Lösningar modul 3 - Lokala nätverk



Relevanta dokument
Kihl & Andersson: , Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

MAC-(sub)lagret. Nätlagret. Datalänklagret. Fysiska lagret LLC MAC. LLC = Logical Link Control-sublager MAC = Media Access Control-sublager

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Access till nätet. Maria Kihl

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

OBS! Dina högtalare (medföljer ej) kan skilja sig från de som visas på bild i denna bruksanvisning. modell RNV70 HIFI-SYSTEM

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

OH Slides E: Local Area Networks. Repeater. Vanliga LANtopologier. Några av IEEE 802 protokollen. Hub. Ring. Stjärnnät. Buss

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Elteknik Svenska AB. FACI - trygghetslarm. Produktlista. Kontaktperson: Palle Wiklund Telefon: Fax:

När vi räknade ut regressionsekvationen sa vi att denna beskriver förhållandet mellan flera variabler. Man försöker hitta det bästa möjliga sättet

Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

ETSF05 Repetition av KomSys

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

TDDC47 Realtids- och processprogrammering. Jourhavande-lärare: Mehdi Amirijoo (Telefonnummer: , ).

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION

Tentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Utbildningsavkastning i Sverige

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Bras-Spisen, ett bra val till din öppna spis!

Förstärkare Ingångsresistans Utgångsresistans Spänningsförstärkare, v v Transadmittansförstärkare, i v Transimpedansförstärkare, v i

odeller och storlekarw

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev HL

IN1 Projector. Snabbstart och referenshandbok

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 2 Sekvenskretsar och byggblock

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253

Billigaste väg: Matematisk modell i vektor/matrisform. Billigaste väg: Matematisk modell i vektor/matrisform

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Generellt ägardirektiv

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

GRÄNSBETECKNINGAR _ ALLMÄN PLATS KVARTERSMARK :B,H ' =-'.=.' ~ 1-~.1-._. - J. K Ll_ ,0 Föreskriven höjd över nollplanet.

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

ÅMK NYTT. Medlemsblad för Årsta MotorbåtKlubb. Ta Förarintyg

Flode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014

Laborationer onsdag/fredag. Laborationer onsdag/fredag. Tillförlitlig dataöverföring Multiplexering Lokala nät (inledning) Labbmanual

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

AVTAL AV5EENDE FLYTNING AV 130 KV LEDN1NG ML1 561 KATRINEH02M\s KOMMUN

för alla i Landskrona

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Dalbystugan

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 8 jun 2014

Konsoliderad version av

Tillfälliga elanläggningar (Källor: SEK handbok 415 oktober 2007, SS kap 704, ELSÄK-FS)

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

Jag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket.

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Monterings- och bruksanvisning. VideoTerminal

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Föräldrakooperativet Dalbystugan 22 sep 2013

Access till nätet. Maria Kihl

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126

Mos. Statens väg- ochtrafi V" NationalRoad&Traffic Research Institute- $-58101Li: Lä & t # % p. i E d $ åv 3 %. ISSN

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Analys av näringslivet i Nyköpings kommun

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

1. RDS-TMC-information

KURS-PM för. Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp. Version 1.1 Uppdaterad

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

Transkript:

