Goda resultat för projektet Bedriftsutvikling i den grenseløse regionen Sápmi, juni 2011- juni 2014. Prosjektet är ett samarbetsprojekt mellan Høgskolen i Harstad (HiH) och SSR. Projektet har haft fokus på hur företag kan bygga sitt varumärke, innovation, produktutveckling samt nätverksbyggande där målet ett förbättrat värdskap och ökad lönsamhet i Sápmi. Projektet har haft en budget på 7,4 miljoner kr med finansiering från 12 olika finansiärer; Interreg IVA Nord Sápmi det europeiska regionalutvecklingsfonden, Troms Fylkeskommune, Innovasjon Norge Finnmark, Sør-Trøndelag Fylkeskommune, Nord-Trøndelag Fylkeskommune, Nordland Fylkeskommune, Barentssekretariatet, Sametinget Norge, Region Västerbotten, Länsstyrelserna i Norrbottens och Jämtlands län. Trettifem (35) samiska företag från Norge, Sverige och Ryssland inom småskalig livsmedelsförädling, turism, konst och duodji har deltagit i projektet. Inom ramen för projektet har det genomförts fem (5) samlingar i olika delar av Sápmi. Projektet har medfört en ökad lönsamhet i Sápmi samt utveckling av sju (7) nya arbetsplatser. Projektdeltagarna har fått goda teoretiska verktyg, nya ideer, skapat nya nätverk mellan de olika företagen samt ökad omsättning. Projektet har bidragit till utveckling av samarbete mellan företagen. Som en följd av projektet har deltagerna utvecklat sina hemsidor och det har lett till en ökad omsättning i företaget. I projekttiden har deltagerna samarbetat över av landsgränserna.inom ramen för projektet har bl. två modeshower genomförts, den ena på Ishotellet i Jukkasjärvi,den andra på Gitarrmuséet i Umeå under Ubmejen Biejvieh/Samiska veckan 2014.Se länken: http://youtu.be/i1ga6gl942i Projektet har stärkt många deltagares motivation och stolthet över deras samiska identitet. Några av deltagarna har sagt att blivit så inspirerade av projektet att dom te.x. vill lära sig nordsamiska. Flertalet av deltagarna vill gärna se en fortsättning på projektet. Projektledare:Hilde Nordahl-Pedersen, Högskolen i Harstad Projektmedarbetare:Ellacarin Blind Projektadministratör:Britt-Marie Barruk
Föreläsningsserie Det samiska samhället i historia och nutid. Teori och praktik i möte SSR och Vaartoe/Centrum för Samisk forskning (CeSam), Umeå universitet, genomför under kulturhuvudstadsåret 2014 en föreläsningsserie under rubriken Det samiska samhället i historia och nutid. Teori och praktik i möte. Sammanlagt kommer 10 seminarier att arrangeras. Den 14 augusti 2014 genomförs det sjätte seminariet, som handlar om den aktuella rovdjurssituationen i Sápmi. De kommande seminarierna kommer att ha följande teman och hållas följande dagar: 7 oktober 2014: Rennäringslagen och genus 12 november 2014 (i samband med MR-dagarna): Exploateringar i Sápmi exemplet gruvnäring 3 december 2014: Utbildning i svenska Sápmi: historia och nutid 22 januari 2015 (seminariet genomförs i Lycksele): Ny samisk forskning Seminarierna är öppna för alla, de är gratis och ingen föranmälan behövs. Föreläsningsserien har erhållit ekonomiskt stöd från Sametingets Kulturråd och Umeå2014. Mer information finns på SSR:s hemsida (www.sapmi.se), CeSam:s hemsida (www.cesam.umu.se) och i kalendariet för Umeå2014 (www.umea2014.se) Ansvariga för projektet är Patrik Lantto, föreståndare för Vaartoe/CeSam samt Ellacarin Blind, kulturhandläggare, SSR.
