Vad är interaktionsdesign?

Vad är interaktionsdesign? av Per Hjalmarson, MDI / Interaktionsdesign Projektkurs 10 poäng vid IT-universitet i Göteborg ruttnutt@itstud.chalmers.se 2005-05-30

Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Analys av orden interaktion och design...3 3. Begreppet interaktionsdesign...4 3.1 Kursens definition av interaktionsdesign...4 3.2 Från vem och varifrån härstammar begreppet interaktionsdesign?...4 3.3 Skillnader i Interaktionsdesign och MDI...4 4. Sammanfattande diskussion...7 5. Referenser...10 2

1. Inledning Under i princip hela min tid på utbildningen Människa- datorinteraktion/interaktionsdesign har jag haft uppfattningen att innebörden av begreppen MDI och interaktionsdesign i princip är densamma och att det handlar om att utforma och designa interaktionen i en produkt så den uppfyller målet om användarvänlighet. Under utbildningens gång har jag haft anledning att reflektera över många olika saker, men inte på allvar fördjupat mig i vad interaktionsdesign egentligen är, varifrån den härstammar och hur den beskrivs och definieras av andra. En fråga som blivit alltmer intressant under utbildningens gång, är vilka kriterier som måste uppfyllas för att man ska kunna tala om interaktionsdesign. I utbildningens avslutande Projektkurs, ingår en individuellt skriven uppsats. I den här uppsatsen har jag valt att fördjupa mig i hur interaktionsdesign kan definieras och att beskriva några olika forskares definitioner av interaktionsdesign samt att kommentera dessa. Jag kommer också att försöka klargöra hur ordet interaktionsdesign uppkommit, i vilket sammanhang det påträffades för första gången och vem som kan sägas ha myntat begreppet. 2. Analys av orden interaktion och design Ordet interaktionsdesign består av två delar, nämligen interaktion och design. För att svara på mina frågor i inledningen har jag valt att börja med att analysera dessa två ord ur semantisk synvinkel, var för sig. På så sätt hoppas jag kunna skapa mig en uppfattning om vilken innebörd kombinationen av de båda orden interaktion och design har. Enligt Longman dictionary of contemporary English [1] betyder det motsvarande engelska ordet till interaktion (interaction): "a process by which two or more things have an effect on each other and work together". I Bonniers Svenska ordbok beskrivs interaktion som: ömsesidig påverkan, växelverkan, samspel. Min tolkning av dessa ordböckers förklaringar är att för att interaktion skall uppstå måste två eller flera objekt påverka varandra i ett samspel. Interaktionen är begränsad i tid och rum, när det gäller utbyte av information. Min uppfattning är att interaktion kan vara t.ex. när min hand kliar mig på ryggen, jag öppnar en dörr, en person läser en bok eller trycker på knapparna på en mobiltelefon för att skicka ett MMS. Flera personer kan interagera med varandra när de samtidigt spelar ett datorspel uppkopplade mot Internet. Enligt Longman dictionary of contemporary English [1] betyder det engelska ordet design: "to make a drawing or plan of something that will be made or built". I Bonniers svenska ordbok beskrivs ordet som: formgivning, form, mönster. Ytterligare en precisering av ordet finner jag i boken Interaction Design beyond human-computer interaction [3] som hänvisar till definitionen från Oxford English Dictionary [3, s.166] där design beskrivs som: a plan or scheme conceived in the mind and intended for subsequent execution. Med de här definitionerna som utgångspunkt, blir min egen tolkning, att ordet design handlar om, att bestämma hur något ser ut, skall fungera, uppfattas och upplevas. För att uppfatta ett objekt eller få veta hur det fungerar, använder vi våra sinnen. Det kan handla om hur något ser ut, smakar, luktar, känns när man berör det eller något vi hör. Givetvis kan man inte bestämma exakt hur något skall uppfattas eller upplevas eftersom det är högst individuellt, men jag menar att man kan bestämma upplevelsen till en viss grad, t.ex. uppfattningen om att något smakar sött, känns lent eller är vackert. Vi kan uppleva att någonting fungerar bra eller mindre bra och det bestämmer i sin tur hur nöjda vi är. Om vi t.ex. får vänta när vi beställer mat, när vi är vana vid att få den direkt, upplever vi att servicen 3

