Projektrapport Akustik - Porthälla-klustret

Partillebo AB Kyrktorget: 51 Box 87 433 33 Partille Rumsakustik, Byggnadsakustik och vibrationer, Industribuller och vibrationer, Samhällsbuller och vibrationer, Fordonsakustik och vibrationer (NVH), Maskinakustik och vibrationer, Produktutveckling, Psykoakustik, Vibrationsutmattning. Planering, Utredning, Konsultation, Beräkningar, Mätningar, Programvara, Forskning och Utveckling Box 1054, 405 22 Göteborg Tel: 010-480 85 00 Fax 010-480 85 99 Projektrapport Akustik - Porthälla-klustret Projekt nr: 10380 Rapport nr: 10380-12062900 Antal sidor: 12 Bilagor: 6 Uppdragsansvarig: Kjetil Vedholm Kvalitetskontroll: Jonas Larsson Datum: 2012-06-29 Bilagor 10380 - Bilaga A Leq Fasadbullerkartor 10380 - Bilaga B LmaxVäg - Fasadbullerkartor 10380 - Bilaga C LmaxTåg - Fasadbullerkartor 10380 - Bilaga D Leq Fasadnivåer 10380 - Bilaga E Leq bullerkartor 10380 - Bilaga F Beräkningsmodell

Rapport nr: 10380-11111100 Sida 2(12) Uppdragsgivare: Partillebo AB Kyrktorget: 51 Box 87 433 33 Partille Tfn: 031-44 07 70 E-mail: michael.oden@partillebo.se Uppdragsbeskrivning: I samband med planerad utbyggnad av det så kallade Porthällaklustret ska en bullerkartläggning av det aktuella området göras med avseende på inverkan från väg- och tågtrafik. Bullersituationen för år 2020 har beräknats utifrån planerad byggnation och gällande trafikprognoser, utan och med bullerdämpande åtgärder. Sammanfattning: Bullersituationen utan särskilda åtgärder kommer bli för hög. I synnerhet kommer det vara centralt att kunna dämpa ljudet från järnvägen. Utöver detta krävs också åtgärder på byggnader, dess placeringar och utformning, samt delvis inglasade balkonger och väl valda ljudskärmar, för att kunna åstadkomma god till acceptabel ljudmiljö för de planerade bostäderna.

Rapport nr: 10380-11111100 Sida 3(12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Förklaring av akustiska begrepp... 4 2.1 Vad är ljud?... 4 2.2 Decibel... 4 2.3 Frekvens... 4 2.4 Frekvensvägning... 4 2.5 Ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå... 5 2.6 Förtydligande... 5 3 Aktuella bullervillkor och riktlinjer för bostäder... 6 3.1 Utdrag ur: Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik, Boverket, Allmänna råd 2008:1:... 6 4 Beräkningar...10 4.1 Förutsättningar för beräkningsmodell...10 5 Förutsättningar...10 6 Resultat...10 6.1 Alternativ A...11 7 Lösningsförslag...11

