Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020 Den regionala modellen
Regionala prognoser Stockholms län, Region Skåne och Västra Götalandsregionen Horisontår 2020 Överfört prognosmodellen från Trender och Prognoser till regional nivå Regionspecifika antaganden baserad på regional statistik In- och utpendling Inrikes in- och utflyttning Nybörjare och examinerade efter folkbokföring
Syftet med beräkningarna Syftet med beräkningarna är att lyfta fram de obalanser mellan tillgång och efterfrågan som på sikt ser ut att bli resultatet om utvecklingen fortsätter i nuvarande banor. Inga anpassningsmekanismer är inlagda i beräkningarna. Stora skillnader mellan tillgång och efterfrågan kräver stora anpassningar.
Princip för beräkningarna Tillgång på arbetskraft Efterfrågan på arbetskraft Befolkningens Befolkningsutbildning Utbildning Utbildning prognos år 2009 A A B B Bedömning Prognos över C C ekonomisk examinationen D D utveckling.. In- o utflyttning Näringsgrens-.. prognos Dödsfall etc etc.. Arbetskraftstal Yrkesprognos In- o utpendling.. Utbildningskrav 113 utbildningsgrupper 48 näringsgrenar 144 yrkeskategorier
Efterfrågan på utbildade 1. Befolkningsprognos 2. Näringsgrensprognos, antaganden om sysselsättningen per näringsgren 3. Arbetskraftsefterfrågan per näringsgren 4. Antaganden om yrkesstruktur per näringsgren 5. Arbetskraftsefterfrågan per yrke 6. Antaganden om utbildningsstruktur per yrke 7. Arbetskraftsefterfrågan per utbildning
Näringsgrensprognosen Näringsgrensprognosen ger arbetskraftsefterfrågan per näringsgren. Den har tagits fram med hjälp av det regionala analys- och prognosverktyget raps. raps är uppbyggt kring fem delmodeller som länkar samman befolkning, arbetsmarknad, regional ekonomi, bostadsmarknad och en kommunal eftermodell. Modellen bygger bland annat på antaganden om produktion, sysselsättning och produktivitet per näringsgren enligt bedömningar från Konjunkturinstitutet och Långtidsutredningen (LU08). Därefter justeras näringsgrensfördelningen med stöd av bedömningar från regionen.
Yrkesprognosen I yrkesprognosen görs antaganden om yrkesstrukturen per näringsgren under prognosperioden. För yrken där man ser en tydlig trend mellan 2005-2009 görs antagandet att trenden fortsätter under prognosperioden, men i halva den observerade takten. För yrken där ingen tydlig trend kan iakttas antas att yrkesandelen inom branschen ligger kvar på 2009 års nivå. Syftet med att skriva fram trender i yrkesstrukturen är att fånga strukturella förändringar inom branscher.
Utbildningsprognosen I utbildningsprognosen görs antaganden om utbildningsstrukturen per yrkesgrupp under prognosperioden. I ett första steg har samtliga utbildningar som ansetts vara adekvata utbildningar för yrkesgruppen selekterats fram. Dessa har därefter delats upp i två grupper, varav den ena omfattar utbildningar med stark anknytning till yrket, den andra med svagare anknytning. Bedömningen avseende en utbildnings anknytning till ett yrke görs främst utifrån utbildningens representation i yrket.
Utbildningsprognosen (forts) För utbildningar med stark anknytning till yrket har utbildningens andel i den framtida efterfrågan antagits vara större än vad som nu är fallet, medan utbildningar med svagare anknytning antagits behålla sin andel. Den adekvata utbildningsstrukturen per yrke har antagits vara uppnådd år 2050. Ett år då de allra flesta som idag finns på arbetsmarknaden har gått i pension.
