mödradödlighet en människorättsskandal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mödradödlighet en människorättsskandal"

Transkript

1 mödradödlighet en människorättsskandal amnesty.se/nuvetdu

2 95 procent Av alla kvinnor som dör i mödradödlighet, bor i fattiga länder.

3 Mödradödlighet en rättighetsfråga 3 Varje år dör över en halv miljon kvinnor på grund av komplikationer i samband med graviditet och förlossning. En i minuten. Visste du det? De flesta dödsfall skulle kunna förhindras om kvinnorna bara fick rätt vård i tid. Risken för mödradödlighet ökar också när unga flickor tvingats in i tidiga äktenskap, när kvinnor utsätts för könsbaserat våld, när preventivmedel och information saknas och när komplikationer uppstår efter osäkra aborter. Många kvinnor dör i svåra smärtor i sina hem, till fots på väg till sjukhuset, i bilar eller på motorcyklar. Vissa har inte råd med transporten till förlossningskliniken. Andra dör i sin sjukhussäng för att de kommit fram alldeles för sent, för att de inte har råd med de mediciner eller det blod de behöver eller för att vårdens kvalitet är dålig. Alla dessa kvinnor nekas rätten till liv och rätten till hälsa. De allra flesta över 95 procent bor i utvecklingsländerna. Nu vet du.

4 4 amnesty.se/nuvetdu Hälsa är en mänsklig rättighet Att vara gravid och föda barn är ingen sjukdom ändå dör en kvinna varje minut till följd av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning. Trots att nästan all mödradödlighet går att förhindra. Det som krävs är att kvinnor får tillgång till mödra- och förlossningsvård av god kvalitet. Och att kvinnors liv anses vara värda att rädda. Mödradödlighet är kanske den tydligaste måttstocken på gapet mellan fattiga och rika länder vad gäller hälsa. Det finns länder i Afrika, söder om Sahara där 1 av 8 kvinnor riskerar att dö i mödradödlighet under sin livstid. Motsvarande antal i Sverige är 1 av I Asien är risken 1 på 120. I Sydasien, den fattigaste delen, är risken dubbelt så hög. Skillnaderna kan också vara stora inom ett och samma land. Fattigdom i kombination med diskriminering på grund av ras, etnicitet, ålder och så vidare, ökar risken för att dö i samband med graviditet och förlossning. Det gäller även i rikare länder där kvinnor som tillhör olika minoriteter inte har samma tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård som andra i samhället. I USA dör till exempel fyra gånger fler afroamerikanska kvinnor än vita i mödradödlighet. människorättskränkningar förvärrar fattigdomen Det här är inte bara en global hälsokatastrof det är en människorättsskandal. Dessa kvinnor dör inte på grund av en svårlöst medicinsk gåta. Mödradödligheten går att förhindra! De flesta kvinnor och flickor skulle kunna räddas om de bara fick tillgång till mödra- och förlossningsvård. Men det handlar också om att bryta mönster och förändra diskriminerande attityder, avkriminalisera abort och se till att kvinnor aktivt kan delta i beslut som påverkar deras liv och hälsa. Regeringars likgiltighet och diskriminering kränker kvinnors rätt till liv och hälsa. Kränkningar av kvinnors rättigheter inklusive våld och diskriminering bidrar till mödradödlighet. Dessutom nekas många kvinnor rätten att själva bestämma när, hur ofta och hur många barn de vill ha och de saknar information, tillgång till preventivmedel och säkra aborter. Dessa onödiga dödsfall speglar en ond cirkel av människorättskränkningar som förvärrar situationen och låser fast människor i fattigdom. Fattiga människor saknar inte bara resurser; de är berövade sina rättigheter, de exkluderas och tvingas leva i otrygghet och har svårt att göra sin röst hörd. Men det går att bryta den onda cirkeln! Kvinnor dör inte på grund av sjukdomar som vi inte kan behandla. De dör för att samhället ännu inte bestämt att deras liv är värda att räddas. Mahmoud Fathalla, tidigare ordförande för the International Federation of Gynaecology and Obstetrics (FIGO), 1997

