Malmö stad Utbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2013-02-05 Handläggare Ann Andersson Direkttelefon 040-34 30 18 Tjänsteutlåtande Ärende: Ärende 2 Dnr 2013-056 Årsanalys 2012 Central samverkansgrupp 2013-02-25 Utbildningsnämnden 2013-03-01 Initierare: Eva Ahlgren Utbildningsnämnden redovisar ett överskott med +1 808 tkr för år 2012. Resultatet beror på ett antal olika anledningar. Utbildningsförvaltningen har ett antal enheter i ekonomisk obalans inom skolformerna gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning. Även sfi folkhögskola visar ett underskott. Trots detta är utbildningsnämndens totala resultat i balans. Detta beror främst på att antalet gymnasieelever från Malmö i fristående gymnasieskolor inte ökat i budgeterad omfattning, Praktikenheten inte nått budgeterat uppdrag samt att antalet uppföljningselever har ökat. Totalt sett är det skolformerna gymnasiesärskola och sfi som visar underskott. På nationella och specialutformade program inom Malmö stads kommunala gymnasieskolor har andelen elever med slutbetyg ökat med 2,2 procentenheter mellan 2011 och 2012. Andelen har ökat från 86% till 88,2%. Andelen elever med slutbetyg på nationella och specialutformade program ökar med 0,3 poäng till 14,33. Sedan 2006 har betygsmedelvärdet legat mellan 13,9 och 14,0, vilket ytterligare förstärker att 2012 var ett starkt år vad gäller resultat. Utbildningsnämnden föreslås besluta att med godkännande översända ärendet till Kommunstyrelsen Eva Ahlgren Utbildningsdirektör tjskårsanalys.doc Besöksadress Storgatan 20 Postadress 205 80 Malmö Telefon 040-34 10 00 Organisationsnummer 212000-1124 www.malmo.se utbildning@malmo.se
Årsanalys 2012 Facknämnder Utbildningsnämnden 2013-02-05
2013-02-14 2(39)
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...5 2 Uppföljning av målen...6 2.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska...6 2.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande...8 2.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö...9 2.4 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan...10 2.5 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande...14 2.6 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola...15 2.7 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete...16 2.8 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet...17 2.9 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid...18 2.10 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen...18 2.11 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar...19 2.12 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier...20 3 Uppföljning av verksamheten...22 3.1 Viktiga händelser...22 3.2 Nettokostnadsutveckling...35 4 Uppföljning av ekonomin...36 4.1 Resultaträkning...36 4.2 Investeringsram...37 5 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö...38 5.1 5.2 Hur ser dialogen med respektive Områdesprogram ut?...38 På vilket sätt har nämnden deltagit i arbetet med Områdesprogrammen för socialt hållbart Malmö?...38 5.3 Vilka specifika aktiviteter deltar ni i?...38 2013-02-14 3(39)
5.4 5.5 Vilka specifika aktiviteter planerar ni att genomföra eller delta i?...38 Hur stora resurser har era insatser i områdesprogrammen tagit i anspråk under 2012?...39 2013-02-14 4(39)
1 Sammanfattning På nationella och specialutformade program inom Malmö stads kommunala gymnasieskolor har andelen elever med slutbetyg ökat med 2,2 procentenheter mellan 2011 och 2012. Andelen har ökat från 86% till 88,2%. Andelen elever med slutbetyg som uppnått högskolebehörighet har också ökat. Meritvärdet för elever med slutbetyg på nationella och specialutformade program ökar med 0,3 poäng till 14,33. Sedan 2006 har betygsmedelvärdet legat mellan 13,9 eller 14,0, vilket ytterligare förstärker att 2012 var ett starkt år vad gäller resultat. Orsakerna till resultatförbättringen kan inte entydigt förklaras utan beror på flera orsaker. Arbetet med formativ bedömning, förbättrade åtgärdsprogram kan vara faktorer som påverkat resultatet. Andelen sökande till de fristående gymnasieskolorna i Malmö har för första gången minskat jämfört med föregående år. 2011 hade Malmös fristående gymnasieskolor 48% av förstahandsvalen till nationellt program och 2012 har det minskat till 44%. Malmö arrangerade Yrkes-SM under 2012. Detta som ett led i att informera ungdomar och föräldrar om yrkesprogrammens möjligheter samt att öka blivande elevers intresse att välja yrkesutbildningar. De senaste åren har yrkesprogrammen inom gymnasieskolan haft en svag sökandebild, vilket inte bara är en Malmö företeelse utan gäller även nationellt. Av de tre yh-utbildningarna var det två som avslutades under 2012. Från yh-utbildningen Tandsköterska tog 20 studerande examen i januari 2012 och alla 20 fick jobb efter avslutat examen. Vid Yh-utbildningen Service Manager - for future tourism erhöll i juni 2012 25 studerande examen, 33 personer hade påbörjat kursen. 18 personer fick arbete efter examen, två personer studerade vidare och resterande fem personer med examen var arbetssökande eller annat. Redovisningsekonom med Öresundsinriktning har inte examinerat studenter under 2012. Under sommaren har gymnasiesärskolans verksamheter vid Parkskolan, Tuborgsgatan2, Universitetsholmens gymnasium och Fredsgatan 11 flyttat till nya lokaler på Norra Sorgenfri gymnasium (NSG) och integrerats med befintliga program på skolan. Planeringen för införandet av den nya gymnasiesärskolan 2013, som bygger på den nationella utredningen "Den framtida gymnasiesärskolan" har påbörjats. Under året har ett stort antal reformer trätt ikraft inom vuxenutbildningen. Reformerna omfattar bl.a. tillämpning av den nya skollagen och en ny förordning för vuxenutbildning, nya ämnes- och kursplaner samt ny betygsskala och nya betygskriterier. Intresset för lärlingsutbildning har varit förhållandevis stort. Som ansvariga utbildningsanordnare har kommunala gymnasieskolor anlitats och utbildning har bedrivits inom områdena bygg/anläggning, fordon/transport, handel/administration, hantverk, industri, media, naturbruk, restaurang/livsmedel samt vård/omsorg. Under året har totalt 102 personer, 52 kvinnor och 50 män, deltagit i lärlingsutbildning. Flertalet av dessa fortsätter under 2013. Arbetet med de s.k. talangprogrammen, yrkesutbildning i kombination med sfi, har fortsatt. En vidareutveckling planeras inför 2013. Resultat för 2012 är +1 808 tkr. Resultatet beror på ett antal olika anledningar. Utbildningsförvaltningen har ett antal enheter i kraftig ekonomisk obalans inom skolformerna gymnasieskola, gymnasiesärskola samt vuxenutbildning. Även sfi folkhögskola visar ett underskott. Trots detta är utbildningsnämndens totala resultat i balans. Detta beror främst på att antalet gymnasieelever från Malmö i fristående gymnasieskolor inte ökat i budgeterad omfattning, Praktikenheten inte nått budgeterat uppdrag samt att antalet uppföljningselever har ökat. Totalt sett är det skolformerna gymnasiesärskola och sfi som visar underskott 2013-02-14 5(39)