fungerar dåligt. Här kommer tiden in som en faktor, som kan påverka vår upplevelse i positiv eller negativ riktning. Både den spatiala och temporala formen påverkar hur vi uppfattar saker. 3. Begreppet interaktionsdesign 3.1 Kursens definition av interaktionsdesign I den kurs som den här rapporten är en del av, beskrivs interaktionsdesign på följande sätt: Interaktionsdesign handlar om utformningen av samspelet mellan människor och föremål i vilka informationsteknologi är en central beståndsdel [4]. Med utgångspunkt från min tidigare semantiska analys av orden interaktion och design, kan jag inte förstå varför informationsteknologi måste vara en central beståndsdel i interaktionsdesign. Samspelet mellan människor och föremål tycks däremot vara en förutsättning som återkommer i de definitioner jag stött på under uppsatsskrivandets gång. 3.2 Från vem och varifrån härstammar begreppet interaktionsdesign? Jag har inte utifrån de källor jag haft tillgång till, kunnat utröna vem som myntat begreppet interaktionsdesign eller med säkerhet kunnat fastställa när ordet för första gången användes i offentliga vetenskapliga sammanhang. Många människor härleder ursprunget till interaktionsdesign till 1989 då Gillian Crampton Smith startade de första mastersprogrammen vid the Royal College of Art i London. [5] Gillian Crampton Smith är idag Director of the Interaction Design Institut, Ivrea. Jag kan inte utifrån mina studier avgöra om hennes syn på begreppet interaktionsdesign förändrats över tid. Idag (2004) menar hon att interaktionsdesign inte bara handlar om att designa en apparat eller uppfinning, och sättet som man interagerar med den. Det handlar om att designa hela upplevelsen av den aktiva användningen så att den blir sammanhängande och tillgodoser behov och önskemål. Hon menar att interaktionsdesign skiljer sig från traditionella designdiscipliner som arkitekt- och produktdesign, där designerns uppgift är att ta sig an komplexa konstruktionskrav eller att producera sådant som har med kultur att göra mänskliga behov och önskningar. I korthet gäller det att förena det möjliga med det önskvärda. Tyngdpunkten ligger på upplevelsekvaliteter; har inte så mycket med funktion utan snarare med sådant som ska ge oss tillfredställelse och nöje. Inom informationsteknologin brottas man fortfarande med att klara funktionsaspekten och är långt ifrån att kunna tillhandahålla sådana upplevelsefinesser som vi tar för givet i andra sammanhang. [6] 3.3 Skillnader i Interaktionsdesign och MDI I boken Interaction Design beyond human-computer interaction [3] definierar författarna Interaktionsdesign med följande mening: designing interactive products to support people in their everyday and working lives. De ser interaktionsdesign som en grund för alla discipliner som handlar om att forska kring och designa datorstödda system för människor. Den mest kända är MDI och enligt författarna har här skett en utveckling från 90-talets inriktning på att skapa gränssnitt för enstaka personer till gruppsupport, där flera individer arbetar tillsammans och använder datorsystem. Interaktionsdesign används idag inom mängder av områden, allt från affärsverksamhet till sådant som innefattar olika mänskliga förhållanden, kognitiv 4

ergonomi och ingenjörskonst. Allt handlar, enligt författarna, om att designa system som är anpassade till användarnas mål och avsikter, fast med olika fokus och metoder. De anser vidare att det finns två övergripande mål med interaktionsdesign, där fokus ligger på användbarhet och upplevelse. Användbarheten kan delas upp på följande mål: - effektivitet - ändamålsenlighet - säkerhet - nytta - inlärning - memorering Upplevelseaspekten tar fasta på följande: - tillfredsställelse - njutning - glädje - underhållning - hjälpsamhet - motivation - estetisk upplevelse - kreativitetsfrämjande - emotionell tillfredsställelse Dessa mål är nästintill desamma som ISO-standarden 9241-11 Guidance on usability [7], har definierat: The extent to which a product can be used be specified users to achieve specified goals in a specified context of use with effectivness, effiency, and satisfaction. Jag ser det som att författarna i stor utsträckning liknar interaktionsdesign med MDI, där man är fokuserad på användbarhet. I artikeln Just How Far Beyond HCI is Interaction Design? skriven av Jonas Löwgren [8], framförs kritik på boken Interaction Design beyond humancomputer interaction bl.a. i det här avseendet. I artikeln diskuterar han även sin syn på definitionen av interaktionsdesign. Enligt Jonas Löwgren finns ingen allmän definition av interaktionsdesign, men fokus kan sägas ligga på de upplevelsekvaliteter som de tillhandahåller för användarna, menar Löwgren. Interaktionsdesign öppnar upp möjligheter för bättre användarupplevelser när det gäller informationsteknologi. MDI har bidragit till en hel del för att eliminera uppenbara problem för användaren, men dess fokus på mål, uppgifter och användbarhet gör den, enligt Löwgren, ganska begränsad med avseende på positiv förnyelse. I sin kritik på Interaction Design beyond human-computer interaction menar han att författarna misstolkar interaktionsdesignens speciella egenskaper och begränsar därmed dess potential. Han menar vidare att deras definition av vad interaktionsdesign är, nämligen att den står för att designa interaktiva produkter som kan underlätta människors vardag och arbetsliv är missvisande, eftersom det, enligt honom, är svårt att se hur datorspel eller en chattsida, skulle ha de egenskaperna. Han menar emellertid inte att vardagsstödet nödvändigtvis behöver vara något negativt, utan bara att det ger en föreställning om en speciell ideologi, nämligen med ett MDI-perspektiv, där användbarheten ska vara så effektiv och ändamålsenlig som möjlig. 5