5 Mödradödlighet en rättighetsfråga 5 amnesty case: familjen En liten flicka som förlorat sin mamma vid födseln tas om hand av sin mormor. När en kvinna dör drabbas hela familjen I många fall är det kvinnornas obetalda (och sällan erkända) arbete som håller hushållet flytande. I de flesta samhällen är det främst kvinnornas uppgift att ta hand om barnen och en kvinnas död påverkar ofta barnens omvårdnad och utbildning mycket negativt. I vissa delar av Afrika och Asien är det kvinnorna som utför större delen av jordbruksarbetet som är nödvändigt för att deras familjer och samhällen ska överleva. FN-undersökningar visar att kvinnor i allmänhet producerar procent av maten i utvecklingsländerna. I städerna arbetar kvinnor ofta i den informella sektorn och deras inkomster är mycket viktiga för familjen. Mödradödlighet orsakas inte bara av fattigdom utan leder också till att fattigdom fördjupas. Kvinnorna som dör lämnar ofta kvar en hel familj som kämpar för sin över levnad över en miljon barn om året förlorar på detta sätt sin mamma. Fattig domen går i arv till barnen och flickor tvingas ofta avbryta sin skolgång för att ersätta modern i hushållsarbetet och för att ta hand om de yngre syskonen. De riskerar också att giftas bort tidigt.

6 6 amnesty.se/nuvetdu Alla vet vad som krävs för att stoppa dödsfallen I över 60 år har världen vetat vad som krävs för att rädda kvinnors liv i samband med graviditet och förlossning. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att cirka 73 procent av mödradödligheten huvudsakligen beror på sex saker: infektion, allvarliga blödningar, havandeskapsförgiftning, kramper och blodtryck som stiger okontrollerat, förlossningshinder samt komplikationer efter osäkra aborter. Omkring 15 procent av alla gravida kvinnor i världen drabbas av livshotande komplikationer i samband med graviditet. Bortsett från följderna av osäkra aborter är det oftast omöjligt att förutse vilken kvinna som kommer att drabbas av komplikationer. Därför går det sällan att förebygga att komplikationer uppstår. De kan däremot behandlas och såväl mödradödlighet som allvarliga skador i många fall undvikas. Kunnig förlossningshjälp och akut mödravård minskar mödradödligheten drastiskt. Men ofta är vården av mycket dålig kvalitet om den alls är tillgänglig. Särskilt fattiga, marginaliserade kvinnor eller kvinnor som bor i avlägsna områden långt från vårdinrättningar har svårt att få tillgång till den vård de behöver. statistiken oförändrad trots fn:s mål Bland FN:s millenniemål, världens gemensamma plan för att minska fattigdomen, finns bland annat målet att minska mödradödligheten med 75 procent från 1990 års nivåer fram till Ändå ser statistiken nästan likadan ut år efter år och mödradödligheten har knappast minskat under de senaste två decennierna. Av alla millenniemål är det detta som hittills gått sämst. FN uppskattar att det skulle kosta cirka 6 miljarder dollar om året att uppnå målet en väldigt liten summa i sammanhanget jämfört med kostnaderna till följd av skador och dödsfall som enkelt kan förhindras. För att inte tala om det mänskliga lidandet. Enligt SIPRI* uppgick världens militära utgifter till miljarder dollar under *Stockholm International Peace Research Institute 6 orsaker bakom dödsfallen 73 procent av all mödradödlighet beror på sex saker: infektion blödningar havandeskapsförgiftning kramper och blodtryck som stiger okontrollerat förlossningshinder komplikationer efter osäkra aborter Källa: WHO

7 Mödradödlighet en rättighetsfråga 7 alla kvinnor måste ha tillgång till vård som kan rädda liv. Regeringar är skyldiga att rädda liv Kvinnor har rätt till vård som kan rädda deras liv eller förhindra svåra skador. Regeringar har en skyldighet att erbjuda denna service och måste ställas till svars när de inte gör det som krävs. Dödsfallen och orättvisorna beror inte bara på bristen på resurser inom landet; ofta handlar det om hur regeringar väljer att fördela sina ekonomiska resurser. Det gäller inte minst anslagen till (och fördelningen av) hälsokliniker och andra vårdinrättningar. Bristande resurser är onekligen ett stort problem för många regeringar, och fattiga länder står inför stora utmaningar när det gäller att bygga upp en hälsovård som även erbjuder förlossningsvård av hög kvalitet till alla kvinnor och flickor. Sådana länder måste hantera en lång rad svåra hälsoproblem som ställer krav på deras begränsade resurser, och internationell hjälp kanske inte räcker till för att tillgodose behoven. Men det är inte omöjligt och det rättfärdigar inte att regeringar inte agerar för att förhindra att kvinnor dör helt i onödan. Det handlar framför allt om att ta kvinnors och flickors rättigheter på allvar. Förändring är möjlig Länder som Honduras och Bangladesh har till exempel visat att mödradödligheten kan minskas om man gör det politiska valet att förhindra dessa dödsfall, ibland med hjälp från länder som ger bistånd. I Peru och Sri Lanka har vissa grupper i samhället tagit tag i frågan, ofta med kvinnorna själva i spetsen, och därmed lyckats möjliggöra att alla kvinnor i området kan nå fram i tid till den vård de behöver. Stater måste använda de tillgängliga resurserna fullt ut även de resurser som erbjuds genom internationellt samarbete och bistånd för att gradvis uppfylla rätten till hälsa. Alla regeringar måste göra allt de kan för att se till att ingen kvinna dör för att hon saknar pengar till vård. Nationella handlingsplaner och konkreta åtgärdsprogram för att minska mödradödligheten måste utgå från det faktum att alla kvinnor kan drabbas av akuta komplikationer i samband med graviditet och förlossning och att alla kvinnor därför måste ha tillgång till vård som kan rädda liv. Människorättskränkningar ökar riskerna Det är sällan möjligt att förutse vilka kvinnor som kommer att drabbas av komplikationer. Däremot vet man att kvinnor som könsstympats ofta fått ärrbildningar vilket kan försvåra förlossningsarbetet. Tidiga giftermål, tvångsäktenskap och sexuellt våld resulterar i att mycket unga flickor blir gravida. Faktum är att mödradödlighet är den vanligaste dödsorsaken bland flickor och kvinnor mellan år i utvecklingsländerna. Även andra former av könsbaserat våld kan öka risken för komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Kvinnor med hiv är också i farozonen, bland annat på grund av en ökad infektionskänslighet.

