Till Kommunstyrelsen Tid och plats för sammanträde KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2019-02-14 Bröderna Ericssonrummet den 20 februari 2019 kl. 13.30 Kommunfullmäktigeärende 1. Svar på motion om biståndsbedömning i särskilt boende 2. VA-avtal Barilla 3. Borgensåtagande stiftelsen Hemgården 4. Skollokalsutredning 5. Bredbandsutbyggnad i Filipstads kommun Kommunstyrelseärende 6. Redovisning av medelsplacering, lån och likviditetsställning 7. Lokal serviceplan 8. Finansiering bredbandsarbete 2019 9. Anmälningsärenden
FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 20 februari 2019 Kommunstyrelsens arbetsutskott 10 september 2018/11 februari 2019 9/5 Kommunfullmäktige 14 juni 2018 5 Blad Au 62 Au 2 Ks Kf 34 Dnr 2018/133 Kf 14 juni 2018 Motion ang. individuell biståndsbedömning på kommunens särskilda boenden I motion 3 juni 2018 skriver Christer Olsson (M): För närvarande görs inga individuella biståndsbedömningar i Filipstads kommun när det gäller äldre som bor i särskilda boendeformer. Därmed så säkerställs inte heller att varje individs specifika behov av stöd och hjälp tillgodoses. Istället utformas beslut om boende som ett insatsbeslut. Det finns en nationell värdegrund som beskriver äldre personers rätt att leva ett värdigt liv och att känna välbefinnande, vilket bland annat innebär rätt till självbestämmande, rätt till privatliv och känsla av trygghet. För att se människors behov utgår Socialstyrelsen från KSAM Känsla av Sammanhang och ett salutogent, hälsobefrämjande förhållningssätt. Meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet är ledorden för den enskildes uppfattning om vilka behov av hjälp som individen har. Regeringen beslutade 11.02.2016 om en förändring i Socialtjänstförordningen, där det nu är förtydligat att den enskildes behov ska vara styrande och att det ska finnas en personalbemanning på våra äldreboenden som motsvarar varje individs behov av stöd och hjälp. Den nya bestämmelsen började gälla från och med 15.04.2016. Nu är det juni månad 2018 och i Filipstads kommun har vi fortfarande inte vidtagit några åtgärder för att säkerställa att våra gamla som bor på särskilda boenden får en individuell biståndsbedömning och därför föreslår undertecknad; att Kommunstyrelsen ges i uppdrag att snarast tillse att det blir obligatoriskt med individuell biståndsbedömning på särskilda boenden i Filipstads kommun, så att vi därmed lever upp till det beslut som togs av regeringen 11.02.2016. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Au 10 september 2018 Arbetsutskottet beslutar att remittera motionen till förvaltningschefen för Socialförvaltningen. Utdragsbestyrkande
FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 20 februari 2019 Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 februari 2019 6 Au 11 februari 2019 I tjänsteskrivelse daterad 2019-01-31 föreslår socialchef Åsa Andersson och verksamhetschef Katarina Hammargren följande svar: Socialtjänstförordningen som Olsson hänvisar till uttrycker inte ett lagkrav på biståndsbedömning i särskilt boende. Förordningen säger att bemanningen anpassas efter varje boendes behov och den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa. Genom att utgå från den enskildes behov, undviks en reglering som innebär att alla de särskilda boendena på ett generellt och preciserat vis ska ha tillgång till personal dygnet runt med en viss personalstyrka. Socialförvaltningen stärker idag bemanningen när en boende har särskilda behov: behov av utökad omvårdnad vid vård i livets slutskede oro, ångest bedömd fallrisk risk för andra brukare vid aggressivitet och utåtagerande risk för annan fara Beslutet om extra bemanning kan fattas av gruppledare/sjuksköterska, journalförs och följs upp regelbundet. Vid omvärldsspaning visar det sig att biståndsbedömning i särskilda boenden är en mycket ovanlig åtgärd för att säkerställa behov och bemanning, vilket kan bero på den relativt höga handläggarkostnaden. Mer vanligt är att utgår från genomförandeplanen för brukaren och sätta bemanning efter de samlade planerna i boendet. I dag finns flera tekniska lösningar för att koppla behov med bemanning på ett boende. Förslag till beslut Att tjänsteskrivelsen utgör svaret på motionen. Per Gruvberger yrkar att motionen avslås. Christer Olsson yrkar att motionen bifalls. Ordförande ställer de båda förslagen under proposition. Sedan propositionerna besvarats begärs votering. Votering genom förs med följande voteringsproposition; den som vill avslå motionen röstar Ja, den som vill bifalla motionen röstar Nej. Per Gruvberger, Torbjörn Parling och Anders Nilsson röstar Ja, Christer Olsson och Ulf Söhrman röstar Nej. Arbetsutskottet beslutar med 3 röster mot 2 att föreslå att motionen avslås. Utdragsbestyrkande
FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 20 februari 2019 Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 februari 2019 7 Au 11 februari 2019 Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen Christer Olsson och Ulf Söhrman reserverar sig mot beslutet Utdragsbestyrkande
FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 20 februari 2019 Kommunstyrelsens teknikutskott 4 februari 2019 2 Ks Tu 1 Dnr KS 2019/ 20 VA-avtal med Barilla Sverige AB I tjänsteskrivelse 2019-01-23 meddelar tekniske chefen Inge Nilsson Piehl att då nuvarande VA-avtal mellan Barilla Sverige AB och Filipstads kommun går ut 2018-12-31, har parterna blivit överens om nytt VA-avtal för perioden 2019-01-01 till 2021-12-31. Teknikutskottet föreslås besluta att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige godkänna föreliggande förslag till VA- avtal mellan Filipstads kommun och Barilla Sverige AB. Teknikutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att godkänna föreliggande förslag till VA- avtal mellan Filipstads kommun och Barilla Sverige AB. Utdragsbestyrkande
Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-01-23 Diarienummer Sida 1(1) VA-avtal med Barilla Sverige AB Då nuvarande VA-avtal mellan Barilla Sverige AB och Filipstads kommun går ut 2018-12-31, har parterna blivit överens om nytt VA-avtal för perioden 2019-01-01 till 2021-12-31. Sammanfattning av ärendet Mellan parterna Filipstads kommun, såsom huvudman för den allmänna VAanläggningen och Barilla Sverige AB, har avtal träffats gällande leverans av dricksvatten och omhändertagande av sanitärt avloppsvatten- och process genererat avloppsvatten, vid kommunens avloppsreningsverk. Det nya avtalet för perioden 2019-01-01 till 2021-12-31 innebär en höjning av den rörliga brukningsavgiften med 2,3 % i enlighet med KPI 2018-10-31 för perioden 2019-01-01- - 2019-12-31. För resterande avtalsperiod gäller att de fasta avgifterna uppräknas enligt förändringar av gällande VA-taxan. Uppräkningen görs en gång per år. Den rörliga avgiften uppräknas enligt konsumentprisindex KPI från basvärde 330,7 (2018-11-01) om annat inte anges i gällande VA-taxa. Uppräkningen görs en gång per år. Förslag till beslut KS föreslår godkänna föreliggande förslag till VA- avtal mellan Filipstads kommun och Barilla Sverige AB. Inge Nilsson Piehl Teknisk chef Beslutet ska skickas till KF
FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 20 februari 2019 Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 februari 2019 8 Au 3 Ks Dnr 2019/30 Stiftelsen Hemgården förnyelse av tidigare borgensförbindelse Kommunchefen Claes Hultgren meddelar i tjänsteskrivelse 29 januari 2019 att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 1991-09-02, 293 att bevilja Stiftelsen Hemgården (Stiftelsen) kommunal borgen avseende ombyggnadskostnader som beräknades uppgå till 8 917 000 kronor. Per den 2018-12-31 uppgår Stiftelsens total skuld till 2 944 987 kronor fördelat på: Handelsbanken Nordea Swedbank 882 742 kronor 1 802 245 kronor 260 000 kronor Stiftelsens styrelse har beslutat att lösa sina engagemang flytta hela låneskulden till Bergslagens Sparbank. Förutsättning för att genomföra förändringen är att kommunens borgensåtagande kvarstår. Beslutsunderlag Borgensförbindelse 2019-01-04 ( 2 x 1 500 000kronor) Skuldebrev 2019-01-04 (2 x 1 500 000 kronor) Styrelsebeslut Stiftelsen Hemgården Förslag till beslut Att bevilja Stiftelsen Hemgården kommunal borgen på 3 miljoner kronor för lån i Bergslagens Sparbank enligt upprättad borgensförbindelse samt Att borgensavgift om 0,4 % ska debiteras Stiftelsen Hemgården. Kommunchef Claes Hultgren presenterar ärendet. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att bevilja Stiftelsen Hemgården kommunal borgen på 3 miljoner kronor för lån i Bergslagens Sparbank enligt upprättad borgensförbindelse samt att borgensavgift om 0,4 % ska debiteras Stiftelsen Hemgården. Utdragsbestyrkande
FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 20 februari 2019 Ks Dnr 2015/216 Skollokalsutredning Förvaltningen genom Inge Nilsson Piehl, Teknisk chef och Sten-Åke Eriksson, verksamhetschef, redovisade vid Kommunstyrelsens sammanträde 28 november 2018, 82, en förstudie för ny skola och idrottshall. Tekniske chefen och skolchefen meddelar i tjänsteskrivelse 25 januari 2019 att arbetet med ny detaljplan för området för ny skola och för ny idrottshall har påbörjats och arbetsgruppen för skolutredning har därefter fortsatt sitt arbete för att återkomma med underlag för vidare beslut i ärendet. Förslag på organisation för planering och projektering av ny skola och idrottshall har tagits fram. Projektledare har utsetts, Projektledare Bygg kommer även fortsättningsvis vara Stefan Andersson och till Projektledare Skola har utsetts Per-Arne Söderstedt. Ny reviderad tidplan för projektets genomförande har arbetats fram. Detaljplanearbetet beräknas ta 1-1.5 år och arbetet och planerings- och projekteringsarbetet beräknas ta cirka ett år och byggfasen cirka 1.0-1.5 år vilket skulle möjliggöra att ny skola och idrottshall kan stå klar till skolstart ht 2021, under förutsättning att inget oförutsett inträffar. Kostnaden för planerings- och projekteringsfasen är beräknad till ca 8 mkr. Förslag till beslut Att godkänna föreslagen projektorganisation för planering och projektering av ny skola och ny idrottshall Att godkänna reviderad tidplan och projektkostnad om 8 mkr för fasen planering och projektering av ny skola och idrottshall Att föreslå Kommunfullmäktige godkänna föreslagen budget för projektkostnader om 8 mkr, samt Att godkänna föreliggande presentation av förfrågningsunderlag och upphandlingsprocess och utvärderingsgrupp/referensgrupp för upphandling av partnering entreprenör för planering och projektering av ny skola och idrottshall, och att denna punkt omedelbar justeras för att kunna påbörja upphandlingsprocessen. Utdragsbestyrkande
Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-01-25 Diarienummer 2015/216 Sida 1(7) Skollokalsutredning Förslag till beslut Att godkänna föreslagen projektorganisation för planering och projektering av ny skola och ny idrottshall, samt Att godkänna reviderad tidplan och projektkostnad om 8 mkr för fasen planering och projektering av ny skola och idrottshall samt Att föreslå Kommunfullmäktige godkänna föreslagen budget för projektkostnader om 8 mkr, samt Att godkänna föreliggande presentation av förfrågningsunderlag och upphandlingsprocess och utvärderingsgrupp/referensgrupp för upphandling av partnering entreprenör för planering och projektering av ny skola och idrottshall, och att denna punkt omedelbar justeras för att kunna påbörja upphandlingsprocessen. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen genom Inge Nilsson Piehl, Teknisk chef och Sten-Åke Eriksson, verksamhetschef, redovisade i Ks 20181128, KS 82 en förstudie för ny skola och idrottshall och kommunstyrelsen beslutade att arbetet med ny detaljplan för området för ny skola och för ny idrottshall har påbörjats och arbetsgruppen för skolutredning har därefter fortsatt sitt arbete för att återkomma med underlag för vidare beslut i ärendet. Förslag på organisation för planering och projektering av ny skola och idrottshall har tagits fram och biläggs denna skrivelse. Projektledare har utsetts, Projektledare Bygg kommer även fortsättningsvis vara Stefan Andersson och till Projektledare Skola har utsetts Per-Arne Söderstedt. Ny reviderad tidplan för projektets genomförande har arbetats fram. Detaljplanearbetet beräknas ta 1-1.5 år och arbetet och planerings- och projekteringsarbetet beräknas ta ca ett år och byggfasen ca 1.0-1.5 år vilket skulle möjliggöra att ny skola och idrottshall kan stå klar till skolstart ht 2021, under förutsättning att inget oförutsett inträffar. Se vidare bilagd tidplan. Kostnaden för planerings- och projekteringsfasen är beräknad till ca 8 mkr. Se vidare bilagd kalkyl etapp 2, planering och projektering. Ett förfrågningsunderlag för upphandling av en partnering entreprenad har arbetats fram. Se vidare bilagd beskrivning av upphandlingsprocess och förslag till utvärderingsgrupp Inge Nilsson Piehl Teknisk chef Jan-Erik Andrén Skolchef
