Kvalitetsrapport. Förskolan Lönngården

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskolan Lönngården Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Grundfakta Arbetsmiljö Normer och värden Utveckling och lärande Språk... 7 Barn- och utbildningsnämndens mål Matematik Naturvetenskap och teknik Lek Estetik Motorik Socialt Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Sammanfattning av utvecklingsområden

3 1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Lönngården är en förskola med en avdelning, avdelningen är en syskongrupp. Vi delar vissa lokaler med Rockhammarskola. Gården erbjuder utmaningar för så väl små som stora barn. Förskolan är belägen intill ett skogsområde och ortens elljusspår går strax utanför knuten. På orten finns en fin lekpark som förskolan bruka besöka. Arbetssätt och inriktning Utifrån vårt uppdrag och verksamhetsmål skapar vi en verksamhet som ska bidra till att ge barnen förutsättningar att lära, utvecklas och må bra. Vi arbetar med att få barnen att känna trygghet och trivsel samt att få upplevelse av sammanhang och helhet. För att barnen ska kunna stärka sin självkänsla arbetar vi med barns delaktighet och inflytande. En god lärandemiljö främjar hälsan och i grunden handlar det om att bli sedd och känna sig värdefull. För att barnen på ett naturligt sätt får jobba med hela kroppen och öva dess motorik spenderar vi mycket tid i naturen. I naturen får barnen utifrån sin förmåga möjligheter att pröva förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster. Förskolans och fritidshemmets verksamhet är samordnad före skolstart på morgonen och efter skoldagens slut. Malin Agnesdotter , Frövi 3

4 2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars 1 Grundbemanning 15 mars 2,75 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 2.2 Arbetsmiljö Resultatet av förskolans arbetsmiljöarbete visar att den psykosociala arbetsmiljön har påverkats negativt utifrån brist på vikarier vid ordinarie personals frånvaro. Kommunen genomför en gång per läsår en medarbetarenkät. Lönngården får ej sitt resultat redovisat enskilt då det är färre än fem som svarar. Deras resultat ingår i totalen för förskolorna i kommunen. Resultatet av denna enkät visar att alla svarar att arbetet känns meningsfullt samt att alla utom en ser framemot att gå till jobbet. I den kommun övergripande sammanställningen av medarbetarenkäten är majoriteten av de svarande nöjda med ledarskapet. Alla svarande är även insatta i målen på arbetsplatsen och majoriteten anser att målen följs upp och utvärderas på ett bra sätt samt att de vet vad som förväntas av dem. I mars genomfördes brandskyddsutbildning för all personal. Förskolan har ett väl inarbetat system kring det systematiska brandskyddsarbetet med regelbundna kontrollrundor. Under läsåret har kommunen bytt operativsystem till Office 365 och förskolorna har börjat arbetat med Tempus. Vid våra genomgångar av arbetsmiljön på arbetsplatsträffarna har det framkommit att det ibland är svårt att få vikarier. Verksamhetens kvalitet och personalens arbetsmiljö har varit sårbar när det råder brist på vikarier och personalen får arbeta i barngrupp under sin planering. Detta har lett till att den psykosociala arbetsmiljön försämrats för den ordinarie personalen då de fått göra tillfälliga schema lösningar samt arbeta övertid, vilket leder till att personalen upplever arbetsbördan för stor. Vid vår en avdelnings förskola blir det mycket ensamarbete. Pedagogerna löser detta med att lägga sin enskilda planering under dessa tider så det är en person till på plats även om man är ensam i barngruppen. Övergången till vårt nya operativsystem Office 365 har inneburit vissa svårigheter för personalen då det tog lite tid innan alla kom in i systemet. Ökad tillgång till förskollärare och vikarier.

5 3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. (Lpfö 98 Revideras 2016) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar 3 utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra 3 utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning 3 utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen 3 Självskattningarna visar hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen på förskolan har arbetat medvetet och aktivt med att uppmuntra till samspel vilket samtidigt är ett främjande och förebyggande arbete enligt plan mot diskriminering och kränkande behandling. Personalens förhållningsätt ICDP leder till att personalen vägleder, stöttar, uppmuntrar och utmanar barnen i alla situationer. Personalen har ändvänt sig utav UR programmen om normer och värden samt kompisböcker dessa material har varit uppskattade av barnen. 5