8 8 amnesty.se/nuvetdu regeringarnas ansvar Alla länder är skyldiga att ta konkreta steg för att gradvis uppfylla rätten till bästa möjliga uppnåeliga hälsa. Det kräver att stater utnyttjar tillgängliga resurser fullt ut, både landets egna och sådana som erbjuds genom internationellt samarbete och bistånd. hinder som leder till dödsfall Kvinnor och flickor utsätts för diskriminering och människorättskränkningar på livets alla områden vilket bidrar till mödradödlighet och skador i samband med graviditet. Kvinnor har rätt till liv, men många dör ändå på grund av fattigdom, orättvisor och könsdiskriminering. Kvinnor har rätt till bästa möjliga uppnåeliga hälsa, men ekonomiska, sociala och kulturella hinder står i vägen för att de ska kunna få tillgång till hälso- och sjukvård. vårdkostnader Avgifter och vårdkostnader är ett enormt hinder för kvinnor som lever i fattigdom och orsakar tusen och åter tusen dödsfall varje år. Om patienterna själva tvingas betala förhindrar det fattiga människors möjlighet att få nödvändig vård. Det gäller inte minst kvinnors tillgång till reproduktiv hälsovård, inklusive akut mödraoch förlossningsvård. Avgifter och kostnader för vård, mediciner, blodtransfusioner, akuta kejsarsnitt och andra operationer är oftast omöjliga att betala för de kvinnor och familjer som lever i fattigdom. Långt till vården Kvinnor som lever i fattigdom, på landsbygden och i avlägsna områden får ofta kämpa för att ens nå fram till de hälsokliniker som erbjuder akut vård. Bara transportkostnaderna kan vara ett hinder, om det alls går att ta sig fram på vägarna. Många kvinnor saknar även tillgång till information om risker för komplikationer, särskilt om de inte gått i skolan eller saknar makt inom familjen att kräva att deras behov tas på allvar. Nationella planer mot mödradödlighet måste innehålla ett system för att kvinnor remitteras inom vården. Problem som har med transporter att göra måste också hanteras så att kvinnor på landsbygden får tillgång till vård. Kvinnors delaktighet A och O Kvinnor har rätt att vara delaktiga i utformningen av praxis och program som påverkar deras liv. De har också rätt att få all information som krävs för att de ska kunna delta på ett meningsfullt sätt. Deras delaktighet är central för att kunna minska mödradödligheten. Det civila samhället har en viktig roll att spela, inte bara när det gäller att granska vad regeringarna gör - eller låter bli att göra, utan också för att se till att kvinnor kan delta på alla nivåer i beslutsfattandet.

9 Mödradödlighet en rättighetsfråga 9 amnesty case: sierra leone EN ung gravid kvinna i Moa Wharf, Sierra Leone. höga kostnader förvärrar situationen I Sierra Leone är risken att dö i samband med graviditet och förlossning större än i nästan alla andra länder i världen. En av de största anledningarna är kostnaderna för hälsovården patienterna tvingas betala ca 70 procent av kostnaderna själva, mer än de flesta andra länder i Afrika enligt UNICEF. Många kvinnor tar inte hjälp av sjukvården under graviditet och förlossning eftersom deras familjer helt enkelt inte har råd att betala för den. Kostnaderna varierar också kraftigt. En stor andel av vårdpersonalen får liten eller ingen lön av staten, vilket leder till att patienterna får betala för deras tjänster. Dessutom saknas ofta nödvändiga mediciner och utrustning och familjerna måste själva skaffa det som behövs.