2 Uppföljning av målen 2.1 Ungdomsarbetslösheten ska minska Gymnasieskola Antal sökande till yrkesprogrammen minskar. Inför läsåret 2012/13 var det, enligt förstahandsvalet, endast 34 procent av kommande gymnasieelever som vill gå ett yrkesprogram. Utvecklingen är oroväckande mot bakgrund av att ungdomsarbetslösheten stiger samtidigt som flera branscher har svårigheter att lösa kompetensförsörjningen i pågående generationsväxling. Utbildningsförvaltningen och i synnerhet yrkesgymnasierna arbetar för att sprida information om och väcka intresse för de möjligheter som finns. En av de viktigaste delarna har varit genomförandet av Yrkes-SM i Malmö i maj 2012. Skolungdomar i hela Skåne gavs möjlighet att bekanta sig med olika yrkeskategorier inom teknik, bygg, industri, service med mera. Evenemanget lockade 21 000 besökare. Under höstens gymnasiemässa har också stort fokus lagts på yrkesutbildningarna. Även på regional nivå uppmärksammas frågan kring yrkesprogram och då specifikt kring Industritekniska- och Vård- och omsorgsprogrammet där det förstnämnda läggs ner på allt fler skolor. Under senhösten har ett samarbete med kommunerna i sydvästra Skåne inletts för att finna vägar att stödja varje kommun i att behålla och utveckla dessa program. Inom Yrkesintroduktionen, ett av Introduktionsprogrammen, är målsättningen att eleven ska bli behörig till yrkesprogram eller förberedas för arbetslivet. Inom varje yrkesintroduktion förbereds för olika yrkesutgångar eller för att komma in i ett yrke. Kommunala uppföljningen Hemkommunen ska enligt Skollagen (20120:800) 29 kap 9 hålla sig informerad om hur de ungdomar under 20 år i kommunen som fullgjort sin skolplikt men inte fullgjort gymnasieutbildning är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Den kommunala uppföljningsverksamheten i Malmö har som mål att erbjuda studier eller annan sysselsättning för de ungdomar mellan 16 och 20 år som inte går i eller har ett slutbetyg från gymnasieskolan. I första hand erbjuds studier inom Introduktionsprogrammen, till exempel Yrkesintroduktionen som har målsättningen att eleven ska bli behörig till yrkesprogram eller förberedas för arbetslivet. Annan sysselsättning kan vara praktik för att komma i kontakt med arbetsmarknaden eller hjälp att komma i kontakt med Arbetsförmedlingen. Ungdomsuppföljningen har förstärkts och effektiviserats betydligt under senaste året och genom nya metoder lyckas man fånga upp betydligt fler unga som behöver olika insatser för att komma vidare. Vuxenutbildningen Utbildningsnivån är av avgörande betydelse för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Genom vuxenutbildningen har ungdomar utan fullständig gymnasieutbildning fått möjlighet att på olika sätt bygga på sin kompetens. Detta har skett dels genom kompletterande utbildning för att bli behörig till högre studier, dels genom kortare yrkesutbildningar med syfte att direkt förbereda för arbete. Vuxenutbildningen har erbjudit en stor bredd av allmänna ämnen och kurser i olika studieformer, närundervisning, flexibel utbildning och distans. Utbildning har kunnat påbörjas kontinuerligt under året och bedrivas med olika studietakt. Flexibiliteten har inneburit att unga, oavsett övrig 2013-02-14 6(39)
sysselsättning och livssituation, har haft goda möjligheter att komplettera sin gymnasieutbildning och skaffa sig behörighet för högre studier. Möjligheten till vidare studier är av stor betydelse för att senare kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Uppföljningar visar att av deltagarna inom yrkesvux i Malmö 2012 var ca 59% under 30 år. Intresset för relativt korta utbildningsinsatser med tydlig koppling till arbetsmarknaden och möjligheten att skaffa sig en yrkesidentitet har alltså, liksom tidigare år, varit stort bland unga vuxna. Då yrkesutbildningarna bedöms vara en effektiv väg till arbete, samtidigt som intresset för utbildningarna är stort, har dessa fortsatt att prioriteras, trots kraftigt minskade, riktade statsbidrag till yrkesvux. Vidare har lärlingsutbildning för vuxna, en form av yrkesutbildning som till stor del ska genomföras på en arbetsplats och därmed ger viktiga arbetslivskontakter som många ungdomar annars saknar, startats inom ett flertal yrkesområden. Även lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna har startats, om än i begränsad omfattning. Ett fortsatt utvecklingsarbete pågår för att rekrytera och möjliggöra för fler ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning att delta i lärlingsutbilning,då sådan bedöms kunna ge dessa ungdomar avsevärt bättre möjligheter till att etablera sig på arbetsmarknaden. Många ungdomar saknar såväl utbildning som arbetslivserfarenhet och behöver olika insatser och stöd från olika håll för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden, varför samverkan mellan olika myndigheter och aktörer inom och utanför kommunen är viktig. Under året har kontakten mellan vuxenutbildningen, vägledningscentrum, JobbMalmö, Arbetsförmedlingen och andra aktörer förstärkts och utvecklats ytterligare. Studieplanering och tydligt formulerade, individuella syften och mål, är av stor betydelse för ungdomars, såväl som övriga studerandes, motivation för studier. Vid upprättandet av den individuella studieplanen ska hänsyn tas till andra för individen upprättade planer. En särskild arbetsgrupp har jobbat med frågan om hur den individuella studieplanen ska utvecklas för att kunna bli ett tydligt stöd i genomförandet av studierna, fördjupas i dialog mellan studerande och lärare samt följa den studerande under hela studietiden. Utvecklingsarbetet kring den individuella studieplanen har försvårats p.g.a. begränsad funktionalitet i det studerandeadministrativa systemet. E2C / Second Chance