Tillgång på utbildade Tillgång på utbildade 1. Befolkning år 2009 - utbildning 2. Överlevnadssannolikhet (X) 3. Befolkningen år 2009, framskriven till 2010 4. Examinerade 2010, utbildning 2010 (+) 5. Examinerades tidigare utbildning utbildning år 2009 (-) Proceduren upprepas 6. In- och utflyttning, utbildning 2010 (+) 7. Befolkningen 2010, utbildning 2010 8. Relativa AK-tal, utbildning (X) 9. In- och utpendling, utbildning 2010 (+) 10. Arbetskraften 2010, utbildning 2010
Tillgångsberäkningarna När det gäller den framtida tillgången på utbildade är syftet att visa vilka konsekvenserna blir av ett i princip oförändrat utbildningssystem och ett oförändrat utbildningsbeteende hos individerna Tillgångsberäkningarna startar med befolkningens högsta utbildning enligt Utbildningsregistret Till detta läggs framtida årlig examination beräknad med hjälp av nybörjartal och examensfrekvenser
Framtida examination I stort sett alla ungdomar antas börja i gymnasieskolan och deras fördelning på inriktningar antas förbli densamma som under senare år Andelen som fullbordar sin gymnasieutbildning antas ligga på samma nivå som de senaste åren liksom antalet nybörjare i högskolan och på högskolans yrkesexamensprogram liksom andelen som fullföljer sin högskoleutbildning... liksom antalet nybörjare i yrkeshögskolan liksom antalet examinerade från övriga skolformer (folkhögskola, amu m.m.)
Tillgångsberäkningarna (forts) Efter att examinationen lagts till görs beräkningar av hur stor andel inom varje utbildningsgrupp som vidareutbildar sig Till detta läggs in- och utflyttares utbildning (såväl in- och utvandrares som inrikes in- och utflyttares utbildning) På detta sätt beräknas befolkningens utbildning år för år
Arbetskraftens utbildning Slutligen beräknas arbetskraftens utbildning Beräknas med hjälp av s.k. relativa arbetskraftstal Arbetskraftens andel av befolkningen per kön, ålder (ettårsklass) och utbildning Arbetskraften definieras som förvärvsarbetande + arbetslösa + dem i arbetsmarknadspolitisk åtgärd Till den arbetskraft som är folkbokförd i regionen läggs så slutligen de förvärvsarbetande som pendlar till regionen och dras de förvärvsarbetande ifrån som pendlar ut från regionen
De regionala prognoserna Som vi nämnt tidigare så handlar ett av kapitlen i Trender och Prognoser om dessa regionala prognoser och där konstaterar man bland annat: Att det finns stora likheter mellan de tre storstadsregionerna vad gäller vilka utbildningsgrupper som det finns risk att det uppstår brist på under de kommande tio åren. De områden där bristen befaras bli störst är inom pedagogik, teknik och tillverkning och hälso- och sjukvård. Prognoserna indikerar också en utveckling där den totala efterfrågeökningen beräknas bli störst i Stockholms län och att det är i huvudstadsregionen som framtida brist och obalanser riskerar att bli störst.
Förskollärare, Stockholm 16 000 15B - Förskollärare 14 000 12 000 10 000 Personer 8 000 6 000 Tillgång 2000-2020 4 000 Förvärvsarbetande 2000-2009 2 000 Efterfrågan scenario 1 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
Förskollärare, Skåne 10 000 15B - Förskollärare 9 000 8 000 7 000 Personer 6 000 5 000 4 000 3 000 Tillgång 2000-2020 Förvärvsarbetande 2000-2009 2 000 1 000 Efterfrågan scenario 1 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
Förskollärare, Västra Götaland 14 000 15B - Förskollärare 12 000 10 000 Personer 8 000 6 000 Tillgång 2000-2020 4 000 2 000 Förvärvsarbetande 2000-2009 Efterfrågan scenario 1 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020
De regionala prognospublikationerna Stockholm 2020 - en utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020
De regionala prognospublikationerna Länsstyrelsen i Stockholms län Näringsliv Skåne Västra Götalandsregionen