Kompetensprojekt Skogsbruk-Rennäring Skog och Ren Projektet är ett samarbete mellan SSR och de FSC-certifierade skogsbolagen Sveaskog, Fastighetsverket, SCA, Holmen, Stora Enso/Bergvik. Syftet är att förbättra dialog och samverkan mellan rennäring och skogsbruk med målet förbättrade samråd. Projektledare: Finansiär: Deltagande organisationer: Maria Boström, SSR Linnéa Carlsson, SCA Skogsstyrelsen (Landsbygdsprogrammet) SSR, SCA, Sveaskog, Holmen Skog, Stora Enso, Bergvik skog, Statens Fastighetsverk, Skogsstyrelsen Projekttid: April 2013 November 2014 www.skogochren.se En webbutbildning om renskötsel, skogsbruk och regelverk. Öppen för alla att ta del av men kräver en unik inloggning. Utbildningen avslutas med en liten test. Fältutbildningar Skog och Ren Två-dagars utbildningar i skogen; renskötare tillsammans med skogsbolagens personal. Datum Ungefärlig plats Markvärd 27-28/5 Balsjö Vilhelmina Norra, SCA 9-10/6 Nattavaara Gällivare Skogs, Sveaskog/SCA 12-13/6 Harads Sirges, Sveaskog 17-18/6 Hede Mittådalen, Bergvik/Stora Enso 19-20/8 Stugun Raedtievaerie, SCA 21-22/8 Lycksele Ran, Sveaskog/Holmen/SCA 23-24/9 Harads Sirges, Sveaskog 25-26/9 Nattavaara Gällivare Skogs, Sveaskog 30/9 1/10 Lycksele Ran, Sveaskog/Holmen/SCA 6-7/10 Arvidsjaur Östra Kikkejaure, Sveaskog? Vi uppmuntrar alla att ta del av kompetensverktygen. Skogsbolagens personal som ni samråder med ska ha genomgått båda webbutbildning och fältutbildning för att få samråda med samebyarna. Anmäl er till webbutbildning och fältutbildningar direkt till Maria; maria@sapmi.se 070-6002782
AKKA Mål 2 SSR genomför en förstudie, AKKA, finansierad av Tillväxtverket Mål-2, Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Norrbotten. Projekttiden är mellan 2013-09-02 2014-11-30 och total budget 1 300 000 kr. Syfte och mål Förstudiens syfte är att förbereda för ett kommande genomförandeprojekt genom att sammanställa erfarenheter, inhämta information, skapa nätverk med relevanta aktörer inom systemet och se över IT-användningen i målgruppen. Målet är att ta fram en plan för genomförande av en sammanhållen insats för utveckling av befintliga företag ägda av samer och skapande av nya företag ägda av samer. Målet med genomförandeprojektet, som tar vid efter detta projekt, är ökad konkurrenskraft i samiska företag. Det innebär bland annat att: o företagen ska få ökad omsättning och vinst o företagen ska få bättre förutsättningar för export och produktutveckling o samiskt näringsliv ska ha större branschdivergens Arbetssättet är fokuserat på kunskapsinhämtning genom att försöka fånga upp de särskilda behov och identifiera hinder som samer och företag ägda av samer har för att utveckla eller starta företag. Resultat (juni 2014) Ett antal påtagliga hinder som brist på kapital, låg lönsamhet kan identifieras och resulterar bl.a. i en låg grad av föryngring i näringen. För att möta dessa hinder planeras ett antal insatser i form av utbildning, rådgivning, utveckling av finansieringslösningar och innovationsstöd som ska leda till produktutveckling och marknadsföringsstöd för nya och även befintliga produkter. I den kvalitativa fasen av förstudien som då inrymmer samråd och intervjuer kan konstateras att frågan om rovdjurens negativa påverkan är den ur målgruppens perspektiv allra viktigaste frågan. Förstudiens slutsats är att en allvarlig effekt av rovdjursfrågan är att så mycket fokus läggs på detta problem att renskötseln och de enskilda renägarna dräneras på energi och vilja att arbeta med frågor som kan verka utvecklande av företagen och näringen i dess helhet. Som ett led i genomförande av utvecklingsinsatser krävs därför också insatser som möter rovdjursfrågan ur detta perspektiv, alltså att frågan har en paralyserande effekt på samisk företagsutveckling.
11 juni 2014 Indigee 2 Indigenous Entrepreneurship Projektet vision är att skapa framgångsrika företag baserade på urfolks värderingar. Detta ska upppnås genom att utveckla och stödja urfolksungdomar att uppnå ett hållbart ekonomiskt oberoende genom entreprenörskap. Indigee 2 startade 1:a oktober 2012 och avslutades 30:e juni 2014. Projektet finansieras bland annat av Interreg IV A Nord, Delprogram Sápmi, Nordiska Ministerrådet och Barentssekretariatet. Totalt rekryterades 68 deltagare till projektet. 8 av dessa avsade sig sina platser under projektets gång. - Av deltagarna var 44 kvinnor och 24 män - Sverige hade 20 deltagare, Norge 22 st, Finland 7 st och Ryssland 19 st - Yngsta deltagaren var 18, äldsta var 46 och snittåldern var 30. - Representerade branscher: slöjd/design (20 st), foto/film/teater/musik (14 st), turism (9 st), rennäring/köttförädling (7), hälsa/välmående/träning (7 st), journalism/språk (5 st), samt övrigt (8 st). Projektet har genomfört landsvisa/regionvisa samlingar under våren 2013, en internationell samling för alla deltagare i Anár i oktober 2013 och en i Umeå i mars 2014, samt landsvisa/regionvisa samlingar i maj 2014. Mellan samlingarna har deltagarna erbjudits löpande rådgivning via skype/telefon. Projektet har vid projektets start angett ett antal mål som ska uppnås vid projektets slut. För att mäta hur väl målen uppnås har enkäter genomförts bland deltagarna: Mål: 23 nya produkter och tjänster: - hittills: 22 (14 produkter, 8 tjänster) inom Interreg-området, 34 till inom ett år Mål: 9 nya företag etableras - hittills 5 i Interreg-området, 4 till väntas inom ett år Mål: 9 arbetsplatser etableras - hittills 5 i Interreg-området, 2 till väntas inom ett år När denna rapport skrivs (11 juni 2014) är ännu inte de sista enkätundersökningarna genomförda och siffrorna ovan kan därför ändras. Projektet har fått stor uppskattning från finansiärerna, särskilt Interreg IV A Nord (EU) och har flera gånger lyfts fram som exempel på ett bra EU-projekt.