Löwgren nämner ytterligare en forskare, Terry Winograd och dennes definition av interaktionsdesign som the design of spaces for human communication and interaction. Löwgren menar, att enbart de olika definitionerna av vad interaktionsdesign är, erbjuder ett tillräckligt underlag för att skriva en bok om. Att se på begreppet som något som planer eller system som föds hos användaren avsedda att följas av handling, stämmer väl med mjukvarutillverkarnas infallsvinkel, men inte så bra med designteorin. Löwgren tycker också att man skall ställa sig frågan om vad som ska designas. Ett MDIperspektiv uppmuntrar synen på att anpassa ny teknologi så smidigt som möjligt till redan existerande användare och till själva tillämpningen. I boken Interaction Design beyond human-computer interaction framför författarna åsikten att man kan vara mer principfast då man bestämmer vilka val av interaktionsdesign man gör, genom att basera dem på vilken förståelse som finns hos användarna. Tillvägagångssättet innefattar att man tar hänsyn till vad människor är bra och dåliga på och vad som kan hjälpa dem att förbättra olika rutiner. Vidare ska man överväga vad som kan skapa kvalitativa användarupplevelser, lyssna på vad människor vill och få dem att ta del av designen, genom att använda tried and tested - baserade tekniker genom designprocessen. I boken har de tillämpat den definition av ordet interaktionsdesign som jag tidigare beskrivit d.v.s. den som står i Oxford English Dictionary, där design förklaras som: a plan or scheme conceived in the mind and intended for subsequent execution. Löwgren instämmer i att delen om att planera för att sen göra passar bra till mjukvaruutveckling och MDI, men tycker att ordförklaringen brister en aning, eftersom design handlar om att skapa något innovativt och att utforska framtiden. Löwgren hänvisar till Pelle Ehn, som menar att en av de största utmaningarna är sambandet mellan tradition och förändring. Det här betyder att människor arbetar och bor på vissa sätt idag och de förstår hur de ska anpassa detta i en föränderlig värld i en mindre omfattning, men det är svårare för dem att förstå eller ha en uppfattning om hur det skulle vara att göra en radikal förändring t.ex. kunnat föreställa sig hur det skulle vara att göra affärer på Internet, innan det var känt. Det svåra är inte att rätta till småproblem, utan att designa saker så att de både är innovativa och fungerar [8]. Jonas Löwgren avslutar sin artikel med tre påståenden. Interaktionsdesign är en designdisciplin, där kvalitetsfrågan är viktig. Ett MDI-perspektiv kan vara en svår utgångspunkt eftersom detta uttrycker kvalitet i termer av mätbara användbarhetsmål. Det är svårt att hitta mätbara kriterier för att få en uppfattning om användarens upplevelse. Hur mäter man tillfredsställelse, nöje, motivation eller estetisk appeal? Det som t.ex. är underhållande för en person, kanske är tråkigt för en annan. Dessa kriterier är subjektiva och kan därför inte bli föremål för en objektiv bedömning eller mätning. Föreställningen om vad som är kvalitet inom interaktionsdesign är inte tillräckligt utvecklad. Grafik, skuggning, färger och format kan göra sajten estetiskt tillfredställande och trevlig att använda. Nyckeln är att få rätt balans mellan estetisk appeal och mängden respektive arten av information per sida. Det verkar klokt att tala om estetiska interaktionsegenskaper, även om vi saknar ett adekvat språk att göra det på ännu. Men Löwgren tycker inte att MDI-språket är det bästa att få inspiration från. 6

