UPPDRAG Sunda Lekplats UPPDRAGSNUMMER 1169031000 UPPRÄTTAD AV Ingrid Franzen GRANSKAD AV Mattias Bäckström DATUM 26 Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål 1. Bakgrund I augusti 2017 påbörjade Mark och exploateringsenheten vid Oxelösunds kommun byggande av en lekplats i Sunda. Marken där lekplatsen skulle anläggas hade genom tidigare undersökningar utförda av Structor bedömts ha höga halter av barium (Structor 2017). En utschaktning av området skedde därför. Schaktmassorna kördes delvis till RGS Nordics anläggning i Norrköping men en större del placerades vid Inskogen i avvaktan på en bedömning om massorna kan återanvändnas som bärlagermassor vid byggnation av en väg. För att utreda denna fråga har Sweco fått i uppdrag att provta massorna vid Inskogen och låta genomföra ett lakförsök. Resultatet av denna provtagning och lakning redovisas i detta tillsammans med Swecos bedömning av lämpligheten att använda massorna för anläggningsändamål. Sweco fick även i uppgift att utföra en schaktbottenkontroll vid lekplatsen i Sunda för att utreda resthalter i jord efter utschaktningen. Resultatet från denna schaktbottenkontroll har redovisats till beställaren och till tillsynsmyndigheten via e-post i ett tidigare skede. Föreliggande redovisar inte denna provtagning och de bedömningar som utförts i detta avseende. En sammanställning av resultatet av schaktbottenkontrollen ligger dock som bilaga 1 till denna skrivelse. 2. Beskrivning av avfallsmassor som ligger vid Inskogen Vid Inskogen ligger nu cirka 1500 ton avfallsmassor. Dessa är till övervägande del i solid form, dvs som stenar och block. Materialet tros vara slagg från antingen järnframställning eller glastillverkning. Avfallsmassorna tyckts bestå av två olika slaggtyper; en sorts slagg som som är brun till färgen och ser ut att vara cementerad sand samt en blåaktig slagg som när det slås sönder luktar svavelväte. En mindre del finmaterial finns också. I figur 1 visas delar av den avfallshög som ligger vid Inskogen. I figur 2 ses en närbild på den bruna och blå slaggen. 1 (6) 14 Sweco Environment AB
Figur 1. Avfallshög från lekplats i Sunda som nu ligger vid Inskogen Figur 2. Blå slagg (vill vänster) och brun slagg (till höger). 3. Genomförd provtagning Vid Inskogen togs prover på tre olika sorters material; ett prov med brun slagg, ett prov med blå slagg samt ett prov med finmaterial. Proverna med slagg bestod vardera av tre bitar slagg från olika ställen i avfallshögen. Även finmaterial från olika delar av avfallshögen provtogs. Dessa tre prover analyserades med avseende på totalhalter av metaller och PAH. Ett lakförsök har utförts på ett samlingsprov från de tre olika materialtyperna. Lakförsök har gjorts i syfte att undersöka i vilken omfattning som föroreningar i det förorenade materialet kan lakas ut till omgivningen. Lakförsöket har utförts som ett en-stegs skaktest L/S10. Detta 2 (6)
beskriver hur mycket föroreningar som kan lakas ut ur avfallet på lång sikt. Den ackumulerade utlakade mängden anges som mg/kg TS (hur många milligram som lakas ut per kilo torrsubstans av avfallet). Av metallerna är det endast barium som har undersökts då det är denna förorening som varit föremål för diskussion. Utförda analyser visar att det endast är barium som som förekommer i höga halter. Då en tydlig doft av svavelväte kunde kännas i den blåa slaggen bedömdes det som befogat att även undersöka halterna av svavel i lakvätskan. Slagg uppstår ofta under reducerande förhållanden och sulfider är därför vanligt förekommande i slagg. Avfall som innehåller sulfider kan ge upphov till ett surt lakvatten vid oxidering av sulfider. För att bedöma om detta kommer att ske eller om avfallet kommer att kunna neutralisera producerad syra har den neutraliserande kapaciteten även analyserats. Den neutraliserande kapaciteten (NP) bör vara