelar den vuxne/läraren för barnets/elevens lärande? Hur kan lärandet gynnas? Vad innebär begreppet kunskap? Syn på demokrati Vad innebär skolans demokratiska uppdrag? Vilka förmågor/färdigheter behöver barnen/eleverna utveckla för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle? Hur kan/bör skolan arbeta för att främja dessa förmågor/färdigheter? När eleverna får tillgång till internet och andra digitala verktyg på lektionstid ändras några av den traditionella skolans förutsättningar gällande den vuxnes inflytande på (Steinberg 2013): - Vad eleven ska lära sig (innehåll) - Hur eleven ska lära sig (metod) - Var eleven ska lära sig (plats) - När och hur länge eleven ska lära sig (tid) - Vem som ska lära eleven (ledare) - Med vem eleven ska lära sig (grupp) Kommer de nya möjligheterna att utnyttjas eller kommer den nya tekniken regleras och paketeras in i gamla strukturer? John Steinberg (2013) skriver att: Det som digitaliseringen och internet gör är att utmana den traditionella instrumentella synen på kunskap, hur lärande går till och hur personlig utveckling sker. Det dolda budskapet som internet ropar ut är att du kan välja vad du vill lära dig, hur du vill lära dig, när du vill lära dig, med vem du vill lära dig och av vem du vill lära dig. Internet är ett av de kraftigaste verktyg för demokratisering som världen någonsin uppfunnit. Diskussionen kan sedan fortsätta gällande: Vilka behov ska de digitala verktygen uppfylla? Vad ska förändras när vi inför de digitala verktygen i verksamheten? Vilka förmågor ska tränas? Hur kan läroplanens intentioner om digitala verktyg uppfyllas? Länk: Hur hänger ämneskunskaper, teknikkunskaper och förmågan att undervisa ihop? http://www.youtube.com/watch?v=y_0kcupg47e

8 (21) SAMR-modellen SAMR-modellen är framtagen av forskaren Ruben Puentedura. Den visar hur lärande med digitala verktyg kan ske på olika sätt. På den första nivån Ersättning flyttas det som tidigare gjordes på papper över till datorn. Eleverna skriver exempelvis sin gloslista i ett worddokument istället för i glosboken. På andra nivån Förbättring nyttjas de tekniska funktionerna för att förbättra eller underlätta arbetet. Lärare och elever använder exempelvis powerpoint och interaktiva skrivtavlor för att förstärka sina presentationer. Kommunikation sker via e-post och elever och lärare delar kanske ett konto på en molntjänst där skoluppgifter hämtas och lämnas. På tredje nivån Förändring flyttas fokus från tekniken till uppgiften. De digitala verktygen förändrar själva sättet arbetet görs på. En text kan exempelvis delas av en klass på google drive och redigeras och kommenteras direkt av klasskompisarna. På så sätt lär eleverna av varandra. Kommunikation och samarbete är viktiga ingredienser här. På fjärde nivån Omdefiniering handlar det om att göra saker som i stort sett är omöjliga att göra utan digitala verktyg eller tillgång till nätet, exempelvis samarbeta med andra utanför klassrummet. På så sätt kan uppgifterna bli mer på riktigt. Länk till: Mer information om SAMR-modellen http://www.youtube.com/watch?v=ieuwuzcqepg Länk till: Hur kan lärandet förändras om man använder digitala verktyg? http://rakelsbloggochtankar.blogspot.se/2012/06/omdefinierat-larande.html