I artikeln From Computing Machinery to Interaction Design berättar Terry Winograd hur han ser på MDI och interaktionsdesign [9]. Författaren jämför hur en arkitekt och en civilingenjör förhåller sig till problemet att bygga ett hus eller en kontorsbyggnad. Arkitekten fokuserar på människorna och deras interaktion med och inom det rum som skapas. Är det mysigt eller expansivt? Sörjer det för att tillhandahålla de slags utrymmen som passar livsstilen hos familjen eller företaget för vilka det är designat? Ingenjören å andra sidan bekymrar sig över frågor som har med strukturell form att göra, konstruktionsmetoder, kostnader och varaktighet. Han menar att i designdiscipliner som interaktionsdesign är det svårare att mäta målen med avseende på vad som är bra eller dåligt, eftersom det handlar om människors behov, önskemål och värderingar. En interaktionsdesigner är verksam i två världar som var för sig ska tillgodose tekniska och mänskliga behov. Även om Winograd tycker interaktionsdesign har vissa drag från bl.a. grafisk design, informationsdesign och liknar koncept med MDI som en grund, för att designa interaktion med datorbaserade system, tycker han dock inte att man helt kan jämföra interaktionsdesign med någon nuvarande designdisciplin. Om mjukvara bara var något man som användare tittade på, skulle det falla in under traditionell estetisk design. Skulle mjukvara vara någonting fysiskt istället för virtuellt, skulle det falla in under produkt- och arkitektdesign. Mjukvara har skapat ett nytt medium, något som både är levande och virtuellt. Winograd menar ändå att vi är långt ifrån att förstå interaktionsdesignområdet. Gillian Crampton Smith gör en liknande observation med avseende på estetiken: Obviously there s the aesthetic of what something looks like or feels like but there s also the aesthetic of how it works as well. You can talk about an elegant way of doing something as well as an elegant look. [3, s.199] 4. Sammanfattande diskussion Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns mycket kvar att utforska kring begreppet interaktionsdesign och att dagens framstående forskare fortfarande diskuterar definitionen av vad interaktionsdesign egentligen är. Utifrån min semantiska analys av orden interaktion och design, samt de andra definitioner som tagits upp om interaktionsdesign har jag haft ambitionen att försöka skapa mig en bild av vad interaktionsdesign egentligen är. Jag uppfattar skillnaden mellan MDI och interaktionsdesign som att en MDI-specialist studerar vad människan har för problem, försöker beskriva vad som efterfrågas och därefter presenterar en tänkbar lösning, medan en interaktionsdesigners uppgift, när hon designar, är att skapa en upplevelse för användaren. Jag tycker att man kan säga att det som skiljer dessa två begrepp åt, är att MDI-specialisten är en problemlösare som tar itu med befintliga problem, medan en interaktionsdesigner är någon som gör uppfinningar och skapar upplevelser. Jag håller delvis med Terry Winograd när det gäller det han säger om ingenjören och arkitekten, nämligen att ingenjören är den som fokuserar på mål och att lösa problem, medan arkitekten fokuserar på upplevelsen. Jag skulle vilja likna det med att MDI fokuserar på mål som har med användbarhet att göra och interaktionsdesign fokuserar på att designa en upplevelse. 7

