Internationella rapporten 2010



Relevanta dokument
Internationella rapporten 2009 Resultat från

Internationella rapporten 2011

Internationella rapporten 2012

Internationella rapporten 2014

Internationell konkurrensförmåga, jämförelser inom InterPig

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2015

Internationella rapporten 2017

Internationella rapporten 2016

Suggorna har potential utnyttja den!

Strategi för uppfödning av slaktsvin

Mot 30 grisar. Ingvar Eriksson Lina Hidås Theres Strand

Internationella rapporten 2018

SLAKTGRIS produktion och lönsamhet

ALNARPS GRISDAG 2011

Produktionsuppföljning och nyckeltal

Produktionsrapport - förklaringar

Mot 30 grisar. Av Ingvar Eriksson och Theres Strand, Svenska Pig

Rådgivning i samverkan ger effektivare grisproduktion

Användning av cups till smågrisar

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Från bra till bäst. Christine Andersson, Ingvar Eriksson och Susanna Humble. Ekonomigruppen. Hur blir man en framgångsrik grisföretagare?

Resultat och kostnader i ekologisk grisproduktion

Minus 480 kronor per gris jämfört med bäst betalande

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Ekonomirapporten i WinPig Slakt

Finhackat halmströ i grisningsboxar

Inverkar valet av utslaktningsmodell på ekonomin i slaktgrisproduktionen?

För att suggan ska klara av alla sina smågrisar

Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen

Nyckeltal i lönsam grisproduktion

ExpertgruppTillväxtgrisar

Näringsrekommendationer ver Energi. Leif Göransson och Jan Erik Lindberg

Resultat forskningsprojekt EkoForsk benhälsa. Upplägg. Genomförande. Exteriör och rörelsebedömning. Exteriör och rörelsebedömning

Jos Botermans & Anne-Charlotte Olsson, JBT/SLU, Alnarp

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

hybrid! Artikel i tidningen Svensk Gris med knorr nr

Grisars utfodring och miljöpåverkan. Robert Paulsson Grisrådgivare LRF Konsult Affärsrådgivning

De ekonomiska verkningarna av de svenska djurskyddsreglerna

UTFODRING OCH MANAGEMENT FÖR TN70-GYLTOR

Suggor ska utfodras för att vara i lagom hull inte för feta och inte för tunna

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Management som påverkar suggans produktivitet i framgångsrika svenska och danska besättningar

Problem i navelregionen hos växande grisar

TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat

Handlingsplan Gris-Nöt-Lamm-Mjölk

Studie med amsuggor i svenska besättningar

En modell för ekonomisk utvärdering av produktionssystem och djurskyddsåtgärder

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

FÖRSLAG TILL DJUROMSORGSPROGRAM FÖR SVENSK GRISUPPFÖDNING

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

EKONOMISK JÄMFÖRELSE MELLAN INTEGRERAD GRISPRODUKTION OCH SMÅGRISPRODUKTION

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

HUR EKONOMIN I SVINPRODUKTION PÅVERKAS AV PRISFÖRÄNDRINGAR

Sammanfattning. Inledning

Halma strategiskt ge smågrisen en bra start i livet!

Utfodring för växtodlare Grisfoder

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

En enkel instruktion för att komma igång med programmet (satellit)

kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Analyser Effektanalys, välj vilket mått som ska analyseras. Välj alltid att göra en ny beräkning.

Lamm på bete en gårdsstudie. Jordbruksverkets FoU-dagar i Skövde september 2016 Annika Arnesson, Annelie Carlsson och Carl Helander

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

Leif Göransson

Amsuggor ett sätt att underlätta avvänjningen för underviktiga smågrisar

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

100% ekologiskt foder från 2012

Ventilationssystem och energiåtgång i slaktgrisstallar

Ekonomi och Marknad december Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Handbok rekryteringsdjur. Gris Av Maria Malmström

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

Erfarenheter av transport av smågrisar på avvänjningsdagen

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

Ekologisk djurproduktion

Döda smågrisar. Avvänjda grisar per sugga per år. Sverige. Flera total-födda grisar ger fler avvänjda grisar. Antal avvänjda grisar

Utfodring av suggor. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2010 UTFODRING...4

