Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012



Relevanta dokument
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Analys av Plattformens funktion

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Kick-off Regelförenklingsarbetet

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Övergripande planer, strategier etc

Styrdokument för kommunens krisberedskap

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

En presentation av NEA, det svenska nätverket för elektroniska affärer. Vi gör e-affärer enklare!

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Verksamhetsplan Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning?

Bilaga 2. Metodbeskrivning. 1.1 Urval av fallstudier

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Klimatanpassning är angeläget

Presentationen. Hur har vi jobbat? Vad har utredningen åstadkommit? Kvarstående problemområden Delegationens förslag

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Myndighetsnätverket för Klimatanpassning

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen

Strategi för förstärkningsresurser

Statusrapport för det fortsatta arbetet med samverkan avseende FoU inom området CBRNE. Susanna Ekströmer, MSB Åsa Scott, FOI

Aktuellt från SKL. Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck

Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt

Avfallsplan SÖRAB Kommunikationsplan

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

Samverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ

PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Nationell samordning av omgivningsbuller

Skyfall. 6 maj 2015 Therése Ehrnstén

Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Verksamhetsplan Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Internetdagarna Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

MSB:s arbete med naturolyckor

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

MSB 2:4 projektet. Tryggt & Säkert

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Nationell GIS-policy för länsstyrelserna. VISION: Länsstyrelserna ska vara bäst i myndighetssverige på att använda, förvalta och producera geodata

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2015 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Industriell plattform för leverantörer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Fördjupad Projektbeskrivning

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

FH chefsnätverket på GR /2020

REGIONALA HANDLINGSPLANER FÖR GRÖN INFRASTRUKTUR

GEODATARÅDET OCH DIGITALT FÖRST LUNCHSEMINARIUM

Projektplan: Glokala omställningscentra Folkhögskolan som arena och aktör

skola och arbetsliv i samverkan

Rapport 2014:40. Regional handlingsplan för klimatanpassning Västra Götalands län

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Möte i Samverkansgrupp SKL - Lantmäteriet

Workshop för framtiden

Utveckling av process för samverkan avseende FoU inom området CBRNE

PROJEKTPLAN - STRUKTUR, ROLLER OCH UPPFÖLJNING

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Programberedning för klimat Nu tar vi nästa steg! Bijan Zainali(s) Ordförande

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD

2 Internationell policy

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS

Internationell strategi

Geodatarådets handlingsplan för Nationell Geodatastrategi Version

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Svensk författningssamling

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Utvecklad samverkan för öppna och användbara geodata via tjänster

Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Digitala detaljplaner

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

SwedCOLD 10 oktober 07

JÄMSTÄLLDHET I ALLA LÄN

Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare?

UB-Övn - Övningsenheten Från SAMÖ 2011 till ökad förmåga

RSA från lokal- till europeisk nivå

Transkript:

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012 Sammanställning av arbetet med dialogduk under programpunkten Dialog mellan länsstyrelsernas klimatanpassningssamordnare och Nationella plattformen för arbete med naturolyckor. Arbetet genomfördes i sex olika grupper. Alla synpunkter har sammanställts, därför återkommer vissa förslag/synpunkter. Ge minst tre exempel på områden där vi kan agera gemensamt mot kommunerna - Verktyg som t.ex. händelsescenarier, förmågebedömning, riktlinjer, kommunala RSA - Planeringsunderlag, länsstyrelsen kan kanalisera kommunernas behov - Samordna flera kommuner utifrån tema, geografiska förutsättningar. T.ex. Göta Älv, Vänern, Mälaren - Dagvattenhantering, vilka krav har man rätt att ställa. - Ta fram en kortfattad skrift om klimatanpassning hos olika myndigheter. Vem kan man vända sig till. - Digitalt planeringsunderlag behövs. Samordnat underlag från olika myndigheter. - Samordning av geodata - Risk- och sårbarhetsanalyser avseende bland annat kulturarv, klimatanpassning - Information (klimatanpassning.se) - Vänkommuner inom klimatanpassning (mellan län) - Initiera kommunala klimatanpassningsutredningar. - Visa på goda exempel och på möjligheter med klimatanpassning. - Ta fram exempel på uppgifter om kostnader på att vidta åtgärder respektive att vara passiv. - Studieresor. - Information för kommunerna riktad till kommuninvånarna. - Information film till allmänhet intervju, Ted talk i likhet med filmen med Sten (Nordens Venedig) - Planeringsunderlag översvämningsproblematik - Riskbild

- Harmonisering av geodataunderlag - Areella näringar kommunikation av nya förutsättningar - Ekonomiska stöd möjligheter Saknas det idag några relevanta aktörer i arbetet t.ex. näringslivet, nätverk, privata aktörer? Ge exempel. Hur kan vi samverka med dessa? - Näringsliv, bland annat turismföretag (ändrade förutsättningar), företag som producerar t.ex. översvämningsskydd. Visa på hur man kan få mervärden av att anpassa sig. - Nätverk, branschorganisationer såsom Svensk energi, Svenskt Näringsliv - Skolor, allmänhet. Klimatanpassningsspel, målarbok för individnivå. Klimatbok Pernilla Stafeldt. - Försäkringsbolag - Skogsföretag, Jordbrukare för att se möjligheter - Stora byggföretag maktfaktor för byggande - Högre kunskap om juridik. Vad är det som gäller enligt PBL, MB med flera lagar. - Näringsliv som har viktiga funktioner. - Banker, finansvärlden. - Turistnäring - Byggbranschen - Infrastruktur, transportstyrelsen - Försäkringbolag samverka nationellt, ekonomiskt stöd för FOU - Näringslivet, svårt att nå. Finns viktiga aktörer såsom elbolag, elleverantörer, energibolag. Kontaktnät behöver utvecklas. - Förbättra kontakterna med areella näringar. - Byggbranschen - Försäkringsbolag - Naturvårdsverket - Boverket - Skogsnäringen - Dammägarna vattenkraftsproducenter