3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan koppla hop kablaget på ett sätt som ger en rng eller buss. 3.2 MEDIUM ACCESS METODEN CSMA/ CD CSMA/ CD ( Carrer sense multple access wth collson detecton ) används endast busstopologer där alla statoner är kopplade tll samma kabelmedum, som alltså används för all transmsson mellan alla statoner. Man säger att medet opererar Multple Access (MA) mode. All data skckas nkapslat paket med mottagaradressen först paketet. Paketet sänds sedan ut tll alla på kabeln, varvd alla statoner på kabeln upptäcker att ett paket har skckats, och den staton som upptäcker sn adress på paketet läser n hela paketet och svarar enlgt defnerat länkprotokoll. Det är sålunda helt klart att två eller flera statoner på kabeln kan försöka sända samtdgt, varvd det blr en krock och data förstörs. För att undvka detta lyssnar den nod som vll sända först för att höra om kabeln är ledg. Om en bärsgnal upptäcks avvaktar sändaren tll dess kabeln är ledg. Detta är carrer sense -momentet av CSMA/CD. En kollson kan ändå nträffa om två sändare lyssnar på kabeln samtdgt och bestämmer att de kan sända eftersom kabeln är ledg. För att upptäcka detta lyssnar sändaren på kabeln under hela sn sändnng och jämför sna sänddata med data på kabeln, som skljer sg om en kollson nträffat. Om en kollson detekteras skckar den staton som upptäckt kollsonen först ut en störnngssgnal jam sequence för att säkerställa att alla berörda parter detekterar kollsonen. Därefter väntar statonen en lten td nnan den försöker sända gen. 3.3 NÄTSTORLEK FÖR CSMA/ CD a) Antag att en kollson uppstår mellan två noder A och B som befnner sg var sn ände av nätet (se bld). Antag vdare att A börjar skcka först. Värsta fallet uppstår när B börjar skcka precs samtdgt som den första bten A:s ram når fram tll B. För att A ska kunna detektera att en kollson uppstått måste A:s ram vara så pass lång att A fortsätter att sända ända fram tll dess att den första bten B:s ram når fram tll A. sda 1

Nätet har längden L. Överförngshastgheten för 100Base-T är 100 Mb/s. För att A ska upptäcka kollsonen gäller T tr > 2T pr där T tr är överförngstden för den mnsta tllåtna ramstorleken och T pr sgnalens utbrednngstd över nätet: Då har v alltså T tr = 512/100 10 6 T pr = L/2 10 8 L < 512 2 10 8 / (2 100 10 6 ) L < 512 Svar: Nätet bör vara mndre än 512 meter. b) För att man standarden vll ha lte margnal! 3.4 PAKETSTORLEK FÖR CSMA/ CD a) Om ramar tllåts vara mycket stora kommer en sändande nod att blockera andra noder från att utnyttja nätet under en längre perod. Detta gör att en ramar kan fördröjas under en längre td statoner. Kön av noder som vll sända kommer att öka, och detta ökar sannolkheten för kollsoner när nätet väl blr frtt. Eftersom ett btfel förstör hela ramar kommer dessutom sannolkheten för ram-förluster att öka om maxstorleken ökas, varvd effektvteten mnskar. b) För att man ska kunna garantera att en kollson alltd upptäcks. Dessutom begränsar för små paket kabelns längd och mnskar effektvteten. c) Eftersom förhållandet mellan sändnngstd och utbrednngstd måste bbehållas, får man antngen öka mnsta tllåtna ramstorlek eller mnska den största tllåtna längden på nätet. I IEEE 802.3-standarden har man valt det senare, alltså att mnska nätets storlek. sda 2

3.5 LAN-ARKITEKTUREN GENTEMOT INTERNET-MODELLEN 802.2 = Logcal Lnk Control protocol 802.3 = CSMA/ CD bus 802.4 = Token bus 802.5 = Token rng Länknvån har delats upp två delnvåer som kallas LLC och MAC. Olka accessmetoder/ topologer tas om hand av MAC-nvån medan LLC tllhandahåller samma gränssntt mot överlggande nvåer, dvs en logsk länk för dataöverförng mellan två statoner oberoende av underlggande LAN- teknolog. 3.6 REPEATER, HUB, BRIDGE, ROUTER a) Fördröjnng en repeater= td för att ta emot en bt + td för att regenerera en bt (+ td för att sända) b) Fördröjnng en brygga = td för att ta emot en ram + td för att bestämma om ramen ska ut på den andra porten + td för att få möjlghet att sända på det utgående segmentet (eventuell väntetd) (tden för att sända ramen är redan nkluderad tden för att ta emot en ram). 3.7 BRYGGADE NÄT a) Det första meddelandet (från H 1 tll H 2 ) har avsändaradress M 1 och mottagaradress M 2. Eftersom samtlga adresstabeller är tomma, skckas meddelandet ut på alla länkar nätet ( floodng ). Varje brygga lär sg därför M 1 och lägger tll en post adresstabellen nnehållande M 1 och den port där meddelandet togs emot. Nästa meddelande (från H 2 tll H 1 ) har avsändaradress M 2 och mottagaradress M 1. Eftersom samtlga byggor nu lärt sg adressen M 1 skckas meddelandet vdare enlghet med nformatonen adresstabellerna. Meddelandet går då genom bryggorna, B 2 och B 4 som alla därmed lär sg adressen M 2. Meddelandet når däremot nte brygga, som alltså nte lär sg M 2. sda 3