10 10 amnesty.se/nuvetdu amnesty case: nicaragua Medicinsk utrustning vid en förlossningsklinik. människorättsförsvarare ställs inför rätta I Nicaragua är det olagligt att göra abort, även i samband med våldtäkt, incest eller livshotande graviditeter. Varje år får cirka 400 kvinnor utomkvedshavandeskap och på grund av abortlagen sätts deras liv på spel. Amnesty intervjuade en läkare som menade att medicinska expertutlåtanden är värdelösa på grund av de nya lagarna. En annan läkare sade: Jag känner enorm frustration Jag förstår bara inte varför [politiker] anser det nödvändigt att tvinga på oss sina åsikter och sätta sig över det som jag, som yrkeskunnig, erfaren läkare anser vara den bästa behandlingen i akuta fall. En kvinnlig läkare sade: Jag oroar mig för vad den här lagen kommer att innebära för mig, för mina döttrar och mina barns döttrar. Amnesty International har bland annat uppmärksammat hur kvinnliga människo rätts försvarare riskerar att ställas inför rätta på grund av att de försvarat flickors och kvinnors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rätten till abort i de fall där graviditeten är ett resultat av våldtäkt eller då den medför en fara för kvinnans liv eller fysiska eller mentala hälsa.

11 Mödradödlighet en rättighetsfråga 11 DIskriminering osynliggör De som är i störst behov av vård är ofta osynliga. De uppgifter som samlas in visar inte hur vanligt mödradödlighet är bland de fattigaste och mest marginaliserade. Det globala fokuset på att förbättra mödrahälsan och vården för kvinnor i fattiga länder tar till exempel sällan hänsyn till diskriminering och ojämlikhet inom länderna och mellan olika grupper av gravida kvinnor. Ingen möjlighet att säga nej till sex Könsdiskriminering inom familjen och i samhället speglas i människorättskränkningar som ökar risken för mödradödlighet, inklusive våld mot kvinnor, påtvingade tidiga äktenskap och kvinnlig könsstympning. Ett stort antal kvinnor har ingen möjlighet att säga nej till sex och utsätts för sexuellt våld och tvång. Många utsätts också för våld om de ber sin partner använda kondom. Värst drabbas i regel unga kvinnor och flickor som har sämst möjligheter att försvara sitt sexuella självbestämmande. Otaliga flickor tvingas gifta sig unga, ofta med en betydligt äldre man, och deras rätt att själva styra över sin sexualitet och reproduktivitet respekteras inte. Tidiga giftermål resulterar dessutom nästan alltid i ett ekonomiskt beroende. Ekonomiskt beroende medför också att kvinnor som misshandlas av sin partner inte har någon utväg ur relationen. På grund av könsdiskriminering när det gäller utbildning och arbete har de helt enkelt inte möjlighet att försörja sig själva och barnen. I många länder är det svårt eller omöjligt för kvinnor att skilja sig; ett 50-tal länder begränsar kvinnors möjligheter att begära skilsmässa. Ingen tillgång till preventivmedel Olika FN-organ har uppskattat att vart tredje fall av mödradödlighet skulle kunna förhindras om kvinnorna själva fick välja om och när de vill ha barn. Många blir gravida för att de saknar tillgång till preventivmedel eller för att de inte själva får bestämma över sin kropp och sin sexualitet. Att inte ha tillgång till vare sig information eller preventivmedel utsätter också miljontals kvinnor för onödiga risker att dö eller skadas i samband med graviditet. Omkring 200 miljoner kvinnor saknar tillgång till preventivmedel liksom till säker, effektiv och frivillig familjeplanering. I många fall är det i princip omöjligt för kvinnor att hävda sin rätt, både inom familjen och i vården. Vårdgivare, som präglas av attityder i samhället, kräver ibland mannens tillåtelse innan de delar ut preventivmedel och unga kvinnor kan behöva en vuxens medgivande. Osäkra aborter Tidiga äktenskap, avsaknaden av preventivmedel och ett förbud mot aborter leder till ett stort antal oönskade graviditeter. Det resulterar bland annat i upp till 19 miljoner osäkra aborter varje år och cirka dödsfall. Amnesty anser att abort ska avkriminaliseras. Ingen kvinna ska straffas för att hon efterfrågar eller genomför en abort. Alla stater bör garantera tillgång till säkra aborter som görs i tid och till en rimlig kostnad i samband med våldtäkt, incest eller om en graviditet hotar kvinnans liv eller allvarligt hotar hennes hälsa. Alla kvinnor måste få tillgång till vård efter en abort. I de fall där aborter är lagliga borde de också vara säkra, tillgängliga samt utföras i tid och till en rimlig kostnad.

