Universitetskanslersämbetets granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete STUDENTINLAGA

Universitetskanslersämbetets granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete STUDENTINLAGA

Studentkåren i Borås studentinlaga i samband med Universitetskanslersämbetets granskning av Högskolan i Borås kvalitetssäkringsarbete Kår/Kårer: Studentkåren i Borås Lärosätet: Högskolan i Borås Reg.nr: 411-00483-17

Innehållsförteckning Introduktion... 1 Integrerat... 1 Kurs- och programutvärderingar... 1 Programråd... 2 Studentrepresentation i Högskolan i Borås organisation... 3 Studentkårsperspektiv... 3 Enhetligt... 3 Rättssäkerhet... 3 Utbildningsutskott... 5 Studentkårsperspektiv... 5 Transparent... 5 Studenters rättigheter och skyldigheter... 5 Högskolans kommunikationsavdelning... 6 Kommunikation med högskolan... 6 Studentkårsperspektiv... 7 Skarpt... 7 Åtgärdande av brister... 7 Lokala utbildningsutvärderingar... 8 Studentkårsperspektiv... 8

Introduktion Studentkåren i Borås (SiB) är den enda studentkåren vid Högskolan i Borås (HB). Vi har valt att skriva en studentinlaga där det kvalitetssäkringsarbete HB utför utvärderas utifrån ett studentkårsperspektiv. Samarbetet mellan SiB och HB är väl grundat. SiB och HB har ingått ett avtal som förnyas var tredje år. Avtalet täcker den introduktionsverksamhet som SiB bedriver mot nya studenter på uppdrag av HB, studentinflytande och att SiB har ansvar att utse studentrepresentanter till utvalda organ i HB:s organisation för att främja kvaliteten i utbildning. Det kvalitetsarbete som bedrivs vid HB ska utgå från två styrdokument; Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för utbildning vid Högskolan i Borås (dnr 868-16) och Policy för kvalitetsarbete vid Högskolan i Borås (dnr 167-16). Det förstnämnda styrdokumentet beskriver den ansvarsfördelningen som görs inom organisationen, hur kvalitet ska främjas och säkerställas i utbildning samt kriterier som måste efterföljas för att en utbildning ska uppnå god kvalitet. Det andra dokumentet beskriver de ledord HB eftersträvar samt att kvalitetsarbetet ska grundas i dessa ledord, vilka är integrerat, enhetligt, transparent och skarpt. Respektive ledord har individuella kvalitetssäkrande rutiner men alla ledord ska resultera i ett arbete som visar på kvalitet på samtliga nivåer. Ledorden finns även till för att hela verksamheten tillsammans ska sträva mot att uppnå de satta mål, strategier och den vision som HB har. Integrerat Det första ledordet, integrerat, syftar till att anställda och studenter (inklusive doktorander) upplever nyttan av de kvalitetssäkrande rutinerna och att de känner sig delaktiga och engagerade i att utveckla verksamhetens kvalitet. Utifrån SiB:s perspektiv finns det en tydlig hierarki där medvetenheten om hur påverkan kan ske är hög. En student har möjlighet att engagera sig i verksamheten och utveckla kvaliteten. Detta kan bland annat ske genom att göra de kurs- och programutvärderingar högskolan har i ansvar att genomföra i slutet av respektive kurs och utbildningsprogram, delta i programråd, verka som förtroendevald studentrepresentant i HB:s centrala organ, alternativt engagera sig i SiB:s organisation. Kurs- och programutvärderingar När det kommer till utförandet av kurs- och programutvärderingar ska dessa resultera i en rapport som ska utgöra underlag för systematisk och kontinuerlig utveckling av utbildningen. Däremot har det varit problematiskt att få studenterna till att svara på kurs- och programutvärderingar. Den största anledningen, som SiB har identifierat, till att studenter idag svarar på kurs- och programvärderingar är att kursen eller programmet inte håller den kvalitet som förväntas. Detta hämmar den utveckling som kurs- och programutvärderingar ska utgöra. Även i de kurser och program som redan håller en hög grad av kvalitet behöver vidareutveckling ske. Detta är en utmaning HB tillsammans med SiB strävar efter att åtgärda för att enklare kunna följa upp verksamheten och främja säkerställandet av kvaliteten i utbildningen. 1