6 Barnen har under lek har lärt sig att acceptera och förstå varandra. De äldsta barnen är förebild förde yngre. Lönngården har nått upp till kraven för att få vara med på Förskolekartan under organisationen treskablinoll. I nöjdhetsenkäten till föräldrarna svarar de alla föräldrarna att de är nöjda med demokratiarbetet på förskolan och att deras barn trivs, känner sig trygga och får ett gott uppförande från personalen. Svarsfrekvens 71%. Förskolan goda resultat beror på personalens förhållningsätt ICDP och personalens delaktighet i lek. Personalens förhållningsätt ICDP, arbete med UR och kompisböcker, bjuda in till lek samt freda leken har personalen skapat en vilja hos barnen att vilja hjälpa och ta hand om varandra. I förskolans arbete med Planen mot diskriminering och kränkande behandling har personalen arbetat med att få barnen att förstå hur andra kan uppleva olika situationer. Detta arbete har pågått kontinuerligt under läsåret då pedagogerna kontinuerligt har arbetat med social kompetens tillsammans med barnen. Tempus bidragit till att föräldrar har börjat fått mer inblick i vad vi gör, stor skillnad mot när vi bara hade verksamhetspärmen. Gemensam planering. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) 6

7 .1 Språk Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förs tåelse för s ymboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: 7

8 Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. Självskattningarna visar hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Förskolan har arbetat mot det prioriterade målet: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Förskolan har arbetat mot målet genom sagotema. Genom de språkliga aktiviteterna har barnen utvecklat sin språkliga förmåga när det gäller att återberätta och samtala om de olika teman vi haft under läsåret. De har även utvecklat språkljud. Den föräldraenkät personalen lämnade ut till föräldrarna visa på att även föräldrarna upplever att barnens språkliga förmåga och språkljud har utvecklats. Barnen visar stort intresse för bokstäver, lekskrivning och hur ord är uppbyggda. De rimmar väldigt mycket och har väldigt stort intresse för sång och dans. Av Lönngården sexåringar, varav 1 med annat modersmål, bedöms (100%) ha en språkförståelse och språkmedvetenhet på svenska så att de kan antas förberedda för läs och språkinlärning vid skolstarten. Personalen har använt sig av sagotema, sångsamlingar och vardagligasamtal för att arbeta med språk på olika sätt. På så sätt har barnen ökat sin språkliga medvetenhet, de rimmar, ramsar, sjunger och visar att de är nyfikna på skriftspråket. Barnen har ökat sin förmåga till berättande. Föräldraenkät till föräldrarna om hur de upplever att deras barn utvecklat sin kompetens när det gäller våra kriterier till vårt mål har gett samma bild hemma som vi sett på förskolan. Garnalias besök med avslutande teater har gett personalen många berikande stunder samt möjlighet att fånga upp och bygga vidare på utifrån det barnen intresse. Barnen gavs tillfällen att samtala om former. Detta ledde till att pedagogerna kunde dokumentera lärandet och samtala om olika begrepp för att utvidga lärandet. Personalen har genom sitt förhållningsätt ICDP och olika språkliga aktiviteter skapat goda förutsättningar för barnen att utifrån sina förutsättningar kommunicera, lyssna in andra och ge utryck för sina funderingar. Iordningställa en skrivhörna. Anpassa materialet i skrivhörnan efter barnens intressen och behov. 8

9 .2 Matematik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp 3 utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang 3 Självskattningarna visar hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen märker att barnen använder sig av matematiska begrepp i lekar och aktiviteter i förskolan. I samlingar har personalen använt sig av matematiksagor, siffror, sånger, sorterat, visat olika diagram och geometriska former. Personalen erbjuder lekar som ger barnen möjlighet att utveckla kunskapen om lägesbeskrivning, antal, addition, subtraktion. Personalen har tillsammans med barnen kompletterat med material där många leker och följer ritningar. Många barn visar stort intresse och kompetens genom att räknar i vardagen, kodar av matematiska problem och situationer. Personalen ser en stor utveckling hos barnen när det gäller att räkna och känna igen geometriska figurer. Personalen har arbetat med olika matematiska material vilket har skapar engagemang och nyfikenhet hos barnen. Barnen har konstruerat många byggen, fört matematiska dialoger och haft tekniska utmaningar med de matematiska lekmaterial som förskolan erbjuder. Personalens gemensamma förhållningsätt ICDP har uppmuntrat barnen till att våga prova och på så sätt har personalen kunnat stärkt barnens förmåga att hantera problemställningar. Personalen ser nyfikna barn som inspirerar och bygger vidare på sitt eget kunnande och inspirerar andra barn. 9