9 (21) Omvärldsanalys Var är vi i dag? Nationellt Nästan alla lärare i svensk gymnasieskola och tre av fyra lärare i grundskolan har tillgång till egen arbetsdator (Skolverket, IT-användning och IT-kompetens i skolan 2013). Krånglande IT-utrustning och bristande stöd för hur IT kan användas i undervisningen begränsar ofta lärares användning av IT i undervisningen eller i den övriga rollen som lärare (Skolverket, IT-användning och IT-kompetens i skolan 2013). Elever som har fått en egen dator av skolan (1:1) använder i mycket högre utsträckning dator i olika ämnen och för olika skoluppgifter. De får också mer undervisning i källkritik och säker internetanvändning. 1:1 gynnar också elever i behov av särskilt stöd (Skolverket: IT-användning och IT-kompetens i skolan, Skolverket: Inkluderande strategier för elever med Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd i grundskolan) Lokalt i Oskashamns kommun Långt ifrån alla lärmiljöer inom förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning har ett fungerande trådlöst nätverk. Bristen på digitala verktyg för medarbetare och elever försvårar arbetet med den mängd digitala program som används både i undervisningen och som administrativt stöd för bland annat ekonomiuppföljning och kvalitetsarbete. Att medarbetare och administratörer/chefer arbetar i olika nät försvårar samarbetet. Användandet av Informations och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen bygger på varje lärares intresse, tillgång och kunskaper och skiftar därmed från lärare till lärare vilket i sin tur gör elevernas tillgång till IKT mycket ojämn. Risker och framgångsfaktorer Ur ett pedagogiskt perspektiv Att inleda ett strategiskt skolutvecklingsarbete med fokus på digitala verktyg 2013 innebär att det finns många andra kommuner att lära av. Det finns en mängd faktorer som visat sig betydelsefulla för om en satsning på digitala verktyg ska få önskad eller utebliven effekt. Forskningen har ringat in följande framgångsfaktorer:

10 (21) Huvudmannens ansvar Huvudmannen behöver ta ett tydligt ansvar för finansieringen av digitala verktyg, både när det gäller hårdvara (datorer, lärplattor, telefoner med mera), infrastruktur och kompetensutveckling, ansvar för att tekniken fungerar och stödja skolledningarna med att lyfta fram kvalitetssäkrade arbetsmetoder. Huvudmannen behöver också ansvara för att det finns tydliga riktlinjer som säkerställer en trygg digital arbetsmiljö. Skolledningens ansvar Skolledningen behöver ta ett tydligt ansvar för att planera och följa upp utvecklingen av arbetet med digitala verktyg och göra tydliga insatser inom särkskilt identifierade förbättringsområden. Skolledningen behöver säkerställa att personal och elever som arbetar med digitala verktyg gör det i en trygg arbetsmiljö. Skolledningen behöver också stödja utvecklingen och/eller spridningen av gemensamma lärresurser (digitala läromedel) samt kvalitetssäkra arbetsmetoderna som används. Lärarens ansvar Läraren behöver vara engagerad och veta hur han/hon ska använda de digitala verktygen i undervisningen. Ju mer läraren använder de digitala verktygen på ett strukturerat sätt i undervisningen, ju tydligare resultatförbättringar, enligt forskningen. Läraren behöver utgå från styrdokumenten och använda sig av kvalitetssäkrade arbetsmetoder, lärresurser samt jobba målmedvetet för att minska distraktionen från sociala medier. Om dessa förutsättningar inte ges, är risken mycket stor att de goda effekterna uteblir. Forskare vid Örebro universitet har mellan 2010 och 2013 följt skolor i 11 kommuner som genomfört 1:1-satsningar. Forskningsteamet beskriver i årsrapporten för 2012 att de fortfarande, fem år efter införandet av 1:1 ser omoget IT-användande i en del verksamheter där ovanstående aktörer brustit i ansvar. Där har datorns införande inte förändrat undervisningen särskilt mycket. Med rätt förutsättningar kan måluppfyllelsen öka Om Oskarshamns kommun ger medarbetare och barn/elever i förskolan och skolan det stöd och de förutsättningar som krävs för god och mogen användning av digitala verktyg i verksamheten/undervisningen, vad händer då med barnens och elevernas lärande? Jan Hylén (2013) skriver att forskningslitteraturen visar på i huvudsak tre typer av effekter. Förbättrade resultat i enskilda ämnen, som matematik, NO och språk Förbättrade framtidskompetenser som att kunna kommunicera, analysera och värdera information (förmågorna i läroplanerna) Minskad frånvaro, ökad motivation, förbättrad kommunikation mellan hem och skola

