Kvalitetsrapport Förskolan Stadsskogen Läsåret 2017 2018 1
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 4 2.1 Grundfakta... 4 2.2 Arbetsmiljö... 4 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling och lärande... 7 4.1 Språk... 7 Barn- och utbildningsnämndens mål... 7 4.2 Matematik... 10 4.3 Naturvetenskap och teknik... 11 4.4 Lek... 12 4.5 Estetik... 13 4.6 Motorik... 14 4.7 Socialt... 15 5. Barns inflytande... 16 6. Förskola och hem... 17 7. Övergång och samverkan... 19 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling... 20 9. Sammanfattning av utvecklingsområden... 22 2
1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Stadsskogen är en väl etablerad förskola med fyra avdelningar. Det finns två yngreavdelningar; Månen och Solen och två äldreavdelningar; Stjärnan och Kometen. Personalomsättningen har varit förhållandevis liten och många har jobbat här under många år. Förskolechefen är dock ny för året. Elionor Pettersson Lindesberg 20180716 3
2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 78 Grundbemanning 15 mars 15 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Årets arbete med den psykosociala arbetsmiljön via piltavlan har visat att den goda andan på arbetsplatsen har ökat. Jag ser att för varje gång vi analyserar piltavlan tillsamman ökar deltagandet och vanan att diskutera viktiga arbetsmiljöfrågor. Medarbetarenkäten som genomfördes i höstas och besvarades av 12 medarbetare visade att alla anser att arbetet känns meningsfullt och att de lär sig nytt och utvecklas. En person angav att påståendet jag ser fram emot att gå till arbetet stämde ganska dåligt. När det gäller ledarskapet tyckte alla att närmsta chef visar uppskattning för arbetsinsatsen medan en person varken ville hålla med eller säga emot om chefen visar förtroende för medarbetaren. Två personer svarade att det varken stämde bra eller dåligt att chefen ger förutsättningar för att få ta ansvar. Övriga tyckte att påståendet stämde. På frågorna som gäller hur insatt man är i mål, hur väl mål följs upp och att veta vad som förväntas av en håller alla med utom en medarbetare som varken håller med eller tycker att det inte stämmer. Under året har tre medarbetare som varit långtidssjukskrivna kommit tillbaka i arbete. När jag genomförde höstens medarbetarsamtal framgick det att många tyckte att samarbetet över enheten behövde förstärkas. De berättade också att de ofta fått höra att andan inte var god och att samarbetet var dåligt. Det fanns alltså en önskan från alla att de delarna skulle bli bättre. I och med piltavlan har vi haft en möjlighet att återkommande diskutera de mjuka arbetsmiljöfrågorna vilket jag tror ökat känslan av gemenskap och samsyn. Jag har aldrig sett några tecken på dåligt samarbete eller dålig anda men det handlade om något som förmodligen satt i väggarna eller blivit en självuppfyllande profetia. Orsaken till det goda resultatet tror jag beror på motivationen hos medarbetarna att göra en nystart i kombination med rutiner som ger möjlighet att samtala om arbetsmiljön regelbundet och i trygga former. Jag behöver fokusera även på fysisk arbetsmiljö såsom brandskydd, lokaler och utemiljö. 4
3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. (Lpfö 98 Revideras 2016) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Kometen Månen Solen Stjärnan utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar 4 4 3 3 utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra 3 3 3 3 utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning 3 3 3 3 utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö 3 2 4 2 utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen 2 2 4 2 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen ser att barnen fått ökad respekt för varandra. De visar hjälpsamhet, hänsyn och kommunicerar på ett positivt sätt. Barnen pratar med varandra om hur man är en bra kompis. De leker i olika konstellationer och visar förståelse för olikheter. All personal i grundbemanningen har ICDP-utbildning. Under året har Stadsskogen uppnått kraven för Förskolekartan hos organisationen Tre ska bli noll när det gäller arbetet med barns integritet. I föräldraenkäten svarar 95% av föräldrarna att de är nöjda med förskolans demokratiarbete. På frågan om barnet trivs, är trygg och bemöts på ett bra sätt av personalen är 98,4 % nöjda. 5
Personalen anser att ICDP-förhållningssättet är grunden till resultatet. De påvisar också vikten av att vara modell och föredöme, vara närvarande som pedagog och att göra bra genomtänkta gruppkonstellationer. De allra flesta av personalen har utbildning i ICDP. Fortsätta utveckla aktiviteter angående barns integritet. 6
4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) 4.1 Språk Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. 7
Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Kometen Månen Solen Stjärnan tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld 3 3 4 3 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv 3 3 4 3 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra 4 4 3 3 utvecklar intresse för skriftspråk samt förs tåelse för s ymboler och deras kommunikativa funktioner 3 2 3 2 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa 2 3 4 3 som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl med svenska som på sitt modersmål 1 2 4 3 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man har prioriterat i planeringen av verksamheten. Det personalen har observerat är att barnen har utvecklat sin språkliga förmåga, uttal, ordförråd, förståelse och att de har ett mer nyanserat språk. De kan använda språket för att vara delaktiga och självbestämmande. Bokintresset har ökat och barnen kan samtala om innehåll och bilder. Av Stadsskogens 23 sexåringar, varav 9 med annat modersmål än svenska bedöms 15 (65%) ha en språkförståelse och språkmedvetenhet på svenska så att de kan antas förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. 8
