Parrelationen. En presentation med fokus på parrelationen utifrån Z-modellen Föräldra- och barnhälsan Region Jämtland Härjedalen

Relevanta dokument
KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

Exempel på värderingar och konkreta steg inom olika livsområden

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Äta, växa och må gott!

Enligt metod av Segal, Williams och Teasdale

Checklista för ledare.

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

Hållbar student. Hösten Studenthälsan Caroline Ivarsson Socionom

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Utvärdering av föräldraskap i Sverige

Information om förvärvad hjärnskada

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Firstbeat Follow-Up. Firstbeat Livsstilsanalys

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg

DRAFT. Annat land. utanför europa

Krylbos fotbollsbok för alla våra lirare. Att ha kul tillsammans är roligt

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Thomas Halling

Behandlarguide. För dig som träffar föräldrar i ditt arbete. Föräldrar med ASD. handbok för ett bättre familjeliv. asdförälder.se

Checklista för ledare.

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Barn iakttar och tar efter det vi gör. Att fungera som familj, skoja och tillbringa tid tillsammans ger glädje och förstärker gemenskapskänslan.

F sisk aktivitet din väg till bättre psykis hälsa

Hela människan-hjulet Författarna och Studentlitteratur 2010

Introduktion. Ange ditt kön. Ange din åldersgrupp. Hur länge har du arbetat i ditt nuvarande jobb?

Dagens innehåll Frågor från förra tillfället? VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2. Habiliteringen

Mindfulness music. Mindfulness music via You Tube, 1 tim. Folkhälsa och sjukvård

G R U P P E R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R U P P D A T E R A D

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER.

Träningsprogram på 80 dagar

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan.

Det påverkar dig och andra

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Varför gör de inte som jag säger?

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R

Frågeformulär till vårdnadshavare

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Integrerad Spelarutveckling

Friends ett verktyg som främjar skolelevernas mentala hälsa. Nina Aartokallio Friends planerare/utbildare Aseman Lapset ry

LÄSGUIDE till Boken Liten

Workshop om tydlighet under samtal - kommunikativt och kognitivt stöd

Hälsolots finns också på Facebook och Instagram!

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R

Information till föräldrar. Habiliteringsmottagningens insatser för små barn med autism

Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder

Sömnhjälpen.

Tema: Tonåren gränslandet mellan barn och vuxen

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter

Ledare. Så här ser dagen ut! Så här ser dagen ut!

Nervositet styrka eller svaghet?

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Vad? Hur? Varför? Varför skiljer sig dessa handlingar och ritualer åt mellan olika delar av kristendomen?

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Trauma och återhämtning

Jämställt föräldraskap

att göra slut Att göra slut MTM:s skolwebb - funderingsfrågor och diskussion mtm.se/skola Funderingsfrågor I boken står det:

Rätten att uttrycka sig fritt

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Checklista för ledare.

Värdegrunder och kultur. Spelarmöte - IFK Fjärås F06/07 21 maj 2018

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Ålder: speciellt för de yngre, 1-3 år, även om många äldre barn säkert också tycker om att titta på bilderna och prata om dem.

LEKTION 2 Användbarhet

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Birgitta Kimber, Med dr Virginia Molgaard, PhD

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

STOCKHOLM JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R

Förutom att skapa obehag kan upprepad exponering inför sådana situationer leda till

I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig

Teamplan Ht-10 - Vt 11

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

BVC-rådgivning om sömnproblem

Transkript:

Parrelationen En presentation med fokus på parrelationen utifrån Z-modellen Föräldra- och barnhälsan Region Jämtland Härjedalen

Upplägg Hur omställningen till föräldraskap kan påverka parrelationen Kommunikation vad hjälper Kommunikation vad stjälper Övningar

Det här föll jag för hos dig när vi träffades..