Den 4 december 2018 ersattes styrdokumentet Policy för kursutvärderingsarbetet vid Högskolan i Borås (dnr 56-02-10) med styrdokumentet Riktlinjer för löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram vid Högskolan i Borås (dnr 589-17) i syfte att specificera vilka underlag en kurs- respektive programutvärdering ska baseras på samt vilka aspekter utvärderingar ska utgå från. Detta dokument täcker även hur den slutgiltiga rapporten ska sammanställas. I och med fastställandet av detta dokument påbörjade högskolan ett internt arbete till att se över vilka frågor som skulle gå ut till studenterna i respektive kurs- och programutvärdering. SiB anser att detta styrdokument tillsammans med det fortlöpande arbetet kring vilka frågor studenter ska svara på kommer resultera i ett effektivare sätt att se över hur kvaliteten i utbildningen förändras på ett kontinuerligt och systematiskt sätt. Vidare önskar SiB att HB arbetar fram tydliga riktlinjer kring hur en kurs- respektive programutvärdering ska ges ut till student, när den ska vara studenten tillhanda samt sista datum för färdigställd rapport på samtliga akademier. Detta skulle främja kontinuiteten som bör finnas över kurs- och programgränser och därmed skulle studentkåren lättare kunna arbeta fram en effektiv strategi för att öka svarsfrekvensen på kurs- och programutvärderingar. Programråd Vid HB ska varje utbildningsprogram vara kopplat till ett programråd. Programråden kan täcka ett eller flera utbildningsprogram inom ett definierat utbildningsområde. Programråden ska bestå av interna ledamöter i form av sektionschef (alternativt biträdande sektionschef), studierektor(er) eller motsvarande, programansvariga för de program som ingår i rådets utbildningsområde, ytterligare en lärarrepresentant per utbildningsprogram som representeras i programrådet samt studentrepresentanter från utbildningsområdets utbildningar. Programråden består även av externa ledamöter från utbildningsområdets profession(er) samt två ledamöter från ett annat lärosäte som är verksamma inom utbildningsområdet. HB har i ansvar att skicka information kring de studentrepresentanter som vill verka i ett programråd till SiB:s styrelse för att de sedan ska kunna fatta ett beslut kring studentrepresentanternas deltagande i respektive programråd. Enligt ovan presenterad struktur bör programråden leda till det grundläggande syftet, vilket enligt styrdokumentet Riktlinjer för inrättande av programråd vid Högskolan i Borås (dnr 560-17) är att kvalitetssäkra utbildningars relevans, med särskilt fokus på professions- och forskningsanknytning för akademiernas utbildningar, genom att erbjuda ett forum där externa och interna intressenter möts för att diskutera strategiska utbildningsfrågor. Trots detta har det funnits brister i kommunikation med programråden. I början av verksamhetsåret 2017/2018 var det ett fåtal programråd som framförde vilka studentrepresentanter som hade visat ett intresse för att delta i ett programråd. Det har inte heller förts någon dialog mellan programråden och SiB kring vad som har diskuterats under verksamhetsårets gång. SiB önskar att HB arbetar fram rutiner för hur studentrepresentanter ska väljas, när dessa studentrepresentanter senast ska presenteras till SiB samt att programråden upprätthåller en 2