11 (21) Arbetsmetoden Att Skriva sig till läsning, ASL har bevisad effekt på elevernas inledande läs och skrivutveckling, ett område där chefer och medarbetare i Oskarshamns kommun behöver hitta sätt att utveckla elevernas förmågor, utifrån betygsresultaten i grundskolan. ASL går ut på att barn/elever lär sig läsa och skriva med hjälp av datorns tangentbord och först senare under skoltiden skriver för hand. (Östling, Gisterå, Lavsund mfl 2013). Länk till: Språklek med lärplatta och dator på förskolan http://www.pedagogstockholm.se/forskola/spraklek-pa-datorn/ 2007 sammanfattade den brittiska skolmyndigheten ett antal studier i rapporten The impact of ICT in schools a landscape review. IT visade sig särskilt ha positiva effekter på elevernas begreppsförståelse inom NO och matematik. Ju mindre eleverna använde datorerna, desto svårare hade forskarna att se några positiva effekter. I John Hatties (2011) forskningsöversikt över vilka faktorer som påverkar elevernas resultat, framkommer att fortlöpande, framåtsyftande bedömning av elevens förmågor och kunskaper i relation till målen (återkoppling på olika sätt) har stor betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Denna bedömning eller återkoppling kan på många sätt utvecklas och underlättas tack vare de digitala verktygen Länk till: Ett exempel där en lärare använder ett digitalt verktyg för att fånga upp elevernas förförståelse, skapa ett aktivare klassrumsklimat och få en tydligare uppfattning om elevernas lärande. http://www.pedagogstockholm.se/verktyg-for-formativ-bedomning/hur-anvander-manett-digitalt-responssystem/ Stärkta framtidskompetenser Även framtidskompetenserna stärks när digitala verktyg används i undervisningen (Hylén 2013). Elevernas kommunikationsförmåga, metakognitiva förmåga och förmåga att hantera information ökar. Dessa kompetenser är desamma som skolans och förskolans styrdokument säger att eleverna ska få förutsättningar att utveckla. Ökat lärande i klassrummet 20 procent av alla elever riskerar att inte kunna vara en del av det demokratiska samhället till följd av bristande läs och skrivförmåga och all forskning visar att det är ett förebyggande arbete och tidiga insatser som är avgörande. Genom att låta alla elever få tillgång till alternativa verktyg som talsyntes, ljudningsprogram, rättstavningsprogram, kan de utveckla sitt lärande med stöd av det verktyg som passar dem bäst. Möjligheterna att stanna kvar i klassrummet ökar för de elever som i dag behöver uppsöka en annan plats för att få del av de alternativa verktygen. När alla elever har tillgång till samma verktyg blir det heller inte utpekande att behöva använda dem. Idor Svensson som forskar på alternativa verktyg som stöd för läs och skrivutveckling vid Linnéuniversitetet spår att läs- och skrivsvårigheter inte kommer att vara ett lika stort problem om tio år eftersom de alternativa verktygen kommer att ses som vilka hjälpmedel som helst. I dag är de alternativa verktygen också förenade med mycket små kostnader. Det finns redan i dag ett antal kommunlicenser i Oskarshamns kommun som skulle kunna nyttjas av fler elever utan någon extra kostnad. Det som behövs är flera digitala verktyg så att flera kan använda programvaran.

