KVINNOR OCH HÄLSA. I. Inledning
|
|
- Jan Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KVINNOR OCH HÄLSA I. Inledning 1. Även om det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män, skillnader i maktställning, status, normer och roller i samhället är de största hindren för bättre hälsa för kvinnor sociala, kulturella och politiska. Tydliga roller och kvinnors och mäns beteenden i en viss kultur dikteras av kulturens könsnormer och värderingar, och ger upphov till könsskillnader, som i sin tur skapar ojämlikhet mellan könen. Ojämlik tillgång till information, sjukvård och grundläggande hälsovård härrör från dessa ojämlikheter och skapar ytterligare hälsorisker för kvinnor. Arbetsrelaterade sjukdomar och arbetsolyckor är också omständigheter som kan skada arbetande kvinnors hälsa. 2. Globalt är kvinnor mer utsatta för undernäring, sexuellt överförbara sjukdomar, komplikationer i samband med graviditet, livmoderhalscancer och bröstcancer, våld i hemmet, våld på arbetsplatsen och sexuella övergrepp. I många kulturer är det kvinnor som först tar hand om utsatta, sjuka och döende men får själva vänta längre på förebyggande eller livräddande behandling. 3. Kvinnor i Afrika representerar drygt 50 % av kontinentens arbetskraftsresurser och därför har kvinnors hälsa enorma konsekvenser för regionens utveckling och hindrar afrikanska kvinnor från att förverkliga sin fulla potential. Mödravård i Afrika är mycket bristfällig. Regionens mödradödlighet uppgår till mer än hälften av världens mödradödlighet och mer än hälften av mödradödligheten inträffar inom 24 till 48 timmar efter förlossningen på grund av komplikationer allt från postpartumblödning till blodförgiftning och hypertensiva problem. Och medan hiv/aids och mödradödlighet fortsätter att dominera sjuktal och dödlighetsstatistik i regionen har andra problem som cancer och diabetes fått allt större betydelse i fråga om kvinnors hälsa. 1 A Om könssjukdomar och hiv/aids 4. Ett av de största hälsoproblemen som berör kvinnor globalt idag är sexuellt överförbara sjukdomar som hiv. Enligt WHO är 61 % av alla vuxna som lever med hiv i Sahara kvinnor. Många av orsakerna till ökning av hivdrabbade kvinnor är biologiska och har att göra med sexuellt beteende och socialt konstruerade "könsskillnader" mellan kvinnor och män i roller och ansvar, tillgång till resurser och beslutsfattande makt. 5. I nästan alla kulturer förknippas manlighet med virilitet. Detta uppmuntrar unga män att se sex som en form av erövring och därtill kommer faktum att sociala normer diktera äktenskap vid tidig ålder för kvinnor på många håll; det gör att många unga kvinnor smittas av olika könssjukdomar och hivinfektioner av en äldre partner. Forskning har dessutom visat att okunnighet ibland tolkas som ett tecken på svaghet så män drar sig ofta från att söka korrekt information om förebyggande av könssjukdomar och hiv. 1 Världshälsoorganisationen, Regionkontoret i Afrika. Rapport från kommissionen om kvinnors hälsa i afrikanska regionen. Sid. xv och xvi
2 6. Kvinnor påverkas mer av stigmatisering och diskriminering på grund av sociala normer om acceptabelt sexuellt beteende för kvinnor. I vissa fall känner sig kvinnor t.ex. tvungna att diskutera testtagning med sin partner innan de uppsöker en vårdcentral och i andra fall tvekar unga kvinnor att skaffa, eller föreslå användning av kondomer, av rädsla för att uppfattade som promiskuösa. 7. Våld är en annan viktig faktor för spridning av hiv och könssjukdomar. Våld i form av påtvingat sex eller våldtäkt, hot om fysiskt våld när de försöker förhandla om säkrare sex med kondom och i konfliktsituationer när våldtäkt och sexuella övergrepp används som vapen ökar sjukdomsspridningen avsevärt. 