kontinuerlig dialog med SiB om vilka frågor som diskuteras. Detta i syfte att SiB ska få en bättre insyn i HB:s olika utbildningar och på så sätt förbättra den utbildningsbevakning som SiB har i uppdrag att genomföra gentemot HB. Studentrepresentation i Högskolan i Borås organisation SiB har skrivit ett avtal med HB (dnr 126-16) som berör samarbete inom HB:s verksamhetsområde gällande studentrepresentation samt studiesocialt stöd. Avtalet specificerar bland annat att SiB ska sträva efter hög representation i beslutande och beredande organ i HB:s organisation. I och med detta faller det naturligt att SiB:s heltidsarvoderade placeras i relaterade organ. Det finns däremot ett högt antal studentrepresentanter i dessa organ som har blivit invalda av Studentkåren i Borås Fullmäktige alternativt att ett fyllnadsval har skett av Studentkåren i Borås styrelse. SiB anser att det är viktigt att studentrepresentanter respekteras och bemöts på ett sådant sätt som ger dem möjligheten att framföra åsikter utifrån ett student- eller doktorandperspektiv. HB bemöter studentrepresentanter på ett professionellt sätt och säkerställer att deras perspektiv tas i beaktande i samtliga organ. Detta oavsett om studentrepresentanten är heltidsarvoderad i SiB eller inte. Då de heltidsarvoderade sitter med i flera organ är det vanligare att fortsatt diskussion förs med dem. Detta faller naturligt då de heltidsarvoderade arbetar heltid med dessa frågor medan en studentrepresentant arbetar ideellt med dessa frågor utöver sina studier. Studentkårsperspektiv För att sammanfatta anser SiB att det första ledordet, integrerat, återfinns i verksamheten och i det kvalitetsarbete som HB utför. Studenter samt doktorander har stora möjligheter till delaktighet och engagemang i att utveckla verksamhetens kvalitet. Dock bör vissa rutiner ses över för att studentrepresentanter lättare ska kunna föra fram sina åsikter i rätt forum. Den kommunikation som finns mellan SiB och HB är av hög kvalitet och leder till ett väl fungerande samarbete där studentinflytandet prioriteras. Däremot bör viss kommunikation utvecklas för att respektive part ska veta hur verksamheterna utvecklas och inte bara att de utvecklas. Enhetligt Det andra ledordet, enhetligt, syftar till att den forskning och utbildning som bedrivs vid HB ska utformas likadant om det inte finns synnerliga skäl till motsatsen. Enhetligheten syftar främst till att skapa tydlighet, rättssäkerhet och effektivitet. Det finns och utvecklas kvalitetssäkrande rutiner för att enhetligheten inom organisationen ska upprätthållas och främja den utbildning samt forskning som bedrivs vid HB. Sedan den omorganisation HB genomförde 2014/2015 har rutinerna sakta men säkert anpassats till den nya organisationen. Det finns vissa rutiner som ännu inte anpassats till den befintliga organisationen men som ska revideras så snart som möjligt. Rättssäkerhet Dokumentet Riktlinjer för rättssäker examination vid Högskolan i Borås (dnr 274-14) syftar till att upprätthålla rättssäkerheten vid examinationer. Dokumentet är inte tillräckligt 3

omfattande för att säkerställa rättssäkerheten på en tillräckligt hög nivå då det finns oklarheter kring hur vissa processer ska gå tillväga på en lokal nivå. Exempelvis täcker inte de lokala riktlinjerna vad som gäller vid examensarbeten, vilket skiljer sig från andra inlämningar. I detta dokument specificeras det även hur lång rättningstid som gäller. Det är dock otydligt om detta gäller samtliga examinationer som utförs. HB är medvetna om detta och har meddelat att detta dokument ska omarbetas grundligt inom snar framtid. I ärenden där rättssäkerheten diskuteras refererar SiB till UKÄ:s dokument kring rättssäkerhet om de lokala riktlinjerna inte räcker till. Nackdelen med detta är att de nationella riktlinjerna inte alltid är detaljerade nog för att tillämpas på en lokal nivå. De lokala riktlinjerna, tillsammans med de nationella riktlinjerna kring rättssäker examination, främjar enhetligheten i den utbildning som bedrivs vid HB. Däremot kan riktlinjerna förbättras och på ett tydligare sätt förankras i praktiken. De olika akademierna vid HB har, utöver de lokala riktlinjerna, specifika riktlinjer för rättssäker examination. Detta anses vara nödvändigt då det finns större olikheter mellan de olika akademiernas utbildningsområden. I de lokala riktlinjerna för rättssäker examination skrivs det att dessa riktlinjer måste vara kända för studenter och lärare samt att det därmed är nödvändigt att regelbundet informera om innehållet. Dessa riktlinjer är inte kända för samtliga studenter eller anställda. I majoriteten av studentärenden som berör rättssäkerheten vet inte studenten om sina rättigheter. Det har även uppstått ärenden där de anställda inte är medvetna om vad som gäller kring en rättssäker examination. Medvetenheten måste öka i och med att dessa lokala riktlinjer omarbetas. Om en student anser att rättssäkerheten har brustit finns det olika blanketter 1 att fylla i för att kunna åtgärda specifika problem. De vanligaste problemen som studenter upplever, utifrån SiB:s perspektiv, är felaktig information och felaktig bedömning. För detta kan studenten begära en omprövning av ett betygsbeslut alternativt begära ett byte av examinator (med förutsättningen att studenten har genomfört två underkända examinationer). I dessa blanketter ska studenten skriftligt och noggrant redovisa sina skäl. Den som sedan hanterar blanketten ska skriftligt och noggrant redovisa anledningen till det angivna svaret. Detta system anser SiB att vara hållbart i teorin. Det är inte ovanligt att studenter fyller i och lämnar in dessa blanketter med en skriftlig och noggrann redogörelse för att sedan få ett svar som inte är grundat i en konkret anledning. Vid upprepade tillfällen har svaret varit ingen ändring utan anledning till varför ingen ändring har genomförts. När dessa enskilda händelser har väckts till SiB räcker det vanligtvis att föra en dialog med berörd anställd för att studenten ska få ett svar till varför beslutet togs. Detta bör däremot inte hända konsekvenslöst utan det behöver finnas tydliga riktlinjer kring hur den här processen ska gå tillväga i ett fastställt styrdokument. 1 Högskolan i Borås, Blanketter, http://www.hb.se/student/gor-det-sjalv/blanketter/ [Hämtad 2018-06-07] 4