2
3 Beskrivning Partnering upphandling Partnering, även kallat samverkansentreprenad och entreprenad med utökad samverkan, är vare sig någon entreprenadrättslig upphandlingsform eller entreprenadform. Det är istället ett strukturerat sätt för i första hand byggherre och entreprenör, men också andra inblandade i ett byggprojekt, att samverka för projektets genomförande. Partnering kan därför användas oberoende av entreprenadform (utförandeentreprenad AB 04 likaväl som totalentreprenad ABT 06) och upphandlingsform. Partnering förutsätter en hög grad av tillit mellan inblandade parter Projektet delas upp i två kontraktskeden enligt nedan: Skede 1 För skede 1 tecknas ett samarbetsavtal mellan beställaren (B) och Entreprenör (E). Under detta skede upphandlar E projektörer samt underentreprenörer (UE) i tätt samarbete med B. När detta skett kan projekteringen påbörjas och i samband med projekteringen tar E fram en riktkostnadskalkyl, även detta i tätt samarbete med B. När de projekterade handlingarna omfattar vad som motsvarar rambeskrivning och man känner sig trygg med riktkostnaden och efter godkännande och nödvändiga beslut av B, tecknas ett entreprenad kontrakt inför skede 2, produktionsskedet, avseende utförande. Detta under förutsättning av nödvändiga beslut och att riktkostnaden underskrider Bs projektbudget. Skede 2 För skede 2 kommer ett entreprenadskontrakt (ABT 06) att tecknas. Process beskrivning Partnering Beställaren upphandlar ett samarbete med entreprenör för att ta fram en skola och Idrottshall (färdiga bygghandlingar) Skede 1 För skede 1 lämnar entreprenör i anbud timpris för medarbetare (självkostnadsprincipen) Vid val av entreprenör lämnas i anbud referensobjekt, organisation, CV nyckelpersoner, miljö- och kvalitétsplaner Utvärdering sker på mjuka faktorer, samt presentationer, referenstagande + timpriser. Under planerings- och projekteringsfasen tar beställare + antagen entreprenör fram färdiga bygghandlingar ny skola och idrottshall samt kostnadsberäkningar (s k riktpris) Därefter tillställs förslag ny skola och idrottshall, byggnadshandlingar och kostnadsberäkning KS för vidare beslut. Om godkännande skrivs ett Entreprenörskontrakt (totalentreprenad) på utförande utgående från framtagna bygghandlingar och kostnadsberäkningar (s k riktpris). Därefter skede 2 byggproduktion med kontinuerliga byggmöten.
4 Förslag på poängfördelning för aktuella kriterier vid utvärdering av anbud Utvärderingskriterium Maximal Maximal möjlig möjlig poäng poäng fördelad på fördelad på Huvudkriterier Underkriterier A Kompetens och erfarenheter A1 Kompetens och erfarenheter Platschef/PC A2 Kompetens och erfarenheter Projekteringsledare/PL 40 poäng 20 poäng 20 poäng B Projektorganisation med tillhörande Intervju del 40 poäng B1 Projektorganisation för rubricerat Projekt B2 Riskhantering (Risker och möjligheter) C Ekonomi 20 poäng C1 Begärt kostnadspåslag i procent C2 Timarvode skede 1 - Projekt/Uppdragsledare - Platschef - Inköpare/Kalkylator 20 poäng 20 poäng 10 poäng 10 poäng
5 Utvärderingsgrupp Anbud Ny skola och Idrottshall - Projektledare Bygg - Teknisk chef - Fastighets chef Adjungerad Upphandlare (ej beslutande) Referensgrupp - Presidierna KSAU och BUN - Projektledare skola - Skolchef
6 Tidplan projekt ny skola och Idrottshall Detaljplan KSAU samråd KS samråd Samråd/utställande KSAU granskning KS granskning KSAU antagande KS antagande KF Laga kraft Upphandling Beslut KS Annonsering Anbudsöppning och utvärdering, intervjuer Tilldelning Avtalsspärr Avtalstecknande med projstart skede 1 Skede 1 Projektering av byggghandlingar Skede 2 Erfoderliga beslut KSAU, KS, KF Produktion Skolstart 2019 2020 2021 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1112 1 2 3 4 5 6 7 8 9
7 Bilaga 2 Ekonomi Etapp 2 Skolprojekt Slag Tkr Kommentar Entreprenör - kostnad för projektering 7 000 000 Uppskattad kostnad 6 000 tkr - 8 000 tkr Lönekostnad - projektledare Bygg 500 000 Bygg 75 % tjänst Lönekostnad - projektledare Skola 400 000 Skola 50 % tjänst Detaljplan 200 000 Uppskattad kostnad för detaljplan 100-200 tkr Upphandling - ev. kostnad för konsult Markförvärv HSB Läggs utanför projektet Förättningskostnad Läggs i etapp 3! Ev. övriga kostnader 300 000 Bullerutredning, dagvattenutredning mm Medel från Skolutredning etapp 1-400 000 Icke förbrukade medel Etapp 1 Totalt 8 000 000 tkr
Till Kommunstyrelsen Förteckning över placeringar, lån och likviditetsställning Enligt kommunens placeringsreglemente ska ekonomienheten kontinuerligt redovisa till kommunstyrelsen om likviditetsställning, placeringar och andra transaktioner som löper. Avstämningstidpunkt: 12 Februari 2019 (11 December 2018) Sammanställning: Likvida medel: Swedbank 57,0 mkr (Filipstads kommun 32,0 mkr, Stadshus 25,0 mkr) Ränta inlåning 0,000% (0,000%) Ränta utlåning 0,380% (0,130%) Placeringar: Lånesituation: Belopp mkr Ränta % Räntebindningstid / Förfallodag Svensk upplåning Kommuninvest 25,8 1,93% F kvartalsvis / 2024-11-11 Kommuninvest 18,0 0,11% R kvartalsvis / 2019-09-17 Kommuninvest 13,3 0,08% R kvartalsvis / 2019-09-16 Kommuninvest 15,0-0,08% R kvartalsvis / 2020-09-01 Kommuninvest 14,0 0,44% F kvartalsvis / 2021-11-16 Kommuninvest 15,3 0,76% F kvartalsvis / 2023-11-23 101,3 genomsnittlig ränta 0,68 % (1,09 %) Övertagna lån 12,3 1,01% F kvartalsvis / 2019-11-11 stiftelsen 6,0-0,10% R kvartalsvis / obestämd tid 4,8-0,11% R kvartalsvis / 2019-09-06 23,1 genomsnittlig ränta 0,49 % (0,52 %) Total låneskuld 124,4 genomsnittlig ränta 0,65% (0,98 %) Ekonomienheten 2019-02-12 Britt-Inger Gustafsson O:\Arbetsgrupper\Ekonomi\Ekonomi - CENTRALT\EKONOMI\Lån och skuldebrev\info till KS om likviditet\information till kommunstyrelse avs. placeringar m.m
FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 20 februari 2019 Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 februari 2019 9 Ks Au 4 Dnr 2019/32 Lokal serviceplan Förvaltningen har upprättat förslag till Lokal serviceplan för Filipstads kommun. Arbetet har utförts av projektmedarbetare Carola Ågren på uppdrag av och i samverkan med näringslivschef Maria Thiery-Wase och kanslichef Catrin Marsell. Den lokala serviceplanen är upprättad för att lokalt komplettera det Regionala Serviceprogrammet (fastställt av Länsstyrelsen i Värmland). Även om det inte idag föreligger någon bidragsansökan eller ansökan om åtgärder, så är en lokal handlingsplan en förutsättning för vissa eventuella framtida regionala insatser i kommunen. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslås besluta att föreslå kommunstyrelsen fastställa den lokala serviceplanen. Kanslichef Catrin Marsell presenterar ärendet och besvarar frågor i anslutning härtill. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta att fastställa den lokala serviceplanen. Utdragsbestyrkande
Serviceplan Filipstads kommun För orterna Filipstad Lesjöfors Nykroppa Persberg Fastställd av Kommunstyrelsen 2019 -,
Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 4 Syfte med planen... 4 Avgränsning... 5 Kommunens mål för service... 6 Kommunens prioriteringar för service... 6 Serviceorter... 6 Hemsändning... 6 Avstånd mellan serviceorterna... 6 Kommunkarta med prioriterade serviceorter... 7 Filipstad... 8 Lesjöfors... 10 Nykroppa... 13 Persberg... 16 Hemsändning... 18 Olika aktörers roller gällande hemsändning... 18 Länsstyrelsen... 18 Kommunen... 18 Kommersiella företag... 19 2
Inledning För att jobb och tillväxt skall ske i hela landet krävs tillgång till grundläggande service där människor verkar och bor. Insatser som syftar till en god tillgång till kommersiell och offentlig service har betydelse för att skapa miljöer där det är attraktivt att bo och arbeta, starta och driva företag samt turista. År 2002 gav Näringsdepartementet i uppdrag till Länsstyrelsen att formulera ett program, Regionala serviceprogrammet, RSP, för arbetet med grundläggande kommersiell service på landsbygden. I dagsläget inkluderas i begreppet grundläggande kommersiell service: Dagligvaror Drivmedel Post- och pakettjänster Apotekstjänster Betaltjänster (kontanter, dagskassa, betala räkningar) Staten har ett tydligt tillväxtmotiv för arbetet med RSP. Målgrupperna för RSP är: Boende Företag och föreningar Besökare De regionala serviceprogrammen har med tiden fått allt större tyngd som politiskt styrmedel. Politikområdet har växt och budgeten har blivit allt större. Under programperioden 2013-2020 finns 760 miljoner kronor i den nationella budgeten för grundläggande kommersiell service. Det finns flera olika stödformer tillgängliga som delvis styrs av RSP: Investeringsstöd för kommersiell service Särskilt driftsstöd för dagligvarubutiker Servicebidrag Hemsändningsbidrag Rådgivningsinsatser Stöd för betaltjänstombud Utvecklingsprojekt inom Lokala servicelösningar Utvecklingsprojekt inom betaltjänstområdet. RSP ska redovisa hur samverkan sker med övriga program och strategier för regional tillväxt, hur RSPansvarig samverkar med och stödjer kommunerna samt hur det regionala partnerskapet för kommersiell service ser ut och fungerar. Det ska finnas en analys och det ska finnas regionala prioriteringar och mål. Det nu aktuella Regionala Serviceprogrammet gäller 2014-2018. Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att förlänga RSP till 2020. Länsstyrelsen har som mål att under 2018 besluta om en reviderad RSP för perioden 2018-2020. Från 2019 flyttar ansvaret för RSP över till den nya regionkommunen liksom handläggningen av tre stöd; särskilt driftsstöd för dagligvarubutiker, servicebidrag samt hemsändningsbidrag. Se även: Regionala Serviceprogrammet 2014-2018, Värmlands län 3
Bakgrund Filipstads kommun har sin nuvarande utformning sedan kommunreformen 1971. Centralort är Filipstad och de andra tätorterna är Lesjöfors, Nykroppa, och Persberg. Småorter i kommunen är Nordmark, Brattfors och Långban. Idag räknas Filipstads kommun som en industrikommun. I kommunen finns flera livsmedelsföretag och företag inom stål- och verkstadsindustrin. Kännetecknande är även att fler och fler av de större företagen ingår i internationella koncerner. I början av 1900-talet bodde ca 21 000 personer i kommunen. Innevånarantalet har sedan sakta sjunkit till 10 500 personer år 2010 och sedan ökat något till 2017 ca 10 800 personer. Av dessa bor ca 6 000 i Filipstads tätort. Se tabell. Befolkningsutveckling för Filipstads kommuns tätorter År 2004 2007 2010 2013 2016 2017 Filipstad 6028 5977 5942 6010 6204 6278 Lesjöfors 1167 1096 1083 1070 1089 968 Nykroppa 975 929 878 850 893 878 Persberg 352 323 321 301 347 347 Nordmark 250 247 230 203 201 205 Tätorter 8772 8572 8454 8434 8734 8676 Glesbygd 2309 2210 2110 2129 2226 2107 Totalt 11081 10782 10564 10563 10960 10783 Den största anledningen till befolkningsökningen de senare åren beror på att Filipstads kommun har under många år tillhandahållit platser för kommunplacering av nyanlända. Många nyanlända valde tidigare att efter en tid i Filipstads kommun flytta vidare till andra kommuner inom landet. Den bilden har de senaste åren förändrats och fler och fler väljer att stanna kvar. Fler och fler väljer även att bosätta sig i Filipstad på eget initiativ, dvs utan att Migrationsverket anvisat plats i kommunen. Syfte med planen Denna serviceplan är upprättad för Filipstads kommun för att ge en helhetsbild av den tillgängliga servicen, både kommersiell och offentlig, som finns på landsbygden i tätorter med mer än 200 invånare samt för att ha en plan för vad som är rimlig servicenivå och hur den nivån ska upprätthållas. För att bevara och erbjuda den service som behövs för en levande landsbygd kopplas den till många olika aktörer såsom företag, myndigheter samt kommunen och vilket kräver olika sätt att hantera servicefrågorna på. Serviceplanen ska fungera som en arbetsplan som syftar till att vidmakthålla och utveckla rimlig servicenivå för landsbygdens boende, företagare och besökare. Serviceplanen ska vara ett verktyg i kommunens övergripande planeringsarbete samt ett underlag för Länsstyrelsen, Regionkommunen och Tillväxtverkets prioriteringar avseende projektmedel för lokala servicelösningar genom det Regionala Serviceprogrammet. 4
