Så är vi redo om krisen kommer

Relevanta dokument
Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Legala aspekter - dispostion

Resiliens i en förändrad omvärld

Handlingsplan för Samhällsstörning

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Grundläggande begrepp och regelverk

Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Plan för civilt försvar i Sävsjö kommun 2020-

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd

Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016

Riksintresse för totalförsvarets civila del

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

ADMINISTRATIV BEREDSKAP

Krisberedskap och civilt försvar 2019

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Svensk författningssamling

Vägledning för arbetet i samverkansområdena

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Information från Länsstyrelsen Skåne

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Krisledningsplan för Timrå kommun

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Krisledningsplan för Sundsvalls kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan

Kommittédirektiv. Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar. Dir. 2018:79. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018.

Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017

Grundläggande begrepp och regelverk - totalförsvar. Version juni 2018

Krisledningsplan för Ånge kommun

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

Kommunal krishantering

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet

Plan för krishanteringsarbetet

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Övergripande kommunal ledningsplan

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Att delta i en lokal ISF

Utlysning av forskningsmedel: Civilt försvar med nya förutsättningar

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Styrdokument för krisberedskap

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

KSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell

Försvarsmaktens stöd till samhället vid kriser

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Nationell risk- och förmågebedömning 2019

Säkerhet, krisberedskap och höjd beredskap. Christina Goede Programansvarig Skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur, MSB

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

6.16 KOMMUNENS KRISBEREDSKAP OCH TOTAL- FÖRSVARET Kommunens kontaktperson: Ulla Ullstein

Risk-och sårbarhetsanalyser Sekretess

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Rakel. Kort om att kommunicera i Rakel. Till dig som har fått en Rakelmobil att använda vid samhällsstörningar

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

K ri sb ered ska p. Riktlinje

Tilläggsyrkande om återrapportering av den generella krisberedskapen

Nationell risk- och förmågebedömning 2018

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Regional ledningssamverkan

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

KRISHANTERING - BAKGRUND

Vägledning för gemensam Rakelanvändning

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Vägledning för säker och robust samverkan

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

FÖRENINGEN SAMHÄLLSBEREDSKAP

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Övningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under

Forskning för ett säkrare samhälle

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Transkript:

Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet

Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker sin beredskap och planerar åter för civilt försvar. Det ställer höga krav på att kommunikationen fungerar. Samhällets krisberedskap Samhällsskydd och beredskap handlar om att hela samhället ska kunna klara så väl små som stora olyckor, kriser och höjd beredskap. Grunderna för krisberedskapen bygger på tre principer samt det geografiska områdesansvaret: Ansvarsprincipen Den som har ansvar för en verksamhet i normala situationer har motsvarande ansvar vid störningar i samhället, ytterst också vid krigsfara och krig. Aktörer har ett ansvar att agera även i osäkra lägen. I ansvarsprincipen ingår att aktörerna ska stödja och samverka med varandra. Närhetsprincipen Krisen hanteras där den inträffar, på lägsta möjliga nivå i samhället och av de närmast berörda och ansvariga. Likhetsprincipen Samhällsviktig verksamhet ska i så stor utsträckning som möjligt fungera på samma sätt i fred, kris och krig. Det geografiska områdesansvaret De geografiskt områdesansvariga: kommuner, länsstyrelser och regeringen ansvarar för att säkerställa att samordningen fungerar mellan aktörerna inom det egna geografiska området.

Aktörer i krishanteringssystemet Kommuner 290 kommuner (290) Län 21 län (21) 21 Landsting landsting/regioner (20) Centrala Nationell myndigheter, nivå regering

Kommunikation och samverkan En fungerande Rakelkommunikation är viktig för samverkan både inom den egna organisationen och mellan organisationer. För att kommunikationen ska fungera effektivt behövs en inarbetad struktur för samverkan mellan olika organisationer. Förutsättningar och behov ser olika ut hos olika organisationer. Följande råd är generella, använd det som passar er. Kartlägg alla aktörer som ni behöver kommunicera med under en kris. Är ni överens om att ni ska kommunicera tillsammans under krislägen? Identifiera vilka robusta kommunikationsvägar ni har? Beskriv vilka din organisation är skyldiga att rapportera till och vilka ni får information ifrån, på lokal-, regional- och nationell nivå. Har ni förberett gemensamma talgrupper? Se till att ni har sambandsplaner för Rakel i vardag och kris. Förankra sambandsplanen i organisationen och säkerställ att alla som behöver, känner till den. Testa att er sambandsplan fungerar i skarpt läge. Öva och anpassa planen kontinuerligt. Använd Rakel regelbundet i vardagen så är du redo om krisen kommer!

Praktiska råd Om du använder Rakel i din vardag blir det också naturligt att använda Rakel under en kris. Öva er Rakelkommunikation regel bundet både i arbetsgruppen och i större sammanhang, inom och utanför organisationen. Identifiera vilka kommunikationsverktyg ni kan använda er av vid exempelvis ett ström- eller nätavbrott. Se till att alla i organisationen som behöver har tillgång till en Rakelmobil. Använd Rakel regelbundet i vardagen så är du redo om krisen kommer. Ta fram en lathund för Rakelanvändandet som du kan använda i stressiga situationer. Ha alltid Rakelmobilen och extrabatterier laddade. Lägg in nummer till viktiga kontakter i Rakelmobilen. Ha en papperslista med viktiga telefon- och ISSI-nummer.

Informationssäkerhet Information är värdefull och behöver skyddas utifrån behov. Ett bra informationssäkerhetsarbete som utgår från etablerade standarder är en förutsättning för effektiv och korrekt informationshantering så väl i vardagen som i en krissituation. Tänk igenom hur ni lagrar information idag. Kommer ni åt era backuper dygnet runt i en kris och fungerar era reservlösningar? Finns det information som behöver finnas på papper och bör den kanske till och med förvaras på olika ställen? Identifiera vilka ni ska kommunicera med, hur ni ska kommunicera och vad ni ska kommunicera under en kris. Klassa er information för att veta dess värde och hur den ska skyddas. Gör en riskbedömning som komplement till klassningen för att besluta om vilka skyddsåtgärder som behövs. Skydda er information så att: den alltid finns när ni behöver den (tillgänglighet) den är riktig och inte manipulerad eller förstörd (riktighet) endast behöriga personer får ta del av den (konfidentialitet) Gör en kontinuitetsplan innehållande minst en alternativ plan för att kunna upprätthålla den kritiska verksamheten. Öva kontinuitetsplanen. Öva ofta och regelbundet!

Rakel är ett robust kommunikationssystem för civil och militär samverkan, med mycket hög tillgänglighet. Totalförsvaret Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar. Vid höjd beredskap kan delar av eller hela totalförsvaret mobiliseras. Det militära försvaret består av Försvarsmakten inklusive Hemvärnet samt ett antal andra myndigheter som har till huvuduppgift att stödja det militära försvaret. Försvarsmakten försvarar vårt territorium och våra gränser. Civilt försvar är den verksamhet som ansvariga aktörer genom för i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs. Civilt försvar är därmed inte en organisation. Verksamheten bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. Målet för det civila försvaret är: Värna civilbefolkningen. Säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna. Bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Mer information finns i: Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar krisinformation.se informationssakerhet.se SAMVERKAN OCH LEDNING Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Talgrupp samverkan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se Publ.nr: MSB1276 - oktober 2018