Om en student har utsatts för oacceptabelt bemötande på högskolan från annan personal eller studenter kan studenten kontakta HB:s studentombudsman. SiB brukar hänvisa studenter som upplevt ett oacceptabelt bemötande till studentombudsmannen då den personen har en bredare kunskap kring de frågorna. SiB har ett bra samarbete med studentombudsmannen där kontinuerlig dialog förs kring ärenden för att stötta varandra i arbetet med studenterna och att främja säkerställandet av kvalitet i utbildningen. Utbildningsutskott HB har fem utbildningsutskott för högskolans olika utbildningsområden som har i uppdrag att säkerställa utformningen av kurs- och utbildningsplaner samt att fastställa examinatorer i olika utbildningar. SiB har studentrepresentation i samtliga utskott. I och med denna studentrepresentation har det framkommit att det finns skillnader i hur de olika utskotten utför sitt uppdrag av att säkerställa kurs- och utbildningsplaner. Skillnaderna grundar sig till större del i traditioner inom de olika utbildningsområdena som levt kvar från tiden innan HB:s omorganisation. De olika utbildningsutskotten behöver se över sin kommunikation gentemot varandra i syfte att standarder och rutiner ska vara enhetliga där det är möjligt. Det som har bidragit till en större enhetlighet sedan HB:s omorganisation är att samtliga kursplaner ska revideras utifrån en standardiserad mall för kursplaner innan HT 2018. Detta bidrar till en tydlighet och en större förståelse hos den enskilde studenten. I och med att förståelsen ökar blir det enklare för en student att identifiera avvikelser i en kursplan gentemot hur kursen är utformad. Det underlättar även SiB:s arbete kring utbildningsbevakning och ärendehantering. Studentkårsperspektiv SiB anser enhetligt till att vara ett utvecklingsområde. Enhetlighet finns till viss del i utbildningen men det finns områden som behöver förbättras. Det krävs att det finns omfattande och tydliga riktlinjer kring rättssäker examination på en lokal nivå som korrelerar väl med UKÄ:s riktlinjer kring rättssäker examination. Att alla kursplaner ska utgå från en standardiserad mall är ett stort steg mot enhetlighet. Däremot bör enhetligheten även speglas i innehållet av kursplaner över utbildningsområdesgränser. Transparent Det tredje ledordet, transparent, syftar till att anställda och studenter ska vara medvetna om vilka mål, prioriteringar samt förutsättningar som gäller för det egna arbetet och de rutiner som ska leda fram till målen. Studenters rättigheter och skyldigheter Det arbete som HB:s utbildningsutskott utför handlar om att öka studenters medvetenhet kring vilka mål en kurs alternativt utbildning innehar, hur målen ska uppnås samt vilka förutsättningar studenten har. De studenter som är medvetna om vad en kursplan innebär samt hur den används i organisationen kan dra stor nytta från den i sin utbildning genom att få en bättre förståelse om hur kursen är utformad, vilka mål som är kopplade till vilka examinationsuppgifter och övrig information. SiB har dock märkt att det finns studentgrupper som inte är medvetna om att en kursplan är ett juridiskt bindande 5