Jag håller med Gillian Crampton Smith. Jämfört med andra traditionella designdiscipliner handlar interaktionsdesign inte bara om att designa en artefakt eller uppfinning, det handlar om att designa för hur upplevelsen skall se ut när man interagerar med artefakten. Majoriteten av de artiklar som jag läst om interaktionsdesign, utgår ifrån att datorer är något som måste finnas med. Jag anser inte att någon har gett en bra förklaring på varför datorerna måste finnas med. Det kanske ses som en självklarhet av dessa forskare och experter. Min definition av vad interaktionsdesign är, skiljer sig alltså på denna punkt. För att svara på min fråga i inledningen om det är nödvändigt att datorer och människor måste vara en del av interaktionsdesign, kan jag utifrån mitt ovanstående resonemang konstatera att svaret är både ja och nej. Datorer måste inte vara en del av interaktionsdesign, eftersom det handlar om att designa en upplevelse och att detta går att göra utan datorer. Däremot måste designen resultera i en upplevelse hos det objekt som utsetts vara föremål för interaktionen. Objektet förutsätts kunna vara mottagligt för olika upplevelser. Utifrån detta resonemang drar jag slutsatsen att människan måste finnas med i interaktionen. Även om jag inte anser att ordet interaktionsdesign speglar vad det egentligen står för då det tillämpas och att informationsteknik måste vara en del i interaktionsdesign, så tycker jag att den erbjuder stora möjligheter vid skapandet i interaktionsdesignen. Det som bestämmer om informationsteknik skall vara en central beståndsdel är vad man vill uppnå när man designar upplevelsen. Vill man påverka den temporala formen i interaktionen och på det viset förstärka upplevelsen, måste man välja ett designmaterial som klarar av det. Fråga är vad som krävs för att påverka den temporala formen? Jag tycker inte att man kan säga att man påverkar den temporala formen med traditionella designmaterial, eftersom de inte har egenskaperna att förändra sig tillräckligt mycket under en tidsperiod för att det skall skapa den flexibilitet som den temporala gestaltningen kräver. Därför håller jag med Löwgren, när han menar att det är den tidsbaserade och den icke-linjära siffernaturen som skiljer den från andra designmaterial. För mig handlar det om ett övervägt val av designmaterial. Vid användning av informationsteknik som designmaterial, kan man påverka den temporala formen i interaktionen på ett genomgripande sätt, eftersom mjukvara exekveras under en tidsperiod. Tillskillnad från andra designmaterial kan informationsteknik göra förändringar med materialet under interaktionen, vilket är intressant eftersom det är väldigt svårt att uppnå detta med andra material. Min uppfattning är att begreppet interaktionsdesign skall tolkas så att det syftar på hur man skall designa en upplevelse när två eller flera objekt samverkar med varandra. Jag anser att man kan designa interaktionen mellan en människa och ett dörrhandtag, där informationstekniken inte är inblandad. Man kan t.ex. uppmärksamma aspekter som ger en bild av om beröringen av handtaget förmedlar en behaglig känsla eller hur trögt det upplevs att öppna dörren. Detta är också interaktionsdesign för mig, även om man inte på samma sätt kan påverka den temporala formen, som man skulle kunna vid användningen av informationsteknik som designmaterial. Jag tycker att jag kommit fram till att ordet interaktionsdesign ibland ger människor felaktiga associationer om vad den egentligen handlar om. Dessutom finns ingen klar, enhetlig definition av begreppet bland framstående forskare, utan diskussioner förs fortlöpande om vad detta kan anses stå för. Jag skulle vilja se ett annat begrepp, som vidgar perspektivet. Enligt 8

min mening är interaktionsdesign med it som designmaterial en mer korrekt beskrivning, eftersom det är just detta som diskuteras och beskrivs. I den här uppsatsen har jag genom att fördjupa mig i definitionen av interaktionsdesign lärt mig uppfatta skillnaderna mellan människa- datorinteraktion och interaktionsdesign, samtidigt som min egen uppfattning av innebörden av ordet interaktionsdesign förändrats. Jag vet hur andra personer som är verksamma inom disciplinen definierar begreppet och vad det finns för olika uppfattningar. 9

5. Referenser 1. 1994. Bonniers Svenska ordbok. 6th ed. Sweden: Stockholm. 2. 1995. Longman dictionary of contemporary English. 3rd ed. UK 3. Preece, J., Roger,Y. and Sharp. H. 2002. Interaction Design beyond human-computer interaction. USA: John Wiley & Sons 4. Projektkurs 10 poäng. http://www.cs.chalmers.se/idc/ituniv/kurser/05/idproj/ (hämtad den 27 maj 2005) 5. Abstract av Symposium on Designing Interactive Systems. Proceedings of the 2004 conference on Designing interactive systems: processes, practices, methods, and techniques. http://portal.acm.org/citation.cfm?id=1013115 (hämtad den 28 maj 2005) 6. Smith, Crampton, G. 2004. From matrial to immaterial and back again, in: Symposium on Designing Interactive Systems. Proceedings of the 2004 conference on Designing interactive systems: processes, practices, methods, and techniques, s.3. USA, New York: ACM Press 7. Barnum, C. M. 2002. Usability testing and research. USA: Allyn & Bacon 8. Löwgren, J. 2002. Just How Far Beyond HCI is Interaction Design? http://www.boxesandarrows.com/archives/just_how_far_beyond_hci_is_interaction_design.p hp (hämtad den 27 maj 2005) 9. Winograd, T. 1997. Beyond Calculation: The Next Fifty Years of Computing, s.149-162. Springer-Verlag. 10