Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög

Relevanta dokument
Undervisning om nationella minoritetsspråk

Nationella minoriteter i förskola och skola

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Krashens monitormodell

Gruppinsamling elever i

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Bilaga 2. Vägval och avgränsningar motivtext

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

Sammanfattning på lättläst svenska

Klarspråk ett begripligt offentligt språk

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Utdrag ur relevant lagstiftning

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Augusti Tyresö kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2018/19

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Skriva för webb: Klarspråk och jämlik kommunikation. Ht 2016

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.

Värna språken. -förslag till språklag. Betänkande av Spräklagsutredningen. Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:26

Lärare kan totta kai!

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Tala klarspråk även i skrift!

Tal Språkpolitikens dag 2014

Nya perspektiv inom ämnet modersmål

Annamaria Wendel KME- Pedagogiskt arbete i förskola och skola 2:1 Lärarutbildningen i Malmö Grupp C 4 den 5 maj 2011

Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting?


Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)

Remissvar på betänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Institutet för språk och folkminnens synpunkter

Skolenkät vårdnadshavare grundskola, 2018

Kyrkomötet Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande 2009:1

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38

DE NATIONELLA MINORITETSSPRÅKEN

Mariaskolan hela skola föräldrar 2016

Sektor utbildning. Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

Rutgerskolan föräldrar 2016

Finskt f k ör t f valtnin v gsområde mr - vad inneb v är det? är de Leena Liljestrand

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Sammanfattning I ärendet presenteras grundskoleförvaltningens förslag kring språkval utifrån ett uppdrag från kommunstyrelsen.

Kunskapskrav. Du ska kunna jämföra svenska med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Revidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk i kommunala grundskolor och grundsärskolan

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag till kursplaner för grundsärskolan i nationella minoritetsspråk Dnr U2015/03843/S

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Strategi för arbetet med nationella minoriteter och minoritetsspråk

ALLA BARN HAR RÄTT ATT BLI TAGNA PÅ ALLVAR

Grundskolan: elever per 15 oktober

Dags för språkval! Salut! Hola! Wie geht s?

Minoritetsspråken i Sverige

SPRÅKPOLICY FÖR UMEÅ UNIVERSITET

Remissvar på slutbetänkandet (SOU 2012:24) Likvärdig utbildning riksrekryterande gymnasial utbildning för vissa ungdomar med funktionsnedsättning

Nationella minoriteter och minoritetsspråk - åtgärdsplan för Stockholms stad

Klarspråkarbetet i Sverige

Förslag på ny organisation för att främja barns utveckling av sitt modersmål och kulturella identitet i förskolan

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Svenska som andraspråk

Ansökan om modersmålsundervisning

Information om Elevens val läsåret (sid 1-5)

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

I dag. Språklagen. Klarspråksparagrafen. Vad är klarspråk? Hur skriver man klarspråk? Vad kan Språkrådet hjälpa till med?

Nationella minoriteter och minoritetsspråk. Remiss från kommunstyrelsen

Språkpolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor Dnr: UmU

Svensk författningssamling

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Svensk författningssamling

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Nationella minoriteter i skolan


Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

ALL 2015/1256. Skolverket. Ola Hendar Greger Bååth

LPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

minoritetspolitiska arbete

Nationella minoritetsspråk i skolan - förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering - SOU 2017:91

Grundskolan: elever per 15 oktober 2017

Svensk invandringspolitik

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2016/17

Regeringskansliet Kulturdepartementet

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Nationella minoriteter i skolan

Handlingsplan

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

Transkript:

Allas rätt till språk Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög

Språkvårdens stora frågor idag Språkval Översätta och tolka eller välja ett? Språkpolicy Normkritik och inkluderande språk Rensa i gamla barnböcker? Hon, han eller hen? Afrosvensk eller afrikansvensk?

Föreläsningens uppläggning Vad är språklagen? Vem behöver känna till språklagen? Vad har skolan för ansvar för språklagen? Hur ser mångspråkigheten i Sverige ut? (Och hur vill vi att den ska se ut?)

samiska engelska svenska finska romani spanska

Svenska (eller engelska) Skolvalsspråken sp/fr/ty och andra europeiska språk Inhemska minoritetsspråk Övriga språk

Språklagen (SFS 2009:600) 4 Svenska är huvudspråk i Sverige. 5 Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

Den norska modellen Skrivande Muntlighet Läsning Räkning Digitala färdigheter Grundläggande färdigheter = Förutsättning för lärande i alla ämnen och för ett ämnesövergripande lärande Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Övergripande mål och riktlinjer

När måste man kunna läsa? En grupp tredjeklassare: - När man går ut nian

Om eleverna stannar vid att bygga kunskap på det muntliga vardagsspråket riskerar de att utestängas från en naturvetenskaplig diskurs, och deras möjligheter att ta sig vidare till högre nivåer i ämnena beskärs. Skrivandet är ett sätt att bygga kunskaper, och en del av socialiseringen in i en miljö. af Geijerstam 2006:161

Språklagen forts. 7 De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. 8 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. 9 Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket

UNESCO:s statistik Omkring 6000 språk i världen C:a 2500 utrotningshotade UNESCO:s program för bevarande av immateriella världen

[Ett] språk stöder ett annat. Man blir inte sämre på att skriva forskningsrapporter på engelska om man också kan skriva dem på svenska. Barn i tvåspråkiga äktenskap kan bli tvåspråkiga från början [ ]. Barn som har annat modersmål än svenska har lättare att lära sig svenska om de får utveckla sitt modersmål ordentligt. Josephson 2004:130

Vad är svenska för slags skolämne?

Ämnet svenska Centralt innehåll 4-6, rubriken Språkbruk Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket Centralt innehåll 7-9, rubriken Språkbruk

Språklagen forts. 11 Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.

14 var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska 1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och 2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

EU:s flerspråkighetspolitik Alla i EU ska tala två språk utöver sitt modersmål Bästa sättet är att låta barn lära sig två främmande språk redan som små. Snabbare språkinlärning Fördjupade kunskaper i modersmålet

Att lära sig språk Språkbadsmodell Tillgång till tal och skrift behövs Kräver inte (mycket) analys Inlärningsvinster? Vinster för ytterligare språkinlärning? Systemmodell Kan läras långt från språkets hemmiljö Kräver analys Inlärningsvinster? Vinster för ytterligare språkinlärning?

Några frågor Vem har ansvar för språkutvecklingen i skolan? Vad måste en svensklärare och varje annan lärare kunna (och veta) för att ta ansvar för allas rätt till språk?

Tack för att ni har lyssnat! Catharina Nyström Höög cnh@du.se