GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för nionde Europeiska utvecklingsfonden Föredragande: Karin Scheele DT\504101.doc APP/3608
1. Reproduktiv hälsa och utveckling Att förbättra den reproduktiva hälsan är ett sätt att främja hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Satsningar på den reproduktiva hälsan räddar och förbättrar liv, minskar spridningen av hiv/aids och verkar positivt för jämlikheten mellan män och kvinnor. Begreppet reproduktiv hälsa omfattar alla områden som rör reproduktion, från sexuell hälsa till möjligheten för familjer att välja tidpunkten för och antalet barn. Vid den internationella konferensen för befolknings- och utvecklingsfrågor (ICPD) som ägde rum 1994 i Kairo fastställdes att reproduktiv hälsovård består av tre nära relaterade delar: Frivillig preventivmedels- och familjeplaneringsrådgivning. Mödravård, säkra aborter, förlossningsvård, eftervård och vård efter abort. Vård för att förebygga, upptäcka och behandla sexuellt överförbara sjukdomar, däribland hiv/aids. Många av de problem som det internationella samfundet anser måste åtgärdas akut bottnar i att man har försummat de reproduktiva rättigheterna och den reproduktiva och sexuella hälsan. Dessa problem är bland annat följande: Könsbaserat våld. Hiv/aids. Dödlighet bland mödrar i samband med graviditet och förlossning. Tonårsgraviditeter. Övergivna barn. Snabb befolkningstillväxt. 2. Internationell politik Under 1990-talet betonade man vid en rad viktiga FN-konferenser att det viktigaste i alla utvecklingsstrategier var de enskilda individernas välbefinnande och respekten för deras mänskliga rättigheter. Som en viktig del av utvecklingen betonades de reproduktiva rättigheterna och att kvinnorna skulle få mer makt för att kunna utöva dessa rättigheter. Den internationella konferensen för befolknings- och utvecklingsfrågor (ICPD) som ägde rum i Kairo 1994 var en milstolpe i befolknings- och utvecklingshistorien och för kvinnors rättigheter. Handlingsprogrammet, som antogs enhälligt av 179 länder, är en framåtblickande 20-årsplan. Handlingsprogrammet är omfattande och kräver åtgärder på olika nivåer, medan rekommendationerna är strategiskt inriktade på åtgärder på nationell nivå. Vid den internationella konferensen för befolknings- och utvecklingsfrågor (ICPD) +5 undertecknade över 170 länder ett handlingsprogram där man betonar att reproduktiv hälsovård av så god kvalitet som möjligt skall erbjudas och göras tillgänglig för alla. Regeringarna erkände att man behövde göra ännu mer för att få fram de resurser som krävs för att kunna genomföra handlingsprogrammet. APP/3608 2/5 DT\504101.doc
Under 2004 närmar vi oss 10-årsjubileet av ICPD, dvs. halvtid för 20-årsprogrammet. Fortfarande återstår dock mycket att göra. Detta är också ett tillfälle att fundera över ICPD:s mål, eftersom ett uppfyllande av dessa mål innebär att vi kommer ett steg närmare målen i milleniedeklarationen som har nära koppling till den reproduktiva hälsan. Målen i milleniedeklarationen är följande: Att utrota extrem fattigdom och hunger. Att uppnå allmän grundskola för alla. Att främja jämställdhet och förbättra kvinnors möjligheter. Att minska barnadödligheten. Att förbättra mödrars hälsa. Att bekämpa hiv/aids, malaria och andra sjukdomar. Att säkerställa miljöns hållbarhet. Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling. 3. EU:s politik EU:s finansiering på området för hälsa, aids och befolkningsfrågor har ökat från under 1 procent för hela EU:s utvecklingssamarbete 1986 till 8 procent idag. Detta är en avsevärd förbättring, men med tanke på de behov som finns så är det inte tillräckligt. Det är mycket viktigt att hälsofrågor, och då framför allt den reproduktiva hälsan, blir ett prioriterat område för Europeiska utvecklingsfonden. Det är också oerhört viktigt att de frågor som rör hälsa och reproduktiv hälsa prioriteras i ländernas program så att dessa områden får tillräckligt med medel. Europeiska kommissionen har en ledande roll för att se till att frågan stannar kvar på den internationella agendan. När den amerikanska regeringen höll inne sitt bidrag till FN:s befolkningsfond (UNFPA) 2001, åtog sig kommissionen genast att hjälpa till att fylla det ekonomiska tomrummet. Europeiska kommissionen har nyligen finansierat två fleråriga program tillsammans med UNFPA till ett totalt belopp på 38 miljoner euro. Ett flertal FN-organisationer, exempelvis UNFPA och FN:s utvecklingsfond för kvinnor (UNIFEM), har ingått ramavtal med Europeiska kommissionen, vilka syftar till att genomföra utvecklingsaktiviteter på områdena för reproduktiv hälsa och jämlikhetsmedveten budgetpolitik. Ett nytt instrument är förordningen om stöd för strategier och åtgärder avseende reproduktiv och sexuell hälsa och därtill hörande rättigheter i utvecklingsländerna (KOM(2002) 120). 