8. Hiv/aids blir slutligen en extra börda för kvinnor som tvingas vårda hushållsmedlemmar som drabbats av sjukdomen, samt stöttar hushållet ekonomiskt när familjens övriga löntagare insjuknat. 9. Kvinnor anklagas för att hivsmitta sina barn under graviditeten, och ofta överges de av sin partner i en sådan situation. B. Kvinnlig könsstympning 10. Kvinnlig könsstympning (FGM) omfattar borttagande och stympning av frisk och normal kvinnlig genital vävnad med instrument som rakblad, knivar, saxar eller bitar av trasiga glasögon utan bedövningsmedel. Det är en högt värderad kulturell praxis i länder som Ghana, där det används för att markera gemenskap eller tillhörighet i en grupp eller för att förbereda flickor inför rollen som vuxen kvinna. Denna praxis, som orsakar omedelbar blödning och smärta stör flickors och kvinnors naturliga kroppsfunktioner, är en vanlig orsak till utveckling av livmoderhalscancer hos kvinnor och flickor i Afrika. 11. Ett faktablad som getts ut av WHO visar att mellan miljoner kvinnor och flickor lever med konsekvenser av könsstympning (FGM) I många länder runt om i världen måste vi ena oss i kampen för att stoppa denna praxis. C. Om livmoderhalscancer 13. Cirka 70 % av livmoderhalscancer orsakas av vissa typer av sexuellt överförbara könssjukdomar (HPV, humant papillomvirus) och det är den vanligaste virusinfektion i fortplantningsorganen. Cirka 80 % av sexuellt aktiva kvinnor kommer att smittas av HPV någon gång i livet och många smittas flera gånger. Den största risken för infektion är strax efter att ha blivit sexuellt aktiv. 14. Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen trots att det går att förebygga. På grund av dålig tillgång till information om riskfaktorer, vaccinering, screening och behandling sker majoriteten av dödsfall bland drabbade kvinnor i låg - och medelinkomstländer. Effektiva metoder för tidig upptäckt finns och har visat sig vara framgångsrik i höginkomstländer. Konkurrerande hälsoprioriteringar, bristande ekonomiska resurser, dåliga hälso- och sjukvårdssystem och begränsat antal utbildad klinisk personal gör att hög täckning för screening av livmoderhalscancer i de flesta låg - och medelinkomstländer är svårt att uppnå. 2 Världshälsoorganisationen, kvinnlig könsstympning, Faktablad nr. 241, uppdaterat februari 2014
3 D. Om graviditet och mödravård 15. Trots att mödradödligheten minskat under det senaste decenniet dör varje dag kvinnor och över nyfödda av komplikationer under graviditet och förlossning som kunde förebyggas, för det mesta i utvecklingsländerna; och varje dag drabbas miljoner kvinnor och flickor av livsförändrande funktionshinder till följd av komplikationer under graviditet och förlossning, särskilt i fall med unga gravida flickor Skälen till varför kvinnor och flickor i slutändan dör eller drabbas av skador under graviditet och förlossning beror främst på tre viktiga fördröjande faktorer: a) sent uppsökande av lämplig medicinsk vård; b) förseningar att nå lämpliga hälsooch sjukvårdscenter; c) förseningar att få lämplig vård när de väl kommit till inrättningen. Dessutom kan skador vara arbetsrelaterade, till exempel tunga lyft, exponering för farliga kemikalier och stående under långa perioder. 