12 12 amnesty.se/nuvetdu princess christian maternity hospital i freetown, sierra leone.

13 Mödradödlighet en rättighetsfråga 13 Dålig kvalitet på vården Vårdens kvalitet är en viktig pusselbit för att minska mödradödligheten och skadorna i samband med graviditet. Om hälsovården är av dålig kvalitet eller om personalen inte behandlar patienterna med respekt kommer kvinnorna ändå att avstå från att söka vård. Kvinnor som ska föda och kvinnor vars liv står på spel till följd av osäkra aborter behöver få vård av kompetent och ickedömande sjukvårdspersonal. Dessvärre behandlas kvinnor ofta respektlöst och avfärdande på mödravårdskliniker, bland annat i Peru enligt Amnesty Internationals rapporter. Okänslig vårdpersonal utgår ofta från att kvinnor är okunniga de varken informerar eller rådfrågar kvinnorna om den vård de behöver. Andra vill inte behandlas av manliga läkare eller sköterskor, men har sällan möjligheten att välja. Vårdpersonal som erbjuder högkvalitativ mödravård arbetar ofta under mycket svåra förhållanden. Regeringar måste se till att vårdpersonalen får en rimlig lön och att deras arbetsförhållanden är säkra och humana. Utbildad medicinsk personal som placeras i otillgängliga och avlägsna områden måste också få stöd och kompensation personalen har naturligtvis också rättigheter som måste respekteras för att kunna upprätthålla en fungerande hälsovård. Mödradödlighet och sjukdom och skada som går att förhindra kränker kvinnors rätt till liv, hälsa, jämlikhet och rätten att inte diskrimineras. Det är dags att behandla den här frågan som en människorättskränkning, på samma sätt som tortyr, påtvingade försvinnanden, godtyckliga frihetsberövanden och samvetsfångar. Mary Robinson, f d FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Women Deliver Conference, 2007

14 14 amnesty.se/nuvetdu Nu vet du Regeringar måste mobilisera tillräckligt med resurser och göra vad som krävs för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina rättigheter; rätten till liv, rätten att själva bestämma om, när och hur ofta de vill ha barn, rätten till högsta möjliga uppnåeliga hälsa samt rätten att inte diskrimineras. Kvinnor måste vara delaktiga i utformningen och genomförandet av nationella och regionala planer för hälsovård. Sådana program måste hantera och överbrygga hinder som fattigdom, geografisk marginalisering, dålig vårdkvalitet och vårdpersonal som saknar tillräcklig utbildning och resurser. Samhället i stort och medborgarna i varje land kan i högsta grad påverka utvecklingen. Det är inte realistiskt att tro att alla orättvisor som ligger bakom mödradödlighet ska lösas över en natt. Men det är oacceptabelt att framstegen när det gäller att minska och förhindra mödradödlighet går så skandalöst långsamt! Det är dags att behandla den här människorättskrisen som det akuta problem det är. Dessa tragiska dödsfall som är så vanliga bland kvinnor som lever i fattigdom får helt enkelt inte fortsätta. De är onödiga, oacceptabla och måste stoppas. Nu när du vet hjälp oss att förändra världen Amnesty arbetar nu systematiskt för att stoppa människorättskränkningar som leder till och håller kvar människor i fattigdom. Att minska mödradödligheten är första steget. Vi anser att rätten till hälsa, sjukvård, delaktighet och så vidare ska vara utkrävbart i lag, precis som rösträtt och rätten till en rättvis rättegång. Det handlar om att genom information och påtryckningar få till stånd lagändringar på lokal, nationell och internationell nivå samt kräva att regeringar, företag och individer tar sitt ansvar för att begränsa och minska mödradödligheten världen över. Vill du hjälpa oss och på så sätt skynda på utvecklingen? Använd kontaktkortet tillsammans kan vi förändra världen! hjälp oss förändra världen. Amnesty ställer följande krav på stater och regeringar: stoppa dödsfall som kan undvikas genom tillgång till akut mödra- och förlossningsvård för alla. ta bort de hinder som exkluderar fattiga kvinnor från att få tillgång till vård som räddar liv. respektera och skydda kvinnors rätt att besluta när, hur ofta och hur många barn de vill ha, samt information och tillgång till preventivmedel. följ upp FN:s millenniemål om mödradödlighet och se till att inkludera de som marginaliserats genom geografi, ras, etniskt ursprung, ålder, kast och så vidare. stärk kvinnors rätt att aktivt delta i beslut och planering så att hälso- och sjukvården motsvarar deras behov.