Svar: B 2 B 4 M 2 P 2 M 2 P 2 M 2 P 3 b) En hub repeterar endast sgnalen utan att analysera ramens nnehåll. Sgnalen skckas vdare på samtlga utgående portar. Skllnaden blr då att även brygga tar emot det andra meddelandet (från H 2 tll H 1 ) och därmed lär sg M 2 (på port P 1 ). c) En brygga delar upp nätet flera delar, där trafk mellan noder som befnner sg nom samma del aldrg når de andra delarna. På så sätt blr den totala kapacteten nätet högre. 3.8 SPANNING TREE Steg 1: Välj som root brdge då den har lägst dentferare. Steg 2: För varje brygga beräknas vägen med lägst kostnad tll, och motsvarande port markeras som root port. Steg 3: För varje länk utses av bryggorna som är anslutna tll länken tll desgnated brdge : den brygga som har vägen med lägst kostnad tll. Motsvarande port markeras som desgnated port. (Samtlga portar på blr trvalt desgnated ports ). Steg 4: Alla portar som nte markerats som root port eller desgnated port markeras som blocked. Resultatet blr följande markerngar av portarna: root brdge 4 1 root port desgnated port 3 2 B 2 B 4 blocked port 2 sda 4

Motsvarande träd: B 2 B 4 3.9 CSMA/CA Sgnalerna från andra sändare kan vara så kraftgt dämpade att de nte går att ursklja. Därför kan man nte detektera kollsoner trådlösa nät. 3.10 CSMA/CA-proceduren a) A gör följande: 1. Vänta tll kanalen är ledg (ngen trafk detekteras) 2. Vänta en vss td (IFG) 3. Välj ett slumpmässgt tal mellen 1 och CW 4. Så länge kanalen är ledg, räkna ned CW med 1 för varje tdslucka (slot tme). 5. När CW räknats ner tll 0 skckas ramen 6. Vänta på en bekräftelse b) D kommer att skcka först. B och C kommer att ha räknat ner sna räknare tll 10. c) När D skckat färdgt kommer B och C att försöka skcka samtdgt, vlket ger en kollson. Detta medför en öknng av CW från 31 tll 63. 3.11 CSMA/CA-proceduren När RTS/CTS används, skckar först sändaren en RTS-förfrågan för att få tllåtelse att göra en överförng. Om och när ett CTS-svar kommer så kan sändaren göra sn överförng och därefter vänta på en ACK som bekräftar att nformaton kommt fram tll mottagaren. Det nnebär att för varje ram som ska överföras kommer (mnst) en RTS/CTS-frågeomgång att utföras. Den kontrollnformaton som överförs för varje ram (mnst) är alltså en RTS-ram (20 byte), en CTS-ram (14 byte), ett IEEE 802.11-huvud plus traler (36 byte) samt en ACK-ram (14 byte), totalt 84 byte. Det nnebär att själva RTS/CTS-förfarandet nnebär följande overhead: a) 34/(40 + 84) = 27,4 % b) 34/(576 + 84) = 5,1 % c) 34/(1500 + 84) = 2,1 % sda 5