17. Diskriminerande metoder underblåser andra viktiga orsaker som hindrar kvinnor från att ha tillgång till den hälsovård de behöver. Denna form av diskriminering kan ses som brist på resurser och utbildning för kvinnor och flickor att få tillgång till hälso-och sjukvård. Avsaknaden av familjeplanering och oförmåga att kunna förhandla om antal och avstånd mellan barnafödande är en annan typ av diskriminering som skapar ett av tre dödsfall bland mödrar under graviditet och förlossning. Enligt WHO dör kvinnor varje år av komplikationer i samband med illegala aborter 4. Om kvinnor som är villiga att använda preventivmedel hade tillgång till det skulle många dödsfall kunna undvikas. Dessutom tillkommer diskriminering på grund av bristande medel att betala för transport och för kvalificerade förlossningsvård. Bevis visar att i samhällen där män traditionellt styr hushållens ekonomi är kvinnors, och ofta barnens hälsokostnader inte en prioritet. 18. Våld mot kvinnor är en annan viktig orsak till denna situation, eftersom kvinnor som drabbas av våld i hemmet eller på arbetsplatsen är mindre benägna att söka sjukvårdshjälp under graviditeten eller för skador till följd av våld. Graviditet kan i vissa fall också vara en utlösare till ökat våld i hemmet. E. Om våld i hemmet 19. Våld i hemmet måste också ses som en hälsofråga. Kvinnor som har upplevt våld är 80 % mer benägna att få stroke, 70 % är mer benägna att drabbas av hjärtsjukdomar, 60 % löper större risk att få astma och 70 % är mer benägna att få alkoholproblem än kvinnor som inte har upplevt våld. Dessutom är kvinnor som har upplevt våld i hemmet särskilt sårbara för att drabbas av psykiska problem som depression, ångest, stressrelaterade syndrom, beroende av psykotropa läkemedel, drogmissbruk och självmord. 20. En annan aggraverande konsekvens av våld i hemmet är att det är kopplat till spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar, hiv och HPV-virus som orsakar livmoderhalscancer. 3 VÄRLDSHÄLSOORGANISATIONEN: 10 fakta om kvinnors hälsa i ett informationshäfte; och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheters informationsblad om moderskapsdödlighet och barndödlighet från augusti Världshälsoorganisationen: «Unsafe abortion: global and regional estimates of the incidence of unsafe abortion and associated mortality in 2008»
4 21. UNIs arbete med våld, inklusive våld i hemmet och "överspillningseffekten" till arbetsplatserna behandlas i närmare detalj i motionen om våld. F. Om hälsa på arbetsplatsen 22. Det är samhällets ansvar att främja medborgarnas hälsa, både den fysiska och emotionella hälsan på arbetsplatsen och se till att arbetsmiljön uppfyller lämpliga hälso- och säkerhetskrav, att normala ansträngningsnivåer respekteras och att arbetstagarna har rätt till nödvändiga pauser. 23. Arbetsrelaterade sjukdomar eller arbetsolyckor bidrar till sämre hälsa för kvinnliga arbetstagare. Beroende på arbetsområde kan kvinnors hälsa påverkas mer, eftersom de har dubbel arbetsbörda i hemmet och förvärvsarbetar och ofta tvingas acceptera extra arbetstimmar eller extra arbetsuppgifter, och står ut med fysiskt eller psykiskt lidande länge innan de söker professionell hjälp. 24. Mentala hälsofrågor som listas ovan i stycke 19 blir allt vanligare och inverkar på arbetslivet och privatlivet. Problemet blir allt allvarligare på grund av mer pressade arbetssituationer. 25. Trakasserier och sexuella trakasserier undergräver allvarligt mänsklig värdighet och inverkar negativt på hela arbetsplatsen eftersom arbetsmiljön försämras och påverkar alla arbetstagare negativt. Trakasserier och sexuella trakasserier på arbetsplatsen, mobbing och otrygghet leder till olika sjukdomar som drabbar kvinnliga arbetstagares hälsa, det inverkar negativt på arbetsorganisationen och leder till högre kostnader för den statliga sjukvården. Detta är några exempel: - Känsla av misslyckande, impotens och låg självkänsla - Koncentrationssvårigheter, dåligt minne och problem med uppmärksamhet - Somatiseringssyndrom, sov- och ätstörningar - Känslighet, irritabilitet, överkänslighet, isolering - Förlust av