- Svenskt Vatten - Rennäringen - Försäkringsbolag, banker - Forskningscentra, miljöer - Byggföretag, fastighetsbolag - Konsulter teknik, miljö - Livsmedelsaktörer privata Beskriv hur vi kan få till en bättre gemensam informationsdelning mellan länsstyrelsernas nätverk och myndighetsnätverket i plattformen - Nyhetsbrev /referat delas mellan lst/np/kap, mötesanteckningar, presentationer etc. kort 1-2 sidor. - Lst representant i KAP. - Representanter från NP / Lst deltar i utvecklingsprojekt inom de båda nätverken. - Gemensamma konferenser för kommuner med parallella tematiska sessioner. - Det forum vi är i nu är jättebra. - Klimatanpassningsportal med inloggning för de som är med i nätverket nationell plattrom och för länsstyrelserna så man kan dela information som man inte vill offentliggöra. - Via något social media- verktyg. - Vad är problemet. Kopia/info till regional nivå när det rör kommuner. - Fysiska möten - Nätverken bibehålls och utvecklas - Nationella plattformen - Kontaktpersoner som är välinformerade och sprider information vidare. - Dela med sig med info. Klimatanpassningsportalen är den naturligaste kanalen. - Bibehålla träffarna. - Länsstyrelserna kan mer kontinuerligt förmedla information om länsstyrelsernas arbete - Ett omtag med klimatanpassningsportalen, inte lappa/laga. Helt ny. - Tidslinje med aktiviteter. - Årliga konferenser i klimatanpassning

- Gemensamt arkiv, t.ex. sharepoint - Möjlighet att dela kalendrar / dagordning/ minnesanteckningar/ aktiviteter Kan vi bidra/arbeta för en samlad uppföljning av klimatanpassnings- och naturolycksarbetet i Sverige? Ge förslag på innehåll i en sådan uppföljning - SKL:s enkätundersökning + samverkan i att formulera frågorna. Bra att sortera per län. - Länsstyrelsernas sammanställning + årsredovisningar. - Hur stort är behovet? Extern spridning? - Målstyrt arbete (bör följa upp utifrån mål) - Två frågor. Detta bör inte samlas. Klimatanpassningsarbetet på länsnivå mot regering och departement. Naturolyckor ligger på MSB att sammanställa. - Ny statistik? - Utbyte och goda exempel. - Det behövs en spindel i nätet för hela Sverige, någon person/aktör som har den nationella rollen. - Goda exempel och erfarenheter. - Vad är målet med det nationella klimatanpassningsarbetet? Hur långt har vi kommit i det arbetet? Känns inte som att det finns ett övergripande mål för arbetet idag, bara att arbetet ska samordnas, men inte mot vad. - Samarbete med grannländer - Hur ligger vi till? Vart finns det brister? I vilka områden behövs det vidare arbete? Vad har hänt med pengarna? - Länsstyrelsernas årliga uppföljning/sammanställning av aktiviteter som gjorts. - Ring riksrevisionen - Analys / utvärdering behövs, gör vi rätt saker etc. - långsiktig hållbar utveckling (dagvattenhantering, dricksvattenförsörjning, skogsnäring, rennäring, kulturarv, program hotade arter, program skyddsvärda livsmiljöer, byggnadsplanering och byggande, upprättande av vattenkvalitet) - Sammanställning över inträffade händelser.

Klimatanpassningsfrågorna hanteras av många olika departement i regeringskansliet. Kan vi gemensamt verka för en bättre samordning av våra frågor inom regeringskansliet? Ge förslag - Departementet deltar på vårt vårmöte. - Vid eventuella gemensamma skrivelser skickas de till samtliga berörda departement. - Utnyttja länsrådsgruppen. - Klimatanpassningsberedning på regeringskansliet. - Länsstyrelserna kan bli bättre på att lyfta brister till länsråd/hövding. - Detta bidrar till våran styrka, ser inget problem på den regionala nivån. - Definiera ett gemensamt mål. - Ritlinjer - Uppföljning - Kompetensutveckling, informationsinsats mot beslutsfattare. - Ökad samverkan (inom) mellan departementen. - Bjuda in departementen till möten som detta och nätverksmöten. - Gemensamt agerande från nätverken mot flera departement. Övriga synpunkter - Bra med denna specifika diskussion och detta möte. - Uppdatering av bilagorna i sårbarhetsanalysen. - Intressant och roligt att arbeta på tvärs. - Bibehåll kontakter med internationella nätverk. - Få in klimatanpassning i universitetens undervisning.