Den kommunala serviceplanens syfte i punktform är att: Vidmakthålla och utveckla rimlig servicenivå för landsbygdens 1 boende, företagare och besökare Prioritera de serviceorter där kommunen har en ambition att arbeta för bevarad eller stärkt servicenivå. Skapa en helhetsbild av tillgången till service på serviceorterna Synliggöra förhållanden till viktiga serviceorter utanför kommun-, läns- och nationsgränser. Fastställa en handlingsplan där det framgår vilka kommunala förvaltningar som ansvarar för olika frågor som på något sätt förbättrar förutsättningarna för grundläggande kommersiell service på landsbygd. Planen ska tydliggöra prioriterade åtgärder de närmaste åren och en önskelista över eventuella åtgärder framöver. Avgränsning Service har olika innebörd för olika människor. För vissa är närheten till en dagligvarubutik avgörande medan andra behöver besöka arbetsförmedlingens kontor regelbundet. En skola gör byn attraktiv för barnfamiljer. Företag kanske är mest beroende av fungerande paketdistribution, bredband och att kunna lämna dagskassor eller tanka fordon. Toleransnivån för hur långt man har till olika servicefunktioner är olika för olika människor. Service kopplas till många olika aktörer; företag, myndigheter och kommuner, vilket kräver att servicefrågorna hanteras på olika sätt. Regionala serviceprogrammet, RSP, avgränsas till grundläggande kommersiell service vilket är dagligvaror, drivmedel, grundläggande betaltjänster, post & paket samt apotekstjänster. Länsstyrelsen Värmland rekommenderar att kommunens serviceplan huvudsakligen har samma avgränsning som RSP, när det gäller kommunens mål och handlingsplan och därmed kommer Filipstads kommun att använda oss av samma avgränsning som Länsstyrelsen Värmland rekommenderar. I tabellen där det listas upp vad som erbjuds/finns tillgängligt på serviceorten kommer, förutom ovanstående grundläggande kommersiell service, inkluderas även service såsom återvinningsstationer, utlämningsställen för Systembolaget, ombud för Svenska spel och ATG samt biljettombud för kollektivtrafik osv. som är nära förknippat med den grundläggande kommersiella servicen. 1 Definition landsbygd Det är inte lätt och heller inte önskvärt att definiera landsbygd på ett entydigt sätt. Istället måste lokala förutsättningar stå i fokus. Ingen landsbygd är den andra lik och de särdrag som förenar landsbygden i Sverige är den speciella fysiska miljön och glesheten. Begreppet landsbygd är alltså en stor variation av sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden vilket också är anledningen till att vi i Sverige inte har någon enhetlig definition. Däremot finns ett flertal vedertagna definitioner där landsbygden beskrivs utifrån olika perspektiv. Det gemensamma för de skriftliga definitionerna är att alla utgår från tätare strukturer, tätorter, för att beskriva glesare strukturer. Vad landsbygdsutveckling är måste bero på lokala förhållanden och landskapets förutsättningar. Att utveckla landsbygden innebär att landsbygden förbättras och att dess värden förstärks. Förutsättningar måste ges för att en utveckling av landsbygden ska kunna ske. Det är i detta sammanhang oerhört viktigt att ha landsbygden och dess kvaliteter som norm och att förutsättningar för utveckling ges utifrån de resurser och möjligheter som landsbygden har, istället för att tätare strukturer och städer fungerar som förebild. 5
Länsstyrelsen Värmland rekommenderar tabellen som används samt att hela tabellen ska ingå även om man täcker väldigt få punkter men för att alla aktörer ska visa på samma helhetsbild av aktuella serviceorter. Kommunens mål för service Verka för att bibehålla den service som finns på orten i dagsläget. Medverka och stötta organiserad hemsändning. Använda och gynna de möjligheter som finns för att göra inköp från mindre leverantörer och butiker på landsbygden. Medverka till att stötta nya lösningar för service på landsbygden. Verka för att landsbygden ska vara attraktiv både för boende, företag och besökare. Kommunens prioriteringar för service Filipstads kommun, invånare som näringsliv, verkar gemensamt för en social, miljömässig och hållbar ekonomisk utveckling som: Får fler invånare och företag att vilja och kunna stanna i Filipstad Får fler människor och företag, att välja Filipstad att etablera sig, bo och leva i. Så inleds Filipstads kommuns Vision 2020. Vision 2020 togs fram gemensamt av alla partier och fastställdes av ett enigt kommunfullmäktige 31 oktober 2012 och vilket innefattar även en levande landsbygd som serviceplanen utgår ifrån. Serviceorter Filipstads kommunala serviceplan ska skapa en helhetsbild av tillgången till service i orterna Filipstad Lesjöfors, Nykroppa och Persberg inom Filipstads kommun. För statistik från SCB över 2017 bor det i Filipstad 6278 personer, Lesjöfors 968 personer, Nykroppa 878 personer och i Persberg 347 personer. Kommunen prioriterar att bevara den befintliga servicen som finns på orten. Småorter i kommunen är Nordmark, Brattfors och Långban. Hemsändning Hemsändning är en viktig del i serviceplanen och den del som Filipstads kommun prioriterar först i arbetet med service på landsbygden. Det finns hemsändning idag men endast finansierad av kommunen själva. Ersättningen som kommunen kan få från Länsstyrelsen är villkorad. Filipstads kommun kommer att se över att villkoren efterföljs. Riktlinjer inkluderas och utreds i serviceplanen. Avstånd mellan serviceorterna För att få stöd ska det vara minst 10 km emellan serviceorterna. Avståndet mellan Filipstads kommuns serviceorter är det; Filipstad Lesjöfors Filipstad Nykroppa Filipstad Persberg Persberg Lesjöfors 33 km 15 km 7 km 26 km 6
Kommunkarta med prioriterade serviceorter Serviceorter Orterna Filipstad, Lesjöfors, Nykroppa och Persberg beskrivs härunder samt den befintliga service som i dagsläget finns på de olika serviceorterna inom Filipstads kommun. Tätortsbeteckning 1. Filipstad 2. Lesjöfors 3. Nykroppa 4. Persberg 7