dokument eller att de blandar ihop andra dokument med kursplanen. Det har bland annat hänt att studenter blandar ihop kurs-pm med en kursplan. Ett kurs-pm är ett icke juridiskt dokument som beskriver detaljer och hålltider kring respektive examination i en kurs. Medvetenheten kring vad en kursplan innebär samt att det är ett juridiskt bindande dokument behöver öka. Det bör göras genom att presentera respektive kursplan vid kursintroduktioner. Högskolans kommunikationsavdelning För att nå ut med relevant information till studenter finns det vid HB en kommunikationsavdelning. Avdelningen arbetar samordnat med hela HB:s kommunikation och samverkan med omvärlden. Samordningen innebär att den information som anses vara relevant från andra enheter inom HB, SiB och interna- samt externa evenemang förmedlas till studenter. Informationen täcker både studenters studier samt deras studiesociala situationer. Den information som kommunikationsavdelningen inte ansvarar för är utbildnings- och kurspecifik information. Den informationen går ut till studenter via HB:s lärplattform. SiB har inte stora möjligheter att nyttja de kommunikationskanaler som kommunikationsavdelningen använder sig av. Istället har SiB egna kommunikationskanaler i form av sociala medier, digitala anslagstavlor och fysiska affischer. I sociala medier går det ut information som berör befintliga och presumtiva studenter samt alumner och övriga intressenter. De digitala anslagstavlorna och de fysiska affischerna är endast tillgängliga för de som befinner sig på campusområdet. De digitala anslagstavlorna presenterar generell information om SiB och dess organisation. De fysiska affischerna, Toabladet, uppdateras med information kontinuerligt och sätts upp på samtliga toaletter på campus. Toabladet används för att gå ut med generell information om SiB samt framtida evenemang. Om befintliga och presumtiva studenter får samma information från olika kanaler finns risken att viss information faller mellan stolarna alternativt att informationen ger olika direktiv. För att undvika det här anser SiB att en förbättring bör ske kring kommunikationen och samarbetet mellan SiB och HB:s kommunikationsavdelning. Detta i syfte för att säkerställa kvalitet och kontinuitet i den information som går ut till befintliga samt presumtiva studenter. Kommunikation med högskolan Då SiB har i uppdrag att bedriva utbildningsbevakning och att bidra med ett studentperspektiv i HB:s organisation är det viktigt att ett informationsutbyte sker i frågor där SiB inte har ett studentperspektiv. Det är även viktigt att informationsutbytet fungerar när problematik och brister uppstår i HB:s organisation. Det är svårt att avgöra hur väl detta informationsutbyte fungerar. Det är dock ovanligt att SiB får reda på problematik på annan väg än det informationsutbytet SiB och HB har. Högskolan är mån om att involvera SiB och student- samt doktorandperspektivet i de frågor som kan påverka eller beröra studenter och doktorander. 6

Det har bland annat från studenter framkommit att det har funnits en problematik kring antalet VFU-platser i relation till antalet studenter i sjuksköterskeutbildningen. I detta fall var högskolan villig till att samarbeta med SiB och studentrepresentanter för att tillsammans arbeta fram en lämplig lösning. Den här bristen diskuterades i Borås Tidning där anställda från HB tillsammans med berörda studenter presenterade problematiken. Denna diskussion togs sedan vidare på en nationell nivå. Tack vare den transparens som återfanns i informationsutbytena kunde relaterade anställda, SiB och studentrepresentanter lösa VFUplatser till samtliga berörda studenter. Detta arbete fortlöpte sedan för att arbeta fram en mer hållbar lösning för framtiden och på så sätt undvika den här sortens problematik. Informationsutbytet mellan SiB och HB är däremot inte felfritt. Nyligen uppstod en problematik i ett arbete HB bedriver där SiB bidrar med studentperspektiv för befintliga studenter. Det framkom att processen hade fortlöpt med bristande närvaro av studentperspektiv. Detta skapade en viss diskrepans mellan SiB och HB. I detta fall skickade SiB en formell fråga kring beredning och processer och fick som svar att HB ska säkerställa studentsamrådet genom att vidta lämpliga åtgärder för framtiden. Bland annat genom riktade informations- och utbildningsinsatser. Hitintills visar HB på en förbättring och SiB hoppas att informationsutbytet fortsätter hålla hög kvalitet. Studentkårsperspektiv SiB anser att HB uppnått en transparent intern information samt att den skapar goda förutsättningar för att studenter ska känna till de mål, prioriteringar och förutsättningar som gäller för det egna arbetet. Den information som finns tillgänglig för studenter och anställda är utvecklad på ett sådant sätt att den ska stötta studenterna till att uppnå uppsatta mål. Dock finns det alltid rum för förbättring och SiB tycker att HB ska ta det här i beaktande i det fortlöpande arbetet som utförs kring informationshantering. Skarpt Det fjärde och sista ledordet, skarpt, syftar till att regelbundet följa upp verksamheten och hur kvaliteten säkerställs i den. Detta bland annat genom att utföra oberoende granskningar där eventuella brister identifieras och åtgärdas skyndsamt. Åtgärdande av brister När en brist uppstår i verksamheten är det viktigt att det uppmärksammas både mot berörda studenter och till SiB. Om en brist uppmärksammas tidigt i processen kan det genom samråd med HB och berörda studenter lösas problemfritt. Dock händer det tyvärr att brister inte uppmärksammas utan hålls interna och att de berörda försöker åtgärda bristerna i skymundan. Detta innebär att det kan gå ut över studenters studier, hämma transparensen samt studentens möjlighet till att påverka sin egen utbildning och möjligheten till ett integrerat studentperspektiv. 7