Piggfor

Pilotstudien Kontrollprogram för förbättrad djurvälfärd för gris

Strategier för uthållig vinst och lönsamhet Sverige

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

UTVECKLINGSALTERNATIV FÖR GRISBESÄTTNING

Halmpellets som strömedel

Demobes journalföring Adress Datum 9/ Postadress Tid 15:16:04 Telefon

LÖNSAM SMÅGRISPRODUKTION- EN FALLSTUDIE

EXPERTGRUPP AVEL OCH REKRYTERING. Benedicta Molander Linda Lundberg Åsa Bönnestig

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Gris. producenter nr 2

Gris. producenter

Transkript:

Internationella rapporten 21 Av: Victoria Ohlsson, Svenska Pig AB

Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. Här jämförs främst produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar. Nätverket fungerar också som en referensgrupp och kunskapsbank för olika aktuella frågor i respektive land. Varje månad redovisas foderpriser för att jämföra kostnadsutvecklingen i de olika länderna. Dessa finns på Svenska Pigs hemsida att studera månad för månad. I denna rapport redovisas produktionsresultat och kostnadsjämförelser mellan åren 23-29. Kostnader och dess förändring När kostnadsposterna för medlemsländerna sammanställdes för 29 var det intressant att se att kostnadsutvecklingen vänt nedåt. Senast kostnaderna sänktes från ett år till ett annat var från 24 till 25, se diagram 1. Den främsta anledningen till minskade kostnader beror på att spannmålspriserna föll under 29, vilket i sin tur lett till minskade foderkostnader. Även fallande räntor har haft en inverkan på de minskade kostnaderna i de flesta medlemsländerna. 25 2 Eurocent per kg kött 15 1 5 23 24 25 26 2 28 29 Storbritannien Diagram 1. Kostandsförändring 23-29 Vid närmare studier av kostnaderna i, ser vi att dessa minskat mer i förhållande till de övriga InterPIG-länderna. Detta beror främst på valutakursen och att euron blivit nästan en krona dyrare under 29 jämfört med 28. I diagram 2 nedan, finns förändringar i kostnadsposterna för. Där är det tydligt att foderpriserna är den kostnad som varierar mest från år till år. En annan kostnadspost som är intressant är arbete. Kostnaden 2

har tidigare år sjunkigt på grund av att grisföretagarna i har blivit effektivare i produktionen och därmed sänkt arbetskostnaderna per kilo kött. Skillnaden för arbetskostnader mellan 28 och 29 berodde dock helt och hållet på valutakursen, eftersom timkostnaden blev 1 kronor dyrare i timmen i mellan de två senaste åren. I diagram 3 visas kostnadsfördelningen i InterPIG-länderna för 29. 2 18 13,1 16 14 11,44 1,6 58,24 11,5 Eurocent per kg kött 12 1 8 6 4 52,65 19,41 65,32 48,96 22,3 59,63 1,15 9,91 49,8 16,68 6,1 Övriga kostnader Byggnader, ränta amorteringar Arbete Foder 2 23 25 28 29 Diagram 2. s kostnader år 23, 25, 28 och 29. 18 16 14 Eurocent per kg kött 12 1 8 6 4 Övriga kostnader Byggnader, ränta amorteringar Arbete 2 Storbritannien Foder Diagram 3. Kostnadsfördelning 29. 3

Rekrytering av suggor tillhör ett av de länder som har högst andel rekrytering av suggor av InterPIGländerna. Positivt är att för andra året i rad har rekryteringsgraden sänkts och medeltalet för 29 var 51 %. Kostnaden för rekrytering har därmed minskat för de svenska smågrisföretagarna med nästan 6 % mellan 28 och 29. 6% 5% 4% 2% 23 24 25 26 2 28 29 1% % Diagram 4. Andel rekrytering av suggor mellan 23-29 4