Filipstad Filipstad fick sina stadsprivilegier den 6 april 1611 och är därmed Värmlands tredje äldsta stad. Staden grundades av Karl IX och fick namn efter hans son, Prins Karl Filip. I Filipstad hittar du bland annat gatan och hotellet Hertig Karl som båda är namngivna efter Karl IX. Skalden Nils Ferlin som skrev om Skillerälven, Snobbrännan och sina dagar i Filipstad är en välkänd profil från bygden och som fått sitt eget museum i Filipstad. Utifrån 2017 års statistik bor det i dagsläget 6278 personer i Filipstad och det finns 306 företag registrerade. Wasabröd och numera även Barilla har bageri och fabrik i Filipstad och som producerar 60 000 ton knäckebröd per år. Det finns ett knäckebrödsmuseum där man får följa Wasabröds historia sedan 1931 då knäckebrödbakandet startade och vandra genom historien och samtidigt handla knäckebröd och Barillas pastaprodukter och avsluta med en kopp kaffe i kaffehörnan. Det finns ett 50-tal föreningar med inriktning på idrott och fritidsverksamhet. Flertalet satsar särskilt på barn och ungdom. Filipstads Taekwondoklubb har barngymnastik, Filipstads Ridklubb har t.ex. knatteridning, Spångbergshallen har babysim m.m., Filipstads Simklubb har sitt "lek och plask" och Friluftsfrämjandet sin mulleverksamhet. Här finns också lång tradition inom idrotter som bandy och innebandy. Kalhyttans sport- och fritidsarena har snögaranti från sen höst till tidig vår, tack vare sin moderna skidanläggning och snökanoner med nybyggd konstsnöbana, servicebyggnad och elbelysning och är öppet alla dagar till 22.00. På vintertid är det längdskidning som gäller men för övrig årstider är området fyllt av aktiviteter såsom till exempel löpning, cykling och draghund. Filipstad har även vid ett flertal tillfällen arrangerat Svenska Mästerskap i bland annat skidor, mountainbike och draghund. Det finns också en modern Simhall och sporthall Spångbergshallen - med 25-metersbassäng, barnbassäng, bubbelpool och lekplats. Bowlinghall, cykelbana mellan Filipstad-Nordmark, ishallen Wasahallen - vid Skogsryd, luftgevärshallar, ridhus på Stensta gård, slalombacken i Dammshöjden, tennishall vid storbron samt Saxå golfbana. Gofbanan är en av mellansveriges i särklass vackraste golfbanor och den är rolig och utmanande, passar såväl proffs som nybörjare. 2018 startades en fritidsbank centralt i Filipstad och som lånar ut fritidsprylar. Här kan man låna utrustning som till exempel skidor, skridskor, inlines, flytvästar, snowboards och mycket mer. Det finns lekparker och bänkbord utplacerade på lite olika delar i Filipstad samt ett utegym på Kalhyttan. Det finns en gymnasieskola med 11 program och en eftergymnasial utbildning på Bergsskolan med Berg och anläggning eller Metallurgi och materialteknik. Kulturskola för frivillig undervisning i musik, bild, film och dans och erbjuds alla från årskurs 1 till och med gymnasiet. Förutom det som beskrivs i tabellen finns det frisörsalonger, klädaffärer, skoaffär, inredningsbutiker leksaksaffär, guldsmedsaffär, djuraffär, blomsterhandlare och verksamheter som erbjuder hälsa och skönhet samt fastighetsbyråer och fastighetsförmedling. Varje år anordnas även Oxhälja marknad som är en av Sveriges äldsta och största marknader. 8
FILIPSTAD 2018 Dagligvarubutik 4 Hemsändning av dagligvaror 1 Drivmedel 3 Laddstolpe för elfordon 1 Kiosk, trafikbutik (ej fullsortiment dagligvaror) 2 Apotek/apoteksombud 1 PostNord (3 frimärksombud, 2 postombud, 1 företagscenter) 6 DB Schenker paketutlämning 1 DHL paketutlämning 1 Bussgods/Bring paketutlämning 1 Kontanthantering 4 Dagskassehantering (Ica Kvantum) övriga Hällefors 1 Betala räkningar 1 Betaltjänster 1 Systembolagsombud 1 Svenska spel (Ica Kvantum och Coop Extra) 2 ATG (Ica Kvantum och Coop Extra) 2 Ombud kollektivtrafikbiljetter 1 Återvinningsstation 3 Café 6 Restaurang 7 Hotell/Vandrarhem/stugby/ (Öppet året runt) 3 Camping/ställplatser/gästhamn (säsongsöppet) 1 Förskola 7 Skola (3 grund, 1 gymnasieskola och 1 högskola) 5 Fritidsgård 1 Bibliotek, bokbuss 1 Gruppboende 1 Boende anpassat för äldre (Bostadsanpassning) 1 Särskilt boende för äldre 4 Turistinformation, Info-point 2 Offentlig toalett 2 Återvinningscentral 1 Idrottsanläggning 1 Kollektivtrafik 1 Möteslokal 1 Religiös samlingslokal 3 Lokal Utvecklingsgrupp 1 9
Huvudort Filipstad 10
Lesjöfors Lesjöfors är en tätort belägen i Filipstads kommun i Värmland. I ett äldre material kunde man läsa följande: Långsträckt brukssamhälle i djup sprickdal. För alla som varit i fjordar och norska och svenska fjäll så kan den beskrivningen tyckas osann men när man tar någon av de vandringsleder som finns och knallar uppför smedgårdsberget så inser man att det är en korrekt beskrivning. Samhället är ungefär fem kilometer långt och åtminstone den östra sidan kan sägas vara brant men även den västra har sina toppar. Utifrån 2017 års statistik bor det i dagsläget 867 personer i Lesjöfors och har de senaste decennierna varit utsatt för en omfattande utflyttning. Mycket beroende på att järnindustrin minskat och som varit den största inkomstkällan i Lesjöfors. Det finns 39 företag registrerade i Lesjöfors varav tre företag fortfarande kretsar kring järn och stål, Lesjöfors fjädrar AB, Springwire AB samt Nya Lesjömek AB. Genom kommunen finns tjänster såsom hemtjänst och Samhall har hemsändningsuppdraget för att handla och köra ut varor till behövande. Lesjöfors har fortfarande kvar en stor del av den infrastruktur som behövs för att få ett samhälle att fungera såsom skola (förskoleklass till årskurs 9), förskola och familjedaghem. Dagligvarubutiker såsom Olas Livs ICA Nära och Coop Konsum, med fullsortiment samt en obemannad bensinstation drivs av OKQ8. Det finns också frisörsalonger, tatueringsstudio, pizzeria, muséum, servicehus, slalombacke, längdskidsspår, vandringsleder och camping, hotell och Esperanto gårdens vandrarhem. Byalaget i Lesjöfors är aktivt och har en lokal som kallas Lyktan. Folkets hus används för olika tillställningar till exempel Luciafirande och för evenemanget Lesjöforsdagen. Idrott och föreningsliv är ett stort intresse hos många i Lesjöfors. Bollsporter som fotboll, bandy och innebandy, individuella sporter som längdskidor, orientering, löpning, slalom och för de som gillar fordon finns det mc-klubb, skoterklubb och Rämmens traktorförening. För de som gillar skytte finns pistolskytte, luftgevärsskytte och sportskytte. Lesjöfors har även en pokerklubb som har blivit framgångsrik så det finns ett stort föreningsliv. Det finns även ett utegym norr om servicehuset Ugglan. Lesjöfors slalomklubb ansvarar och sköter om slalombacken som är en trevlig skidbacke för både stora och små. Här