School, som är förlagd till Komvux Malmö Södervärn, har fortsatt sin verksamhet för ungdomar 20-30 år, som på olika sätt behöver rustas för att kunna komma vidare till högre studier eller arbete. Parallellt med studier arbetar man med ungdomarnas situation som helhet. Studierna, som är individuellt planerade, kan påbörjas och avslutas kontinuerligt under året. Under 2012 har 52 kvinnor och 26 män deltagit i utbildningen. Av dessa startade 15 kvinnor och 10 män 2011, medan resten påbörjade utbildningen under 2012. Under året har sju kvinnor och sex män fullföljt utbildningen och de flesta av dessa har gått vidare till andra studier. Elva kvinnor och sju män har avbrutit studierna. E2C på Komvux Malmö Södervärn har också arbetat med olika former av internationellt utbyte mellan både studerande och lärare. T.ex. arrangerade man tillsammans med motsvarande skolor i Köpenhamn Youth Summit och Teacher Meeting 16-21 september. Yrkeshögskolan Malmö stad är för närvarande huvudman för tre yrkeshögskoleutbildningar. Service Manager 400 Yh-poäng på Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, Redovisningsekonom med Öresundsinriktning 400 Yh-poäng på Malmö Borgarskola, och Tandsköterska 300 Yh-poäng på Rönnens gymnasium. 400 Yh-poäng innebär två års heltidsstudier. Det som utmärker Yh- och Ky-utbildningar är att de är utformade efter arbetslivets behov av 2013-02-14 7(39)
kvalificerad eftergymnasial yrkeskompetens. De flesta utbildningar innehåller LIA-perioder, Lärande i arbete, som innebär att teori varvas med praktiskt lärande under utbildningstiden. Yhutbildningarna kan leda till en yrkeshögskoleexamen (minst ett år) eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen (minst två år). 2.2 Malmöbor med försörjningsstöd ska bli självförsörjande Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen arbetar med olika former av synliggörande av kompetens och möjligheten att få sina tidigare förvärvade kunskaper dokumenterade samt att genom kompletterande utbildning bygga på sin kompetens är av stor betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. En fortsatt satsning på validering och kompletterande utbildning har skett inom ett stort antal yrkesområden. Vård och omsorg samt barn och fritid har dominerat denna verksamhet men validering och kompletterande utbildning har också skett inom områden som fordon, restaurang, bygg, industri m.fl. På initiativ av, och med stöd från, Vägledningscentrum har olika utbildningsanordnare, såväl kommunala gymnasieskolor som externa utbildningsanordnare, gemensamt utvecklat nya metoder och verktyg för validering anpassade till de nya ämnesplaner och kurser, som började användas inom vuxenutbildningen 1 juli 2012. Samtidigt som arbetslösheten är hög finns det en efterfrågan på utbildad personal på arbetsmarknaden, som inte alltid kan mötas. Genom vuxenutbildningsinsatser anpassade efter arbetsmarknadens behov och efterfrågan kan denna miss-matchning minskas. Detta förutsätter emellertid en lyhördhet för arbetsmarknadens och näringslivets signaler gällande kompetenskrav och behov av arbetskraft. Vuxenutbildningen har därför kontinuerliga kontakter med Arbetsförmedlingen och aktuella branscher för att utifrån deras synpunkter kunna anpassa och planera utbildningsinsatserna. Under året har också särskilda avstämningar gjorts inför statsbidragsansökningar för yrkesvux och lärlingsvux. På initiativ från Vuxenutbildningsavdelningen har ett samarbete med vuxenutbildningen i Lund etablerats för att få förtydligat vilka kompetenskrav som gäller inom förskola/barnomsorg. Inom ramen för detta samarbete har möten mellan vuxenutbildningen och företrädare för arbetsgivare i de båda kommunerna skett. Samarbetet och utbytet beräknas fortsätta under 2013. Vuxenutbildningsavdelningen deltar också i regelbundna möten tillsammans med övriga kommuner i sydvästra Skåne för att diskutera hur man gemensamt kan möta kompetens- och utbildningsbehov samt andra frågor som påverkar utvecklingen av vuxenutbildningen. I detta sammanhang har vuxenutbildningen i Malmö tagit initiativ till en regional effektstudie med syfte att stärka uppföljningen av deltagare efter avslutade studier. Effektstudien har genomförts under hösten och resultatet beräknas kunna presenteras i början av 2013. Chefen för vuxenutbildningsavdelningen deltar också i olika grupper inom Kommunförbundet Skåne, som på olika sätt arbetar med frågor som berör utvecklingen av vuxenutbildningen sett ur ett regionalt kompetensförsörjningsperspektiv. BMPA (Bättre Möjligheter På Arbetsmarknaden), är ett interregprojekt som syftade till att öka samstämmigheten mellan kompetenskrav och utbildning på båda sidorna av Öresund, och därmed underlätta gränspendlandet. Vuxenutbildningen i Malmö har deltagit som projektpartner och har genom detta etablerat värdefulla kontakter med företrädare för såväl utbildningsinstitutioner som arbetsgivare både i Danmark och Sverige. Även om projektet avslutades vid halvårsskiftet 2012 kommer samarbetet och utbytet att fortsätta. Bland annat sker detta genom täta kontakter med SOSU C, som utbildar motsvarigheten till undersköterskor, och projektet Job & uddannelse. 2013-02-14 8(39)
Under året har lärlingsutbildningar utvecklats och genomförts och ett hundratal personer har påbörjat denna utbildningsform inom en mängd olika områden. Dessa yrkesutbildningar, som till stor del är arbetsplatsförlagda, bedöms ge personer med en svag koppling till arbetsmarknaden goda möjligheter till att inte bara utbilda sig, utan också etablera viktiga arbetslivskontakter, som kan leda till arbete och självförsörjning. Lärlingsutbildningar riktar sig även till personer med intellektuell funktionsnedsättning och bedöms kunna ge denna grupp avsevärt bättre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. För det fortsatta utvecklingsarbetet med lärlingsutbildning inom särskild utbildning för vuxna har en samrådsgrupp med representanter för bl.a. Malmö företagsgrupper, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och olika utbildningsanordnare bildats. Under 2011 påbörjades utvecklingen av nya kombinationer mellan yrkesutbildning och sfi i samarbete mellan vuxenutbildningen, JobbMalmö och olika branscher. Dessa s.k. talangprogram har omfattat områdena hotell, vård och omsorg och entreprenörskap. Parallelliteten i arbetssättet kan på ett effektivt sätt korta vägen