15 Mödradödlighet en rättighetsfråga 15 Fattigdom är inte oundvikligt utan beror till största delen på ekonomiska och politiska beslut. Tillsammans kan vi påverka och förändra dessa beslut genom att tvinga fram ökad respekt för mänskliga rättigheter.

16 kontaktkort riv av, fyll i, tejpa ihop och posta. amnesty står för portot. namn: Ja, jag vill stå upp för mänskliga rättigheter. mina kontaktuppgifter: adress: postnummer och ort: telefon dagtid/kvällstid: e-postadress: skicka gärna information om amnesty till min vän: min väns kontaktuppgifter: namn: adress: postnummer och ort: telefon dagtid/kvällstid: Du kan även sms:a AMNESTY till så bidrar du med 50 kronor* till vårt arbete för mänskliga rättigheter. Tack! *Operatörsavgiften är inräknad. Av 50 kronor går cirka 43 till Amnesty. ditt stöd kan ge någon livet tillbaka. fyll i och posta redan idag. tack.

17 tejpa här vik här frankeras ej. amnesty betalar portot. svarspost kundnummer stockholm tejpa här

18 ikstockholm.com 2009 Människorättskränkningar orsakar mödradödlighet som tar en gravid kvinnas liv varje minut. Nu vet du. Var med och kämpa för mänskliga rättigheter stöd Amnesty International Du som väljer att stödja Amnesty hjälper till att skapa opinion och utöva påtryckningar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla alltid. Det kommer att ge resultat, det vet vi av erfarenhet. Gå in på amnesty.se/nuvetdu så får du veta mer om hur du kan vara med och stoppa kränkningar som leder till och fördjupar fattigdom. På amnesty.se kan du läsa mer om vårt övriga arbete för mänskliga rättigheter och gärna bli medlem förstås. Du kan även använda kontaktkortet på nästa sida. Amnesty arbetar för alla mänskliga rättigheter, bland annat rätten till hälsa Amnesty står fri från alla regeringar, politiska ideologier, ekonomiska intressen och religioner Amnesty tar inte emot statligt stöd för sitt utrednings- och kampanjarbete Amnesty är helt beroende av bidrag från medlemmar och givare Ett medlemskap kostar 20 kronor i månaden detta är en del av amnesty internationals globala (((demand dignity)))-kampanj Bilder: Framsida: Amnesty International. Sidan 2: Kevin Hill. Sidan 5: Amnesty International. Sidan 9: Kevin Hill. Sidan 10: Kevin Hill. Sidan 12: Amnesty International. Sidan 15: David Sacks. AMNESTY INTERNATIONAL SVENSKA SEKTIONEN Box Stockholm Alsnögatan 11 T: F: E: info@amnesty.se W:

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. 1 Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. När man stärker kvinnor och flickors rättigheter förbättras

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Fattigdom en rättighetsfråga 3 fattiga människors rättigheter måste respekteras och skyddas. Vet du att minst 963 miljoner människor går och lägger sig hungriga

Läs mer

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING

Läs mer

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport flicka Tillsammans gör vi skillnad! F lickors drömmar och möjligheter hotas varje dag. I många

Läs mer

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen P R E S S

Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen P R E S S EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 1 december 2011 17567/11 PRESSE 451 Uttalande från EU och dess medlemsstater på världsaidsdagen 1. I dag, på världsaidsdagen 2011, förenar sig Europeiska unionen och

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET.. 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.....5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion genomförd av FN-elevföreningar

Läs mer

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA

av Christina Rogala, RFSU MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA 1 MÖDRADÖDLIGHET UR ETT SVENSKT HISTORISKT PERSPEKTIV OCH NUTIDENS GLOBALA Vid mitten av 1700-talet när folkbokföringen infördes

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE

SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF SKRIV IN JORDENS ALLA BARN I DITT TESTAMENTE Bild: UNICEF/Estey LIVET är en GÅVA som du kan ge vidare Vi vet att det går att skapa en bättre värld för alla barn. En värld där alla barn i alla

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

för jämställdhet elevmaterial

för jämställdhet elevmaterial för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...