4. Den nuvarande situationen Familjeplanering Familjeplanering är en central del av den reproduktiva hälsovården. Den fastställdes som en grundläggande mänsklig rättighet vid FN:s befolkningskonferens i Mexico City 1984. Genom familjeplanering kan familjer kontrollera sin fertilitet och välja när och hur ofta de vill ha barn samt hur många barn de vill ha. Kvinnorna kan välja att inte ha så täta graviditeter för att både DT\504101.doc 3/5 APP/3608
de och deras barn skall må så bra som möjligt. Ungefär en tredjedel av alla graviditeter, motsvarande ca 80 miljoner varje år, är oönskade eller oplanerade. Bra familjeplaneringsprogram erbjuder alla slags preventivmedel och ger både kvinnor och män valmöjligheter i de olika faserna av deras reproduktiva liv. Säkert moderskap Graviditet och barnafödande är de främsta orsakerna till att kvinnor dör eller får handikapp i utvecklingsländerna. Varje år dör 600 000 kvinnor som en direkt följd av att de blir gravida. 99 procent av dessa dödsfall inträffar i utvecklingsländerna. 8 procent dör till följd av osäkra aborter och varje minut genomför 40 kvinnor en osäker abort. Ungdomar Den här frågan är oerhört viktig med tanke på att det idag finns över en miljard personer mellan 15 och 25 år. Dessutom finns det nästan två miljarder personer under 15 år. Tillsammans utgör dessa två grupper närmare 50 procent av världens befolkning. Det stora flertalet ungdomar i utvecklingsländerna går varken i skolan eller arbetar. I vissa länder är hälften av alla flickor under 18 år gifta, ofta som ett resultat av fattigdom eller rädsla för en utomäktenskaplig graviditet. Flest nya fall av hiv finns bland unga människor mellan 15 och 24 år. Under 1998 blev över 8 500 barn och ungdomar hiv-smittade varje dag, vilket motsvarar sex personer varje minut. Sexuellt överförbara sjukdomar Sexuellt överförbara sjukdomar delas in i grupperna virusinfektioner (däribland hiv/aids) som för närvarande inte går att bota, och bakterie- eller parasitinfektioner som går att bota med antibiotika. De senaste uppgifterna från Världshälsoorganisationen visar att under 1999 uppstod 340 miljoner nya fall av botbara sjukdomar. Antalet sådana fall kan minskas drastiskt genom säker sex, däribland preventivmedel med barriärfunktion. Hiv/aids I slutet av 2000 hade ca 36,1 miljoner människor i världen aids eller hiv. Detta motsvarar 1,1 procent av den vuxna befolkningen. Under 2000 upptäcktes nya hiv-fall hos 5,3 miljoner barn och vuxna, och tre miljoner människor dog i hiv/aids av dessa var 80 procent afrikaner. Kvinnlig könsstympning Reproduktiv hälsa omfattar också utrotning av kvinnlig könsstympning. Enligt siffror från Världshälsoorganisationen har två miljoner kvinnor blivit könsstympade. 5. Tänkbara politiska krav Alla kvinnor och män skall under hela sin reproduktiva livscykel på ett enkelt och billigt sätt ha tillgång till reproduktiv hälsovård av hög kvalitet. APP/3608 4/5 DT\504101.doc
Ökad internationell finansiering krävs för att kunna uppfylla de behov som rör reproduktiv hälsa och den växande efterfrågan. Hälsa och framför allt reproduktiv hälsa måste fastställas som prioriterade områden för Europeiska utvecklingsfonden, och hälsa och reproduktiv hälsa måste prioriteras i ländernas program. Unga kvinnor och män måste få tillgång till den utbildning och vård och de produkter som behövs för att de skall kunna få den kunskap som krävs för att få ett tillfredsställande och sunt sexliv. De länder som ännu inte har förbjudit skadliga seder och traditioner såsom kvinnlig könsstympning måste uppmanas att vidta åtgärder och stödja informationskampanjer i detta syfte. Civilsamhället och icke-statliga organisationer måste involveras och rådfrågas på alla nivåer vid utarbetandet av nationella vägledande program, landstrategidokument och dokument om strategier för att minska fattigdomen för att alla nivåer och grupper i samhället skall vara representerade i dessa strategier. DT\504101.doc 5/5 APP/3608