12 (21) För att kunna dra nytta av teknikens möjligheter på ett pedagogiskt och systematiskt sätt är pedagogernas egen tillgång till digitala verktyg avgörande. I dag har inte alla pedagoger i Oskarshamns kommun tillgång till en arbetsdator/lärplatta som möjliggör god planering och kommunikation, vilket är en förutsättning för att kunna göra ett gott arbete. Ur ett hälsoperspektiv Den ökade användningen av trådlös teknik medför en ökad mängd mikrovågsstrålning som människan exponeras för. Det finns en rad myndigheter som utfärdat rekommendationer för att begränsa exponeringen, särskilt för barn och unga. Bildningsnämnden i Oskarshamns kommun ansvarar för att hålla sig uppdaterad kring utvecklingen på detta område och anpassa verksamheten utifrån de råd och uppmaningar som svenska myndigheter ger. Svenska strålsäkerhetsmyndigheten Svenska strålsäkerhetsmyndigheten har formulerat mobilråd för mobiltelefonanvändare. Syftet med råden är att minska exponeringen för radiovågor genom att använda handsfree, att hålla ut mobilen från kroppen under samtal och att ha god täckning under samtal (ju sämre täckning, desto högre strålning). Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar även att försiktighetsprincipen tillämpas vid användningen av mobiltelefon eftersom forskning på detta område inte helt kan utesluta negativa hälsoeffekter. Försiktighetsprincipen definieras i Miljöbalken (2 kap 3 ). Svenska strålsäkerhetsmyndigheten skriver på sin hemsida att det inte finns några kända hälsorisker kopplade till exponering från trådlösa datornätverk. Strålsäkerhetsmyndigheten uppdaterade sin hemsida 2008. Europarådet resolution 1815 från 2011 I resolutionen från 2011 råder Europarådet sina medlemsländer att vidta alla rimliga åtgärder för att minska allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, i synnerhet för mikrovågsstrålning från mobiltelefoner och särskilt barns och ungdomars exponering med tanke på de negativa hälsoeffekter denna strålning kan medföra. Europarådet råder också sina medlemsländer att ge barn tillgång till trådbundet internet, särskilt i skolor och strikt reglera skolbarnens användning av mobiltelefoner. Vidare skriver Europarådet att medlemsländerna särskilt bör uppmärksamma dem som är elöverkänsliga och skapa ytor som är fria från elektromagnetisk strålning. Forskarna vid Örebro universitet har i projektet UnosUno (2013) också tittat på hur elevernas hälsa påverkas i samband med användningen av digitala verktyg. Huvudvärk, nack- och ryggont är de mest frekventa åkommorna som eleverna beskriver. Forskarna poängterar dock att dessa hälsoproblem mycket väl kan ha flera orsaker än användningen av digitala verktyg i skolan, men att de är av sådan omfattning och art att de inte ska ignoreras i sammanhanget.

13 (21) Kunskapsfördjupning Behovs & nulägesanalys Införandeplan Syftet med att använda digitala verktyg i verksamheten/undervisningen Vart ska vi? I en rad forskningsrapporter framkommer att digitaliseringen och globaliseringen av samhället ställer krav på nya kompetenser. De sedan tidigare grundläggande förmågorna läsa, skriva och räkna gäller fortfarande men de räcker inte. Både EU och Partnership of 21st Century Skills lyfter fram den digitala kompetensen som en ny nyckelkompetens för livslångt lärande. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Mogen användning av digitala verktyg är en framgångsfaktor för att uppnå följande syften: Att ge alla barn och elever lika förutsättningar för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle Att skapa goda lärmiljöer där tekniken är ett naturligt inslag för att utveckla barns och elevers lust till livslångt lärande. Att ge alla barn och elever i Oskarshamns kommun de bästa förutsättningarna för ett gott liv. Målen med implementeringen av digitala verktyg är: Dessa delmål anges utifrån implementeringsmodellen på sid 15. Chefer och pedagoger når en förståelse för hur användningen av digitala verktyg förändrar förutsättningarna för lärandet. Chefer och pedagoger når en förståelse för vilken roll digitala verktyg behöver ha i verksamheten/undervisningen utifrån styrdokumenten. Rektorer/förskolechefer leder arbetet med att upprätta en plan för enhetens utvecklingsarbete med digitala verktyg i verksamheten/undervisningen. Skaffa och installera teknik Teknisk träning Pedagogisk träning och prövande användning Organiserad pedagogisk utveckling Mogen användning Chefer, pedagoger och barn/elever har tillgång till fungerande adekvat utrustning i den omfattning som krävs för att uppfylla målen i styrdokumenten och denna strategi. Chefer och pedagoger hanterar de digitala verktygen på ett ändamålsenligt sätt och upplever sin tekniska kompetens (för att arbeta med det aktuella verktyget i sin verksamhet/undervisning) som tillfredställande. Pedagoger upplever sig ha tillräckligt stor kännedom om hur de hittar användbara digitala lärresurser och använder dessa regelbundet. Mer än 60 procent av alla pedagoger använder de digitala verktygen i verksamheten/undervisningen rutinmässigt. Pedagogerna strävar efter att använda etablerade och kvalitetssäkrade metoder och lärresurser. Det finns en likvärdig digital lärmiljö i kommunens förskolor och skolor.