10 Personalen har lyckats fångat barnens intresse för matematik och märker av en ökad förståelse för olika matematiska begrepp. Ur programmet livet i mattelandet har gett barnen fler matematiska begrepp, så som dividera, dra bort. är lika med. Genom programmet har personalen på ett lättare sätt naturligt fått in många olika matematiska begrepp. Använda matematiska begrepp verbalt och konkret under förskoledagen..3 Naturvetenskap och teknik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Självskattningarna visar hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. 10

11 Personalen har gett barnen förutsättningarna att förstå sig på olika tekniker i vardagen, detta genom ett utforskande arbetssätt. Barnen leker och bygger med olika konstruktionsmaterial. Personalen har tillsammans med barnen kompletterat med material där många leker och följer ritningar. Personalen upplever intresserade och lärande barn som frågar om och visar saker som de sett eller gjort. Barnen ber ofta om att få ta ett kort med lärplattan när det skapat/sett något i lek eller aktivitet ute eller inne. Personalen märker på barnen att plantering ute och inne har gett många möjligheter till lärande. Barnen pratar om växterna, tittar på, reflekterar om vad som händer. Personalens utforskande arbetssätt har skapat intresse och nyfikenhet hos barnen. Barnen visar nyfikenhet och respekt för djur och natur då personalen har på ett naturligt sätt kunnat forskat och samtalat tillsammans med barnen. Genom användandet av lärplattor har personalen kunnat öka barnens intresse och förståelse för teknik hur vi använder oss av denna teknik i vardagen. Fortsätta med det väl fungerande arbetssättet kring naturvetenskap och teknik.. Lek Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Självskattningarna visar hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. 11

12 Under läsåret har barnen utvecklat sin förmåga att leka, rolleka, vänta på sin tur och samspela. Personalen har erbjudit många olika aktiviteter som barnen kan välja mellan. Både inomhus och utomhus. Personalen är närvarande pedagoger som leder och stödjer barnen i deras lek. Genom att arbeta med att freda leken ser personalen att barnen har kunnat utveckla sin lek ytterligare och hittat nya kompiskonstellationer. Under läsåret har personalen tillsammans med barnen ändrat och utvecklat vår inne och ute miljö som har resulterat i olika lek grupperingar där större barn ofta är förebilder för de yngre barnen. Personalen ser nu att yngre barn delvis kopierar lek som de varit delaktig i eller lekt/sett äldre barn leka. De yngre barnen leker på ett liknande sätt som de äldre barnen. Personalen har låtit leken tagit stor plats i verksamheten. Barnen har utifrån sin egenförmåga och takt fått lära, leka, utforska och utmana sig själva med hjälp utav närvarande stöttande personal. Detta har lett till att barnen ökat tilltron till sin förmåga, blivit stärkta i sin identitet och fått fler kamrater. Barnens lekar har blivit mer innehållsrika och inkluderande. Personalen har jobbat mycket med att hålla i avdelningens rutiner och regler och det har skapat en trygghet hos barnen så de vet vad som gäller. Höstens pedagogiska kvalitetsfortbildning som handlade om lek och pedagogensroll i leken har gett resultat. Pedagogerna reflekterar mer över sitt förhållningsätt och hur de kan utforma lekmiljön. Fortsätta att skapa inspirerande lekmiljöer. 12

13 .5 Estetik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycks former s om lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Självskattningarna visar hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Barnen på förskolan visar stort intresse för det estetiska området. Flera barn är intresserade av och använder dagligen papper, pennor av olika sort, sax och lim som finns på hyllor att plocka fram när de vill. Personalen märker av en utveckling hos flera barn både när det gäller att rita och klippa. Några barn som tidigare sagt att de inte kan rita har nu börjat rita. Barnen har visat utveckling i sitt skapande, sång, dans och rörelse. Under höstterminen har Garnalia haft skapande med barnen där temat varit geometriska figurer. Förskolan har även haft besök av en glaskonstnär genom Skapande förskola. Tillsammans med barnen skapade konstnären en ljuskrona. Arbetet har varit väldigt uppskattat av barnen. Barnen har med stolthet visat upp ljuskronan. Barnen har fått använda sig av olika tekniker och material i sitt skapande. Besöken från Garnalia och Skapande förskola har varit väldigt uppskattat bland barnen. Genom de skapande aktiviteterna barnen varit med om hade de blivit mer medvetna om att man kan skapa om olika material och former. Barnen känns säkrare när de benämner de olika formerna och barnen visar med stolthet upp vad de skapat och samtalar om hur det gått till. Att själva agera med fysiskt material har fångat barnen. När personalen bjuder på sig själva i drama, dans och rörelselekar har de lyckats fånga barnen och barnen vågar delta i aktiviteterna. När personalen har använts sig utav Lärplattan i olika sammanhanghar flera barn anslutits sig och lyssnat på sånger och pedagogerna har då kunnat bygga vidare i situationen. Skapa lätt tillgängliga skapande miljöer för alla åldrar. 13