finns också fina längdskidspår i olika sträckor. I slalomstugan finns det dusch och bastu samt att medhavd matsäck kan avnjutas framför brasan. Genom olika ideella krafter så har nästan en handfull med vandringsleder tagits i bruk varav Trollstigen är en av de mest populära med tusentals besökare årligen. Vandringsledernas längd varierar från några få kilometer (Trollstigen) till Granbergsleden på nästan femton. Genom Lesjöfors går även några vältrafikerade kanotleder. Lesjöfors muséum är också ett populärt besöksmål. Här får man gå in i brukets och samhällets mer än 300 åriga historia på ett fantastiskt och spännande sätt. Lesjöfors muséum blev utsett till ett av Europas bästa 1996. Lesjöfors ligger i mitten av Rämmens fiskevårdsområde vars fiskevatten omfattar 58 sjöar/tjärnar över tre hektar samt 68 mindre vatten. Det finns också många fina badplatser. I Lesjöbyn finns ett bra badställe med bryggor och en stor gräsmatta och där finns också camping, stugor att hyra och en kiosk. 11
LESJÖFORS 2018 Dagligvarubutik 2 Hemsändning av dagligvaror 1 Drivmedel 1 Laddstolpe för elfordon 0 Kiosk, trafikbutik (ej fullsortiment dagligvaror) 0 Apotek/apoteksombud 1 PostNord (1 frimärksombud, 1 postombud) 2 DB Schenker paketutlämning 1 DHL paketutlämning 1 Bussgods/Bring paketutlämning 0 Kontanthantering 1 Dagskassehantering 1 Betala räkningar 1 Betaltjänster 1 Systembolagsombud 1 Svenska spel 1 ATG 1 Ombud kollektivtrafikbiljetter 1 Återvinningsstation 1 Café 1 Restaurang 1 Hotell/Vandrarhem/stugby/ (Öppet året runt) 3 Camping/ställplatser/gästhamn (säsongsöppet) 1 Förskola (familjedaghem 2 st) 2 Skola 1 Fritidsgård 1 Bibliotek, bokbuss (både bibliotek och bokbuss) 2 Gruppboende 1 Boende anpassat för äldre (Bostadsanpassning) 1 Särskilt boende för äldre 1 Turistinformation, Info-point 0 Offentlig toalett 0 Återvinningscentral 0 Idrottsanläggning 1 Kollektivtrafik 1 Möteslokal 1 Religiös samlingslokal (kyrka + Saronförsamlingen) 2 Lokal Utvecklingsgrupp 1 12
Lesjöfors Museum 13
Nykroppa Nykroppa ligger 13 km sydöst om Filipstad och där bor 878 personer enligt 2017 års statistik. Samhället, som ligger vid riksväg 26 var fram till början av 1970-talet en bruksort, dominerad av och Nykroppa Järnverk vilket ingick i Uddeholms-koncernen. Näringslivet är numera mycket mer differentierat. Det finns 20 företag registrerade i Nykroppa däribland Robust Ståldörrar med cirka 50 anställda. Dessutom finns ett rikt föreningsliv med ett antal idrottsföreningar och en Folkets Park som kan hyras för bröllop och kalas samt att det anordnas aktiviteter där som tex. Majbrasa och julgransdans med mera. I Nykroppa finns kommunal service med bland annat grundskola (1-6), förskola och två gruppboenden om vardera 10 lägenheter. Samhall är upphandlade av Filipstads kommun för hemsändning, dvs att handla och köra ut varor till behövande. I början på 2017 lades dagligvarubutiken i Nykroppa ner men i slutet av 2018 startades en ny butik igen. Det är nära till svamp- och bärmarker för den som gillar naturen. Nykroppa-Storfors fiskevårdsförening arrenderar ca 50 sjöar och tjänar av Bergvik Skog AB i sydöstra Värmland i Storfors och Filipstads kommun. Västra Skärjen är en av sjöarna och där bedrivs put & take fiske av regnbåge. Årligen sätts det ut ca 1700 kg regnbåge. Det är ett naturskönt läge med röjda stränder, flera grill- och parkeringsplatser samt separat husvagnsparkering. Det är ca 400 medlemmar i föreningen och vid Västra Skärjen finns vindskydd, handikappanpassad brygga, toaletter och ett flertal grillplatser med rastbord. Fiske med så kallad flytring är tillåten men det finns även 3 st roddbåtar för uthyrning. Nykroppa Hembygdsgård 14
NYKROPPA 2018 Dagligvarubutik 1 Hemsändning av dagligvaror 1 Drivmedel 0 Laddstolpe för elfordon 0 Kiosk, trafikbutik (ej fullsortiment dagligvaror) 1 Apotek/apoteksombud 0 PostNord 0 DB Schenker paketutlämning 0 DHL paketutlämning 0 Bussgods/Bring paketutlämning 0 Kontanthantering 0 Dagskassehantering 0 Betala räkningar 0 Betaltjänster 0 Systembolagsombud 0 Svenska spel 0 ATG 0 Ombud kollektivtrafikbiljetter 0 Återvinningsstation 1 Café 0 Restaurang (Pizzeria och gatukök) 2 Hotell/Vandrarhem/stugby/ (Öppet året runt) 0 Camping/ställplatser/gästhamn (säsongsöppet) 1 Förskola 1 Skola 1 Fritidsgård 1 Bibliotek, bokbuss 1 Gruppboende 1 Boende anpassat för äldre (Bostadsanpassning) 1 Särskilt boende för äldre 1 Turistinformation, Info-point 0 Offentlig toalett 1 Återvinningscentral 0 Idrottsanläggning 1 Kollektivtrafik 1 Möteslokal 1 Religiös samlingslokal 1 Lokal Utvecklingsgrupp 1 15
Persberg I Persberg bor det 347 personer enligt 2017 års statistik. Det ligger 6 km nordöst om Filipstad och historiskt sett är Persberg ett gruvsamhälle. De flesta boende i Persberg arbetar i Filipstad men 6 registrerade företag finns i Persberg och varav kalkindustrierna Gåsgruvan Kalcit och SMA Mineral AB dominerar näringslivet. Företaget Gåsgruvan Kalcit anrikar här kalk från den närliggande Gåsgruvan för vidare användning inom pappersindustrin. SMA Mineral AB, som förutom i Gåsgruvan även driver verksamhet på fler orter i Sverige, har sitt huvudkontor i Persberg. Persbergs gruvor var troligen först med maskinborrning i Sverige, detta skedde på 1860-talet. På den tiden var Persbergs gruvor en av de gruvor som producerade mest malm i Sverige. Gruvorna var förr i tiden en stor attraktion och har besökts av bland annat Carl von Linné och Prins Gustav (sedermera Gustav III). Djupaste schaktet vid Odalfältet är drygt 400 meter. Malmen räknades kvalitetsmässigt som en av Sveriges bästa och var ovanligt fri från föroreningarna svavel och fosfor. Högbergsfältet, det näst största gruvfältet, är nu ett naturreservat med bland annat gruvgången Tilas Stoll som man kan gå in i. Det ligger vackert intill sjön Yngen och är fortfarande en turistattraktion. Hemsändning finns och i dagsläget är Samhall upphandlade för att handla och köra ut varor till behövande. För den ökande malmbrytningen på 1850- och 1860-talen, då malmen forslades ned till sjön Yngen på hästforor, för att sedan med båtar eller på isen vintertid forslas vidare till masugnarna, blev allt mer hindrande för produktiviteten. Därför byggdes från 1856 under den närmaste femtonårsperioden Persbergs järnvägar som bestod av nio småbanor på vilka malmen fraktades från gruvorna ned till sjöstranden. Dessa är också en turistattraktion i dag. Persberg Högbergsfältet 16