Språkmatrisen är inte utformad för barn med annat modersmål än svenska vilket missgynnar våra flerspråkiga barn. Detta trots att flerspråkighet är en förmåga som vi värdesätter höst och samhället behöver. Arbetslagen har använt strukturerat material för språklek och samlingar såsom Före Bornholm. Man har även ett undervisande förhållningssätt under hela förskoledagen där barnen får talutrymme och uppmuntran. En avdelning ser att bristen på en bra läsplats påverkat deras resultat negativt. Utveckla sätt att bedöma språkförmåga på andra modersmål Se över lärmiljöerna utifrån ett språkperspektiv Utveckla arbetet med bildförstärkning 9
4.2 Matematik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Kometen Månen Solen Stjärnan utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring 3 4 4 3 utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar 3 3 4 2 utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp 3 3 4 3 utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang 3 3 3 2 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man har prioriterat i planeringen av verksamheten. På äldreavdelningarna ser man att barnen intresserar sig mycket för matematik. De har förståelse för siffror, antal. De mäter och sorterar och använder begrepp som hel, halv och fjärdedel. På yngreavdelningarna observerar personalen att barnen benämner och resonerar omkring begrepp som stor-liten, tjock-smal, yngre-äldre, längre-kortare. Barnen har ökat sin kunskap om färg, form, volym och antal. Barnen visar intresse för begrepp som hel, halv och fjärdedel och visar att de utvecklar tidsuppfattning. Pedagogerna har ett medvetet matematiskt tänk i vardagen och använder matematiska begrepp i vardagen. De har även jobbat med lärmiljön och erbjuder såväl visuell stimulans på väggarna som lekmaterial och matematiska spel i lärplattorna. Samlingarna ger utrymme för att prata om veckodagar, årstider, antal mm. Det pågående arbetet fortsätter. 10
4.3 Naturvetenskap och teknik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Kometen Månen Solen Stjärnan utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra 4 3 4 3 utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen 3 3 4 3 utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap 2 2 4 2 utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar 2 3 4 3 utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap 4 3 4 4 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man har prioriterat i planeringen av verksamheten. Många av barnen har utvecklat sin förmåga att bygga, konstruera och att använda olika tekniker, material och redskap. Barnen använder och är nyfikna på vardagsteknik. Alla avdelningar ser att kunskapen omkring djur, natur, miljö och naturvetenskapliga fenomen har ökat. En av avdelningarna har haft miljö som prioriterat mål under året. Alla avdelningar ser att ett utforskande arbetssätt där barn och vuxna är nyfikna tillsammans gynnar utvecklingen av naturvetenskapligt tänkande hos barnen. Man har förutom förhållningssättet även jobbat med inomhusmiljön för att stimulera bygg- och tekniklek. Fortsätta utveckla miljön och materialet för att stimulera barnens lärande. 11
4.4 Lek Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Kometen Månen Solen Stjärnan utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära 4 4 3 3 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man har prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen observerar att barnen har utvecklat sin förmåga att leka i olika konstellationer. Bland de yngre barnen ser man att fler börjar leka rollekar. De äldre barnen kan leka lekar som fortsätter över flera dagar. Barnen har stort utbyte av varandra. De härmar och lär sig av varandra. Pedagogerna jobbat medvetet för att utveckla lekförmågan. De introducerar nya lekar och material. De möblerar och möblerar om lekmiljöer. De delar grupper för att freda leken. De är medlekare och kan stötta i leken för de som har svårt. De finns nära och kan gripa in när barnen leker själva. Sammantaget ger det bra möjligheter för barnen att utveckla lekförmåga. Fortsätta utveckla leken 12
4.5 Estetik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Kometen Månen Solen Stjärnan utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycks former s om lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama 4 3 3 3 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man har prioriterat i planeringen av verksamheten. Pedagogerna ser att barnen behärskar olika estetiska uttrycksformer och att skapandet leder till ökat samspel och gemenskap. Förutom tillgång till material för skapande så har flera avdelningar haft regelbundna styrda tillfällen där de skapat tillsammans med barnen. Fler tillfällen i veckan med skapande-aktiviteter Rytmik oftare 13
4.6 Motorik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Kometen Månen Solen Stjärnan utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande 4 4 4 3 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man har prioriterat i planeringen av verksamheten. De aktiviteter som förskolan erbjuder har stärkt såväl fin- som grovmotorik. Kroppsuppfattning, koordinationsförmåga och tilltro till sin egen förmåga har ökat. Avdelningarna är duktiga på att vara ute varje dag, att göra utflykter i närmiljön och att stimulera rörelse både ute och inne. Barnen tillåts att träna och att prova själva innan de får hjälp av en vuxen om något är för utmanande. Utemiljön på förskolan är bra och varierande. Inga utvecklingsbehov har definierats. 14