Rapport nr: 10380-11111100 Sida 4(12) 1 Inledning Syftet med detta uppdrag är att bedöma ljudtrycksnivåer från väg- och tågtrafik invid fasader till planerade bostäder för att sedan kunna jämföra med gällande riktlinjer. Vid överskridande av gällande riktvärden kommer åtgärdsförslag att presenteras och utvärderas. 2 Förklaring av akustiska begrepp 2.1 Vad är ljud? Ljud är tryckvariationer i luft som exempelvis kan skapas av en vibrerande yta, t ex ett högtalarmembran, en pulserande luftström, ett avgasrör eller en snabb förbränning som i en explosion. De utbreder sig med en hastighet av ca 340 m/s och blir svagare när de breder ut sig i en större luftvolym. 2.2 Decibel Omfånget hos ljudet som vår hörsel kan uppfatta är enormt. Ljudtrycket vid smärtgränsen är ca 10 000 000 gånger starkare än det svagaste ljudet vi kan höra. För att slippa mycket stora tal används en logaritmisk skala för ljudtrycket. Ljudnivån anges därför i decibel (db) relativt 20 μpa. En ökning av ljudnivån med 8-10 db(a) upplevs ofta som en fördubbling av ljudtrycket. En ökning med mindre än 3 db(a) är knappt uppfattbar. 2.3 Frekvens För att människan skall kunna uppfatta tryckvariationerna som ljud krävs att dessa uppgår till mellan 20 och 20 000 per sekund. Antalet tryckvariationer/sekund kallas ljudets frekvens (tonhöjd) och enheten är Hertz (Hz). För att ett ljud ska kunna höras av oss krävs alltså att dess frekvens ligger mellan 20 och 20 000 Hz. Bäst hör vi kring 1000 Hz. 2.4 Frekvensvägning För att kunna ange uppmätta bullervärden med ett tal som stämmer överens med hörseln används en vägning av olika frekvenser (se figur 1). Vägningen kan göras på olika sätt. De mest vanliga vägningsfiltren är A och C-filtren. A-vägningen, som är ett försök att efterlikna hur örat uppfattar olika frekvenser vid relativt låga ljudstyrkor, dämpar låga frekvenser och förstärker medelhöga. Den tillämpas för mätning av normala frekvenser och ljudstyrkor. A- vägningen uttrycks i db(a). C-vägning, som endast i liten grad dämpar mycket låga frekvenser, används för att mäta ljud med relativt höga ljudstyrkor och anges i db(c). Lågfrekvent kraftigt ljud mäts ofta med C-filter, eftersom db(a)-värdet inte stämmer med hörselintrycket. Figur 1: Frekvensvägning, filter för A, B, C vägning.

Rapport nr: 10380-11111100 Sida 5(12) 2.5 Ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå Med ekvivalent ljudnivå menas genomsnittlig ljudnivå under en mätperiod (se figur 2). Med maximal ljudnivå menas den högsta ljudnivå som uppmätts under en mätperiod (se figur 2). Ljudnivåmätaren kan ställas in med olika känslighet för ljudets fluktuation. Tidsvägning FAST ska normalt användas. Tidsvägning SLOW användes ofta förr. Impulstoppvärde ska mätas med ett mycket snabbt reagerande instrument. Figur 2: Ekvivalent och maximal ljudnivå 2.6 Förtydligande Med begreppet ljudnivå i denna rapport avses ljudtrycksnivån relativt referenstrycket, p ref = 20 x 10-6 Pa, även om detta ej anges specifikt i texten. Uttrycks nivåerna i db(a) menas A- vägd ljudtrycksnivå (se förklaring enligt kap 2.4 ovan).

Rapport nr: 10380-11111100 Sida 6(12) 3 Aktuella bullervillkor och riktlinjer för bostäder Enligt Prop. 196/97:53 och Boverkets allmänna råd 2008:1 gäller följande huvudregel för god ljudmiljö vid nybyggnation av bostäder. Dygnsekvivalent ljudnivå inomhus: 30 db(a) Maximal ljudnivå inomhus, nattetid (22-06): 45 db(a) Dygnsekvivalent ljudnivå utomhus (vid fasad): 55 db(a) Maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad: 70 db(a) Enligt Svensk Standard SS 26267:2004 gäller även dygnsekvivalent ljudnivå 55 db(a) vid uteplats. Maximalnivån tillåts överstigas med högst 10 db(a) 3 gånger per timma under dag och kväll samt 5 gånger per natt (kl 22-06) inomhus. 3.1 Utdrag ur: Buller i planeringen Planera för bostäder i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik, Boverket, Allmänna råd 2008:1: Allmänna råd Bullerproblematiken i planeringsskedet och brukarskedet: Bostäder bör lokaliseras så att de blir långsiktigt hållbara ur hälsosynpunkt. Det innebär bland annat att hänsyn bör tas till prognostiserade trafikförändringar. Den framtida ljudmiljön bör analyseras i planeringsskedet. Resultatet av analysen bör redovisas tydligt i beslutsunderlaget för att möjliggöra en väl avvägd konsekvensbedömning. Om framtida bullerskyddsåtgärder kan förutses bör nödvändiga insatser säkras i planeringsskedet. Huvudregel vid planering av nya bostäder Vid planering av nya bostäder gäller som huvudregel att följande krav bör kunna uppfyllas genom bebyggelsens placering och utformning samt med hjälp av skyddsåtgärder som bullervallar, trafikomläggningar, tyst asfalt etc. Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. Förutsättningar för att kunna göra avsteg från huvudregeln I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln i dessa allmänna råd. Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas: i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Avsteg kan också motiveras vid komplettering: av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer.