14 (21) Chefer och pedagoger är digitalt kompetenta och arbetar tillsammans med etablerade och kvalitetssäkrade metoder där tekniken används på bästa sätt. Cheferna behöver inte längre vidta särskilda åtgärder för att sprida god teknikanvändning eftersom de rutinmässiga arbetssätten innehåller teknikbaserad innovation som ett grundval. Alla barn och elever använder modern teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande på ett likvärdigt sätt. Alla elever upplever att digital teknik används som stöd för lärande i undervisningen. Övergripande mål för arbetet med digitala verktyg i verksamheten/undervisningen: Ökad måluppfyllelse (resultat i enskilda ämnen och verksamhetsförbättringar) Förbättrade framtidskompetenser som att kunna kommunicera, analysera och värdera information (förmågorna i läroplanerna) Ökad motivation och lust att lära Ökad förmåga hos lärare/pedagoger att utveckla verksamheten på ett tidsenligt sätt Införande Hur gör vi? Varje rektor och förskolechef i Oskarshamns kommun behöver i möjligaste mån ges förutsättningar att inleda satsningen på digitala verktyg när de anser sin verksamhet redo. Tidpunkt för detta kommer variera mellan enheterna beroende på hur övrig verksamhetsutveckling planerats. Att införandet sker successivt har enligt forskning tydliga fördelar då införandet kan utvärderas löpande och processen justeras allt eftersom (Wallin, Limén 2013). Som stöd i planeringen av införandeprocessen har rektor och förskolechef tillgång till nedanstående implementeringsmodell. Förvaltningschef, områdeschef, IT-avdelning och utvecklingsledare finns också tillgängliga som stöd för rektor och förskolechef under hela utvecklingsarbetet. Hur lång tid processen kommer att ta från kunskapsfördjupning till mogen användning kommer att variera beroende på hur politiker, chefer och medarbetare tillsammans kommer att ta ansvar för att satsningen ska lyckas. Implementeringsmodell Implementeringsmodellen är inspirerad av analysföretaget Gartners modell för implementering av ny teknik. Modellens faser är inte statiska. De går in i varandra. Hur lång tid varje fas tar är individuellt från enhet till enhet och från individ till individ. Modellens syfte är att utgöra ett stöd till huvudman, chefer och medarbetare i planeringen och uppföljningen av arbetet med digitala verktyg.

15 (21) Inledande kunskapsfördjupning och planering 1) Rektor och förskolechef inleder arbetet med att fördjupa sig i forskning och praktisk användning av digitala verktyg i verksamheten/undervisningen tillsammans med sina medarbetare och med stöd av förvaltningschef, områdeschef och utvecklingsledare. 2) Rektor och förskolechef analyserar enhetens nuläge och utvecklingsbehov. Vilka ämnen/områden behöver enheten stärka? 3) Utifrån det identifierade behovet planerar rektor och förskolechef för hur digitala verktyg ska användas som stöd för att uppfylla behoven. Om rektor och förskolechef har en kollega som identifierat samma behov, kan satsningen planeras gemensamt. Införandet planeras utifrån implementeringsmodellens faser. Det är viktigt att medarbetarna görs delaktiga i planeringsarbetet så att organisationens samlade kunskap tas tillvara. (Coffey, Horner 2012). Vilka digitala verktyg enheterna behöver, hur många och hur de ska användas, bedömer rektor och förskolechef utifrån enhetens behov och tillgänglig forskning. 4) Senast 1 september 2014 lägger enheterna upp sina planer på Google drive. Länk till information om google drive: http://www.youtube.com/watch?v=1wte6pa-ey4 Där kommer förvaltningschefen att läsa dem och ställa frågor tillbaka om något behöver förtydligas. Övriga enheter kommer att kunna ta del av kollegornas planer och kan på så vis få tips till sitt eget arbete. Om den ekonomiska situationen kommer att kräva det, kommer förvaltningschefen att prioritera i vilken ordning enheterna får klartecken att inleda sitt arbete. Förvaltningschefen prioriterar enheter som gjort ett grundligt förarbete (kunskapsfördjupning, behovs- och nulägesanalys) och tydligt och konkret beskriver sina förbättringsbehov (utifrån nuläget) och planer för hur digitala verktyg ska användas för att uppfylla behoven (nå en högre måluppfyllelse utifrån styrdokumenten).