Läs mer

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport skola

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport skola för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport skola Alla barn har rätt att gå i skolan. Det står inskrivet i barnkonventionen. För många barn

Läs mer

Stöd forskning om global hälsa med fokus på kvinnor, barn och unga

Stöd forskning om global hälsa med fokus på kvinnor, barn och unga Stöd forskning om global hälsa med fokus på kvinnor, barn och unga Foto: GETTY IMAGES 2 STÖD forskning om global hälsa STÖD forskning om global hälsa 3 ObergPhotoGraphics.biz 2014 Varje minut dör en kvinna

Läs mer

Flickor i konflikt En presentation för lärare och elever på FN-skolor av Svenska FN-förbundet

Flickor i konflikt En presentation för lärare och elever på FN-skolor av Svenska FN-förbundet Talmanus och diskussionsfrågor Flickor i konflikt En presentation för lärare och elever på FN-skolor av Svenska FN-förbundet Flickor i Konflikt är en presentation som tagits fram av Svenska FN-förbundets

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

معلومات مهمة لكم كوافدين جدد إلى السويد. Welcome. Soo dhowoow መርሓባ Добро пожаловать! Välkommen

معلومات مهمة لكم كوافدين جدد إلى السويد. Welcome. Soo dhowoow መርሓባ Добро пожаловать! Välkommen مرحب ا معلومات مهمة لكم كوافدين جدد إلى السويد خوش آمديد Welcome مرحب ا Soo dhowoow መርሓባ Добро пожаловать! Välkommen VÄLKOMMEN TILL KARLSTAD! Vi är stolta över mycket i vår stad och i vårt land. Vi vill

Läs mer

Sju miljoner graviditetsrelaterade dödsfall per år: en utmaning för världens gynekologer

Sju miljoner graviditetsrelaterade dödsfall per år: en utmaning för världens gynekologer Sju miljoner graviditetsrelaterade dödsfall per år: en utmaning för världens gynekologer Staffan Bergström Averting Maternal Death & Disability (AMDD) Program, Columbia University, New York, USA & Division

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. 7 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Myndigheter förnekar tvångsvräkningar I Kambodja tvångsvräker myndigheterna fattiga människor i utvecklingens namn. På senare år har antalet markkonflikter,

Läs mer

Att prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Att prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Att prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Maria Stefansson, hälsoutvecklare Helena Gard, hälsoutvecklare 1 Vad är SRHR? Sexuell hälsa Fysiskt, känslomässigt, mentalt och socialt välbefinnande

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Landstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Flicka. Foto: UN Photo/Martine Perret

Flicka. Foto: UN Photo/Martine Perret Bild 1 Flicka Foto: UN Photo/Martine Perret FN-förbundets projekt Flicka stöttar FN:s befolkningsfond UNFPA:s arbete i Etiopien. Kvinnor och barn är i många länder en särskilt utsatt grupp. Flickor blir

Läs mer

Beskrivning: Börjar med två personer, från två olika delar av världen: Moses Akatugba från Nigeria och Teodora del Carmen Vasquez från El Salvador.

Beskrivning: Börjar med två personer, från två olika delar av världen: Moses Akatugba från Nigeria och Teodora del Carmen Vasquez från El Salvador. 1. Presentation/inledning Vem är jag och varför är jag här? För att komma igång och få eleverna att vakna till kan det vara bra att inleda med en Heta stolen övning. Den enkla varianten innebär att informatören

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor. Det Tysta Brottet..

Könsstympning av flickor och kvinnor. Det Tysta Brottet.. Könsstympning av flickor och kvinnor Det Tysta Brottet.. En rättighetsfråga! Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga! Hedersrelaterat våld

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby Kvinnors rättigheter på lättläst svenska Sveriges Kvinnolobby Om FN:s Kvinnokonvention Förenta Nationerna, FN, har bestämt att det ska finnas bestämmelser om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

KVINNOR OCH HÄLSA. I. Inledning

KVINNOR OCH HÄLSA. I. Inledning KVINNOR OCH HÄLSA I. Inledning 1. Även om det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män, skillnader i maktställning, status, normer och roller i samhället är de största hindren för bättre hälsa

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15) Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga 16 29 år (UngKAB15) Sid 2. 2017-09-20 SRHR Hiv/STI Hälsa och sexualitet HBTQ Sid 1. 20170519 Sexualitet

Läs mer

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 7: Kärlek, sex och relationer olika sexualiteter

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 7: Kärlek, sex och relationer olika sexualiteter Värdegrunds-sfi Elevhäfte 7: Kärlek, sex och relationer olika sexualiteter Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet är ett

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik

MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik MÄNNISKOVÄRDET Abort och vår livsbejakande politik ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel. -Ur Hippokrates ed Inledning biologisk mening uppstår mänskligt liv i och med befruktningen.

Läs mer

TEMARAPPORT FLICKAFADDER

TEMARAPPORT FLICKAFADDER TEMARAPPORT FLICKAFADDER Tack för att du är Flickafadder och bidrar till Plan Internationals insatser för flickors rättigheter! Flickor och kvinnor tillhör en av de mest marginaliserade grupperna i världen.