Rapport nr: 10380-11111100 Sida 7(12) Principer för intresseavvägning Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot andra allmänna intressen. 55 60 db(a) Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till 55 60 db(a), under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 db(a) vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45 50 db(a) vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. 60 65 db(a) Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 db(a), under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 db(a) vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45 50 db(a) vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 db(a). Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 db(a) utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 db(a) vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 db(a) bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. >65 db(a) Även då ljudnivån överstiger 65 db(a) kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 db(a). Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 db(a) utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 db(a) vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 db(a) bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. Störningsrisk relaterad till buller av olika karaktär När huvudregeln i dessa allmänna råd inte kan uppnås i ett kortare tidsperspektiv, bör det bedömas hur risken för störning påverkas av buller av olika karaktär. Efter ljudnivåerna inomhus, som alltid bör uppfyllas, bör för vägtrafik den ekvivalenta ljudnivån utomhus och därefter maximal ljudnivå utomhus tillmätas betydelse. För spårtrafik bör dock den maximala ljudnivån utomhus tillmätas större betydelse än den ekvivalenta ljudnivån utomhus. Ekvivalenta och maximala ljudnivåer bör dock alltid beaktas samlat vid bedömning av risken för störning. Bedömning när det finns flera bullerkällor Hänsyn bör tas till den samlade bullersituationen. När det förekommer flera bullerkällor, eller när buller från en källa kombineras med andra miljöbelastningar (till exempel vibrationer eller luftföroreningar), bör det ställas särskilt höga krav på hänsyn och åtgärder för att skapa en godtagbar ljudmiljö. Vid beräkning av fasadisoleringen bör bullernivåerna från alla förekommande ljudkällor beaktas och jämföras med kraven på ljudnivå inomhus.

Rapport nr: 10380-11111100 Sida 8(12) Lägenhetsstorlekar Samma krav på ljudmiljön bör ställas för bostadslägenheter oberoende av storlek. Enkelsidiga lägenheter mot trafiksidan bör i princip inte accepteras, i synnerhet gäller detta om ljudnivån överstiger 60 db(a). Uteplatser och balkonger Om planen medger att varje bostad har tillgång till en uteplats eller balkong, gemensam eller privat, i nära anslutning till bostaden bör den uppfylla huvudregeln. Om planen möjliggör en uteplats som uppfyller huvudregeln för buller i planering kan en balkong med sämre ljudmiljö utgöra ett komplement. Helt inglasad balkong eller uteplats erbjuder inte utevistelse och bör därför inte accepteras som metod för att uppnå dessa allmänna råd. Normalt bör halv eller i enstaka fall tre fjärdedels inglasning av balkong eller uteplats accepteras som åtgärd för att begränsa bullret. Studentbostäder, företagslägenheter och liknande Studentbostäder, företagslägenheter och liknande räknas inte som korttidsboende och bör uppfylla samma krav på ljudmiljön som bostäder i övrigt. Buller är ett hälsoproblem Buller uppfattas vanligen, till skillnad från vissa andra miljöstörningar, inte som livshotande. Men det är ett faktum att buller påverkar både vår hälsa och möjligheten till en god livskvalitet. Buller kan störa sömn och vila, skada hörseln, skapa stress, leda till försämrad uppmärksamhet, medföra koncentrationssvårigheter och nedsatt prestationsförmåga, försvåra inlärning samt skapa otrivsel och svårigheter att uppfatta samtal eller att använda telefon, radio och tv. Det finns också starka indikationer på att långvarig exponering för trafikbuller kan medföra effekter på hjärt- och kärlsystemet. Buller ska därför respekteras och hanteras som en viktig planeringsfråga. Hälsoeffekterna och störningsupplevelsen är beroende av till exempel vilken typ av buller det är, vilken styrka och frekvens det har, hur det varierar över tiden samt vid vilken tid på dygnet det förekommer. Hälsa och komfort När man överskrider riktvärden närmar man sig gränsen mellan komfort och hälsa. Cirka 60 procent av befolkningen vill kunna sova med öppet fönster. Även om detta kanske i första hand är att betrakta som en komfortfråga, så upplever människor att möjligheten förhöjer livskvaliteten. Vid bedömning av ljudmiljön finns det därför goda skäl att även försöka tillgodose detta önskemål. För att kunna garantera en bra ljudmiljö och en bra luftkvalitet inomhus ställs det krav på att både riktvärden och gränsvärden ska uppfyllas med stängda fönster och öppna ventilationsdon. I de flesta fall är det omöjligt att sova med öppet fönster trots att ekvivalentnivån ute är 55 db(a). Med fönster på glänt dämpas ljudnivån cirka 15 20 db. För att klara riktvärdet inomhus i sovrum bör maximalnivån inte överskrida 60 65 db(a) och ekvivalent ljudnivå 45 50 db(a). Detta är en aspekt utöver uteplatssituationen som beaktats vid definieringen av tyst- och ljuddämpad sida. Sömn För att kunna fungera väl fysiologiskt och mentalt behöver vi ostörd sömn. Sömnstörningar är därför en allvarlig effekt av samhällsbuller. Primära effekter av sömnstörningar är svårighet att somna, uppvaknanden och förändringar av sömndjupet, höjt blodtryck, ökad hjärt- och pulsfrekvens, sammandragning av de ytliga blodkärlen, ändrad andning samt ökat antal kroppsrörelser under sömnen. Sekundära effekter är upplevelse av minskad sömnkvalitet, trötthet, nedstämdhet, olustkänsla och minskad prestationsförmåga. Efter flera års exponering av buller kan viss tillvänjning ske. Detta gäller dock inte fysiologiska reaktioner på grund av att sömnmönstret påverkas, såsom ökad hjärtfrekvens, höjt blodtryck och muskelspänningar. Sömnen påverkas framför

Rapport nr: 10380-11111100 Sida 9(12) allt av antalet bullerhändelser under sömnperioden samt skillnaden i styrka mellan buller och bakgrundsljud. De mest störningskänsliga perioderna är vid insomnande och före normalt uppvaknande. Minst tio timmars störningsfri period nattetid skulle behövas för att en majoritet av befolkningen ska kunna få åtta timmars obruten sömn. Huvudregeln 30 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå inomhus Vägtrafik och spårtrafik Här avses en dygnsekvivalent ljudtrycksnivå beräknad för ett trafikårsmedeldygn och som gäller för alla bostadsrum. Ljudnivån beräknas för en situation med stängda fönster och öppet uteluftsdon. Huvudregeln 45 db(a) maximal ljudnivå inomhus nattetid Vägtrafik och spårtrafik Här avses en beräknad ljudtrycksnivå av den mest bullrande fordonstypen under en trafikårsmedelnatt. Nattetid avser perioden klockan 22.00 06.00. Maximalnivån får överskridas med högst 10 db(a) fem gånger per natt. Ljudnivån beräknas för instrumentinställning F(fast), och för en situation med stängda fönster och öppet uteluftsdon. Huvudregeln 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus Vägtrafik och spårtrafik 55 db(a) gäller för väg- och spårtrafik, och avser en dygnsekvivalent ljudtrycksnivå beräknad för ett trafikårsmedeldygn och avser ett frifältsvärde utan hänsyn tagen till fasadreflektion och som gäller vid fasad och på uteplats. Huvudregeln 70 db(a) maximal ljudnivå utomhus på uteplats Vägtrafik och spårtrafik 70 db(a) gäller för väg- och spårtrafik och avser en ljudtrycksnivå beräknad av den mest bullrande fordonstypen under ett årsmedeldygn. Värdet avser ett frifältsvärde utan hänsyn tagen till fasadreflektion och gäller vid fasad och på uteplats med instrumentinställning F(fast). Tyst sida Tyst sida är en sida med en dygnsekvivalent ljudnivå som är lägre än 45 db(a) frifältsvärde (vilket i praktiken innebär ett 3 db högre värde 2 meter från fasaden) som en totalnivå det vill säga det sammanlagda ljudet från olika källor, till exempel trafik, fläktar och industri. Den tysta sidan bör därutöver vara visuellt och akustiskt attraktiv att vistas på. Även maximalnivån 70 db(a) gäller för att uppfylla definitionen av tyst sida.

Rapport nr: 10380-11111100 Sida 10(12) 4 Beräkningar Beräkningar för området har utförts med hjälp av programvaran SoundPlan 6.5 enligt Nordisk beräkningsmodell 1996. En tredimensionell modell av området inklusive höjdkurvor, vägar, järnväg, byggnader och andra ljudavskärmande objekt har upprättats för att kunna beräkna bullerbidragen från vägtrafik på E20 samt Gamla Kronvägen samt bidragen från spårburen trafik på andra sidan Säveån. Underlag för beräkningarna har bestått utav dwg-filer, situationsplaner, trafikprognoser, Google Sketch-up modeller samt satellitfoton över området. I tillägg har programvaran CATT-Acoustic använts för att bedöma effekten av delvis inglasade balkonger. Fler olika alternativ i har studerats i projektet för att kunna uppnå bästa möjliga ljudmiljö för det studerade området. Nedanför redovisas de åtgärder vi anser nödvändiga för att uppnå bästa möjliga ljudmiljö utan särskilda åtgärder vid järnvägen. 4.1 Förutsättningar för beräkningsmodell Följande förutsättningar har använts i beräkningsmodellen: 1. Trafikdata: prognos år 2020, med trängselskatteffekt, med ny bro över Säveån, med ny påfart E20 2. Ljudskärmar längs E20 förlängs till Skulltorpsmotet. 3. Bebyggelse på Daros-tomten. 4. Två parallella huskroppar (med olika höjder) mellan Gamla Kronvägen och gymnasiet med syfte att skapa en tyst alternativt ljuddämpad sida. Majoriteten av rummen i höghusets lägenheter vetter mot söder. 5. Delvis inglasade balkonger på höghuset. 6. Glasskärmar mellan skivhuset och Kulturum samt mellan skivhuset och huset mot G:a Kronvägen. 7. Inga enkelsidiga lägenheter vetter mot G:a Kronvägen. 8. Skivhuset har inga lägenheter med fasad mot norr korridor skiljer av 9. Skolgårdar förlagda till ytorna mellan de norra flyglarna, med 4 m hög ljudskärm som avgränsar ytorna. 5 Förutsättningar Indata till beräkningarna har hämtats från WSP Samhälssbygnads rapport: Tekniskt PM, Partille:Skulltorpsmotet, Fördjupad analys av Alternativ Öst, oktober 2011, rev A. Förutsättningar för våra beräkningar gäller trafik situationen för år 2020, med trängselskatteffekter, med ny bro över Säveån, med ny påfart till E20. Framtida byggnation innebär att den såkallade Daros-tomten har byggts ut med ny handbollsarena och ytterligare bostäder söder om Gamla Kronvägen. Den befintliga bullerskärmen längs E20 har förlängts österut och sträcker sig hela vägen fram till Skulltorpsmotet. 6 Resultat Ljudnivåer (ekvivalenta och maximala från väg- respektive tåg-trafik) är beräknade för de punkter längs fasader och uteplatser som anges i bilagorna. Vertikala beräkningspunkterna är uppdelade efter våningsplan. Ljudnivåer vid uteplatser på tak redovisas också.

Rapport nr: 10380-11111100 Sida 11(12) 6.1 Alternativ A Samtliga lägenheter i de två parallella husen längs Gamla Kronvägen uppfyller antigen huvudregeln (<55 db(a)) eller har tillgång till ljuddämpad sida (<50 db(a)) med undantag av 10 lägenheter (belägna till de högst belägna våningsplanen vid husets ytterkanter mot Gamla Kronvägen). Med ¾ inglasning av samtliga balkonger i höghuset och majoriteten av lägenheternas rum orienterade mot söder uppfylls kravet om 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid uteplats (balkong) för samtliga lägenheter. Utan bulleråtgärder vid järnväg innehålls inte kravet på 55 db(a) ekvivalent ljudnivå vid fasad (väst, norr, öst). Med ¾ inglasning av samtliga balkonger i höghuset och majoriteten av lägenheternas rum orienterade mot söder uppfylls kravet om 70 db(a) maximal ljudnivå vid uteplats (balkong) för samtliga lägenheter. Rekommendationer om att ljudnivå på skolgård / uteplats för förskolebarn ej bör överstiga 55 db(a) ekvivalent ljudnivå (på större delen av ytan) uppfylls under förutsättning att skolgård/uteplats förläggs mellan befintliga huskroppar (flyglar mot norr) i anslutning till gymnasiet/särskola/förskola och där det uppförs ca 4 m höga ljudskärmar mot bullret från järnvägen i norr. 7 Lösningsförslag Givet att en spårnära skärm, söder om järnvägen, ej är möjlig att realisera inom överskådlig framtid föreslår vi följande lösningsförslag för att kunna erhålla bästa möjliga ljudmiljö för den planerade bebyggelsen kring Porthälla-klustret: 1. Ljudskärmar längs E20 förlängs till Skulltorpsmotet. 2. Bebyggelse på Daros-tomten uppförs enligt plan. 3. Två parallella huskroppar (med olika höjder) mellan Gamla Kronvägen och gymnasiet med syfte att skapa en tyst alternativt ljuddämpad sida. 4. Majoriteten av rummen i höghusets lägenheter vetter mot söder. 5. Delvis inglasade balkonger på höghuset. Samtliga balkonger inglasas till maximalt ¾. Balkongernas tak förses med ljudabsorbenter för att i viss mån reducera ljudnivåerna. 6. Glasskärmar mellan skivhuset och Kulturum samt mellan skivhuset och huset mot G:a Kronvägen. 7. Inga enkelsidiga lägenheter vetter mot G:a Kronvägen. 8. Skivhuset har inga lägenheter med fasad mot norr korridor skiljer av. 9. Skolgårdar/uteplatser förläggs till avskärmade ytor mellan de norra flyglarna (gymnasiet/särskola/förskola) samt till innergårdar/takterrass mellan skivhus och husen intill G:a Kronvägen. 10. Balkonger längs sydlig fasad längs Gamla Kronvägen glasas eventuellt in till ¾ för att åstadkomma bästa möjliga ljudmiljö. Balkongernas tak förses med ljudabsorbenter för att i viss mån reducera ljudnivåerna. 11. Bullerskärmar uppförs mellan höghuset och Partillebohallen för att skapa en ljuddämpad (<50 dba ekvivalent ljudnivå) uteplats. 12. Samtliga fasadkonstruktioner skall beaktas särskilt med avseende på att klara ljudkraven för högsta tillåtna ljudnivåer inomhus till följd av trafikbuller (från väg- och tågtrafik).

Rapport nr: 10380-11111100 Sida 12(12) 13. Inglasning av höghuset västra balkonger beaktas särskilt vid detaljprojektering samt vid produktion då behovet av ljuddämpande åtgärder är störst här. Enstaka lägenheter får något förhöjda ljudnivåer vid uteplats i förhållande till majoriteten, se Resultat, Alternativ A, kap 6.1. Utomhus-ytor mellan husen intill Gamla Kronvägen och skivhuset samt ytorna mellan höghuset och Partillebohallen uppfyller kraven på ljuddämpad uteplats (<50 dba ekvivalent ljudnivå).