16 (21) Övergripande tidplan 2013-2018 År Händelse Ansvarar Deltar i arbetet 2013 Strategi för skolutveckling antas 2014 Överbrygga skola och administrativt nät Bildningsnämnden IT-chef Förvaltningschef IT-chef och referensgrupp från BF Ref. grupp från BF 2014 Windows 7-migrering IT-chef Ref. grupp från BF 2014 Nätverksutbyggnad (Trådlöst nätverk) 2014 Kunskapsfördjupning och planering av arbetet med digitala verktyg i verksamheten. 2014 Digitala verktyg till medarbetare installeras. 250 stycken. 2014 Teknisk träning av medarbetare inleds. 2014 Utifrån enheternas behovsbeskrivningar tas ett antal valbara elevkoncept fram. 2014-2018 2015-2018 Digitala verktyg till barn/elev installeras. Utskriftsfunktion, applikationsportal, servicepunkt. 2015 Digitala verktyg till resterande pedagoger. 50 stycken. 2015 Nätverksavgift införs för alla medarbetare 2015- Ökad bandbredd till 2018 skolorna 2018 Uppföljning, Utvärdering och revidering av Strategin för skolutveckling IT-chef Rektor Förskolechef Rektor Förskolechef IT-chef Rektor Förskolechef IT-chef Rektor Förskolechef Förvaltningschef IT-chef IT-chef Rektor Förskolechef IT-chef IT-chef IT-chef Bildningsnämnden Ref. grupp från BF Förvaltningschef Områdeschef Utvecklingsledare Pedagoger Förvaltningschef Ref. grupp från BF Förvaltningschef Områdeschef, IT-avd, Utvecklingsledare Ref. grupp från BF Områdeschef Utvecklingsledare Ekonom Pedagoger Ref. grupp BF Förvaltningschef Ref. grupp från BF Ref. grupp från BF Ref. grupp från BF Förvaltningschef

17 (21) Kostnadskalkyl Det är enheternas behov som ska styra verksamheterna, inte antalet digitala verktyg. Eftersom det i dagsläget inte är klarlagt exakt hur enheterna planerar att uppfylla behoven med hjälp av digitala verktyg, går det inte att beräkna en exakt siffra för hur mycket satsningen kommer att kosta. Nedan angivna kalkyl bygger på beräkningar gjorda av ITavdelningen och beskriver ett schablonmässigt behov. En tydligare bild över behovet kommer att redovisas när alla enheter lämnat in sina planer i september 2014. Aktiviteterna i ovanstående tidplan kommer att utgöra underlag till kommande äskanden. Schablonmässig kostnadsberäkning Nätverksavgift, kostnad per dator och anställd Överbrygga skola och adminnät Digitalt verktyg för barn/elev (dator/lärplatta) Ökad bandbredd till skolorna (totalkostnad) Windows 7-migrering Nätverksutbyggnad Övriga digitala verktyg i lärmiljöerna Utskriftsfunktion, applikationsportal, servicepunkt Totalt 3 031 250 kr 167 417 kr 14 617 820 kr 920 000 kr 167 417 kr 617 097 kr 569 750 kr 804 500 kr 20 895 251 kr Ovanstående beräkning bygger på detta behov: Alla medarbetare ska ha tillgång till en egen bärbar dator eller en lärplatta. I förskolan ska det finnas en dator eller lärplatta per fem barn I förskoleklass, fritidshem och åk 1-3 ska det finnas en dator eller lärplatta per två elever Från och med åk 4 till och med gymnasiet ska varje elev ha tillgång till en dator I särskolan ska det från åk 1 till och med gymnasiet finnas en dator eller lärplatta per elev Inom vuxenutbildningen ska det finnas tillgång till arbetsdator för varje studerande. Inköp och underhåll När det gäller IT-utrustning till medarbetarna är avsikten att under 2014 införskaffa 250 digitala verktyg (dator eller lärplatta). Från och med 2014 ska personalen ingå i det administrativa nätet och då också omfattas av den så kallade nätavgiften som används för finansiering av IT inom administrationen. När det gäller enheternas elevsatsningar på digitala verktyg, tar IT-avdelningen med stöd av förvaltningschef, rektor/förskolechef och medarbetare fram ett par grundpaket (exempelvis för dator och lärplatta) utifrån enheternas kravspecifikationer. Enheterna kan sedan välja mellan dessa och komplettera med behovsspecifika programvaror. Enligt fastställda riktlinjer köps all IT-utrustning in av IT-avdelningen, för att säkerställa att rätt utrustning köps utifrån gällande avtal alternativt upphandlas med korrekt kravbild. IT-avdelningen bistår även med att ta fram budgetkalkyler för planerade satsningar inom ramen för denna strategi, samt lämna rekommendationer på hur finansiering och leverans bör genomföras för olika områden/etapper.