14 .6 Motorik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Självskattningarna visar hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Genom att personalen har gett barnen förutsättningarna till att få röra på sig i olika sammanhang, både ute och inne har de skapat tillfällen för barnen att ökat sin grov motoriska förmåga så som att hoppa, springa, gå, klättra, stå, balansera och studsa. Ute ser personalen tydligt hur flera yngre barn fått bättre balans och äldre klättrar, lärt sig göra fart på gunga, cykla och kan gå balansgång. Finmotorik har personalen har gett barnen förutsättningarna att utvecklas när de ritar, målar, skapar, pusslar o spelar spel m.m. Personalen uppmanar barnen att vända sig om när de hostar o nyser för att vi inte ska smitta ner varandra, samt uppmanar till bra hygienrutiner i olika situationer o vi värnar om att vi ska må bra o ta hand om varandra. Vid måltiderna samtalar personalen om matens betydelse. Barnen smakar på grönsaker och lockar till att fler vågar prova från de olika sorterna som finns i skolmatsalen. Efter att förskolan lånat en bok om "Prosit" som behöver tvättas bort från händerna har barnen blivit ännu bättre på att tvätta sina händer noga. Personalen har arbetat medvetet med motoriken. Personalen har varit lyhörda för barnens tankar och idéer och har utformat en miljö som bjudit in till rörelselekar. Utifrån de aktiviteter barnen erbjudits visar barnen visar att de kan klä på sig själva, vågar klättra, kan cykla och kan springa. Genom sång och rörelse har personalen skapat möjligheter att utveckla sin kroppsuppfattning. Finmotoriskt har barnen utvecklats genom att personalen medvetet erbjuder olika skapande material för att utmana barnen. Samtalen vid maten har lett till intressanta diskussioner om matvanor och matsvinn och ett ändrat reflekterande vid maten. Låna böcker som utvidgar barnens kunskaper. 1

15 .7 Socialt Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utveckla sin identitet och känner trygghet i den utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer 3 utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Självskattningarna visar hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Pedagogerna har arbetat medvetet och aktivt med att uppmuntra barnen till självständighet och att tro på sig själv så att barnen kan känna sig trygg sig själv. Personalen uppmuntrar barnen att prova så mycket de kan själva, vi ger dem tid att försöka och mycket positiv feedback när de klarar något. Personalen hör ofta och ser vi: - jag kan hjälpa dig! Barnen är snabba att ge tröst om någon är ledsen och de kommer snabbt till pedagog och säger till om någon vill ha hjälp eller om någon slagit sig. Personalen är med och visar och vägleder barnen i hur man påbörjar, genomför och avslutar aktiviteter. Personalen pratar mycket om hur man är en bra kompis, sjunger sånger och pratar om att man har rätt att bestämma över sin egen kropp. Vi har fått barn som vågar säga stopp och känner efter när någonting känns fel. Personalen har genom sitt stöttande, tillåtande och uppmuntrande förhållningsätt stöttat barnen i sin sociala utveckling. Personalen arbetar som föredömen och modeller. Närvarande vuxna som har ICDP om förhållningsätt har skapat trygga barn som vågar visa 15

16 vad de vill. Om det är barn som inte vågar så känner personalen barnen så väl så de vet deras behov och vart de måste vara nära. Förskolans arbete har lett till bra samspel i grupperna, bra lekklimat och en trygg tillvaro för barnen. Genom samlingar, rutinsituationer och vardagliga händelser har pedagogerna ökat barnens förmåga ett fungera enskilt och i grupp. Personalen lägger stor vikt vid att uppmuntra och stärka det positiva som barnet sagt eller gjort och det har gjort att barnen visar större tilltro till sin egen förmåga. Personalen ger barnen små uppdrag för att kunna berömma det barnet lyckats med. Även här visar barnen större tilltro till sin egen förmåga. Personalens arbetssätt har skapat en vilja hos barnen att hjälpa och ta hand om varandra. Gruppkänslan i barngrupperna har stärkts, nya kamratrelationer har skapats och personalen märker av tryggare individer. Ge barnen uppdrag 16