minst tre gånger så stor som den syraproducerande kapaciteten (AP) för att avfallet ska förväntas kunna neutralisera producerad syra. 4. Resultat Totalhalter Resultatet av analyser av totalhalter i de tre olika proven från Inskogen redovisas i tabell 1. Som kan ses i tabell 1 överstiger halterna av barium Naturvårdsverkets genereella riktvärden för mindre känslig markanvändning (NV 2009, rev 2016) i samtliga prover. I tabell 1 görs även en jämförelse med Naturvårdsverkets nivåer för mindre än ringa risk (NV 2010). För barium saknas nivåer för mindre än ringa risk men för övriga ämnen kan konstateras att halterna är under denna nivå. Tabell 1. Totalhalter (mg/kg TS) i analyserade prover från Inskogen jämfört med Naturvårdsverkets nivåer för mindre än ringa risk samt generella riktvärden för känslig markanvädning (KM) och mindre känslig markanvädning (MKM). Halter markerade med fet stil överstiger riktvärdet för MKM. Ämne Slagg Brunt Slagg Blått Finmaterial Nivåer för mindre än ringa risk (totalhalt) KM MKM Arsenik 2,5 3,3 2,4 10 10 25 Barium 430 320 580-200 300 Bly < 0,95 < 1,1 13 20 50 400 Kadmium < 0,20 < 0,20 < 0,20 0,2 0,8 12 Kobolt < 0,48 < 0,55 1,1-15 35 Koppar < 0,48 2,6 8,8 40 80 200 Krom 6,6 7,4 10 40 80 150 Kvicksilver < 0,010 < 0,011 0,013 0,1 0,25 2,5 Nickel < 0,48 < 0,55 2,6 35 40 120 Vanadin 17 7,8 31-250 500 Zink 2,4 3,3 67 120 250 500 PAH med låg molekylvikt < 0,045 < 0,045 < 0,045 0,6 3 15 PAH med medelhög molekylvikt < 0,075 0,15 0,091 2 3,5 20 PAH med hög molekylvikt < 0,11 < 0,11 0,13 0,5 1 10 3 (6)
Lakförsök Resultatet av lakförsöket redovisas i tabell 2 nedan. Som kan utläsas ur tabell 2 så är halterna av barium i lakvätskan under laboratoriets detektionsgräns. Halten av sulfat i lakvätskan ligger strax över nivån för mindre än ringa risk. Halten av sulfat i laktvätskan jämförs också med nivå som gäller vid deponitäckning ovan tätskiktet. Nivån bör ses som ett exempel på vad Naturvårdsverket anser är lämpligt för skydd för människors hälsa och miljö vid deponitäckning och är framtagen utifrån hur ett typiskt avslutat deponiområde kan användas. Vid denna jämförelse kan ses att den lakbara halten av sulfat är avsevärt lägre än vad som är lämpligt vid deponitäckning. Tabell 2. Resultat från enstegs skaktest L/S 10 jämfört med Naturvårdsverkets nivå för mindre än ringa risk samt nivå av ämnen vid deponitäckning (NV 2010). 4 (6) Enhet Samlingsprov från Inskogen Mätosäkerhet Nivåer för mindre än ringa risk (utlakning L/S 10) Nivå av ämnen vid deponitäckning (utlakning L/S 10) Ämne Barium mg/kg Ts <2,0 30% - - Svavel mg/kg Ts 200 30% - - Sulfat mg/kg Ts 210 30% 200 8500 Molybden mg/kg Ts < 1,1 20% - - ph 11,1 0,4 - - Konduktivitet ms/m 54 - - - Neutralisations potential 20% - - (NP) som CaCO3 g/kg Ts 410 Torrsubstans % 84,6 5% - - Syraproducerande och neutraliserande kapacitet Då avfallsmassorna initialt bedömdes kunna innehålla sulfid (tydlig lukt av svavelväte kunde kännas) befarades att avfallsmassorna kunde ge upphov till surt lakvatten. För att beräkna den syraproducerande kapaciteten (AP) används exkvation b enligt nedan. Förklaring till ekvationen finns i figur 3. Ekvation b: AP = 31,25 * totalhalt svavel i % AP = 31,25 * 0,2 = 6,25 g CaCo3/kg Analysresultatet visar att neutraliserignspotentialen (NP) i massorna är 410 g/kgts. Den neutraliserande kapaciteten (NP) är således cirka 65 gånger så stor som den syraproducerande kapaciteten (AP) (förhållandet bör vara mer än 3 ggr för att materialet ska anses kunna neutralisera syra). Vidare kan också ses att ph-värdet i lakvätskan är basiskt med ett ph-värde på 11,1. Då slaggen krossas innan lakning har mycket nya ytor blottlagts i materialet. Alkaliska material karbonatiseras i närvaro av atmosfärens koldioxid, vilket antyer att ph i lakvatten från icke krossat material sannolikt kommer att vara betydligt lägre.