FAMILJEBYGGET BARNMORSKEDAGAR HT 2014 Ett blir två Relationen definieras Sambos/gifter sig Uppgifter att lösa: - Hur vi ska fatta beslut - Arbetsfördelning - ekonomi Jag Parrelation en Kontakter med respektive familj och vänner Hur tas en emot Elisabet Nilsson, socionom, FBH

FAMILJEBYGGET Småbarnsfamiljen Omvälvande tidsperiod Uppgift: ta hand om barn Fördela hem familj- o yrkesarbete Bevara sin parrelation, tid o näring Par Individ Tregenerationsperspektiv ny relation till det egna barnet bygga en nära relation till barnbarnet Föräldrask apet Arbetsam period Domineras av praktiskt arbete GLÄDJE Elisabet Nilsson, socionom, FBH

Familjens kostcirkel Hur mycket tid får/behöver arbetet ta? Risk för överdimensionering Förhandlingar behövs Partid Egentid Arbetstid Familjetid

Kärlekens fem språk En utmaning för par kan vara att de pratar olika kärleksspråk. Man ser ofta fem olika varianter av att visa kärlek: Erkännande, att ge komplimanger och vara uppmuntrande. Att ge den andre tid och uppmärksamhet kan vara ett starkt kärleksspråk. Gåvor är en tydlig symbol för kärlek om de finns en tanke med dem. Tjänster att göra en tjänst uttrycker omtanke. Fysisk närhet, de små beröringarna i förbifarten är också uttryck för kärlek.

Hälsofaktorer för parrelationen & familjen Fem riskfaktorer som kan ha en påverkan på parrelationen efter barnets födelse: Uppdelning av hushållsarbetet att den ena parten tar mer ansvar. Kommunikation att paret av olika anledningar slutar att prata med varandra på ett tillfredställande sätt. Ekonomi att de förändrade förhållandena försämrar ekonomin. Den egna parrelationen att det blir mindre tid för parrelationen. Sexualitet att sexlivet förändras och minskar.

Fem friskfaktorer som ger stöd för parrelationen: 1. Fysisk träning att ta hand om kroppen, om så bara med regelbundna promenader, påverkar inte bara den fysiska hälsan utan också den mentala. 2. Återhämtning att få möjlighet att vara helt avslappnad ökar motståndskraften i vardagens stress. 3. Regelbundna måltider ett balanserat näringsintag spelar roll för hur väl vi hanterar vardagen. 4. Sömn att återkommande få ostörd sömn är långt viktigare än många tror. 5. Kommunikation att dela vardagens med- och motgångar med sin partner är viktigt för relationens kvalitet. Från Region Skånes material Jämställt föräldraskap

Relationsutfall Det du stoppar i påverkar oftast också det som kommer ut. Parrelationer överlever inte av sig själva. Efter att förälskelsens första år bedarrat, är det många som ställer sig vid kranöppningen och väntar på utfallet. Elisabet Nilsson, socionom, FBH

Kommunikation positiva faktorer Jag- budskap Utgå från dig själv och vad du känner, tänker, vill. Ta med fakta och beteende, var konkret. Ge ett alternativt sätt att hantera situationen på. EX: Jag blir ledsen när du kommer hem efter kl sex, det känns inte som att du prioriterar oss. Jag skulle vilja att du lägger om dina arbetstider så att vi kan äta middag ihop.

Kommunikation positiva faktorer Feedback - En viktigt del i kommunikation är att undersöka om man har förstått rätt. Fråga varandra. Time-out - När man blir riktigt arg och ledsen är risken stor att man säger saker man inte menar och man får också svårt att lyssna till vad den andre säger. Det kan då vara bra att ta time-out och lugna ned sig var och en på sitt håll. Lyssnande - aktivt lyssnande där vi bekräftar den andra, låter den prata till punkt, inte byter ämne, frågar om man har förstått.

Kommunikation - fällor att undvika Ha nyanserat språk. Undvik t.ex aldrig och alltid. Undvik tankeläsning. Vi vet inte vad den andra tänker, känner och vill. Vi måste prata med varandra för att förstå detta. Undvik personlighet. Tala istället om beteende, var konkret. Undvik att ta viktiga diskussioner när ni är trötta, slutkörda, hungriga och alltför arga. Undvik förakt och nedsättande kommentarer.

Slarva inte med orden ETT ORD EN MÄNNISKA FÄSTER SIG VID KAN VERKA I OBERÄKNELIG TID DET KAN FRAMKALLA GLÄDJE LIVET UT DET KAN ORSAKA OBEHAG TILL LIVETS SLUT JA, DET PÅVERKAR LIVET PÅ JORDEN SÅ SLARVA INTE MED ORDEN!