18 (21) Utgångspunkten i övrigt är att befintlig infrastruktur ska nyttjas där så är möjligt och att IT-avdelningen lämnar rekommendation på vilka delar som bör driftas av IT-avdelningen eller eventuellt läggas ut på entreprenad. Det är viktigt att understryka att dessa satsningar sällan eller aldrig är engångsinvesteringar utan kräver avsatta budgetmedel över tid utifrån avskrivningar, nyinvesteringar samt drift- och underhållskostnader. Förskolans och skolans lokala organisation för skolutvecklingsfrågor med IKT-fokus För att kunna arbeta framgångsrikt mot målen behövs en väl fungerande organisation och en tydlig ansvarsfördelning. Samarbete, öppenhet och förståelse för varandras arbetsuppgifter och de olika verksamheternas behov är några av förutsättningarna för ett framgångsrikt arbete. Kommunens IT-råd. En medarbetare per förvaltning sammanträder i IT-rådet som leds av IT-chefen. En utvecklingsledare representerar bildningsförvaltningen. IT-rådet är beredande organ åt verksamhetsledningen i IT-frågor och samordnar IT-frågor som rör flera verksamheter i kommunen. Bildningsnämnden. Bildningsnämnden ansvarar för finansieringen av digitala verktyg både när det gäller hårdvara (datorer, lärplattor, telefoner med mera) och generell kompetensutveckling i inledningsskedet av projektet. IT-chefen. IT-chefen ansvarar för planering och investering av hårdvara, mjukvara och infrastruktur. IT-chefen ansvarar också för att service och digitala verktyg håller god kvalitet. Förvaltningschefen. Förvaltningschefen är förtrogen med aktuell forskning och ansvarar för att planera, följa upp och utvärdera det övergripande arbetet med digitala verktyg. Förvaltningschefen arbetar för en god IT-kompetens i kommunen och använder själv digitala verktyg för att lyfta fram förskolor och skolor i Oskarshamns kommun. Förvaltningschefen stödjer skolledningarna i att lyfta fram kvalitetssäkrade arbetsmetoder och lärresurser via utvecklingsledarna. Förvaltningschefen ansvarar för övergripande kompetensutveckling och för att det finns tydliga riktlinjer som säkerställer en trygg digital arbetsmiljö. Förvaltningschefen värderar digital kompetens vid löneöversyn och nyanställning. Områdeschef. Områdeschefen håller sig förtrogen med aktuell forskning. Områdeschefen stödjer förskolechefer och rektorer i skolutvecklingsarbetet med hjälp av digitala verktyg. Områdeschefen använder sig av digitala verktyg för att förmedla kommunens och skolområdenas mål och uppdrag. Områdeschefen värderar digital kompetens vid löneöversyn och nyanställning. Rektor/förskolechef. Rektor/förskolechef håller sig förtrogen med aktuell forskning och stödjer medarbetarna i utvecklingen och/eller spridningen av gemensamma lärresurser och ansvarar för att arbetsmetoderna som används kvalitetssäkras med hjälp av

19 (21) utvecklingsledarna. Rektor/förskolechef planerar, leder, beslutar i och följer upp skolutvecklingsfrågor med digitala verktyg inom den egna enheten utifrån riktlinjerna i den övergripande skolutvecklingsstrategin. Rektor/förskolechef använder sig av digitala verktyg för att förmedla skolans mål och uppdrag och värderar digital kompetens vid löneöversyn och nyanställning. Rektor/förskolechef ansvarar även för att det finns tydliga riktlinjer som säkerställer en trygg digital arbetsmiljö. Utvecklingsledare. Utvecklingsledaren är förtrogen med aktuell forskning och tar ett särskilt ansvar för den gemensamma kompetensutvecklingen gällande digitala verktyg. Utvecklingsledaren stödjer skolledningarna i utvecklingen och/eller spridningen av gemensamma lärresurser och kvalitetssäkrade arbetsmetoder. Utvecklingsledaren