Läs mer

Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum

Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum Mänskliga rättigheter i praktiken hur funkar det? Malin Skreding Hallgren Utvecklingsledare, Qulturum Aktuell fråga SKL överenskommelse med regeringen 2014-2017, 2017-2018 MR-dagarna i Jönköping, november

Läs mer

Barnkonsultationer barns rätt att göra sina röster hörda. 6 juli 2018

Barnkonsultationer barns rätt att göra sina röster hörda. 6 juli 2018 Barnkonsultationer barns rätt att göra sina röster hörda 6 juli 2018 För att ge barn möjlighet att göra sina röster hörda av beslutsfattare, civilsamhällesorganisationer och andra vuxna har Sverige samarbetat

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn

Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka könsstympade barn Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-05-08 Diarienummer 180027 Sida 1 (2) Landstingsstyrelsen Slutredovisning av utredningsuppdrag 18/07 Ta fram en strategi för att inom barnsjukvården upptäcka

Läs mer

B8-0488/2016 } B8-0489/2016 } B8-0490/2016 } B8-0491/2016 } B8-0492/2016 } B8-0493/2016 } RC1/Am. 2

B8-0488/2016 } B8-0489/2016 } B8-0490/2016 } B8-0491/2016 } B8-0492/2016 } B8-0493/2016 } RC1/Am. 2 B8-0493/2016 } RC1/Am. 2 2 Stelios Kouloglou, Lola Sánchez Caldentey, Merja Kyllönen, Xabier Benito Ziluaga, Estefanía Torres Martínez, Miguel Urbán Crespo, Tania González Peñas, Marie- Christine Vergiat,

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 2018 2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar

Läs mer

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!

INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem! LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Svårast är det med dom värdelösa för dig och din elevgrupp. Föreställningen är ca timme lång med ett kort uppföljande

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

En liten guide till kvinnohälsa

En liten guide till kvinnohälsa En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är

Läs mer

ANTAGNA TEXTER. Paraguay: de rättsliga aspekterna av barngraviditeter

ANTAGNA TEXTER. Paraguay: de rättsliga aspekterna av barngraviditeter Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER P8_TA(2015)0230 Paraguay: de rättsliga aspekterna av barngraviditeter Europaparlamentets resolution av den 11 juni 2015 om Paraguay: de rättsliga aspekterna av

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

BB var god dröj? Varje kvinna ska få föda tryggt

BB var god dröj? Varje kvinna ska få föda tryggt BB var god dröj? Varje kvinna ska få föda tryggt Det föds över 110 000 barn i Sverige varje år och svensk mödra- och förlossningsvård är på många sätt helt fantastisk. Svensk förlossningsvård har också

Läs mer

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnkonventionen - med Mattecentrum Uppdrag 3 Introduktion I Mattecentrums sista uppdrag om barnkonventionen får eleverna fördjupa sig i barnkonventionens artikel 6 som handlar om barns rätt till liv,

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

DÄRFÖR FINNS VI DÄRFÖR BEHÖVS DU VÅRT ARBETE GER RESULTAT HIT GÅR DITT BIDRAG VILL DU GÖRA MER? EN ÅTERBLICK ÖVER AMNESTYS ARBETE

DÄRFÖR FINNS VI DÄRFÖR BEHÖVS DU VÅRT ARBETE GER RESULTAT HIT GÅR DITT BIDRAG VILL DU GÖRA MER? EN ÅTERBLICK ÖVER AMNESTYS ARBETE DÄRFÖR FINNS VI DÄRFÖR BEHÖVS DU VÅRT ARBETE GER RESULTAT HIT GÅR DITT BIDRAG VILL DU GÖRA MER? 2015 EN ÅTERBLICK ÖVER AMNESTYS ARBETE 2015 FRAMGÅNGAR MOSES AKATUGBA BENÅDADES Moses från Nigeria erkände

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Rädda liv och skydda rättigheter. ActionAid Sveriges Katastroffond

Rädda liv och skydda rättigheter. ActionAid Sveriges Katastroffond Rädda liv och skydda rättigheter ActionAid Sveriges Katastroffond Nödsituationer och naturkatastrofer kräver humanitära insatser Antalet människor som drabbas av naturkatastrofer och konflikter ökar Politiska

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Mål för förlossningsvården i Sverige

Mål för förlossningsvården i Sverige Tack för inbjudan Mål för förlossningsvården i Sverige En frisk mor och ett friskt barn En positiv upplevelse av förlossningen State of the art 2001 Vårdvalet som blev ett geografiskt val Patientlag (2014:821)

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 Likhet inför lagen Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer