PLANBESKRIVNING 19.2.2010

Detaljplan 435 PLANBESKRIVNING 19.2.2010 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ, HINDHÅR RÅTORP Stadsdel 50, kvarter 7009-7012 samt gatu- och rekreationsområde Detaljplan och ändring av detaljplan Ändringen av detaljplanen berör kvarter 423016 samt parkområde i Hindhår by. Detaljplanens och detaljplaneändringens olika behandlingsskeden: Anhängiggörande: planläggnings- och byggnadsnämnden 30.8.2007 272 Planeringsskedet för kännedom: planläggnings- och byggnadsnämnden 15.5.2008 188 Offentligt framläggande: planläggnings- och byggnadsnämnden 26.3.2009 64 Godkännande: planläggnings- och byggnadsnämnden 4.3.2010

1.2 Planområdets läge Planområdet består av ett åker- och skogsområde samt tre egnahemshus norr om Skolvägen och Hindhår skolcentrum i Hindhår by. På en del av området finns en gällande detaljplan. Ändringen av detaljplanen berör kvarter 423016 samt parkområde i Hindhår by. Bilaga 1 2 UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utredning om förhållande på planområdet Allmän beskrivning av planområdet Planområdet är omkring 4,7 ha, av vilket 0,6 ha är bebyggt. Den obebyggda delen av området är delvis öppen åkermark (2,4 ha) och delvis skogsområde (1,7 ha). Största delen av skogsområdet är ett ganska högt och brant bergsområde. På området bor tre familjer. Planområdet avgränsas i väster av ett öppet dike, i söder av Skolvägen och i öster av bostadsområden. Norr om planområdet finns åker- och skogsbruksområde. Byggd miljö På planområdet finns tre egnahemshus med tillhörande ekonomibyggnader. På planområdet finns inga byggnadsskyddsobjekt. Planområdet angränsar i öster till ett vidsträckta småhusdominerade bostadsområde som utgör Hindhår bycentrum. Väster om planområdet finns glesare bostadsbebyggelse och öppna åkerlandskap. Söder om planområdet finns Hinthaaran koulu, Hindhår skola och daghem. I Hindhår bycentrum, ca 1 km från planområdet, finns livsmedelsaffär med postombud, herr- och damfrisering, pub, möbeltapetsering och inkvarteringslägenheter. Markägoförhållanden Planområdet är i sin helhet i privat ägo. På området finns fem fastighetsägare. Naturmiljön och landskapet I planområdets östra del finns ett ganska högt och brant bergsområde. På bergsområdet växer delvis ganska tät granskog, de högsta delarna saknar växtlighet. Planområdets västra delar är öppen åkermark, som angränsar till ett större öppet åkerlandskap. En del av det öppna åkerlandskapet är en värdefull landskapshelhet. Det höga berget utgör ett värdefullt skogslandskap. Bilaga 2 En mindre markundersökning har gjorts på planområdet. Åkerområdet består av lermark, vars djup varierar mellan 8 och 13 m i åkerområdets övre delar. Kommunalteknik De befintliga egnahemshusen är anslutna till kommunalteknik. De nya tomterna bör också anslutas till den. 2

2.2 Planeringssituationen Landskapsplan I landskapsplanen för Östra Nyland (12.11.2007) ingår planområdet i ett byområde (AT). Generalplan I delgeneralplanen för byar och glesbygd (godkänd 22.4.1996) har åkerområdet intill skogskanten och området nedanför bergskanten anvisats som utvidgningsområde för bycentrum (AT-2). Den öppna åkermarken har delvis anvisats som jordbruksområde, värdefull landskapshelhet (MV-1) och delvis som jordbruksområde (MV-2). Bergsområdet har anvisats som jord- och skogsbruksområde, värdefullt skogslandskap (MU-1). Bilaga 3 Detaljplan I detaljplanen (fastställd som byggnadsplan 22.11.1996) har fastigheterna Rnr 4:80 och Rnr 4:82 anvisats som kvartersområde för fristående småhus (AO-1). En del av fastighet Rnr 4:92 har anvisats som park (VP). Inom AO-1 kvartersområdet får på tomterna byggas småhus med högst en bostad. Exploateringstalet e=0,20 och våningstalet är 1 2/3. Bilaga 4 3 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN 3.1 Behovet av detaljplanering och detaljplaneändring Flera fastighetsägare på planområdet har var för sig ansökt om lov för byggande på sina fastigheter, men fått avslag. Planläggnings- och byggnadsnämnden har på sitt möte 30.8.2007 272 beslutit att områdets byggande bör avgöras med en detaljplan vars beredning påbörjas hösten 2007. 3.2 Planeringsstart och beslut Utarbetande av detaljplanen ingår i stadsplaneringsavdelningens verksamhetsplan för år 2008. I planläggningsöversikten för år 2007 informeras om att planeringen påbörjas. Planläggnings- och byggnadsnämnden har 15.5.2008 188 antecknat planeringsskedet för kännedom och ansett att stadsplaneringsavdelningen kan fortsätta beredningen av detaljplanen och detaljplaneändringen på basen av två alternativ, alternativ A och B. 3.3 Deltagande och samarbete Deltagandet har genomförts enligt programmet för deltagande och bedömning. Av programmet framgår intressenterna, formerna för delaktighet och växelverkan samt myndighetssamrådet. Eftersom konsekvenserna av detaljplanen är obetydliga, har det inte varit nödvändigt att ordna myndighetssamråd enligt 66 Mark- ByggL. Bilaga 5 Programmet för deltagande och bedömning samt de alternativa planutkasten hölls framlagda enligt 62 MarkByggL och 30 MarkByggF 4.6-2.7.2008. Samtidigt bad man om preliminära utlåtanden av myndigheterna. Det lämnades in sex utlåtanden och tre åsiktsyttranden. I utlåtandena togs upp några detaljer, som har 3

kunnat tas i beaktande vid utarbetande av planförslaget. På basen av utlåtandena och åsikterna har planförslagets utarbetats med alternativ A som grund (se nedan 5.1.2.) Ett sammandrag av utlåtandena och genmälena samt stadsplaneringsavdelningens bemötanden följer som bilaga. Bilaga 6 Förslaget till detaljplan och ändring av detaljplan har varit offentligt framlagt enligt 27 MarkByggF 15.4-15.5.2009 och de begärda utlåtande har inlämnats. Sammanlagt 3 anmärkningar ha lämnats in. Ett sammandrag av utlåtandena och anmärkningarna samt givna genmälen har beskrivits i bilaga 8 till detaljplanebeskrivningen. Bilaga 8 3.4 Ändringar som har gjorts i detaljplaneförslaget Följande mindre ändringar och justeringar har gjorts i planförslaget: - I och med att planens baskarta delvis är i rasterform är det svårt att med exakt noggrannhet avgöra var bergssluttningen börjar. För att förhindra en oförmånlig placering av bostadsbyggnaderna på tomterna 3 och 4 i kvarter 7009, har pilen som anger den sida av byggnadsytan som byggnaden ska tangera tagits bort för bostadshusets del. De allmänna planbestämmelserna om byggnadernas placering har ändrats så att de stämmer överens med plankartan. - Tomtnumreringen för kvarter 7010 har korrigerats. I planförslaget har anvisats en gemensam löpande numrering för kvarteren 7010 och 7011. I kvarter 7010 ska tomtnumreringen vara 1-5 och inte 5-9. - För att säkerställa en plats för vatten- och avloppsnätets anslutningar har det område som ska planteras breddats något på tomt 5 i kvarter 7010 och tomt 1 i kvarter 7009 på basen av Borgå vattens utlåtande. De här ändringarna och justeringarna är ringa och fordrar inte att planförslaget läggs fram på nytt enligt markanvändnings- och byggförordningens 32. 4 MÅL FÖR DETALJPLANEN OCH DETALJPLANEÄNDRINGEN Målet är att utreda byggnadsförutsättningarna på fastigheterna Heikkilä Rnr 4:92, Råtorp Rnr 4:93 och Linnala Rnr 4:134. Detaljplanen bör basera sig på den gällande delgeneralplanen för området. Målet är ett bostadsområde med fristående småhus som på ett naturligt sätt kompletterar den angränsande bostadsbebyggelsen med beaktande av de värdefulla miljöoch landskapsförhållandena på planområdet. De ovannämnda fastigheterna angränsar till Hindhår detaljplan (godkänd som byggnadsplan 22.11.1996). För att erhålla ändamålsenliga tomter och enhetliga kvartersområden bör de angränsande fastigheterna Rnr 4:80 och Rnr 4:82 ingå i planområdet. Målet är att detaljplaneändringen inte medför några ändringar för dessa två tomter. Bostadskvarteren kommer dock i sin helhet att överföras till Borgå stads fastighetsregister och registreringskostnaderna uppbäras av samtliga tomtägare. Markanvändningsavtal ingår i planläggningsarbetet. Enligt markanvändnings- och bygglagen är de markägare, vilka har avsevärd nytta av detaljplanen, skyldiga att delta i kommunens kostnader för samhällsbyggande. Med dessa markägare skall strävan vara att ingå markanvändningsavtal. 4

5 REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN OCH DETALJPLANÄNDRINGEN 5.1 Planens struktur 5.1.1 Alternativa planutkast I utkastskedet hade två alternativa lösningar till detaljplan och detaljplaneändring utarbetats, alternativ A och alternativ B. Planlösningarna skiljde sig främst från varandra genom att i alternativ A hade ingen byggnation anvisats på bergsområdet och alternativ B hade anvisats även byggnation i nedre delen av bergssluttningen. Alternativ A I alternativ A hade anvisats 13 nya och 3 existerande småhustomter. Tomterna hade placerats på det område som i delgeneralplanen anvisats som AT-2- område. Av de nya tomterna hade nio anvisats på fastighet Råtorp Rnr 4:93 och fyra på fastighet Linnala Rnr 4:134. De nya tomterna hade placerats på båda sidorna om en nya gata, Råtorpsvägen, som dragits mellan fastigheterna Råtorp Rnr 4:93 och Linnala Rnr 4:134. De nya tomternas storlek varierade mellan 1000-1500 m 2. Bergsområdet, som i delgeneralplanen huvudsakligen anvisats som MU-1 område, är mycket brant och lämpar sig inte landskapsmässigt för byggnation. Området är så pass brant att en körförbindelse till fastighet Heikkilä Rnr 4:92 är svårt att ordna, lutningen rör sig mellan 13-25 %. I alternativ A hade bergsområdet i sin helhet anvisats som rekreationsområde. Fastigheterna Rnr 4:80 och 4:82 hade anvisats med samma planbeteckningar som de har i den gällande detaljplanen. Alternativ B I alternativ B hade sammanlagt anvisats 14 nya och 3 existerande småhustomter. Även i denna planlösning var 13 av de nya tomterna placerade på båda sidorna om en ny gatan, Råtorpsvägen, medan den fjortonde tomten hade placerats i bergssluttningens nedre del. Av de nya tomterna hade nio anvisats på fastighet Råtorp Rnr 4:93 och fyra på fastighet Linnala Rnr 4:134 på samma sätt som i alternativ A. Den nya tomten i bergsluttningen var till största delen placerad på fastighet Heikkilä Rnr 4:92, men för att erhålla ändamålsenlig tomtmark ingick även en del av fastighet Linnala Rnr 4:134. Körförbindelsen hade ordnats från Råtorpsvägen genom parkområdet. Bergsområdet hade till de övriga delarna anvisats som rekreationsområde. Fastigheterna Rnr 4:80 och 4:82 hade anvisats med samma planbeteckningar som de har i den gällande detaljplanen. 5.1.2 Val av alternativ till planförslag Det har sammanlagt lämnats in sex utlåtanden och tre åsikter angående de alternativa planutkasten (se bilaga 6). I tre utlåtanden och två åsikter förordades alternativet A, medan endast markägaren själv förordade alternativet B. I tre utlåtanden togs inte alls ställning till frågan. Då man även beaktar områdesreserveringarna i delgeneralplanen och därefter utförda styckningar på området, finns det inga särskilda skäl som stöd för alternativet B. 5

I alternativet B föreslogs byggande i den branta bergssluttningen, som i delgeneralplanen anvisats som jord- och skogsbruksområde, värdefullt skogslandskap (MU-1). Byggande i enlighet med alternativet B skulle försvaga landskapsvärdena och medföra betydande olägenheter för grannfastigheterna. Därutöver skulle det vara svårt att ordna en körförbindelse till tomten och bygga på den branta tomten. Alternativet A har således utgjort grund vid utarbetandet av planförslaget. 5.1.3 Ändringar i förhållande till planutkastet I planförslaget har anvisats tomter på samma sätt som i planutkast alternativ A. I planförslaget har anvisats 13 nya och 3 existerande småhustomter. Tomterna har placerats på det område som i delgeneralplanen anvisats som AT-2-område. Av de nya tomterna har nio anvisats på fastighet Råtorp Rnr 4:93 och fyra på fastighet Linnala Rnr 4:134. De nya tomterna har placerats på båda sidorna om en nya gata, Råtorpsvägen, som dragits mellan fastigheterna Råtorp Rnr 4:93 och Linnala Rnr 4:134. De nya tomternas storlek varierar mellan 1000-1500 m 2. Bergsområdet, som i delgeneralplanen huvudsakligen anvisats som MU-1 område, har i sin helhet anvisats som område för närrekreation. Mindre ändringar har gjorts på basen av de inlämnade utlåtandena och åsikterna. Plankartan har förtydligats genom att även anvisa med pil den sida av byggnadsytan som garagebyggnaden skall tangera. Bestämmelsen kvarstår på samma sätt, endast plankartan förtydligas. För fastigheterna Rnr 4:82 och Rnr 4:80 har angetts klara byggnadsytor och på så vis har man kunnat slopa den allmänna bestämmelsen om byggande 4 m från grannes rå. Den allmänna bestämmelsen upplevdes vilseledande då byggandet längs med Råtorpsvägen hade separata byggnadsytor per tomt. Till de allmänna bestämmelserna har bifogats texten om radonsäkert byggande. Planbestämmelsen för skogsområdet har även preciserats, så att det framgår att det är frågan om ett landskapsmässigt värdefullt skogsområde. 5.1.4 Dimensionering Vid planeringen har tillämpats samma planeringsprinciper som tillämpats på motsvarande områden i Hindhår. Bebyggelsen har placerats kring de höga bergsområdena, som lämnats obebyggda. Effektivitetstalet för de nya tomterna är e= 0,2 och tomternas storlek varierar mellan 1000-1500 m 2. Det här ger en byggnadsrätt på 200-300 m 2 -vy per tomt. Exploateringstalet för de existerande tomterna varierar mellan 0,15-0,20, medan storleken varierar mellan 1200-3500 m 2. Våningstalet är 1 2/3 på de flesta tomter. På sluttningstomterna tillåts våningstalet 1/2 1 2/3. På så sätt kan byggnaderna bättre anpassas till terrängen. Dimensioneringen som föreslås i planen motsvarar ca 65 invånare. 5.1.5 Byggnadernas placering Bostadsbyggnaderna har placerats på ett sådant sätt att de bildar en enhetlig linje mot det öppna åkerlandskapet i väster. För att avgränsa gaturummet bör garagebyggnaderna byggas separat och placeras i byggnadsytans gräns mot gatan. 6

5.1.6 Rekreationsområden Området väster om de nya tomternas har anvisats som park (Råtorpsparken), där odlingslotter kan placeras. En smal gata reserverad för gångtrafik förbinder Råtorpsvägen med parkområdet. På motsvarande sätt har det reserverats en parkremsa mellan den existerande och de nya tomterna på östra sidan om Råtorpsvägen, för att möjliggöra en förbindelse till bergsområdet, som anvisats som område för närrekreation (Råtorpsskogen). 5.1.7 Gator och parkering En ny gata har anvisats på gränsen mellan fastigheterna Linnala Rnr 4:134 och Råtorp Rnr 4:93. Gatuområdet är 12 meter brett för att möjliggöra körbanor och dikesren. Ingen gångväg kommer att byggas längs med gatan. På varje enskild tomt förutsätts bilplatser för två bilar. Parkeringsområden har inte anvisats längs med gatan. 5.1.8 Kommunalteknik De nya tomterna kommer att anslutas till det existerande vatten- och avloppsledningarna som finns intill Skolvägen. 5.1.9 Service Planområdet angränsar i söder till det svensk- och finskspråkiga lågstadiet och daghem. I Hindhår bycentrum, 1 km från planområdet, finns livsmedelsaffär med postombud, herr- och damfrisering, pub, möbeltapetsering och inkvarteringslägenheter. Övrig offentlig och privat service finns i Borgå centrum. Det finns inte behov att anvisa kvartersområden för service i detta planområde. 5.2 Områdesreserveringar I detaljplanen har använts följande beteckningar för områdesreserveringar: AO-1 Kvartersområde för fristående småhus. På tomten får byggas småhus med högst en bostad. Exploateringstalet e=0,15-0,2 och våningstalet 1/2 1 2/3 eller 1 2/3. VP VL-7 Park I Råtorpsparken får anläggas odlingslotter. Område för närrekreation, landskapsmässigt värdefullt skogsområde Skogsområdet har anvisats som område för närrekreation, Råtorpsskogen. I de allmänna bestämmelserna bestäms att minimiantalet bilplatser på AO-1 område är 2 bp/bostad. I de allmänna bestämmelsernas fastställs även närmare om byggnadernas placering, fasadmaterial och byggsätt. Då man bygger i området ska radonsäkert byggande beaktas. Detaljplanen innehåller en bindande tomtindelning. Bilaga 7 7

5.3 Konsekvenser av planen och planändringen De centrala konsekvenserna av planläggningen bedöms i förhållande till nuläget. Separata konsekvensutredningar görs inte, utan konsekvenserna bedöms som ett led i planläggningsprocessen. Konsekvenser för den bebyggda miljön och samhällsstrukturen Området blir ett bostadsområde med ca 65 invånare. Eftersom området är beläget intill befintlig samhällsstruktur och i närheten av existerande service, blir konsekvenserna av planen ett förenhetligande av stadens samhällsstruktur. Genom att tillämpa samma dimensioneringsgrunder samt planbeteckningar- och bestämmelser som på de angränsande planområdena erhåller man ett bostadsområde som förenhetligar och förtätar samhällsstrukturen. Planområdet angränsar till befintlig gata och närservice. Detaljplanelösningen är även i enlighet med bestämmelserna i landskapsplanen för Östra Nyland (12.11.2007), i vilken planområdet ingår i ett byområde (AT). Konsekvenser för naturmiljön och landskapet I planförslaget har ingen byggnation anvisats på bergssluttningen och på så vis har man säkrat att det värdefulla skogslandskapet förblir obebyggt. Bostadsområdet angränsar till ett öppet åkerlandskap som delvis är en värdefull landskapshelhet. Bostadsbyggnaderna har placerats i en enhetlig linje som följer terrängens och skogskantens former och på så vis har man kunnat anknyta bebyggelsen till landskapet på ett naturligt sätt. Konsekvenser för trafikförhållandena på området Tomterna placeras på båda sidorna om en nybyggd gata, Råtorpsvägen, som ansluter till Skolvägen. Trafiken längs med Skolvägen ut till Borgnäsvägen kommer att öka något. Skolvägen är dock nyligen iståndsatt och försedd med gång- och cykelväg, så den trafikmängd som det nya bostadsområdet bidrar medför inget problem. 6 MARKANVÄNDNINGSAVTAL Enligt markanvändnings- och bygglagen är de markägare inom ett område som detaljplaneras, vilka har avsevärd nytta detaljplanen, skyldiga att delta i kommunens kostnader för samhällsbyggande. Strävan skall vara att avtala med markägaren om dennes deltagande i kostnaderna. Planläggnings- och byggnadsnämnden har 21.1.2010 (20-21 ) godkänt markanvändningsavtalen med fastighetsägarna till fastigheterna Råtorp Rnr 4:93 och Linnala Rnr 4:134. Avtalen undertecknas 1.3.2010. 8

7 GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN Planens genomförande förutsätter att nödvändiga markanvändningsavtal ingåtts samt att man byggt ut gatunätet och vatten- och avloppsledningar i planområdet. Separata gatuplaner och planer för vatten- och avlopp bör utarbetas, men i detta skede finns inte ännu närmare tidtabeller för detta. I detaljplanen ingår en bindande tomtindelning som styr fastighetsbildningen. Bostadskvarteren kommer dock i sin helhet att överföras till Borgå stads fastighetsregister och registreringskostnaderna uppbäras av samtliga tomtägare. Borgå 13.3.2008, 19.2.2010 Eero Löytönen stadsplaneringschef Camilla Stenberg planläggare BILAGOR: 1. Lägeskarta 2. Landskapsanalys 3. Utdrag ur gällande delgeneralplanen 4. Utdrag ut gällande detaljplaner 5. Program för deltagande och bedömning 6. Hörande i beredningsskedet 7. Sammanställning av tomtindelning 8. Hörande i förslagsskedet Illustration 9

BILAGA 5 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING BORGÅ 435 RÅTORP STADSDEL 50, KVARTER 7009-7012 SAMT GATU- OCH REKREATIONSOMRÅDE DETALJPLAN OCH DETALJPLANEÄNDRING: Detaljplaneändringen berör kvarter kvarter 423016 samt parkområde i Hindhår by. LÄGE: området norr om Skolvägen och Hinthaaran koulu Nr 435 DETALJPLAN OCH ÄNDRING AV DETALJPLAN 1. Planområde Planområdet består av ett åker- och skogsområde samt tre egnahemshus norr om Skolvägen och Hinthaaran koulu i Hindhår by. På en del av området finns en gällande detaljplan. Ändringen av detaljplanen berör kv arter 423016 samt parkområde i Hindhår by. Bilaga 1. 2. Bakgrunden till projektet Flera fastighetsägare på planområdet har var för sig ansökt om lov för byggande på sina fastigheter, men fått avslag. Planläggnings- och byggnadsnämnden har på sitt möte 30.8.2007 272 beslutit att områdets byggande bör avgöras med en detaljplan som påbörjas hösten 2007. Utarbetande av detaljplanen ingår i stadsplaneringsavdelningens verksamhetsplan för år 2008. I planläggningsöversikten för år 2007 informeras om att planeringen påbörjas. 3. Målet för planeringen Målet är att utreda byggnadsförutsättningarna på fastigheterna Heikkilä Rnr 4:92, Råtorp Rnr 4:93 och Linnala Rnr 4:134. Detaljplanen bör basera sig på den gällande delgeneralplanen för området. Målet är ett bostadsområde med fristående småhus som på ett naturli gt sätt kompletterar den angränsande bostadsbebyggelsen med beaktande av de värdefulla miljö- och landskapsförhållandena på planområdet. De ovannämnda fastigheterna angränsar till Hindhår detaljplan (godkänd som byggnadsplan 22.11.1996). För att erhålla ändamålsenliga tomter och enhetliga kvartersområden bör de angränsande fastigheterna Rnr 4:80 och Rnr 4:82 ingå i planområdet. Målet är att detaljplaneändringen inte medför några ändringar för dessa två tomter. Bostadskvarteren kommer dock i sin helhet att överföras till Borgå stads fastighetsregister och registreringskostnaderna uppbäras av samtliga tomtägare. Markanvändningsavtal ingår i planläggningsarbetet. Enligt markanvändnings- och bygglagen är de markägare, vilka har avsevärd nytta av detaljplanen, skyldiga att delta i kommunens kostnader för samhällsbyggande. Med dessa markägare skall strävan vara att ingå markanvändningsavtal. 4. Utgångsuppgifter (plansituation, verkställd plan osv.) Områdets areal: ca 4,7 ha, varav 2,4 ha är öppen åkermark, 1,7 ha skogsmark och 0,3 gårdsområde, samt 0,3 ha AO-1 kvartersområde. Landskapsplan: I landskapsplanen för Östra Nyland (12.11.2007) ingår planområdet i ett byområde (AT). Generalplan: I delgeneralplanen för byar och glesbygd (22.4.1996) har åkerområdet intill skogskanten och området nedanför bergskanten anvisats

2 som utvidgningsområde för bycentrum (AT-2). Den öppna åkermarken har delvis anvisats som jordbruksområde, värdefull landskapshelhet (MV-1) och delvis som jordbruksområde (MV-2). Bergsområdet har anvisats som jord- och skogsbruksområde, värdefullt skogslandskap (MU-1). Detaljplan: I detaljplanen (fastställd som byggnadsplan 22.11.1996) har fastigheterna Rnr 4:80 och Rnr 4:82 anvisats som kvartersområde för fristående småhus (AO-1). En del av fastighet Rnr 4:92 har anvisats som park (VP). Inom AO-1 kvartersområdet får på tomterna byggas småhus med högst en bostad. Exploateringstalet e=0,20 och våningstalet är I 2/3. Markägarförhållanden: Planområdet är i sin helhet i privat ägo. På området finns 5 fastighetsägare. Invånare: På planområdet bor tre familjer. Byggd miljö: Det finns tre egnahemshus med tillhörande ekonomibyggnader. På området finns inga byggnadsskyddsobjekt. Jordmån: Landskap: Åkerområdet består av lermark, vars djup varierar mellan 8 och 13 m i åkerområdets övre delar. En del av det öppna åkerlandskapet är en värdefull landskapshelhet. Det höga berget utgör ett värdefullt skogslandskap. 5. De centrala konsekvenserna av planläggningen 6. Intressenter Kommunalteknik: De befintliga egnahemshusen är anslutna till kommunalteknik. De nya tomterna bör också anslutas till den. De centrala konsekvenserna av planläggningen bedöms i förhållande till nuläget och den gällande detaljplanen. Separata konsekvensutredningar görs inte, utan konsekvenserna bedöms som en led i planläggningsprocessen. Följande konsekvenser bedöms: - Konsekvenserna för naturmiljön och landskapet - Konsekvenserna för den byggda miljön - Konsekvenserna för samhällsstrukturen - Konsekvenserna för trafikförhållandena i området Markägarna: Privata fastighetsägare (bilaga 2) Markägande grannar: Bilaga 3 Övriga intressenter: Hindhår byaförening Telia Sonera Oyj Elisa Oyj Borgå Energi Ab/fjärrvärme Borgå Elnät Ab Porvoon Alueverkko Oy Myndigheter och andra instanser som hörs under planläggningen: Räddningsverket i Östra Nyland Följande enheter inom Borgå stad: Fastighets- och mätningsavdelningen Gatuavdelningen Byggnadstillsynen Miljövården Hälsoskyddet Borgå Vatten Nämnder och sektioner: Planläggnings- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljövårdsnämnden Hälsoskyddssektionen

Vattenverkets direktion 3 7. Ordnande av deltagande och växelverkan Myndighetssamråd: - Det är inte frågan om en plan som avses i 66 2 mom MarkByggL och som förutsätter myndighetssamråd. Hörande i planeringsskedet: (MarkByggL 62, MarkByggF 30 ) - Utkastet till plan och de övriga planläggningshandlingarna är framlagda på stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, 3 vån. samt på stadens webbplats (www.borga.fi). Intressenterna bereds möjlighet att skriftligt framföra åsikter. - Staden meddelar per brev markägare/-innehavare och grannar, som är markägare/-innehavare, i planområdet att utkastet till plan är framlagt. Framläggningen meddelas dessutom med kungörelse på stadens officiella anslagstavla, på stadens webbplats samt i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti. - Preliminära utlåtanden, s.k. remissbehandling: Kommentarer/preliminära utlåtanden av myndigheter samt av de intressenter som nämns under punkt 6/Övriga intressenter. Samråd: - På basis av de kommentarer som man får in ordnas vid behov samråd med olika intressenter. Offentligt hörande: (MarkByggL 65, MarkByggF 27 ) - Förslaget till plan och de övriga handlingarna är offentligt framlagda på stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, 3 vån. samt på stadens webbplats (www.borga.fi). Intressenterna bereds m öjlighet att skriftligen framföra anmärkningar. - Staden meddelar per brev markägare/-innehavare och grannar, som är markägare/-innehavare, i planområdet att förslaget till plan är framlagt. Framläggningen meddelas dessutom med kungörelse på stadens officiella anslagstavla, på stadens webbplats samt i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti. - Offentliga utlåtanden: (MarkByggF 28 ) Miljövårdsnämnden Tekniska nämnden Hälsoskyddssektionen Vattenverkets direktion Räddningsverket i Östra Nyland Motiverat ställningstagande med anledning av anmärkning: (MarkByggL 65 2) - De som gjort en anmärkning och som angett sin adress ska underrättas om stadens motiverade ställningstagande till den framförda anmärkningen. Meddelande om godkännandet av plan: (MarkByggL 67 ) - Ett skriftligt meddelande till Nylands miljöcentral och till dem som skriftligt begärt det och samtidigt angett sin adress. Kungörelse på stadens officiella anslagstavla och stadens webbplats (www.borga.fi).. Kungörelse om plan som vunnit laga kraft: (MarkByggF 93 ) - Kungörelse på stadens officiella anslagstavla och på stadens webbplats (www.borga.fi). 8. Tidsplan för planläggningsprojektet 9. För beredningen ansvarar Planeringsarbetet inleddes hösten 2007. Målet är att Borgå stads planläggningsoch byggnadsnämnd godkänner detaljplanen och detaljplaneändringen under år 2010. planläggare Camilla Stenberg planeringsassistent Gunnevi Nordström tfn 040 3515462 tfn 019 520 2736 fornamn.efternamn@porvoo.fi fornamn.efternamn@porvoo.fi Datum 27.5.2008, 13.3.2009, 8.9.2009, 17.2.2010 Eero Löytönen Stadsplaneringsavdelningen PB 23 06101 BORGÅ Besöksadress: Krämaretorget B, III vån.

stadsplaneringschef 4

BILAGA 6 BORGÅ, HINDHÅR RÅTORP STADSDELEN 50, KVARTERET 7009 7012 SAMT GATU- OCH REKREATIONSOM- RÅDET DETALJPLAN OCH ÄNDRING AV DETALJPLAN 4.6 2.7.2008 UTLÅTANDE/ÅSIKT, 30 MarkByggF Gatuavdelningen Gatuavdelningen konstaterar följande: - lättrafikföbindelsen till VP-området borde vara minst 10 m bred - den ganska branta körförbindelsen genom VL-området till tomten i alternativ B verkar inte vara en lyckad lösning STADSPLANERINGSAVDELNINGENS BEMÖ- TANDE OCH UTLÅTANDETS/ÅSIKTENS KON- SEKVENSER FÖR INNEHÅLLET I FÖRSLAGET TILL DETALJPLAN Den anvisade gatan reserverad för gångtrafik är 5 meter bred. Målet har varit en smal gångväg/stig mellan gatan och parken och då torde nog 5 meter räcka till. En breddning av gångvägen skulle leda till ett onödigt brett område som blir oskött. De anvisade tomterna är redan nu mycket smala och en breddning av gångvägen skulle innebära ännu smalare tomter. Stigen kommer närmast att användas av de som bor öster om Råtorpsvägen. I planen tillåts anläggande av odlingslotter i parkområde, och då är det bra att odlingslotterna kan nås enkelt av dem som odlar där. De som bor utanför planområdet når parken via Skolvägen. Eftersom gångvägen finns anvisad i planen kommer den inte som en överraskning för tomtägarna och bör därmed inte föranleda problem. Det har sammanlagt lämnats in sex utlåtanden och tre åsikter. I tre utlåtanden och två åsikter förordades alternativet A, medan endast markägaren själv förordade alternativet B. I tre utlåtanden togs inte alls ställning till frågan. Då man även beaktar områdesreserveringarna i delgeneralplanen och därefter utförda styckningar på området, finns det inga särskilda skäl som stöd för alternativet B. Byggande i enlighet med alternativet B skulle försvaga landskapet och medföra betydande olägenheter för grannfastigheterna. Därutöver skulle det vara svårt att ordna en körförbindelse till tomten och bygga på den branta tomten. Alternativet A kommer således att ligga som grund vid utarbetandet av planförslaget. Byggnadstillsynen/Ulf Blomberg Tomterna är smala och byggnadsområdena sträcker sig så nära gränserna (< 4 m) att detta försvårar byggandet i synnerhet med tanke på brandtekniken. Det finns en motstridighet mellan de allmänna bestämmelserna och illustrationen, eftersom enligt de allmänna bestämmelserna ska byggnaderna ligga Konsekvenser för innehållet i planförslaget: Alternativ A kommer att ligga som grund vid utarbetande av planförslaget. I förslaget till detaljplan har byggnadsytan anpassats till de smala tomterna på så vis att byggnader föreslås placeras i omlott och på så vis erhålls större och ändamålsenligare gårdsområden. Avståndet mellan byggnadsytorna är 8 meter, även om avståndet till grannes rå inte alltid är 4 meter. Byggnads- 1

minsta fyra meter från gränsen, men enligt illustrationen närmare gränsen. Också byggnadsytorna ligger under fyra meter från gränsen. Alternativet A är bättre än alternativet B eftersom det inte är en bra lösning att styra trafiken genom parkremsan till en tomt. ytorna är placerade så att det på ena sidan är 5 m till grannes rå och på den andra 3 meter. I illustrationen har samtliga bostadsbyggnader placerats så att det är 8 meter mellan dem. Den allmänna bestämmelsen om 4 meter gäller för de tomter där en tomtvis avgränsning av byggnadsytorna inte gjorts. Ifall bestämmelsen upplevs förvirrande kan den ersättas med separata byggnadsytor för alla tomter. Det har sammanlagt lämnats in sex utlåtanden och tre åsikter. I tre utlåtanden och två åsikter förordades alternativet A, medan endast markägaren själv förordade alternativet B. I tre utlåtanden togs inte alls ställning till frågan. Då man även beaktar områdesreserveringarna i delgeneralplanen och därefter utförda styckningar på området, finns det inga särskilda skäl som stöd för alternativet B. Byggande i enlighet med alternativet B skulle försvaga landskapet och medföra betydande olägenheter för grannfastigheterna. Därutöver skulle det vara svårt att ordna en körförbindelse till tomten och bygga på den branta tomten. Alternativet A kommer således att ligga som grund vid utarbetandet av planförslaget. Konsekvenser för innehållet i planförslaget: Planbestämmelserna ändras så att den allmänna bestämmelsen om 4 meter tas bort och separata byggnadsytor anvisas för varje tomt i planen. Miljövården/Jukka Palmgren Av de framförda alternativen är detaljplan Råtorp A bättre på grund av bergsområdets branta drag. Till planbestämmelserna bör bifogas bestämmelser om radonsäkert byggande. Alternativ A kommer att ligga som grund vid utarbetande av planförslaget. Bestämmelserna om radonsäkert byggande har fallit bort och läggs till. Det har sammanlagt lämnats in sex utlåtanden och tre åsikter. I tre utlåtanden och två åsikter förordades alternativet A, medan endast markägaren själv förordade alternativet B. I tre utlåtanden togs inte alls ställning till frågan. Då man även beaktar områdesreserveringarna i delgeneralplanen och därefter utförda styckningar på området, finns det inga särskilda skäl som stöd för alternativet B. Byggande i enlighet med alternativet B skulle försvaga landskapet och medföra betydande olägenheter för grannfastigheterna. Därutöver skulle det vara svårt att ordna en körförbindelse till tomten och bygga på den branta tomten. Alternativet A kommer således att ligga som grund vid utarbetandet av planförslaget. Konsekvenser för innehållet i planförslaget: Till de allmänna planbestämmelserna tillfogas texten: Då man bygger i området ska radonsäkert byggande beaktas. Alternativ A kommer att ligga som grund vid utarbetande av planförslaget. 2

Borgå vatten/mats Blomberg På grund av områdets höjdlägen och jordmån samt av begränsningarna i det omgivande nätet är ett tryckavloppsnät med pumpstationer på fastigheterna den lämpligaste lösningen för de nya tomterna. Det är inte ändamålsenligt att bygga ett dagvattennät utan dagvattnet ska ledas bort med öppna diken. Enligt alternativ B styrs trafiken till tomten på bergssluttningen genom Råtorpsskogen. Byggandet av körförbindelsen tillhör tomten. I detta fall är det ändamålsenligt att även byggandet av ledningarna tillhör tomten. Det har sammanlagt lämnats in sex utlåtanden och tre åsikter. I tre utlåtanden och två åsikter förordades alternativet A, medan endast markägaren själv förordade alternativet B. I tre utlåtanden togs inte alls ställning till frågan. Då man även beaktar områdesreserveringarna i delgeneralplanen och därefter utförda styckningar på området, finns det inga särskilda skäl som stöd för alternativet B. Byggande i enlighet med alternativet B skulle försvaga landskapet och medföra betydande olägenheter för grannfastigheterna. Därutöver skulle det vara svårt att ordna en körförbindelse till tomten och bygga på den branta tomten. Alternativet A kommer således att ligga som grund vid utarbetandet av planförslaget. Hälsoskyddet/Outi Lankia Till de allmänna bestämmelserna bör tilläggas krav på radonsäkert byggande. På grund av risken för fuktskador borde nya byggplatser inte placeras på områden, i vilka det är svårt att på ett adekvat sätt leda bort yt- och regnvatten Räddningsverket i Östra Nyland/Tomi Pursiainen Räddningsverket har inget att anmärka mot förslaget till detaljplan och ändring av detaljplanen. Fastighetsägare/ Niklas Heikkilä (Rnr 4:92) Fastighetsägaren anser att hans rättigheter kränks och att principen om markägarnas jämlika bemötande inte tillämpats. Som argument framför han att med beaktande av det stora antalet tomter som anvisats på de andra fastigheterna i planförslaget, bör han erhålla mer än en eller ingen tomt på sitt område. Principen om markägarnas jämlika bemötande bör också beaktas vid utarbetande av detaljplaner. I det tidigare nekande beslutet om undantag för byggandet har det hänvisats till att det skulle vara emot principen om markägarnas jämlika bemötande, samt att byggandet bör avgöras med detaljplan. För fastighetsägarna förblir oklart hur han har beaktats i alternativ A. Fastighetsägaren anser att det inte kan vara frågan om ett värdefullt skogslandskap, eftersom det på området växer skog där skogsavverkning är tillåtet. Fastighetsägaren ifrågasätter att de andra bergsområdena i Hindhår som lämnats obebyggda skulle vara endast i en markägares ägo och att den markägaren inte skulle äga annan mark, såsom han gör. Han anser att det är oskäligt att han inte erhåller Konsekvenser för innehållet i planförslaget: Alternativ A kommer att ligga som grund vid utarbetande av planförslaget. Bestämmelserna om radonsäkert byggande har fallit bort och läggs till. Yt- och regnvattnet leds bort via öppna diken längs med Råtorpsvägen och tomtgränserna mot rekreationsområdet. Konsekvenser för innehållet i planförslaget: I de allmänna planbestämmelserna tillfogas texten: Då man bygger i området ska radonsäkert byggande beaktas. - Vid utarbetande av detaljplaner ligger den existerande delgeneralplanen som grund. I den har inte hela dåvarande fastighet (Rnr 4:92) anvisats som jord- och skogsbruksområde, värdefullt skogslandskap (MU-1), utan en ganska stor del har anvisats som utvidgningsområde för bycentrum (AT-2). Fastigheten har efter det styckats så att AT-2 området bildat en fastighet (Rnr 4:134) och MU-1 området en fastighet (Rnr 4:92). Vid utarbetande av delgeneralplanen har markägarnas jämlika bemötande således beaktats, men markägarens egen försäljning av tomtmark har förändrat situationen. I delgeneralplanen har det värdefulla skogslandskapet anvisats med beteckningen jord- och skogsbruksområde, värdefullt skogslandskap (MU-1). Ifrågavarande planbeteckning betyder att skogen bör skötas så att dess landskapsmässiga värde bibehålls hela tiden. Det har sammanlagt lämnats in sex utlåtanden och tre åsikter. I tre utlåtanden och två åsikter förordades alternativet A, medan endast markägaren själv 3

någon byggrätt eller endast en tomt. Med stöd av 65 2 mom. i MarkByggL ber jag att få ett motiverat ställningstagande med anledning av anmärkning. Med stöd av 67 i MarkByggL ber jag att få ett skriftligt meddelande om godkännandet av planen. förordade alternativet B. I tre utlåtanden togs inte alls ställning till frågan. Då man även beaktar områdesreserveringarna i delgeneralplanen och därefter utförda styckningar på området, finns det inga särskilda skäl som stöd för alternativet B. Byggande i enlighet med alternativet B skulle försvaga landskapet och medföra betydande olägenheter för grannfastigheterna. Därutöver skulle det vara svårt att ordna en körförbindelse till tomten och bygga på den branta tomten. Alternativet A kommer således att ligga som grund vid utarbetandet av planförslaget. Konsekvenser för innehållet i planförslaget: Alternativ A kommer att ligga som grund vid utarbetande av planförslaget. Fastighetsägare/Jari Linnala (Rnr 4:134) Jag förordar alternativ A, i vilket inte anvisas byggande i bergsområdet. Det har sammanlagt lämnats in sex utlåtanden och tre åsikter. I tre utlåtanden och två åsikter förordades alternativet A, medan endast markägaren själv förordade alternativet B. I tre utlåtanden togs inte alls ställning till frågan. Då man även beaktar områdesreserveringarna i delgeneralplanen och därefter utförda styckningar på området, finns det inga särskilda skäl som stöd för alternativet B. Byggande i enlighet med alternativet B skulle försvaga landskapet och medföra betydande olägenheter för grannfastigheterna. Därutöver skulle det vara svårt att ordna en körförbindelse till tomten och bygga på den branta tomten. Alternativet A kommer således att ligga som grund vid utarbetandet av planförslaget. Rågranne/Jaan och Marjo Aav (Rnr 4:82) Alternativ A, i vilket hela bergsområdet anvisas som rekreationsområde, är det enda rätta alternativet. I det andra alternativet har man inte motiverat varför det borde vara tillåtet att bygga på berget. Heikkiläs tidigare bygglovsansökningar har förkastats. Har motiveringarna ändrats väsentligt? Konsekvenser för innehållet i planförslaget: Alternativ A kommer att ligga som grund vid utarbetande av planförslaget. Det har sammanlagt lämnats in sex utlåtanden och tre åsikter. I tre utlåtanden och två åsikter förordades alternativet A, medan endast markägaren själv förordade alternativet B. I tre utlåtanden togs inte alls ställning till frågan. Då man även beaktar områdesreserveringarna i delgeneralplanen och därefter utförda styckningar på området, finns det inga särskilda skäl som stöd för alternativet B. Byggande i enlighet med alternativet B skulle försvaga landskapet och medföra betydande olägenheter för grannfastigheterna. Därutöver skulle det vara svårt att ordna en körförbindelse till tomten och bygga på den branta tomten. Alternativet A kommer således att ligga som grund vid utarbetandet av planförslaget. Konsekvenser för innehållet i planförslaget: Alternativ A kommer att ligga som grund vid utarbetande av planförslaget. 4

BILAGA 8 BORGÅ RÅTORP STADSDEL 50, KVARTER 7009-7012 SAMT GATU- OCH REKREATIONSSOMRÅDE DETALJPLAN OCH ÄNDRING AV DETALJPLAN 15.4-15.5.2009 UTLÅTANDE/ANMÄRKNING, 27 OCH 28 Mark- ByggF Tekniska nämnden Detaljplanen kan godkännas under förutsättning att kostnaderna för byggande av gatan ersätts till staden. Miljövårdsnämnden Inget att anmärka. Hälsoskyddssektionen Inget att anmärka. Borgå vattens direktion På grund av områdets höjdförhållanden, jordmån och begränsningar i det omgivande ledningsnätet är den mest lämpade avloppslösningen ett system med fastighetspumpverk. Det är inte ändamålsenligt att bygga en separat dagvattenledning, utan vattnet från tom terna bör ledas till gatuoch åkerdiken. Borgå vatten bygger och upprätthåller inte dessa diken. Man bör ännu undersöka möjligheterna att justera byggnadsytorna i detaljplaneförslaget så, att garagets placering är entydig och motsvarar illustrationsbilden. Räddningsverket i Östra Nyland Inget att anmärka Fastighetsägare: Jari Miettinen (Rnr 4:93) ja Jari Linnala (Rnr 4:134) Genomförandet av planen blir onödigt svårt om fastigheten Heikkilä Rnr 4:92 ingår i planprocessen. Vi ber slopa denna fastighet från beredningen och behandla den separat. Detta motiveras med att fastighetsägaren antagligen kommer att inleda en lång process med överklaganden som är helt onödig och slutar med att alternativ B ändå inte godkänns. STADSPLANERINGSAVDELNINGENS BEMÖTANDE OCH DE ÄNDRINGAR OCH PRECISERINGAR SOM MED ANLEDNING AV UTLÅTANDET/ANMÄRKNINGEN GJORTS I FÖRSLAGET TILL DETALJPLAN Staden upprättar markanvändningsavtal med markägarna där markägarnas skyldighet att delta i kostnaderna för samhällsbyggandet avtalas. Avtalet har godkänts av planläggnings- och byggnadsnämnden och undertecknas av markägarna innan detaljplanen godkänns av planläggnings- och byggnadsnämnden. För att kunna säkerställa en anslutningsplats för vatten- och avloppsnätet reserveras på varje tomt ett 5*5 m stort område. Ändring som gjorts i förslaget till detaljplanen: Den del av tomten som anvisats som del av område som ska planteras breddas något på tomt 1 i kvarter 7009 och på tomt 5 i kvarter 7010 så att det finns en klar anslutningsplats för vatten- och avloppsnätet. I detta skede är det inte motiverat att avskilja fastighet Heikkilä Rnr 4:92 från planområdet, utan områdets markanvändning bör ses som en helhet. Ifall ägaren till fastighet Heikkilä Rnr 4:92 lämnar in besvär över nämndens beslut att godkänna detaljplanen, kan kommunstyrelsen i enlighet med markanvändnings- och bygglagen 201 bestämma att en detaljplan innan den vunnit laga kraft skall träda i kraft för den del av planområdet som besvären inte kan anses gälla. Kommunen skall utan dröjsmål delge ändringssökandena och besvärsinstansen. Besvärsinstansen kan förbjuda att beslutet verkställs. Härom krävs dock separat beslut. Ändring som gjorts i förslaget till detaljplanen: -

2 Fastighetsägare: Jari Linnala Rnr 4:134 Jag vill bevara den nuvarande körförbindelsen direkt från Skolvägen till gården, och vill inte ha en ny förbindelse från Råtorpsvägen. Jag har byggt en port som inte kan flyttas. Avfallskärlen är förankrade i marken mellan porten och Skolvägen. Avståndet mellan porten och Skolvägen är 10 meter. Remsan mellan Råtorpsvägen och nuvarande fastigheten ändras till ett parkområde. Den nuvarande anslutningen till Skolv ägen är belägen alldeles intill den nya gatan som anvisats i detaljplanen. Det är inte motiverat att placera två anslutningar så tätt intill varandra. Den smala remsan mellan gatan och tomten är så liten att den inte uppfyller funktionen som park. Området skulle bli oskött. Området gör en naturlig del av den tomtmark som bildas öster om Råtorpsvägen och kan då skötas av tomtägaren på det sätt han önskar, med den typ av häck som önskas mot gatan. Fastighetsägare: Niklas Heikkilä (Rnr 4:92) Jag upprepar de omständigheter jag tog upp vid utkastskedet. Dessutom konstaterar jag: Behandling av planalternativen i planläggnings- och byggnadsnämnden: 1. Jag har ansett att m arkägarna inte bemöts likvärdigt vid alternativ A. Jag betonar att områdets nuvarande markägare ska bemötas likvärdigt då man utarbetar en detaljplan för området 13 år efter den gamla planen. Jag vill också konstatera att jag köpte min fastighet 17.10.1996, dvs. efter det att delgeneralplanen var fastställd. Med beaktande av att det anvisas många tomter i området (13-14 st.) är det obestridligt att de nuvarande markägarna inom planområdet inte bemöts likvärdigt. Planläggnings- och byggnadsnäm ndens samt stadsplaneringsavdelningens motiveringar 2. Nämnden motiverar den fortsatta beredningen utgående från alternativ A bl.a. med att det har lämnats tre utlåtanden och två åsikter om planen, i vilka alternativ A förordas. Tre har inte tagit ställning till ärendet. Det faktum att tre utlåtandegivare inte har tagit ställning innebär inte att de är för alternativ A och emot alternativ B, utan situationen kan också vara den motsatta. 3. I protokollstexten hänförs till m itt åsiktsyttrande som maanomistajan mielipide, medan de andra markägarna på planområdet kallas mielipiteen lausujat. Jag anser att vi i likvärdighetens namn ska kallas med samma benämning. 4. En av de framförda motiveringarna har varit delgeneralplanens områdesreserveringar, om vilka man har vetat då de alternativa utkasten utarbetades och som inte då heller utgjorde hinder för planutkast B. Genom en detaljplan som utarbetas kan man avvika från delgeneralplanens bestämmelser, dvs. delgeneralplanens områdesreserveringar utgör inte ett lagligt hinder för planutkast B. 5. En av motiveringarna för att slopa alternativ B har varit styckningarna i området. Jag köpte min fastighet 17.10.1996 och har inte på något sätt kunna påverka de styckningar som gjorts i planområdet efter det. Så som jag tidigare konstaterat, är det frå- Ändring som gjorts i förslaget till detaljplanen: - 1. Principen för jämlikheten enligt 6 i Finlands grundlag tillämpas också vid planläggning. Principen, som genomförs i sista hand utgående från den aktuella planen, förutsätter bl.a. att områdesägarna inte ställs i ojämlik ställning, om detta inte med beaktande av bestämmelserna om planens innehåll kan motiveras med markanvändningen. I detta fall handlar det om ett brant bergsområde och kan inte jämföras med de angränsande markområdena. Området i sig är olämpligt för byggnation på grund av sin branta karaktär. Därutöver har man vid utarbetande av delgeneralplanen för området (godkänd 22.4.1996) konstaterat att bergsområdet även är ett värdefullt skogslandskap, och anvisat det med beteckningen jord- och skogsbruksområde, värdefullt skogslandskap (MU-1). Detta är helt i enlighet med bestämmelserna på kravet på innehåll i general- och detaljplaner i markanvändnings- och bygglagens 39 och 54, där det bl.a. stadgas att vid utarbetande av planer skall naturmiljön värnas och särskilda värden i anslutning till dem får inte förstöras I detta skede bör även noteras att då arbetet med delgeneralplanen inleddes utgjorde fastigheten ett betydligt större odelat område, där de branta skogsområdena anvisades för jord- och skogsbruksområde med värdefullt skogslandskap (MU- 1) medan stora delar av åkerområdet anvisades som utvidgningsområde för bycentrum (AT-2). Anmärkaren framför själv att han införskaffat området 17.10.1996, dvs efter att delgeneralplanen godkänts.han borde således ha varit medveten om områdets planbeteckning och områdesanvändning både vid införskaffandet av området samt vid styckningen av området år 2006, då han styckade sin fastighet och sålde bort hela det område som i delgeneralplanen anvisats för byggande, dvs utvidgningsområde för bycentrum (AT-2), och behöll det branta skogsområdet. Det finns motiveringar för att anvisa områden med olika beteckningar med stöd av markanvändningen, varför man inte i och med planlösningen har

3 gan om ett likvärdigt bemötande av planområdets nuvarande markägare då detaljplanen för området utarbetas. 6. Avslutningsvis konstateras att byggandet enligt alternativ B skulle försämra landskapet och medföra betydliga olägenheter för grannfastigheten. Dessutom konstateras att det skulle vara svårt att ordna med en körförbindelse till tomten samt svårt att bygga på den branta tomten. I de framförda motiveringarna preciseras inte på något sätt hur byggandet försämrar landskapet. Om man med denna motivering hindrar byggandet/ett likvärdigt bemötande av markägarna i ett detaljplaneområde, skulle det finnas endast glesbebyggelse i Finland. Det är klart att byggnaderna i ett detaljplanområde ligger nära varandra och att byggandet på granntomten kan ändra granntomtens landskap. Den tomt som i alternativ B anvisats för fastigheten Rnr 4:92 ligger genast vid nedre kanten av bergsluttningen/skogsområdet och försämrar därför inte landskapet med tanke på helheten. 7. Påståendet att alternativ B skulle medföra betydliga olägenheter för grannfastigheterna motiveras inte heller. Om man avser de olägenheter byggandet medför kan man inte anse att olägenheten är betydande utan tillfällig och vanlig, något som ägarna av grannfastigheterna i ett detaljplaneområde i någon mån måste stå ut med. Om man bor i ett detaljplaneområde kan det inte vara en överraskning att man kanske i något skede bygger på en obebyggd tomt. 8. Det anses också vara svårt att bygga en vägförbindelse till den tomt som i alternativ B anvisats för mig. Det är ett faktum att man enligt lagen måste anvisa vägförbindelse till varje tomt/fastighet. Som ägaren till fastigheten Rnr 4:92 är det oklart för mig hur vägförbindelsen till min tomt ska ordnas. Vägförbindelsen måste ordnas även om det skulle vara besvärligt. 9. Nämnden anser också att det är svårt att bygga på en brant tomt. Detta är inte en grund för att förkasta alternativ B eftersom de menliga konsekvenserna för byggandet på en brant tomt gäller endast tomtägaren, som är medveten om förhållandena och eventuellt gör ett beslut om byggandet. 10. Stadsplaneringsavdelningen konstaterar att ett värdefullt skogslandskap i delgeneralplanen anvisas med beteckningen jord- och skogsbruksområde, värdefullt skogslandskap (MU-1). Dessutom konstateras att planbestämmelsen betyder att skogen ska skötas så att dess landskapsvärden bevaras hela tiden. Om detta kan man konstatera att ingenting påvisar att denna planbeteckning i detta fall skulle berättiga till en tolkning att skogen på fastigheten skulle vara ett värdefullt skogslandskap. Beteckningen MU-1 kan också betyda endast jordoch skogsbruksområde. Enligt min uppfattning betonar stadsplaneringsavdelningen tolkningen värförbigått kravet på ett likvärdigt bemötande av markägarna. 2. Argumenten för alternativ A framom alternativ B grundar sig inte på om dessa tre utlåtanden skulle stöda alternativ A eller B, utan på faktumet att alternativ A klart och tydligt stöds i flera åsikter och utlåtanden. Ett entydigt stöd för avvikelse får delgeneralplanen och bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen erhölls inte. 3. I beslutstexten talas on två åsikter och markägarens åsikt (2 mielipidettä och maanomistajan mielipide), benämningen mielipiteen lausujia förekommer inte. I texten beskrivs vem som understött vilket förslag och även om det i beslutstexten inte står vem som lämnat in de två åsikterna som stöder alternativet A, framkommer det av bilaga 5. Alla uppgifter har funnits tillhanda och nämnden har varit medveten om vem som ansett vad då nämnden fattat sitt beslut. 4. Vid utarbetande av utkasten till detaljplan var nämnden villig att undersöka olika alternativ, även det alternativ som fastighetsägaren själv önskade, även om området utgör ett värdefullt skogslandskap och bör värnas om enligt bestämmelserna i MarkByggL. I de inlämnade utlåtandena och anmärkningarna framfördes däremot i nte sådana argument för alternativ B i den omfattning att det skulle ha varit motiverat att fortsätta beredningen i enlighet med alternativ B och avvika från gällande bestämmelser. Se närmare genmälet för punkt 6-9. 5. Sedan 1996 är det endast anmärkaren som styckat tomter på detaljplaneområdet. Styckningarna har skett på hans egen anhållan. Eftersom han godkänt styckningarna har han därmed också själv påverkat situationen. 6.-9. I MarkByggL 54 finns stadgat att detaljplanen skall utarbetas så att det skapas förutsättningen för en hälsosam, trygg och trivsam livsmiljö, för regional tillgång till service och för reglering av trafiken. Den bebyggda miljön och naturmiljön skall värnas och särskilda värden i anslutning till dem får inte förstöras. Detaljplanen får inte leda till att kvaliteten på någons livsmiljö försämras avsevärt på ett sätt som inte är motiverat med beaktande av detaljplanens syfte. Genom detaljplanen får inte heller markägare eller någon annan rättsinnehavare åläggas sådana oskäliga begränsningar eller orsakas sådana oskäliga olägenheter som kan undvikas utan att de mål som ställs för planen eller de krav som ställs på den åsidosätts. Om det utarbetas en detaljplan för ett område där det inte finns någon generalplan med rättsverkningar, ska vid utarbetandet av detaljplanen i lämpliga delar beaktas även vad som bestäms om kraven på generalplanens innehåll.