PERSBERG 2018 Dagligvarubutik 0 Hemsändning av dagligvaror 1 Drivmedel 0 Laddstolpe för elfordon 0 Kiosk, trafikbutik (ej fullsortiment dagligvaror) 0 Apotek/apoteksombud 0 PostNord 0 DB Schenker paketutlämning 0 DHL paketutlämning 0 Bussgods/Bring paketutlämning 0 Kontanthantering 0 Dagskassehantering 0 Betala räkningar 0 Betaltjänster 0 Systembolagsombud 0 Svenska spel 0 ATG 0 Ombud kollektivtrafikbiljetter 0 Återvinningsstation 0 Café 0 Restaurang 1 Hotell/Vandrarhem/stugby/ (Öppet året runt) 0 Camping/ställplatser/gästhamn (säsongsöppet) 0 Förskola 1 Skola (bara friskola?) 1 Fritidsgård 0 Bibliotek, bokbuss 1 Gruppboende 0 Boende anpassat för äldre (Bostadsanpassning) 1 Särskilt boende för äldre 0 Turistinformation, Info-point 0 Offentlig toalett 0 Återvinningscentral 0 Idrottsanläggning 1 Kollektivtrafik 1 Möteslokal 1 Religiös samlingslokal (endast begravningsplats) 0 Lokal Utvecklingsgrupp 1 17
Hemsändning Hemsändning av varor innebär att personer med dokumenterad svårighet att göra inköp på egen hand kan få varorna hemkörda och/eller bli hämtade och transporterade till butiken för att kunna utföra sina ärenden. Olika aktörers roller gällande hemsändning Länsstyrelsen Ersättningen som kommunen kan få från Länsstyrelsen är villkorad: Stöd till kommersiell service kan lämnas som hemsändningsbidrag till kommuner för att bekosta kommunens hemsändning av dagligvaror till de hushåll som har störst avstånd till eller saknar möjligheter att på annat sätt ta sig till butiken. Bidrag får lämnas endast om sändningen sker på ett ändamålsenligt sätt och utan onödiga kostnader. För att ett hushåll ska få varuhemsändning med kommunalt bidrag måste det finnas dokumenterad svårighet att göra inköp på egen hand. I tjänsten ingår att ta emot beställningen (ofta via telefon), plocka, packa och köra ut varorna till kunden. När ett företag åtar sig att transportera livsmedel till kund är de ett livsmedelsföretag, enligt livsmedelslagen, som ansvarar för att livsmedlen hålls kylda/frysta tills de levereras. Hemsändningsbidrag kan även lämnas för att anordna särskilda inköpsturer till en närliggande butik. Då är det transportföretaget som söker bidraget. De kör runt i bygden med en buss/minibuss och hämtar personer från de hushåll som behöver skjuts för att kunna handla. Efteråt körs alla hem igen. Turerna planeras enligt schema. Butiken eller transportföretaget söker ersättning från kommunen. Stödet får inte otillbörligt gynna en viss näringsidkare. För att kommunen ska få del av hemsändningsbidraget ska kommunen fastställa riktlinjer för vilka hushåll som har rätt till hemsändning, vem som beslutar, hur ofta de kan få hemsändning, vad det får kosta, hur hemsändningen genomförs etc. Hemsändningsbidraget från länsstyrelsen kan finansieras med ett belopp som motsvarar högst 50 procent av kommunens nettoutgift för hemsändningen. Ersättningen innebär att en handlare på landsbygden kan få 200 kr för hemsändning av varor till ett hushåll en gång per vecka. Bidraget söks och betalas ut årsvis i efterskott. Kommunens sökta bidrag ska uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp för att beviljas. Kommunen Villkoren för att kunna få ersättning från Länsstyrelsen gällande hemsändningsbidrag är enligt nedan och skall därför uppfyllas av alla som nyttjar tjänsten; Dokumenterad svårighet att göra inköp på egen hand. Stort avstånd eller på annat sätt saknar möjlighet att ta sig till butiken. Fastställa riktlinjer för vilka hushåll som har rätt till hemsändning, vem som beslutar, hur ofta de kan få hemsändning, vad det får kosta, hur hemsändningen genomförs etc. Sker sändningen på ett ändamålsenligt sätt och utan onödiga kostnader. Det mest kostnadseffektiva. Upprättade rutiner för hur hemsändningen går till tex. ta emot beställningen (ofta via telefon), plocka, packa och köra ut varorna till kunden alternativt anordna, enligt schema, särskilda inköpsturer till en närliggande butik. 18
Väl upprättade rutiner och avtal mellan parterna tex. parten som åtar sig att transportera livsmedel till kund är ett livsmedelsföretag, enligt livsmedelslagen, oavsett om de är ett transportföretag, och som vid hemsändningen ansvarar för att livsmedlen hålls kylda/frysta tills de levereras. Kontrollera att stödet inte otillbörligt gynnar en viss näringsidkare. Kommersiella företag Kan åta sig uppdraget att hjälpa till med hemsändningsbidraget på ett eller annat sätt. Undersöka om; Finns det något företag som vill åta sig uppdraget. Vad i så fall kan de hjälpa till med, åstadkomma. Har de resurser att följa uppställda riktlinjer. Om inte, vad kan de göra för att klara det. Vad för ersättning kräver parten för att åta sig hemsändningsuppdraget. Upprättande av tidsram innan de är redo för att ta sig an hemsändningen, skapa rutiner, skriva avtal osv. 19
FILIPSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad Kommunstyrelsen 20 februari 2019 Kommunstyrelsens arbetsutskott 11 februari 2019 13 Beslutsexp: IT-chefen Ks Au 8 Dnr 2019/1 Finansiering av fortsatt arbete för bredbandsutbyggnad IT-chefen Mikael Kilhage meddelar i tjänsteskrivelse 21 december 2018 att Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 14 oktober 2013, 74 att ingå en samverkan med Kristinehamn och Storfors kommuner avseende bredbandsarbetet (Bredbandssamordning). Under den första delen av perioden har Filipstads ekonomiska åtagande bland annat finansierats med beviljade projektmedel från Region Värmland med 125 tkr. (För år 2015 och framåt saknas medel för finansiering). Behov finns att fortsätta arbetet med en gemensam bredbandssamordnare även under 2019 och det beräknas att ca 195 tkr tas i anspråk för Filipstads del av finansieringen Förslag till beslut Att föreslå kommunstyrelsen att för 2019 anslå 195 tkr av kommunstyrelsens tillgängliga medel för finansiering av det fortsatta arbetet under år 2019. IT-chef Mikael Kilhage presenterar ärendet och besvarar frågor i anslutning härtill. Arbetsutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen att för 2019 anslå 195 tkr av kommunstyrelsens tillgängliga medel för finansiering av det fortsatta arbetet under år 2019. Utdragsbestyrkande