17 5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande 3 Självskattningarna visar hur avdelningen ser på sina styrkor och svagheter och vad man prioriterat i planeringen av verksamheten. Personalen är närvarande i lek och aktivitet och alla barn getts möjlighet att själva eller tillsammans med pedagog påverka sin vardag i många situationer. Personalen fångar barnen i deras fantasier och idéer i det dagliga arbetet. Barnen ges inflytande efter sin ålder o förmåga tex. välja lekaktivitet, välja böcker när vi läser, göra dokumentationer tillsammans med en vuxen, välja sånger o frukt. Vid bokbussbesöken får barnen vara med och välja böcker som de vill att vi ska läsa på förskolan. Barnen ges valmöjligheter vid olika situationer under dagen, så som blöjbyten, toabesök eller vem ska som ska hjälpa till vid våra olika aktiviteter 17

18 De barnintervjuer och de egna dokumentationerna barnen gjort vid samma tillfälle har gjort barnen stolta, barnen berättar och visar för varandra och föräldrar. Personalen har lyssnat och varit lyhörda för barnens intressen, behov och önskemål. Tillsammans med barnen har personalen diskuterat tankar och idéer. Barnen visar engagemang när de kan se hur deras inflytande påverkat verksamheten. När barnen har fått vara med och varit delaktiga i påverkan av aktiviteter har vi ökat deras medvetenhet om sitt eget inflyttade och barnen för sin egen talan När barnen har fått varit med och dokumenterat i tempus har de blivit medvetna hur dokumentationen når fram till föräldrarna. Öka barnens inflytande 18

19 6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Svarsfrekvens: 10 utav 1 föräldrar. 71% Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid Mitt barns förskola har en bra 100 utemiljö och utrustning för 90 utveckling och lärande. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 100 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 100 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 100 Mitt barn trivs i förskolan. 100 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 100 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 100 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 90 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 100 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 100 Jag är nöjd med mitt barns förskola

20 De föräldrar som svarat är väldigt nöjda med förskolan och hur deras barn utvecklas samt den information de får från förskolan. När det kommer till förskolans utemiljö är resultatet lite lägre. Med en svarsfrekvens på 71% kan man inte dra några säkra slutsatser. De som svarat har varit väldigt nöjda med förskolan Lönngården. Alla svarande anser att de är nöjda med demokratiarbetet på förskolan och att deras barn trivs, känner sig trygga och får ett gott uppförande från personalen. Öka antalet svarande på nöjdhetsenkäten. 20

21 7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Har skett enligt överlämnande planen. På förskolan sker ett tätt samarbete med fritids och skola. Arbetet med övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass har skett enligt kommunens överlämnandeplan. Barnen träffar dagligen skola och fritids och det underlättar övergången till förskoleklass. Inskolningen sker naturligt i samarbetet som sker dagligen mellan förskola och skola, fritids. Fortsätta det fungerande överlämnande arbetet. 21

22 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. 22

23 I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. Personalen har följt upp verksamheten och barns utveckling och lärande på ett bra sätt. Under våren har det varit svårt att få till gemensam planering för arbetslaget. Genom införandet av Tempus ges vårdnadshavare möjlighet att följa förskolans arbete och kvalitet. Personalens har genom olika fortbildningar under läsåret har höjt sin pedagogiska kompetens. Personalen är väl insatta i förskolans systematiska kvalitetsarbete och det har varit till fördel när det varit svårt att få till gemensam avdelningsplanering. Införandet av Tempus har resulterat i att vårdnadshavare tar del av förskolans dokumentation i allt större utsträckning. Personalen bloggar och föräldrarna kan se inläggen direkt i sin dator, lärplatta eller mobiltelefon. Efter fortbildningarna personalen genomgått reflekterar personalen allt mer över sin pedagogiska roll samt över vilka lärmiljöer de erbjuder. Utveckla arbetet med Tempus Få till gemensam avdelningsplanering. 23

24 9. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden Utveckla arbetet med Tempus Barns inflytande Övriga utvecklingsområden Ökad tillgång till förskollärare och vikarier. Gemensam planering Iordningställa en skrivhörna. Anpassa materialet i skrivhörnan efter barnens intressen och behov. Använda matematiska begrepp verbalt och konkret under förskoledagen. Fortsätta med det väl fungerande arbetssättet kring naturvetenskap och teknik. Fortsätta att skapa inspirerande lekmiljöer. Skapa lätt tillgängliga skapande miljöer för alla åldrar. Låna böcker som utvidgar barnens kunskaper. Ge barnen uppdrag Öka antalet svarande på nöjdhetsenkäten. Fortsätta det fungerande överlämnande arbetet. Få till gemensam avdelningsplanering. 2