mot arbete och självförsörjning och utvecklingen av verksamheten och planeringen för nya kombinationer mellan yrkesutbildning och sfi eller andra språkstödjande insatser fortsätter. Utbildningsförvaltningen har hos Länsstyrelsen sökt och beviljats medel för ett projekt Samverkan för effektivare yrkes- och språkutbildning. Genom en förstärkt samverkan mellan vuxenutbildningen och JobbMalmö och ett nära samarbete mellan vägledare och arbetsmarknadssekreterare ska kartläggningen av yrkesbakgrund, informationsspridning och rekrytering till olika insatser stärkas. Samtidigt ska målgruppsanpassat utbildningsmaterial utvecklas i samverkan mellan yrkes- och språklärare, arbetsmarknadssekreterare och studie- och yrkesvägledare. Allt syftar till att skapa förutsättningar för att nyanlända på kortast möjliga tid ska kunna tillgodogöra sig sfi-utbildning i kombination med yrkesutbildning. För många personer behövs insatser från flera olika aktörer för att etableringen på arbetsmarknaden ska underlättas. Vuxenutbildningens och JobbMalmös samarbete har därför fördjupats, inte bara genom ovan nämnda projekt, och diskussioner förs kring gemensamma modeller och arbetssätt för att möta individens samlade behov av utbildning, arbetsmarknadsinsatser etc. Vuxenutbildningens och JobbMalmös samarbete kring, och Arbetsförmedlingens engagemang i, planeringen av förberedande utbildningsinsatser och rekryteringsutbildningar har utvecklats och rutinerna har gjorts smidigare och effektivare. Såväl förberedande utbildningsinsatser som rekryteringsutbildningar skapar goda förutsättningar för deltagarna att direkt efter insatsen, eller via ytterligare utbildning, få arbete och bli självförsörjande. Vuxenutbildningen deltar också aktivt i samverkan kring etableringen av vissa nyanlända, som Arbetsförmedlingen har samordningsansvaret för. 2.3 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande (Läroplan för gymnasieskolan, 2011). Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Utbildningsförvaltningen har under 2012 genomfört en fördjupad utbildning i entreprenöriellt lärande som ca 30 lärare från flertalet skolor medverkar i. Dessa medarbetare ska sedan fungera som processtödjare inom den egna skolan för att sprida arbetssätt och kunskaper kring hur ett entreprenöriellt förhållningssätt kan och bör genomsyra utbildningen. Många skolor har goda kontakter med arbetslivet genom exempelvis branschråd och Ung 2013-02-14 9(39)
Företagsamhet. I Skåne är Malmö Borgarskola den främsta Ung Företagsamhet-skolan (UF). 2011 vann de utmärkelsen bästa UF-skola och 2012 utvidgade de verksamheten från ca 40 till 50 företag. Det innebär att, under 2012 drev ca 260 elever på Malmö Borgarskola företag inom Ung Företagsamhets ramar. Dessa elever har mentorer från näringslivet som extra stöd utöver sina lärare. Ett av Malmö Borgarskolas UF-företag vann utmärkelsen "Bästa UF-företag" i Skåne och går därmed vidare till den nationella mässan i Stockholm. Elever från Malmö Borgarskola arrangerade den årliga mässan öppen för allmänheten där de säljer sina produkter och tjänster. Gy 11 ger möjligheten att läsa entreprenörskap som individuellt val och i den kursen arbetade ca 25 elever från blandade klasser med att driva företag (UF) på Malmö Borgarskola. Följande program erbjuder kurser kopplat till Ung Företagsamhet på Malmö Borgarskola: Ekonomiprogrammet årskurs 2 - kurs entreprenörskap & företagande 100 p Samhällsprogrammet ekonomisk gren årskurs 3 - kurs projektarbete 100 p Handelsprogrammet årskurs 3 - kurs projektarbete 100 p. På Agnesfrids gymnasium har MTU Motorbranschens Tekniska Utbildning startat med 10 elever under 2012. Utbildningen är en profil på Fordon- och Transportprogrammet i nära samarbete med branschen vad gäller innehåll i utbildningen, bilar och utrustning samt praktikplatser. Redan i årskurs 1 kommer eleverna att ha två veckors praktik. Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, BYN, genomförde under året en kvalitetsmärkning av gymnasieskolor som utbildar för BYN:s yrken. Norra Sorgenfri gymnasium och Universitetsholmens gymnasium uppfyller kriterierna för en välfungerande utbildning och har därför utsetts till branschrekommenderade skolor. Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium har utvecklat Service College, en traineeutbildning inom Handels- och administrationsprogrammet. Skolans samarbetspartners är Stadium, ICA- Maxi, och IKEA. 2.3.1 Förändringen av antalet förvaltningar som aktivt arbetar med den näringslivspolitiska strategin Förvaltningens arbete med "Malmö-elvan" den del i den näringslivspolitiska strategin i Malmö där det beskrivs hur strategin ska verkställas sker genom att förvaltningen fullföljer och utvecklar uppdraget att bedriva kvalitativ utbildning. Aktiviteter sker främst inom punkt 4 Partnerskap och gemenskap där utbildningsförvaltningen deltar i diskussioner med näringslivet om behov och möjligheter att gemensamt ta ansvar för viss utveckling. Ett exempel är branschråd som bland annat behandlar innehåll i utbildningen, näringslivets behov samt praktikplatser. Alla yrkesutbildningar har branschråd där skola och näringsliv regelbundet träffas. Förvaltningen arbetar aktivt med punkt 5 Ungdomar och framtid och punkt 6 Innovationer och entreprenörskap, genom entreprenörskap i utbildningen och nära kontakter med näringslivet på merparten av skolorna. Under året satsade Malmö på Yrkes-SM 2012 detta som ett led i att informera ungdomar och föräldrar om yrkesprogrammens möjligheter samt att öka blivande elevers intresse att välja yrkesutbildningar. 2.4 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Systematiskt kvalitetsarbete Elevens måluppfyllelse av de nationella målen är det centrala för alla insatser och enheter på 2013-02-14 10(39)