Tillväxt I diagram 5 nedan visas den genomsnittliga tillväxten, gram per dag från födsel till slakt. Även om medlemsländerna i InterPIG har olika slaktvikter (se diagram 6) har svenska grisar den bästa tillväxthastigheten, 641 gram per dag 29. och har samma genomsnittliga slaktvikt som, men där växer grisarna sämre, 623 respektive 61 gram per dag. Andra länder som är intressanta att studera är, och. Danska grisar har en slaktvikt på 1 kilo, tyska 12 kilo och belgiska 112 kilo. Som framgår i diagram 1, växte danska grisar i genomsnitt 631 gram per dag, tyska 6 gram per dag och belgiska 63 gram per dag Främsta anledningen till att de svenska grisarnas goda tillväxt är det goda hälsoläget som finns här. Det beror till stor del på att vi anammat metoden allt in allt ut. Detta har dock börjat tillämpas även i andra länder och effekten märks genom att den genomsnittliga tillväxthastigheten har ökat i flera länder de senaste åren. 6 g/dag 5 4 3 2 23 24 25 26 2 28 29 1 Diagram 5. Tillväxthastighet per dag från födsel till slakt, 23-29 18 166 16 14 12 119 112 119 1 116 12 13 14 11 15 11 1 Kilo 8 6 Slaktgris Tillväxtgris Smågris 4 2 32 8 23 24 31 32 3 8 3 36 35 8 25 19 6 31 1 Diagram 6. Grisens genomsnittliga levandevikt 29 uppdelad på smågris, tillväxtgris och slaktgris. 5

Foderutnyttjande Foderkostnaden är en stor kostnad för en grisföretagare och är därför en post som bör granskas. Även om vi i har förhållandevis låga foderpriser jämfört med övriga länder i InterPIG så ger en hög fodereffektivitet betydligt lägre kostnader. Diagram nedan visar att blivit ännu bättre på foderutnyttjande år 29. Tillsammans med Storbritannien hade ett foderutnyttjande på 32,8 MJ per kilo tillväxt vilket var bäst av medlemsländerna. Att hade sämst foderutnyttjande förklaras av att deras grisar föds upp till 166 kilo innan de slaktas. 5 45 4 MJ/kg tillväxt 35 3 25 2 15 23 24 25 26 2 28 29 1 5 Diagram. Foderutnyttjande från avvänjning till slakt, 23-29 6

Dödlighet I diagram 8 visas en summering av dödligheten från födsel till slakt. Jämförelsen visar att hade högst andel grisar som dog. Till skillnad från de andra medlemsländerna så har dödligheten i fortsatt att öka de senaste åren. 25% 2% 15% 1% 5% 23 24 25 26 2 28 29 % Diagram 8. Dödlighet från födsel till slakt, 23-29. I diagram 9 nedan visas en jämförelse över när i produktionen som grisarna dör och var det finns möjlighet till förbättring. Där går det att utläsa att den kritiska perioden för alla länder är i grisningsstallet, men att det är här de svenska grisföretagarna förlorar flest grisar. 25% 2% 15% 1% 5% 1 1 1% 8% 14% 14% 15% 1 1% 1% 1% 4% 1 1 1% % spädgrisdödlighet smågrisdödlighet slaktgrisdödlighet Diagram 9. Dödlighet från födsel till slakt 29.

Grisar från födsel till slakt s grisföretagare är bra på att producera grisar. Det föds 28 grisar per årssugga och 22 av dessa går till slakt. I diagram 1 nedan finns det illustrerat hur många grisar respektive InterPIG-land producerade per årssugga 29. 35 3 25 2 15 1 Antal födda grisar Antal avvanda grisar Antal sålda smågrisar Antal slaktade grisar 5 Diagram 1. Antal producerade grisar per årssugga från födsel till slakt 29. 8

Slutord s produktionsresultat kommer från PigWin Sugg och PigWin Slakt. Det är drygt 3 % av suggorna som rapporteras in till PigWin och endast drygt 1 % av antalet slaktade grisar i. Inom Svenska Pig hoppas vi att inrapporteringen ökar så resultaten blir mer tillförlitliga. Svensk grisproduktion är bra och konkurrenskraftig. Vi har hög tillväxthastighet på slaktgris och bra flöde i stallarna. Det finns god potential för att öka antal producerade grisar per årssugga genom att bland annat sänka spädgrisdödligheten. En av potentialerna är att minska rekryteringen av suggor för att utnyttja dessa bättre och detta är något som har förbättrats de senaste åren. Kostnaderna i svensk grisproduktion är bland de högsta i InterPIG-länderna, vilket inte är överraskande. Våra byggkostnader är höga på grund av den djurskyddslagstiftning vi har i vilket också bidrar till den höga djuromsorg som finns. Positivt är att foderkostnaderna är låga i jämförelse med många andra InterPIG-länder. 9