Tyvärr är detta ett problem som i nuläget speglas i anmälnings- och antagningsstatistiken 2. Inom Akademin för textil, teknik och ekonomi, mer specifikt Sektionen för ingenjörsvetenskap, där söktrycket minskat markant de senaste åren och inget tyder på att siffrorna kommer vända om ingenting förändras. Detta har bland annat inneburit att den interna granskningen av programmen Maskiningenjör och Industriell ekonomi (samtliga inriktningar) har tidigarelagts med ett år och kommer genomföras under verksamhetsåret 2019/2020. Denna anmälnings- och antagningsstatistik har bidragit till att diskussioner har väckts om vilka åtgärder som ska verkställas. SiB har fått ta del av dessa diskussioner som fortfarande pågår. Det återstår att se hur detta ska åtgärdas då det i grund och botten är en kvalitetsfråga som behöver hanteras. Ytterligare en brist som uppkommit är den brist på VFU-platser i närområdet som tidigare nämndes. Bristen uppmärksammades på både lokal och nationell nivå. HB var väldigt mån om att involvera alla de berörda parterna för att ta fram till en lösning. I och med att arbetet inte bara utfördes för att skapa en temporär lösning utan även för att hitta en mer permanent lösning som ska säkerställa framtiden tyder detta på en vilja till att sträva efter hög kvalitet i utbildningen. Lokala utbildningsutvärderingar HB utför lokala utbildningsutvärderingar för att säkerställa att kvaliteten säkerställs i utbildningsprogrammen. Dessa utvärderingar har studentperspektivet närvarande i två former; en studentrepresentant som är med i hela processen samt studentrepresentanter från det utbildningsprogram som utvärderas som deltar i en intervju. Utöver studentrepresentanter deltar en ordförande, vetenskapligt kompetenta ämneskunniga lärare, representant från professionen/arbetslivet, programansvarig från annan akademi, representant från enheten för verksamhetsstöd samt en sekreterare/handläggare. Det planeras att samtliga utbildningsprogram vid HB ska utvärderas på en sexårsbasis för att regelbundet säkerställa kvaliteten genom att vidareutveckla samtliga utbildningsprogram. För processkarta över en tidigare genomförd lokal utbildningsutvärdering se Bilaga 4. Studentkårsperspektiv I befintligt läge är HB mån om att följa upp verksamheten och på så sätt säkerställa kvaliteten. De granskningar som SiB har varit en del av har varit oberoende. I slutrapporterna presenteras identifierade brister samt förslag på hur utbildningsprogrammet kan förbättras och hur brister kan åtgärdas. Studentperspektivet finns alltid med i dessa granskningar och HB är väldigt mån om att studentens lärande är i centrum i samband med granskningarna. SiB anser att det fjärde ledordet, skarpt, efterlevs och att befintlig verksamhet tyder på vidare utveckling inom området. 2 Högskolan i Borås, Anmälningsstatistik, program, höstterminen 2018, http://www.hb.se/pagefiles/2042/anm%c3%a4lningsstatistik%20program%20ht2018.pdf [Hämtad 2018-06- 11] 8