utbildningsförvaltningen. Qualis, är det gemensamma kvalitetssystemet och verktyget förvaltningen valt att använda i det nya systematiska kvalitetsarbetet. Systemet bygger på självvärdering där skolan identifierar vad man uppnått och vad som behöver vidareutvecklas. Skolor ges möjlighet att externgranskas för att ytterligare förbättra verksamheten och måluppfyllelsen. Qualis tar fasta på styrdokumenten. Självvärderingen tar fasta på enhetens faktiska utvecklingsbehov. Qualis bygger på elva kvalitetsområden uppdelade i huvudprocesser och stödprocesser. Huvudprocesserna visar på skolans uppdrag enligt nationella styrdokument och stödprocesserna är stöd för att nå hög kvalitet. Huvudprocesser Trygghet och trivsel Elevens ansvar för eget lärande Arbetssätt och lärarroll Kunskaper och färdigheter Delaktighet Stödprocesser Organisation Styrning och ledarskap Kommunikation Kompetens Resursutnyttjande Image Skolan arbetar sig uppåt utifrån en trappmodell för att nå högre kvalitet i de elva kvalitetsområdena, varje steg i trappan är ett steg i kvalitetsutvecklingen. Qualistrappan har sju steg. De metoder som används i Qualis är självvärdering för all personal, enkäter till elever/studerande/föräldrar/personal, skriftlig redovisning, extern granskning (vart tredje år) samt deltagande i nätverk med andra skolor som använder verktyget Qualis. Utbildningsförvaltningen ser självvärderingen som ett bra sätt att utveckla och få struktur på ett systematiskt kvalitetsarbete vilket även innebär att arbeta in ett nytt förhållningssätt. Verktyget tränar upp förmågan att följa upp och analysera åtgärder och resultat. Utbildningsförvaltningen ser positivt på att strukturen för ett systematiskt kvalitetsarbete inkluderar såväl skolledare som lärare och övrig personal. Arbetet påbörjades med utbildning av skolledare, under våren 2012, och ytterligare utbildning kommer att genomföras för att nå en bred förståelse och förankring. Självvärderingen går till så att alla arbetslag bedömer var på trappan de befinner sig i de elva olika kvalitetsområdena. Kvaliteten är graderad i sju steg och för att nå ett högre steg ska de underliggande stegen vara uppnådda. Skolledningen gör tillsammans en självvärdering och jämför därpå sina svar med lärarlagens. Därefter beskriver skolledningen skriftligen hur man arbetar inom respektive kvalitetsområde samt anger var på kvalitetsstegen skolan befinner sig inom respektive kvalitetsområde. Utifrån detta arbete prioriterar skolan ett fåtal av de elva kvalitetsområdena att koncentrerat jobba vidare med under året. Dessa motiveras och beskrivs i skolans kvalitetsplan. Uppföljningen av planen görs i kvalitetsdialog med skolans ledning, elev- och personalrepresentant och representanter från huvudmannen via politiker, förvaltningschef samt tjänstemän från förvaltningen. Tilläggsbelopp Tilläggsbelopp ska lämnas för elever inom gymnasieskolan och gymnasiesärskolan som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Beslut fattas utifrån individuell bedömning. Antalet 2013-02-14 11(39)
ansökningar har ökat kraftigt under 2012 och kostnaderna för tilläggsbelopp avseende särskilt stöd har överstigit budget. Detta beror både på ökade behov och förändringar av elevpengens konstruktion i GY 11. Inför 2013 sker en justering av vissa programpriser för att minska behovet av ansökningar vilka kräver mycket administration. Stödbehovet kan därmed bättre tillgodoses i grundbeloppet för dessa utbildningar. Tilläggsbelopp avseende t ex modersmål, nationellt godkända idrottsutbildningar och sjukhusskola och hörselpedagoger har klarats inom budgetramen. Introduktionsprogram För elever som inte uppnått behörighet till nationella program erbjuds fem olika introduktionsprogram där målsättningen är att bli behörig eller förberedas för yrkeslivet. Skolor i Malmö med yrkesprogram har sedan länge en struktur för att samverka mellan introduktionsprogrammen (tidigare Individuella programmen) och nationella program. Inom Programinriktat individuellt val samläser eleverna med de nationella eleverna men går ifrån för att läsa det eller de ämnen de är obehörig i. Målsättningen är att eleverna så fort som möjligt ska uppnå behörighet och skrivas över på det nationella programmet. Ett sätt att skapa grupper för dessa elever i grundskoleämnen är att de integreras med elever som går på Yrkesintroduktion, ett annat av de fem Introduktionsprogrammen. Dessa elever kan också i varierad grad läsa kurser inom det nationella yrkesprogrammet. Eftersom behörigheten och behoven varierar mellan olika elever görs en individuell planering för varje elev så att inriktning mot behörighet och/eller förberedelse för yrkeslivet går så fort som möjligt. Detta gäller även övriga Introduktionsprogram, dvs. Preparandutbildning, Språkintroduktion och Individuellt alternativ. Sommarskola Sommarskolan erbjuder under två veckor de gymnasieelever som inte uppnått målen och därmed inte godkänt betyg möjlighet att få undervisning under sommaren för att efter prövning kunna få ett högre betyg. Vidare ska elever inom språkintroduktionen få möjlighet att studera svenska under sommarlovet för att upprätthålla och utveckla sina kunskaper i svenska. Följande kurser genomfördes: grundskolekurser i engelska (EN), matematik (MA), svenska (SV) och svenska som andraspråk (SVA) och hem- och konsumentkunskap (HKK) gymnasiekurser i engelska (Engelska A, Engelska 5), svenska (Svenska A, Svenska 1), svenska som andraspråk (Svenska som andraspråk A, Svenska som andraspråk 1) och matematik (Matematik A, Matematik 1a, Matematik 1b, Matematik B). Totalt genomförde 242 elever sommarskolan, där 70 deltog i grundskolekurserna och 172 deltog i gymnasiekurserna. Totalt godkändes 34,3 % av kursdeltagarna i grundskolekurserna. Av 37 flickor godkändes 27 %, och av de 33 pojkar godkändes 42,2 %. Totalt blev 66,9 % av sommarskoleeleverna godkända i gymnasiekurserna. Av de 105 flickor som deltog var det 65,7 % som blev godkända och av de 67 pojkar som deltog var det 68,7 % som blev godkända. Skolsatsning 2012 Under hösten påbörjades insatser i syfte att öka kvaliteten i det språkutvecklande arbetet. Utbildning för skolledare är genomförd med deltagare från sju gymnasieenheter. Syftet med denna var att säkerställa skolledarnas insikt i gällande lagstiftning och styrdokument avseende studiehandledning, ämnena svenska och svenska som andra språk. Utbildning för lärare har lockat lärare till två kurser. Kursen "Vägar till skolframgång - språk, text och lärande i ett 2013-02-14 12(39)