motivation, sänkt arbetskvalitet och kvantitet - Ökad risk att råka ut för arbetsrelaterade olyckor - Högre frånvaro, att man lämnar företaget/organisationen - Konfliktuella familjerelationer - Allvarlig depression som ibland leder till självmord. II. SLUTSATSER 26. Det finns ett behov att undersöka hur könsskillnader påverkar kvinnors risker och sårbarhet och deras tillgång till hälsovård. Hälsoprogram måste omfatta god insikt i jämställdhetsfrågor i ett givet sammanhang, och utvecklas i samråd med kvinnor. Kvinnors röster och oro måste återspeglas på alla nivåer i processen, inklusive utarbetande, budgetplanering, utveckling och genomförande. 27. Kvinnor måste ha tillgång till tjänster och varor som endast kvinnor behöver, som till exempel vissa tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa. Sådan service måste vara lättillgänglig, prisvärd, acceptabel och av god kvalitet. Det bör omfatta familjeplanering, identifiering och behandling av sexuellt överförbara infektioner och livmoderhalscancer, identifiering av våld i hemmet och på arbetsplatsen, barnmorskevård, akut förlossningsvård och lämplig postpartum-vård.
5 28. Staten måste tillhandahålla gratis och obligatorisk HPV-vaccinering på tidigt stadium i en kvinnas liv, exempelvis under tonåren och i skolan med stöd av upplysningskampanjer. 29. Uppmuntra hivpositiva kvinnor och flickor att bli förespråkare för policy om förebyggande och utbildning; de måste spela en ledande roll och fullt ut delta i utarbetandet av policy som berör dem. 30. Jämställdhet är grunden för att flickor och kvinnor kan skaffa sig förhandlingsmakt, få förtroende och information för att insistera på säker hälsovård. Att engagera män och pojkar i kampen mot kvinnovåld och diskriminerande metoder är ett viktigt bidrag i denna kamp. 31. Kvinnors egenmakt. Större ekonomiskt oberoende för kvinnor kan minska spridning av epidemier och förbättra kvinnors levnadsvillkor genom att kvinnor får större självförtroende och större förhandlingsstyrka och bidrar till att minska kvinnors sårbarhet att bli sexuellt utnyttjade. Genom att ge kvinnor bättre tillgång till utbildning, yrkesutbildning, lika möjligheter och underlätta deras roll som vårdgivare, skulle de ha större chanser att nå större ekonomisk självständighet, mer värdighet och sociala kunskaper. UNI Global Union accepterar att: - A. Uppmuntra och hjälpa medlemsförbunden att formulera omfattande hälsoprogram för att integrera hivservice på arbetsplatsen och i primärvården. - B. Främja och uppmuntra kvinnors deltagande i utarbetandet av liknande hälsoprogram för att kvinnors röster och oro återspeglas och deras behov möts. - C. Främja kvinnors deltagande i kollektivförhandlingar för att de kan verka för främjandet av avtal som skyddar kvinnors och arbetstagarnas hälsa och mekanismer för tidig upptäckt av hälsoproblem och våld som leder till försämrad hälsa. - D. Hjälpa kvinnor att få egenmakt genom att främja tillhandahållandet av hälsoutbildning, inklusive kvinnors hälsa på lika villkor som män. - E. Utforska alla möjligheter att påverka internationella organ i syfte att ta upp och prioritera frågor rörande kvinnors hälsa. UNIs medlemsförbund accepterar att: - F. Arbeta för att lämpliga hälsoprogram tillhandahålls på arbetsplatser, som måste svara på den kvinnliga arbetskraftens särskilda behov. - G. Driva kampanjer inom förbundet mot könsdiskriminering och skadlig praxis som kan uppstå av det. - H. Driva lobbyverksamheter gentemot nationella, regionala och lokala regeringar för att de antar internationella lagar och konventioner som ILO:s konvetion 183 om en revision av konventionen om moderskapsskydd och mödravård och främja kvinnors hälsa.