4.7 Socialt Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Kometen Månen Solen Stjärnan utveckla sin identitet och känner trygghet i den 3 4 3 3 utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, 3 4 4 3 känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer 3 2 3 2 utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler 3 3 4 2 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man har prioriterat i planeringen av verksamheten. De flesta avdelningarna ser en positiv utveckling angående det sociala samspelet. En avdelning har haft problem med utagerande beteenden och att inte alla barn kunnat känna sig trygga i gruppen. Pedagogerna lägger mycket tid och stort engagemang för att få fungerande grupper. En grund för allt vi gör i förskolan är att alla barn känner sig trygga. Det arbetet blir aldrig färdigt. Gemensamma aktiviteter stärker gruppkänslan. Personalen finns nära eller i leken för att hjälpa barnen att träna på sociala färdigheter. Utveckla arbetet med att få ihop gruppen och sociala färdigheter Utveckla arbetet med oönskade beteenden 15
5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Kometen Månen Solen Stjärnan utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation 3 3 4 3 utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö 4 3 3 2 utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande 3 3 3 3 Personalens självskattningar ska inte läsas som jämförelser mellan avdelningar. De visar snarare hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man har prioriterat i planeringen av verksamheten. Då barnen har utvecklats språkligt har de även fler sätt och möjligheter att påverka och göra val. Med stigande ålder kan de se hur egna handlingar påverkar andra även om det är svårt i förskolans åldrar. I och med arbetet med hållbarhet och miljö har vi sett att barnen utvecklat sin förståelse för förskolans miljö. Personalen lägger upp verksamheten utifrån barnens intressen. De är lyhörda inför barnens önskemål och försöker i möjligaste mån genomföra deras idéer. Utveckla dokumentationen över arbetssätt för barns inflytande 16
6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) : Nöjdhetsenkät till vårdnadshavare Svarsfrekvens: 61 svar av 78 inskrivna barn Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid 2017 2018 2017 2018 Mitt barns förskola har en bra 45,7 93,5 utemiljö och utrustning för 56,5 95,1 utveckling och lärande. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 67,4 98,4 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 37,0 91,8 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 54,3 95,1 Mitt barn trivs i förskolan. 54,3 98,4 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 34,8 95,1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 54,3 98,4 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 41,3 90,2 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 67,4 98,4 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 56,5 90,2 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 47,8 95,1 17
Föräldrarenkäten visar ett fantastiskt resultat jämfört med förra året, dels i svarsfrekvens men också i resultat. I och med den stora svarsfrekvensen är resultatet säkrare än förra årets där man kan ana att de som varit missnöjda passat på att svara medan de som varit nöjda låtit bli. En orsak till att föräldrar känner sig mer delaktiga tror jag är Tempus där avdelningarna bloggar om barnens vardag på förskolan. På de föräldraforum som erbjudits under året har inga föräldrar kommit något jag också ser som en markör för att de känner sig välinformerade. Vidareutveckla arbetet med Tempus. 18
7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. I och med utvecklingssamtalet har alla föräldrar fått möjlighet att diskutera vilken information som ska lämnas över till skolan. Förskoleklasserna sattes samman i samråd med förskolan. Förskolan har varit på skolbesök och förskoleklassens personal har besökt barnen på Stadsskogen. De allra flesta barnen går till Brotorpsskolan. Övergången följde planen. Utveckla bättre samsyn på syfte och genomförande av överskolning mellan förskola och skola. 19
8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. 20
I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. Personalen har gjort ett mycket gott arbete i att ta fram underlag för kvalitetsrapport samt att arbeta med avdelningens och enhetens utveckling. När det finns en bra barndokumentation och en regelbundet analyserad verksamhetsdokumentation är det inte svårt att följa kvalitetshjulet. Införandet av Tempus har gett föräldrar nya möjligheter att följa arbetet och kvaliteten på sina barns avdelning. Det har varit mycket uppskattat. De olika områdesgrupperna har under året medverkat i fortbildning och bidragit till att höja kompetensen hos personalen. Det systematiska kvalitetsarbetet fungerar bra. Under året har underlagen förenklats och fokus flyttats från beskrivningar till resultat. Det är fortfarande lite svårt att fokusera på resultaten. För beskrivningarna (som också har ett värde) är Tempus fantastiskt. Personalen bloggar om förskolans verksamhet och föräldrarna kan se det direkt i sin telefon. Arbeta in de förenklade dokumenten Utveckla användandet av Tempus 21
9. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden Utveckla sätt att bedöma språkförmåga på andra modersmål Utveckla arbetet med oönskade beteenden Övriga utvecklingsområden Fysisk arbetsmiljö Barns integritet Utveckla dokumentationen över arbetssätt för barns inflytande Utveckla arbetet med att få ihop gruppen och sociala färdigheter Vidareutveckla arbetet med Tempus Se över lärmiljöerna utifrån ett språkperspektiv Utveckla arbetet med bildförstärkning Fler tillfällen i veckan med skapande-aktiviteter Rytmik oftare Utveckla bättre samsyn på syfte och genomförande av överskolning mellan förskola och skola. Arbeta in de förenklade dokumenten 22