mångfaldsperspektiv" deltar tre skolor. Den ska utveckla spetskompetens inom språkutvecklande ämnesundervisning för nyckelpersoner som ska stödja det lokala utvecklingsarbetet inom skolan. Den andra kursen som lockat deltagare är "Bedömning i praktiken". Två skolor finns representerade. Även denna utbildning ger skolorna möjlighet att använda nyckelpersoner för det interna utvecklingsarbetet. Två skolor startar forskningscirklar. Den ena har målet att stärka elevernas inflytande i sitt lärande. Detta kopplas mot formativ bedömning. Den andra har fokus på språkutvecklande ämnesundervisning. Två skolor avser att arbeta med internt utvecklingsarbete med stöd från interna och externa processtödjare. En forskarutbildad lärare arbetar 40% som förvaltningens processtödjare och ska vara ett stöd för skolornas inre arbete. Genussatsningen med genuspiloter förstärktes genom ett projekt tillsammans med Skolverket. Syftet är att arbeta med läsning och skrivning. Avsikten är att alla skolor ska vara delaktiga i detta arbete. Arbetet började i september och kommer att fortsätta under 2013. 2.4.1 Förändringen av elevernas måluppfyllelse Resultatförbättringar gymnasieskolan På nationella och specialutformade program inom Malmö stads kommunala gymnasieskolor har andelen elever med slutbetyg ökat med 2,2 procentenheter mellan 2011 och 2012. Andelen har ökat från 86% till 88,2%. Andelen elever med slutbetyg som uppnått högskolebehörighet har också ökat. Meritvärdet för elever med slutbetyg på nationella och specialutformade program ökar med 0,3 poäng till 14,33. Sedan 2006 har betygsmedelvärdet legat mellan 13,9 eller 14,0, vilket ytterligare förstärker att 2012 var ett starkt år vad gäller resultat. Av antalet elever som genomförde sin utbildning på ett nationellt eller specialutformat program var 77,2 % behöriga till högskolestudier vt 2012. Året innan var andelen 70,5 % i motsvarande grupp. En god förbättring samt en indikation på organisationens förmåga att nå de nationella kunskapsmålen för den här elevgruppen. Orsakerna till resultatförbättringen kan inte entydigt förklaras. Flera orsaker torde samvariera. Arbetet med formativ bedömning, förbättrade åtgärdsprogram och något bättre analyser av resultaten kan vara faktorer som har påverkat. Det kommande arbetet med Skolsatsning 2013 och en ökad kvalitet i det systematiska kvalitetsarbetet är viktiga strategier för fortsatt resultatförbättring. Definition av slutbetyg och högskolebehörighet. Ett slutbetyg omfattar 2 500 gymnasiepoäng. Även IG är ett betyg och ger betygspoäng. Ett slutbetyg kan därmed innehålla IG-betyg. För grundläggande behörighet krävs att sökande har ett slutbetyg från ett fullständig nationellt eller specialutformat program och att sökande har lägst betyget Godkänt i 2 250 gymnasiepoäng inklusive kärnämneskurserna Svenska/Svenska som andra språk A + B, Engelska A och Matematik A. Yrkeshögskolan Av de tre Yh-utbildningarna tog två examen under 2012. Från Yh-utbildningen Tandsköterska tog 20 studerande examen i januari 2012 och alla 20 fick jobb efter avslutat examen. Vid Yhutbildningen Service Manager - for future tourism erhöll i juni 2012 25 studerande examen, 33 personer hade påbörjat kursen. 18 personer fick arbete efter examen, två personer studerade vidare och resterande fem personer med examen var arbetssökande eller annat. Redovisningsekonom med Öresundsinriktning har inte examinerat studenter under 2012. 2013-02-14 13(39)
2.5 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Forskningen beskriver ibland formativ bedömning som bryggan mellan undervisning och lärande. En formativ bedömning anses generera goda lärandeprocesser enligt många forskare (Framgång i undervisningen, Skolinspektionen). Det handlar om att läraren tydliggör för eleven hur den ligger till i förhållande till kunskapskraven samt förklarar hur den kommer längre i sin kunskapsutveckling. Dessutom krävs att läraren utvecklar sitt undervisningssätt i samråd med eleverna. Arbetet med formativ bedömning kommer att fortsätta under 2013. Extra stöd för arbetet på skolorna går att söka genom Skolsatsning 2013. Elevernas motivation för studierna och träning för att bli medborgare i en demokrati, förutsätter en undervisning som upplevs som meningsfull. På olika sätt kan skolorna stimulera elevernas delaktighet, i undervisning, i arbetsgrupper, genom deltagande i olika påverkansgrupper osv. När också läraren tar sig an elevernas feed-back och låter den utveckla undervisningen, så visar forskningen på mycket starka resultat. Ett formativ arbetssätt ökar elevernas lärande samt deras inflytande och delaktighet och ger ett konkret inflytande över undervisningssituationen. Malmö stads kommunala gymnasieskolor har en struktur avseende formellt inflytande enligt följande: Elevers intresseorganisation Arbetsmiljöombud Elevskyddsombud Klassråd, programråd, skolråd, elevråd och elevkår Tre rektorer har under 2012 fått i uppdrag att se över hur arbetet med elevinflytande kan stärkas samt utveckla kopplingen till formativ bedömning, arbetet kommer att fortsätta och presenteras under 2013. Stimulerande lärmiljö Skolorna arbetar på olika sätt för att skapa en stimulerande lärmiljö och erbjuda utmaningar till eleverna. IT-pedagogik, omvärldskontakter och tematiska arbetssätt är viktiga beståndsdelar. Projekt Interreg-projektet Preventing dropout (2011-2014) engagerar lärare, studie- och yrkesvägledare samt skolledare från Malmö Borgarskola, Malmö latinskola, Rönnens gymnasium, Norra Sorgenfri gymnasium, Universitetsholmens gymnasium för att gemensamt hitta och pröva metoder för att förhindra avhopp från gymnasieskolan. Samarbetet är i form av forskningscirklar och nätverk med inriktningar som; Svenska/Danska som andraspråk Klassrumskultur, trivsel och lärande Dropout versus Pushout, vad är inkluderande undervisning? Stimulerar fysisk aktivitet lärande? 2.5.1 Förändringen av andelen elever som upplever att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Årskurs 2 enkäten Den årliga årskurs 2 enkäten omarbetades under 2012 och genomfördes under hösten. Enkäten 2013-02-14 14(39)