6 - I. Arbeta med lobbyverksamheter gentemot nationella, regionala och lokala regeringar och få dem att ta itu med och arbeta för att ändra både mäns och kvinnors sociala och kulturella attityder och utrota vanlig praxis baserat på idén att något av könen är överlägset/underlägset det andra eller stereotypa könsroller. - J. Driva krav i kollektivförhandlingar om en hälsoklausul som ett viktigt instrument för att utrota våld på arbetsplatsen. - K. Förebyggande åtgärder måste omfatta att eliminera eller reducera specifika risker i relation till arbetets natur, arbetsorganisation, kollektivt eller individuellt skydd, eller att tillhandahålla utbildning och information till arbetstagarna. - L. Tillsätta könsblandade arbetsmiljökommittéer bestående av både kvinnor och män, fack och arbetsgivare för att regelbundet övervaka arbetsförhållanden, arbetsorganisation och arbetsmetoder och arbetstagarnas hälsa. - M. Ta upp problem med pressande arbetsstituationer som kan leda till sämre mental hälsa och granska sätt att främja bra mental hälsa och välmående i arbetet. - N. Utbilda och uppmuntra kvinnor att ta tid och föra en hälsosam livsstil och snabbt ta itu med hälsoproblem.
Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.
1 Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. När man stärker kvinnor och flickors rättigheter förbättras
Läs merGEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för
Läs merför att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka
för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport flicka Tillsammans gör vi skillnad! F lickors drömmar och möjligheter hotas varje dag. I många
Läs merUttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen P R E S S
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2011 17567/11 PRESSE 451 Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen 1. I dag, på världsaidsdagen 2011, förenar sig Europeiska unionen och
Läs mer2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare.
Våld mot kvinnor Bakgrund 1. Våld mot kvinnor är ett fortsatt och världsomfattande problem som förekommer i alla åldrar och sociala grupper. Våldshandlingar mot kvinnor sker i olika miljöer, inklusive
Läs merlättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning
lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra
Läs merStrategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015
Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011
Läs merSwisha valfritt belopp till och ange FLICKA
Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala
Läs merFrågor & Svar. Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning.
Frågor & Svar Svar på frågor som kan tänkas dyka upp under din visning. INNEHÅLL Varför sprider Plan en film om flickors rätt till utbildning? Är det Plan som står bakom Girl Rising? Hur jobbar Plan med
Läs merHälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merFNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga
FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga Carolyn Hannan Docent, Lunds Universitet Folkhälsodagen Blekinge Ronneby Brunn, 20 oktober 2017 AGENDA 2030 FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
Läs merSkolmaterial FN-DAGEN 2017
Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen
Läs merfattigdom en rättighetsfråga
fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder
Läs merOm livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil.
Om livmoderhalscancer, cellförändringar, kondylom och Gardasil. Den kvinnliga anatomin Äggledare Äggstock Livmoder Livmoderhals Livmodertapp Slida 1. Livmodertappen är känslig Området kring livmoderhalsen
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merÅsiktskort. Åsiktskort. Åsiktskort
Att sprida gratis kondomer är det samma som att uppmuntra till sex utanför äktenskap. Kondom förstör ju hela grejen med sex! Visst borde man kunna avskeda någon som visar sig ha aids! Hiv är ett biologiskt
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling
Läs merFLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER
Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING
Läs mer2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet
Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers
Läs merSexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) The vision by WHO Europe "Europa är en region där alla
Läs merRemissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU
Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora
Läs mermödradödlighet en människorättsskandal
mödradödlighet en människorättsskandal amnesty.se/nuvetdu 95 procent Av alla kvinnor som dör i mödradödlighet, bor i fattiga länder. Mödradödlighet en rättighetsfråga 3 Varje år dör över en halv miljon
Läs merAtt arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
Läs merPolicy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling
1 av 8 Uppdaterat 2011-10-03 Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Dokumenttyp Policy samt handlingsplan Dokumentägare Personalfunktionen Dokumentinformation Dokumentnamn
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merBARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING
BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande
Läs merMed kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Läs merSexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-20 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet
Läs merPolicy Kränkande särbehandling och. diskriminering
Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Policy 2016-04-11, 58 Kommunfullmäktige
Läs mer5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen
5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt
Läs merRutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet
Rutin avseende kränkande i arbetslivet Kränkande är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Österåkers kommun tar avstånd från alla former av kränkande och accepterar inte att det förekommer i våra verksamheter.