ansvarar för att driva skolutveckling med hjälp av strategiska grupper av pedagoger, exempelvis vid IKT-arenan. IKT-ansvarig. Varje skolenhet eller förskoleenhet kan utse en IKT-ansvarig. Den IKTansvariges uppdrag kan skifta beroende på vilka behov som finns på den aktuella enheten men han/hon bör ha förmåga att utgöra ett tydligt stöd för skolledning och övriga kollegor när det gäller skolutveckling med hjälp av digitala verktyg, inte enbart besitta en teknisk kompetens. Den IKT-ansvarige ansvarar även för att sprida goda exempel från sin egen enhet vid de möten som utvecklingsledarna bjuder in till med syfte att utbyta erfarenheter och utveckla verksamheten. IKT-Arena. Mötesplats för enheternas IKT-ansvariga och utvecklingsledarna som syftar till att diskutera gemensamma utmaningar och lyfta goda exempel på framgångsrikt arbete med digitala verktyg. IKT-arenan är ett beredande organ åt rektorsgruppen/förskolechefsgruppen och leds av utvecklingsledarna. Skoldatatek. Skoldatatekets personal som har särskild kompetens inom specialpedagogik kopplat till IT bjuds in till varje IKT-arena. Pedagog. Pedagogen tar initiativ till att lära sig mer om lärande med hjälp av digitala verktyg. Pedagogen utvecklar sina arbetssätt med hjälp av digitala verktyg och nyttjar regelbundet metoder och lärresurser som genom forskning visat sig ha god inverkan på elevernas lärande. Pedagogen granskar de digitala lärresurserna och arbetsmetoderna lika kritiskt som traditionella läromedel och metoder för att säkerställa att de möjliggör hög förståelse och höga betyg. Pedagogen delar med sig av sina erfarenheter till skolledning och kollegor och lyfter goda exempel vid APT och liknande. Pedagogen jobbar aktivt för att minska distraktionen från social medier. Hur blev det? Utvecklingsledarna följer upp och utvärderar satsningen på övergripande nivå i enlighet med bildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Rektor och förskolechef följer upp och utvärderar satsningen på enhetsnivå i det systematiska kvalitetsarbetet.

20 (21) Litteratur Högskoleverket (2008) Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen. Rapport 2008:8R. Hylén, Jan (2013) Digitalisering i skolan en kunskapsöversikt. Stockholm. Ifous och FoU skola/kommunförbundet i Skåne Trageton, Arne (2012) Att skriva sig till läsning IKT i förskoleklass och skola. Stockholm. Liber AB Pettey, Christy (2012) Gartner Identifies the Top 10 strategic Technology Trends 2013. Orlando. Gartner Inc. www.gartner.com/newsroom/id/2209615 Grönlund Åke, Englund Tomas, Andersson Annika, Wiklund Matilda, Norén Isabella (2013) Unos Uno årsrapport 2012. Örebro universitet Kroksmark, Tomas (red) (2013) Den trådlösa pedagogiken. Lund. Studentlitteratur AB. Östling Mats, Gisterå Elsy-May, Lavsund Margareta mfl (2013) It i lärandet för att nå målen. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).SE Stiftelsen för internetinfrastruktur (2012) Svenskarna och internet 2012 Statens medieråd (2013) Småungar och medier 2012/13 http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/smaungar_och_medier_2013.pdf Skolverket (2013) It-användning och It-kompetens i skolan, dnr 71-2012:124 Skollagen 2010:800 Strålsäkerhetsmyndigheten, Mobilråd https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/magnetfalt--tradlosteknik/mobiltelefoni/mobilrad/ Europarådet (2011) Resolution 1815: The potential dangers of electromagnetic fields and their effect on the environment http://assembly.coe.int/mainf.asp?link=/documents/adoptedtext/ta11/eres1815.htm Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 Gymnasieskola 2011 (2011). Västerås. Edita