går ut till alla elever i årskurs 2 och svarar mot kraven i nya skollagen samt på ett mer allsidigt sätt belyser elevens upplevelse av sin skolgång. Svarsfrekvens var 2012 87 %, 2011 besvarade 72 % av årskurs 2 eleverna enkäten, 2009 82%. Påståendet "Jag upplever att undervisningen är meningsfull" har ställts i flera enkäter och det visar att eleverna upplever till högre grad undervisningen som meningsfull 2012 än jämfört med 2009 och 2010. 2009 upplevde 71% av de som svarade på enkäten att undervisningen var meningsfull, 2010 gick andelen upp något till 72 % och 2012 upplevde 77 % av eleverna undervisningen som meningsfull. Att lärarna är bra på att förklara anser, enligt enkäten, 70 % av eleverna i årskurs 2, ytterligare 20 % anser att hälften av deras lärare är bra att förklara sin undervisning. Detta kan man jämföra med tidigare enkätfråga "Lärarna är bra på att undervisa" där 2010 års enkät visade att 76 % av elevernas som besvarat enkäten ansåg att lärarna var bra på att undervisa och 16 % markerade att ungefär hälften av lärarna var bra på att undervisa. Enkätfrågan "Lärarna är tydliga med vad jag måste göra för att nå det betyg jag vill ha" ger en indikation på implementeringen av det formativa bedömningssättet, där går ingen jämförelse att göra med tidigare enkäter. Årskurs 2 eleverna svarade 2012 att 62 % ansåg att deras "lärare är tydliga med vad jag måste göra för att nå det betyg jag vill ha" 21 % ansåg att hälften av lärargruppen arbetade formativt. 2.6 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Alla skolor arbetar systematiskt för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Det förebyggande arbetet planeras och dokumenteras i en plan, kallad likabehandlingsplan. Arbetet syftar till att hindra all kränkande behandling, samt diskriminering och trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, i enlighet med Diskrimineringsombudsmannens rekommendationer. Ett verktyg för att undersöka trivsel och trygghet, bemötande, kränkande behandling och om eleven upplever en god lärandemiljö på sin skola är den årliga årskurs 2 enkäten. Skolorna analyserar enkätresultatet på skol-, rektors- och klassnivå för att kunna rätta till eventuella missförhållanden. Trygghet och trivsel är en av huvudprocesserna i kvalitetsverktyget Qualis som skolorna använder i det systematiska kvalitetsarbetet. Lärare och skolledare utför självvärdering för att ta fasta på utvecklingsbehov, med i arbetet finns enkätunderlaget för intern diskussion på varje skola. 2.6.1 Förändringen av andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan Trivseln är fortfarande hög inom Malmös kommunala gymnasieskolor, 2012 93 %, jämfört med 2010 92 %, enligt årskurs 2 eleverna som besvarat enkäten (87 %). En stor majoritet av eleverna känner sig alltid eller för det mesta trygga på sin skola, 95 % 2012 jämfört med 97 % 2010. Ca 2 % av årskurs 2 eleverna (=24 st elever) uppgav att de aldrig känner sig trygga, lika stor andel uppgav att de trivs mycket dåligt på sin nuvarande skola. År 2011 uppgav 12 elever att de aldrig känner sig trygga. Skolorna har tillgång till de egna enkätsvaren och förvaltningen som helhet i det fortsatta inre arbetet på respektive enhet. 2013-02-14 15(39)
2.7 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Det komplexa genuspusslet är utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling i genusmedveten pedagogik. Under läsåret 2011/2012 och 2012/2013 utbildas genuspiloter från samtliga gymnasieskolor. Genuspiloterna bildar, efter utbildningens slut, nätverket GEP som kommer att utgöra en viktig resurs i implementeringen av genusmedveten pedagogik i Malmö stads gymnasieskolor. Under hösten 2012 har skolornas genuspiloter samlats i ett gemensamt uppdrag i samarbete med Skolverket. Syftet med Skolverksprojektet "Handledning för jämställdhet och kunskap" (inriktning på språk, läs- och skrivutveckling) är att skapa förutsättningar för alla barns, flickors och pojkars, lärande och utveckling. Målgruppen är deltagarnas egna skolor och klassrum. Med vetenskapliga metoder kommer deltagarna att kartlägga, analysera och undersöka frågor kring språk, lärande och identitet i ämnesundervisningen. Stöd i detta arbete får deltagarna på träffarna i genuspilotprojektet. I april 2013 ska undersökningarna och resultatet presenteras på en skolverkskonferens i Stockholm. Därefter kommer deltagarna tillsammans arbeta fram handlingsplaner på sina egna skolor under läsåret 2013/2014 på ett systematiskt sätt genom ex workshops, samtal i arbetslag, ytterligare undersökningar. Frans Suell och Jörgen Kock gymnasium har deltagit i avdelningen för integration och arbetsmarknads (INAR) satsning Utvecklingsarbete avseende utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Effektmål i ansökan var Verksamhetsspecifika mätbara mål och åtaganden som ökar jämställdheten och som ingår i verksamhetsplaner och budget. Följande kan konstateras: Tjejgruppen har från ht 12 en schemalagd position per vecka, vilket kommer att fortsätta. Den ursprungliga tjejgruppen har varit goda ambassadörer, vilket skapat en stor efterfrågan hos andra tjejer att delta i gruppen. Killarna på skolan har sett den gemenskap som skapats inom tjejgruppen, vilket gjort att killarna önskar en egen killgrupp, detta kommer att genomföras ht 13 Kvalitetsrapporten för läsåret 2011/12 visar på ett minskat antal avhopp för tjejerna på utbildningen. Under hösten 2013 kommer Barn- och fritidsprogrammet att flyttas till Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium. Det är ett program med traditionellt sett många tjejer - därför kommer tjejerna i projektet att kontakta BF-programmet för att sprida informationen. Se även svar under 2.8 2.7.1 Antalet skolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Antal skolor som genomfört ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Skolor med genuspedagogiskt utvecklingsarbete under 2012 Skolor med genuspedagogiskt utvecklingsarbete under 2011 Utbildningsförvaltningen 2 0 2 S:t Petri skola Skolor totalt (utbildningsnämnd en) 2013-02-14 16(39)
Inom ramen för kursen Ljudmedier har elever genomfört en genusgranskning av bland annat S:t Petris spex. Radioprogrammet spelades upp på mentorstider i praktiskt taget samtliga klasser och mentorerna diskuterade genusfrågor med eleverna. Därefter presenterades och diskuterades projektet på en arbetsplatsträff där all personal deltog. De ansvariga genuspiloterna har lyft fram strategier för att öka genusmedvetenheten i skolans arbete som personalen jobbar vidare med. Malmö latinskola Skolan har genomfört aktiviteter på olika nivåer (skolövergripande, arbetslags- och lärarnivå) i syfte att motverka stereotypa föreställningar kring kvinnligt och manligt. En jämställdhets- och likabehandlingsgrupp bildades, en intern webbsida skapades (inspirationsbank och diskussionsforum), en temadag anordnades, genusperspektiv lyftes i arbetslagen, innehåll, metod och arbetssätt på lektioner prövades och utvärderades. Ett par andra skolor (Mediegymnasiet, Parkskolan) har också genomfört insatser inom genuspedagogik under 2012 dock ej i omfattning för att klara kriteriet. 