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merInternationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan
1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1
Läs merVI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER
VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN
Läs merFlicka. Foto: UN Photo/Martine Perret
Bild 1 Flicka Foto: UN Photo/Martine Perret FN-förbundets projekt Flicka stöttar FN:s befolkningsfond UNFPA:s arbete i Etiopien. Kvinnor och barn är i många länder en särskilt utsatt grupp. Flickor blir
Läs merPOLICY MOT SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR PÅ GRUND AV KÖN SAMT ANMÄLNINGSRUTIN
POLICY MOT SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR PÅ GRUND AV KÖN SAMT ANMÄLNINGSRUTIN Denna policy har tagits fram i enlighet med Svedala kommuns jämställdhetsplan. Antagen av kommunfullmäktige: 2005-10-12
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.
Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.
Läs merIMFs modell för internationellt ramavtal
IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella
Läs merHandlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier
1 (7) Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Kommunfullmäktige Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2019-05-22
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete
Läs merRutin för arbete mot kränkande särbehandling i arbetslivet (inklusive diskriminering och trakasserier)
Rutin för arbete mot kränkande särbehandling i arbetslivet (inklusive diskriminering och trakasserier) Kränkande särbehandling är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Österåkers kommun tar avstånd från alla
Läs merKönsstympning av flickor
Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier
Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Denna policy och handlingsplan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett av flera
Läs mer9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 6 juni 2005 (10.6) (OR. en) 9803/05 SAN 99 INFORMERANDE NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 9181/05 SAN 67 Ärende: Utkast till rådets
Läs merVåld i nära relationer - att våga se och agera!
Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation
Läs merför psykisk hälsa och
Europeiskt fördrag för psykisk hälsa och välbefinnande Europeiska unionens högnivåkonferens «tillsammans för psykisk hälsa och välbefinnande Bryssel, 12-13 juni 2008 Slovensko predsedstvo EU 2008 Slovenian
Läs merKRÄNKANDE SÄRBEHANDLING
KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING MOBBNING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER på arbetsplatsen Policy och vägledning Kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och mobbning Kränkande särbehandling förekommer överallt.
Läs merINNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..
INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET.. 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.....5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion genomförd av FN-elevföreningar
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:2 2014-05-15 UF2014/32091/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för socialt hållbar
Läs merLandsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merPolicy för. Arbetsmarknad
Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig
Läs merMÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande
Läs merVET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN
VET MAN INTE MYCKET OM HIV, DÅ DÖMER MAN Kalle Norwald Kurator och utbildningsledare, Enheten för sexuell hälsa Sösam, Södersjukhuset Auktoriserad sexologisk rådgivare (NACS) Masteruppsats i sexologi Fått
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den
Läs merSexuella trakasserier Handlingsplan 2006
Sexuella trakasserier Handlingsplan 2006 Borlänge Kommun Godkänd av Personalutskottet 2006-03-21 Att bli utsatt för sexuella trakasserier... 1 - Trakasserier grundade på kön... 1 - Trakasserier av sexuell
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merför jämställdhet elevmaterial
för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 2003/2146(INI) 4 november 2003 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet
Läs merSexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)
Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-04 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet
Läs merAtt prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
Att prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Maria Stefansson, hälsoutvecklare Helena Gard, hälsoutvecklare 1 Vad är SRHR? Sexuell hälsa Fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande
Läs merStöd forskning om global hälsa med fokus på kvinnor, barn och unga
Stöd forskning om global hälsa med fokus på kvinnor, barn och unga Foto: GETTY IMAGES 2 STÖD forskning om global hälsa STÖD forskning om global hälsa 3 ObergPhotoGraphics.biz 2014 Varje minut dör en kvinna
Läs merPolicy för likabehandling
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs mer# $ % & % ' ( ' ) ' * +
!" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag
Läs merALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:
ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla
Läs mer1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier
Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi
Läs merKris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare
Kris och krishantering Regionhälsan 2018-10-26 Ebba Nordrup, beteendevetare AFS 1999:7 Vad är en kris? Definition: En händelse där ens tidigare erfarenheter, kunskaper och reaktionssätt inte räcker till
Läs merBarn och aids. Farmor Esnaro Kunika tar hand om tio av sina barnbarn efter att de förlorat sina föräldrar på grund av aids. Giacomo Pirozzi/UNICEF
Barn och aids Varje år smittas hundratusentals barn av hiv och ännu fler förlorar sina föräldrar i aids På många håll i världen ses inte hiv och aids enbart som en hälsofråga, utan som ett hot mot hela
Läs merTillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling och samarbete
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utveckling och samarbete 8 maj 2003 PE 310.512/1 29 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 29 Förslag till betänkande (PE 310.512) John Bowis Hälsa och fattigdomsbekämpning i utvecklingsländerna
Läs merRamavtal om arbetsrelaterad stress
2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs merHUNGERPROJEKTET NäRiNG OcH Hälsa RaPPORT 2014
HUNGERPROJEKTET Näring och Hälsa RAPPORT 2014 Inledning Näring och hälsa är ett av de områden som prioriteras högt på den kommande universella hållbarhetsagendan. Tillgång till rent vatten, sanitet och
Läs merPolicy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier
DIARIENUMMER: KS 30/2018 901 FASTSTÄLLD: 2018-03-13 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: - GILTIG TILL: 2022-12-31 DOKUMENTANSVAR: Pch Policy mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier
Läs merHANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.
Läs merPolicy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling
Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren
Läs merJämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet
Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merRutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling
Sida 1 av 5 2017-05-29 KOMMUNSTYRELSEN Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Mål Att arbeta i Munkedals kommun ska upplevas som positivt, utvecklande och trivsamt och det
Läs merav Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA
MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA 1 MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA Vid mitten av 1700-talet när folkbokföringen infördes
Läs merEUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET
EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan
Läs merFRCK Diskrimineringspolicy
FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Min första kärlek DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Min första kärlek handlar om förälskelse, flirt och de första trevande stegen i ett förhållande. Berättelsen som utspelar sig i Bagdad visar också vilka olika utgångslägen
Läs merRFSU:s internationella arbete vision, strategi och program
RFSU:s internationella arbete vision, strategi och program Detta dokument innehåller tre komponenter: Visionen beskriver det framtida tillstånd vårt arbete syftar till. Åtagande och strategi beskriver
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merIntervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?
Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merNoll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa
Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla
Läs merUtkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2009 16891/09 (Presse 358) Utkast Uttalande från EU på Världsaidsdagen 2009 (Stockholm och Bryssel den 1 december 2009) Idag, på Världsaidsdagen 2009, erinrar
Läs merANTAGNA TEXTER. Paraguay: de rättsliga aspekterna av barngraviditeter
Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER P8_TA(2015)0230 Paraguay: de rättsliga aspekterna av barngraviditeter Europaparlamentets resolution av den 11 juni 2015 om Paraguay: de rättsliga aspekterna av
Läs merPolicy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön
1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merRiktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling
RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana
Läs mer