SSR påbörjar under åren 2014-2015 ett arbete riktat mot samiska ungdomar inom samebyarna. Projektet övergripande syfte är att stimulera och ena våra ungdomar och att stärka deras tilltro på framtiden. 20 ungdomar är antagna till projektet och första träffen är i samband med SSRs landsmöte i Umeå. Aktavuohta vill ge samiska ungdomar en bred kunskapsbas inom flera områden såsom lagar och förordningar, exploateringar m.m. En plattform som stärker möj-ligheterna för både samebyn och ungdomarna att möta omvärlden. Övergripande mål: Att stärka de ungas tilltro till sin egen förmåga, och på så sätt förebygga den psykiska ohälsa som finns, samt utveckla metoder för konflikthante-ring mm. Att bygga broar och relationer mellan ungdomarna och skapa en känsla av gemenskap och tillhörighet. Att skapa en gedigen kunskapsbas för samebyarna genom att ge deras ungdomar kunskaper för att utveckla sig själva och den egna samebyn. Att skapa möjligheter för samiska ungdomar att ta plats inom samebyarnas interna organisation, såsom styrelsearbete mm. Att ge en kunskapsbas avseende bland annat konflikthantering, lagstift-ning och metodutveckling som kan stärka ungdomarna i arbetet med ex-terna kontakter utanför det samiska samhället. Följ oss på www.facebook.com/aktavuohta Anna-Marja Kaddik anna-marja@sapmi.se 070-3676656 Projektledare Johan Skogsfeldt johan@sapmi.se 070-3113666 Projektmedarbetare Projektet är finansierat av Allmänna arvsfonden.
Renlycka - från projekt till levande sigill I slutet av maj hade Renlycka ett utvecklingsrådslag i Stockholm där de flesta av Renlyckaföretagen var representerade. Flera punkter på temat utveckling av Renlycka som en viktig resurs för företagen diskuterades. Punkten: Hur motivera Renlyckas kvalitetssigill? gick snabbt och framstod som självklar medan hur budskapet ska kommuniceras på ett tydligt sätt såväl internt som externt konstaterades vara svårare bland de deltagande företagen. Rådslaget utmynnade vidare i ett flertal idéer om hur samarbetet mellan Renlycka-företagen kan utvecklas ytterligare. Andra frågor som diskuterades var bland annat prissättning och kvalité. För de företag som stannade kvar i Stockholm efter mötet fortsatte programmet med Studie-/Inspirationsbesök på saluhallar, butiker och restauranger. Renlycka har under början av juni 2014 haft två möten med samebyar och slakteriföretag, ett i Dorotea och ett i Jokkmokk. Temat för träffarna har varit hur man ökar renköttskvalitén och den samiska slakten/ förädlingen av renkött. Olika lösningar och möjligheter diskuterades, såsom slakt tidigare under hösten och att sprida slakterna så att det inte blir köer i slakterierna med påföljande risk att renar blir stående för länge i hagar eller att alla inte kan slakta. Det finns en stor potential att öka den samiska förädlingen av renkött. Det skulle innebära att mer av pengarna skulle stanna hos samiska företag och inom det samiska området, vilket skulle skapa mer jobb och bättre ekonomi. Det som också konstaterades var att Renlycka-konceptet med renkött av hög kvalitet kopplad till den samiska kulturen och naturmiljön måste marknadsföras bättre hos samebyarna och renägarna. Under Matlandetkonferensen i Jokkmokk i början av juni fotades lite olika produkter. Renlycka var med på plats och fick fina produktbilder som ska användas till nytt marknadsförings-/informationsmaterial. Under hösten är några av Renlyckaföretagen med i en samlingsmonter på den stora matmässan Salone del Gusto i Turin. Montern ordnas tillsammans med Slow Food Sapmi/Exportrådet och då kommer de nytagna fotona av bland annat Gurpi finnas på stora vepor i montern. Kurser i Storytelling genomförs i Östersund och Gällivare i juni som även de är tänkta att ligga till grund för höstens satsning på information, kommunikation och marknadsföring