2.8 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet För att integrera jämställdhetsperspektivet ytterligare i förvaltningens verksamhet, fokuserade 2012 års jämställdhetsplan på att konkretisera stödet till chefer inom jämställdhetsintegrering. Utöver särskilt fokus på rekrytering och löneöversyn har en student praktiserat på avdelningarna HR och Ekonomi och Kvalitet, med uppdrag att stärka jämställdhetsintegrering ur fler perspektiv och ansvarsområden som ligger inom förvaltningens uppdrag, dvs både ur medarbetare/chefsperspektiv och ur verksamhetssynpunkt. Arbetet resulterade i en självvärderingstrappa för skolledare och medarbetare att använda som konkret verktyg i jämställdhetsarbetet. Denna kommer att ingå i jämställdhetsplanen för 2013. Det kommer även att ligga till grund för kommande jämställdhetsanalyser i verksamheten. Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp har beslutat om ett nätverk med uppdrag att stödja arbetet på skolorna i frågor om likabehandling, jämställdhet och sexualitet. Nätverket ska stödja skolorna både med ämneskompetens och lämplig didaktik. Gruppen består av representanter från olika arbetsområden som elevhälsa, pedagoger och skolledare. I gruppen ingår även de två centrala genuspedagogerna samt projektledaren för SåSant (sex- och samlevnad). Se även 2.7 2.8.1 Arbete med Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering Användning av könsuppdelad statistik i ärendehantering och rapportering till nämnd Statistikområde Ja Nej Till viss del Inte tillämpligt Försörjningsstöd Skolresultat Attitydundersökningar i skolan Hemlöshet Nöjdhet i äldreomsorgen Trygghet Ja Ja Ja X X X Ja i årsanalys 2011 2013-02-14 17(39)
Statistikområde Ja Nej Till viss del Inte tillämpligt Mötesplatser för ungdomar Deltagande i fritidsaktiviteter Utländsk bakgrund bland medarbetarna Ofrivilligt deltidsanställda Ja Ja X X Ja i årsanalys 2011 2.8.2 Jämställdhetsanalyser Verksamhet som granskats och analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv Beskrivning av jämställdhetsanalys 0-2.9 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Utbildningsnämnden har inga mötesplatser som uppfyller definitionen, "En målinriktad, ickekommersiell, och bemannad verksamhet öppen för alla mer än en gång per vecka. Den har de ungas behov och önskemål i fokus och riktar sig till ungdomar, inom åldersspannet 12-25 år, på deras fritid och är helt eller delvis finansierad av kommunen". Skolor inom utbildningsnämnden upplåter sina lokaler till olika typer av elevföreningar, dessa är dock inte bemannade och riktar sig till skolans egna elever. Nya Malmö latinskola kommer år 2014 att vara en mötesplats för ungdomar efter skoltid. Inom Gymnasiesärskolan finns verksamhet med benämning hemvist. Detta är en LSS-insats (lagen om särskilt stöd) som kan ansökas av förälder som har funktionshindrade barn/ungdomar. Hemvister eller korttids tillsyn som det heter i lagtexten brukar träda in vid 12-13 års ålder då eleverna blir för gamla för fritidshem men tillsynsbehovet kvarstår. Utbildningsförvaltningen anordnar hemvister vid sina gymnasiesärskolor, sedan beslut 2009. Hemvister uppfyller dock inte definitionen då verksamheten inte är öppen för alla. 2.9.1 Förändring av antal mötesplatser för ungdomar Mötesplatser för ungdomar inom nämndens verksamhetsområde Mötesplats 0 - Beskrivning Antal mötesplatser jämfört med föregående rapporteringstillfälle 31 dec 2012 31 dec 2011 Antal mötesplatser 0 0 2.10 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Under 2012 har det skett en ökning med 0,6 % enheter av andelen medarbetare med utländsk bakgrund. Under hösten har arbetet påbörjats med att ytterligare systematisera rekryteringar utifrån kravprofilering och annonsering för externa såväl som interna rekryteringar. Detta i sin tur 2013-02-14 18(39)
kan ha påverkan för rekryteringsunderlaget men ännu är ökningen för liten för att dra slutsatsen att detta påverkat andelen medarbetare med utländsk bakgrund. 2.10.1 Förändring av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer Andel medarbetare med utländsk bakgrund 31 dec 2012 31 dec 2011 31 dec 2010 31 dec 2009 Utbildningsförvaltningen 21,2 20,6 19,8 18,4 Andel medarbetare med utländsk bakgrund fördelat på kvinnor och män 31 dec 2012 31 dec 2011 31 dec 2010 31 dec 2009 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män UF 20,6 22,2 20,0 21,6 - - - - 2.11 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Timanställda och korttidsbemanning Utbildningsförvaltningen En kartläggning har gjorts över var inom utbildningsförvaltningen de timanställda är placerade. Kartläggningen visade att en majoritet av de timanställda är placerade på Komvux Malmö Södervärn 47 % samt Parkskolan (numera del av NSG/RÖG) 25 %. En närmare analys har därför gjorts för att se hur timanställningar samt korttidsbemanning hanteras på dessa enheter. Hantering av korttidsbemanning Komvux Malmö Södervärn På Komvux Malmö Södervärn använder man sig av en vikariepool vid ordinarie personals frånvaro. Exempelvis vid sjukfrånvaro, VAB och planerad frånvaro så som semester och tjänstledighet. Lärare som har utrymme i sitt schema anmäls av rektorerna till vikariepoolen. I början av terminen anställs oftast ett par månadsanställda vikarier för strövik. Eftersom sfiundervisningen har löpande intag samt att det finns regler om att undervisning inte får ställas in blir dessa månadsanställda strövikarier ofta schemalagda vikarier och får egna klasser. Man tvingas då återgå till timanställda strövikarier för att fylla verksamhetens behov, nå mål samt hålla sig inom de ekonomiska ramarna. Vikariepoolen består per 2013-01-09 av ca 30 timanställda och 2 månadsanställd strövikarie. Ett flertal av de timanställda är studerande eller äldre personer som endast önskar arbeta ett fåtal timmar per månad. Hantering av korttidsbemanning Parkskolan Inför ht 2012 hade samtliga deltidsanställda tillsvidareanställda barnskötare samt resurspersonal (totalt 27) på Parkskolan tillfrågats om de önskade högre sysselsättningsgrad. De som önskat högre sysselsättningsgrad (12) erhöll denna från och med ht 2012 genom arbete på hemvisterna. Hantering av korttidsbemanning på övriga enheter inom utbildningsförvaltningen På övriga 10 enheter inom utbildningsförvaltningen löses korttidsbemanningen på olika sätt. En 2013-02-14 19(39)