Figur 3. Beräkning av syraproducerande kapacitet (skriftlig kontakt med Eurofins). 5. Bedömning av lämpligheten för återvinning av avfallet i anläggningsändamål Sweco bedömmer att föroreningsgraden i aktuella avfallsmassor är att betrakta som ringa men att föroreningarna inte är av allvarlig art. Sweco anser att avfallet ur miljö- och hälsosskyddssynpunkt mycket väl kan återvinnas för anläggningsändamål. Genomförda analyser visar att avfallsmassorna har totalhalter av barium som överstiger det generella riktvärdet för mindre känslig markanvädning. Skydd av markmiljö är styrande för det generella riktvärdet för barium för mindre känslig markanvädning. Vid en bedömning av risker för återvinning av avfallet är det dock även nödvändigt att även titta på risken för exponering av föroreningen. De aktuella avfallsmassorna föreligger i solid form, det vill massorna ligger till stor del i större block och stenar. Dessa är hårda och svåra att slå sönder. I de lakförsök som utförts har en provberedning genomförts vilket innebär att provet har krossats och malts inför lakningen. Trots detta har några halter av barium inte kunnat påvisas i lakvätskan. Föroreningen av barium i de aktuella avfallsmassorna föreligger således inte i en lättrörlig form och kan därmed inte heller anses vara biotillgängligt för levande organismer. Vid bedömningen av avfallsmassornas lämplighet ska även andra föroreningar beaktas. Sulfat har analyserats i lakvätskan och analysresultatet visar att halterna ligger över nivån för mindre än ringa risk. Halterna ligger dock endast strax över riktvärdet. I en jämförelse med de halter som anses vara lämpliga vid deponering ovan tätskikt kan konstateras att halterna av sulfat trots allt är mycket låga. ph-värdet i lakvätskan är att betrakta som basisk med ett ph-värde på 11,1. Ett basiskt lakvatten kan ha frätande egenskaper. Här ska dock beaktas att vid vid provberedningen inför 5 (6)
lakförsöket så har avfallet krossats och malts varvid en stor reaktiv yta i materialet har frilagts. Det anses inte vara troligt att dessa ph-värden uppstår vid användningen av avfallsmassorna. Dels på grund av att den reaktiva ytan är avsevärt mindre i det aktuella avfallsmaterialet men också på grund av att materialet kommer att reagera med luftens koldioxid som neutraliserar ph-värdet. Erfarenheter visar att i de fall basiskt lakvatten uppkommer sjunker ph-värdet ofta tämligen fort. Sweco bedömer därmed att det inte föreligger några negativa risker ur miljö- eller hälsoskyddssynpunkt att använda de aktuella massorna för anläggningsändamål. Avfallsmassorna avses dessutom att användas som bärlagermassor i en väg som kommer att asfalteras. Därmed förhindras exponeringen ytterligare genom att massorna rent fysiskt inte görs tillgängliga för människor eller marklevande organismer. Dessutom kommer infiltrationsmöjligheterna i avfallsmassorna att begränsas i och med asfalteringen. Sweco anser dock återanvändning av de aktuella avfallsmassorna ska föregås av en anmälan till tillsynsmyndigheten. Genom anmälan bevaras kunskapen om avfallsmassornas ursprung hos tillsynsmyndigheten. 6. Beaktande av allmänna hänsynsregler En återanvändning av avfall på det sätt som avses är förenligt med de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Enligt de allmänna hänsynsreglerna ska den som vidtar en åtgärd hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna att minska mängden avfall samt återvinna avfall (2 kap. 5 ). Detta kan i det aktuella fallet ske utan olägenhet för människors hälsa eller miljön (2 kap. 2 ). Att köra massorna på deponi vilket är det alternativ som återstår om återvinning i anläggningsändamål inte kan godtas, skulle innebära cirka 50 transporter med lastbil och släp till Norrköping (RGS Nordic). Att lägga avfall på deponi samt de transporter som krävs för detta ändamål är också miljöbelastande och ska beaktas i sammanhanget. Att köra massorna till deponi beräknas kosta cirka 825 000 kr. I förhållande till 2 kap. 7 miljöbalken anses inte denna kostnad vara motiverad ur miljösynspunkt. 7. Referenser Structor 2017. Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Naturvårdsverket 2009, rev 2016. Riktvärden för förorenad mark modellbeskrivning och vägledning. Rapport 5976. Naturvårdsverket 2010. Återvinning av avfall i anläggnignsarbeten. Handbok 2010:1. Bilaga 1. Sammanställning av genomförd schaktbottenkontroll vid Sunda lekplats Bilaga 2. Analysprotokoll från utförda analyser från material vid Inskogen 6 (6)