Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015
Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-04 10:52: Gratts tll er första godkända rapport och en toppenbra sådan! N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem mer spännande för barnen. N tar fantastskt fna blder som n gjort memoryspel av. Bra dé! När pedagogerna är engagerade väcks nyfkenheten barnen och kreatvteten vaknar. Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet er verksamhet. N har haft ett varerat och upplevelsenrktat arbete som verkar ha nsprerat er alla verksamheten - bra jobbat! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V har haft Grön Flagg-samlngar med de äldsta barnen där v har berättat om våra mål och att v kan få en flagga så smånngom. Barnen tycker att detta verkar spännande. När v hade avslutat det ssta projektet hade v ett möte då v summerade hela projektet tllsammans. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa Från jag tll v a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V startade ett känsloprojekt med de äldsta barnen där v presenterade olka tdsskrfter och lät barnen klppa ut fgurer som representerade känslorna Glad respektve Ledsen. Dessa klstrade v sedan upp på stora pappersark vlket nbjöd tll återkommande dskussoner. En grupp jobbade utfrån boken "Grodan är ledsen". De pratade om känslan Ledsen och jämförde med känslan Glad. De som vlle rtade glada och ledsna gubbar. En annan grupp fortsatte med känslorna Arg, Rädd och Blyg. Barnen fck prova på att vsa känslan och övrga fck gssa. Alla fck beskrva vlka sammanhang de kunde känna känslorna. Samtlga barn fck komma tll tals och bl lyssnade på. På en avdelnng har v för att skapa en bra v-känsla rtat av alla barnens händer. De fck sedan klstra upp dem på en stor gemensam tavla. Samma grupp har gjort "jag-gubbar" av toarullar med foto på sg själva. En annan avdelnng satsade på självporträtt. Barnen har funderat över vlka färger de har på hud, ögon och hår. Alla satt tllsammans och hjälptes åt att ge respons tll varandra. Det stärkte självblden och alla kände sg bekräftade. Att se alla porträtt tllsammans ger en v-känsla. De äldsta barnen ha gjort en Komps-sol där de gemensamt har formulerat hur dom vll att v ska vara mot varandra. När stuatoner uppstår påmnner de varandra om vad som står på "solstrålarna". Förskolan satsar på gemensamma upplevelser och aktvteter för att stärka gruppgemenskapen. På Förskolans dag hade v rolga aktvteter för barnen på gården. V har åkt på bussutflykt tll skogen. På skräpplockardagarna valde v att tllsammans städa på vår närlggande lekplats. Detta planterar en känsla hos barnen som har medfört att de tar ett större ansvar för "vår" närmljö. De två stora avdelnngarna deltog Västervarvet där
v sprang tllsammans och alla vann. Under hösten har två av avdelnngarna haft gemensamma danslekar varje vecka. V har gjort medvetna placerngar så att alla kan hålla alla utan att sortera bort någon. Barnen får också träna på att våga ngå en större grupp och få ökade socala kontakter. V ser hur barnen växer detta, både stora som små och det skapar en V-känsla. I början av året valde personalen att dramatsera barnens lek form av en teater. Där tog v upp olka dlemman som barnen kunde känna gen för att få dem att fundera krng kompsskap. Efteråt hade v en öppen dskusson med barnen där barnen fck komma med sna synpunkter. V ställde även fördjupnngsfrågor för att få dem att tänka vdare. Allt flmades med Ipaden och bearbetades av personalgruppen efteråt. På en småbarnsavdelnng är arbetet med gruppen ständgt pågående. I den daglga verksamheten arbetar man mycket med den socala samvaron. Få det ensklda barnet att se sg själv som en del av ett större sammanhang där man måste acceptera och respektera varandra. Redan från nskolnngen börjar man arbetet med att få n det nya barnet gruppen. Få barnet att känna tllhörghet och trygghet tllsammans med de andra barnen. V pratar och tränar mycket om att dela med sg och vänta på sn tur. Vd samlngar ser v tll hela gruppen och nte bara de som är där, även de som är borta av olka anlednngar är en del av gruppen och benämns våra samlngar. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Närmljö V vll synlggöra lvet på vår gård a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Tdgt på året upptäckte v att de äldsta barnen var ntresserade av fåglarna utanför fönstret. Detta ledde tll ett fågelprojekt. V hade ett "fågelmöte där barnen kom med olka deér. Detta ledde tll att v tllverkade en fågelmatare. Barnen vlle också lsta fåglarna v såg på gården, många skrev egna lappar. På avdelnngen fnns en stor fågelplansch där barnen kan se våra vanlgaste fåglar, denna används mycket. Efter sommaren har fågelntresset återupplvats och barnen har gjort egna fågelhus av pappersspll mm. Mellanbarnen har fotograferat och följt vårt kastanjeträd under året. V har dokumenterat förändrngarna och planterat kastanjer krukor nomhus för att se vad som händer. V har tllsammans med barnen upptäckt och fotograferat kryp, nsekter och växter som v httat på vår gård. Barnen har vsat stort ntresse och engagemang från början. De har hela tden vart drvande och gjort nya upptäckter på gården som v dokumenterat på vår vägg. Barnen har ökat stt kunnande om växter och djur allt eftersom projektet växt fram, samt vsat större omsorg för det som lever på vår gård. Efter sommaren gjorde v ett memoryspel av alla fotograferna. Stora barnen har gjort en spanng på gården efter växter och kryp. Barnen upptäckte växtlghet på alla möjlga och omöjlga ställen, t.ex på avdelnngens trappa. Gården var grönare än v förväntat oss. De httade också spndlar, myror och nyckelpgor. Allt dokumenterades ett album. Barnen fck tllverka olka "kryp" lera som sedan målades. V fotograferade dessa alster naturlg utomhusmljö som barnen själva hade valt. V har gemensamt odlat på vår gård under våren. Barnen fck så sockerärtor och blommor samt sätta potats våra odlngslådor. Detta skötte v tllsammans och barnen fck lära sg att vara rädda om det som växer. I slutet av sommaren skördade v sockerärtor och potats som alla fck smaka. Under hösten har barnen blvt medvetna om alla löv som har fallt från träden. V har tllsammans krattat och gjort fnt på gården. På småbarnsavdelnngen har v gjort detta genom att leta och dokumentera djur och växter som fnns på vår gård. V följer det stora kastanjeträdets växlngar årstderna och nyckelpgorna som dyker upp under våren och snglarna som kommer fram en daggvåt sensommar morgon. V har httat och tttat på fler djur än v kunde tro skulle fnnas på gården. Genom att fotografera djuren och växterna har v skapat en dokumentaton av blder och text på väggarna nne på förskolan. Barnen återkommer ofta tll att prata om de olka djuren. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Ttel Lvsstl & hälsa V vll uppleva frukt och grönt med alla våra snnen a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? En avdelnng har lått alla barnen få undersöka olka frukter och grönsaker på olka sätt. Barnen har fått känna, lukta, tttat på och provsmakat för att upptäcka lkheter och skllnader. Några barn har fått ett smak och känseltest med ögonbndel. V har sammanställt en flanotavla med olka frukter och grönsaker som barnen fått leka med. Detta blev ett tydlgt sätt att sortera och kategorsera. Barnen har också fått göra och måla vars en lerfrukt som
bldade ett färggrant fruktfat. Vd måltderna har v på ett naturlgt sätt uppmärksammat barnen på kategorerna frukt och grönsaker. V har velat få barnen att förstå att det fnns olka sorters äpplen och päron eftersom det var säsong Sverge. V testade fyra sorter av varje och gjorde det tll en smaktävlng. De äldsta barnen avbldade ett Conferencepäron med pastellkrtor. Samma barn gjorde även ett morotstest där de provade fyra olkfärgade morötter. V besökte även torget och barnen fck leta upp frukter och grönsaker som de kunde namnet på. De äldsta barnen har fått ett Memoryspel med blder på frukt och grönsaker från deras besök på torget Lund. Spelet går ut på att kombnera bld med ord. V samlar kärnor från olka frukter som v planterar krukor för att föja utvecklngen. V har även ett nytt växthus som v ska nvga vår. De äldsta barnen har gjort ett besök Botanska trädgårdens växthus för att få uppleva exotska frukter sn naturlga mljö. V synlggör och pratar mycket med de små barnen om frukter. Tll varje mål äter v frukt och varje dag är det olka frukter. Barnen får på så vs möta och se många olka sorter. V pratar om färg, lukt och form och när v delar så räknar v ofta btarna. Btarna kan vara olka former, tex runda bananpengar eller stubbar, äpplebåtar eller clementnklyftor. V benämner och pratar krng hur frukterna ser ut och var de kommer från. I vårt matrum har v satt upp blder på frukter. Under måltderna kan v på så sätt göra det tydlgt för barnen när v pratar om frukter och hur de ser ut, hur de skljer sg åt och deras lkheter. b. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp. c. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Barns nflytande Beskrv hur barnens nflytande har sett ut arbetet med era tre utvecklngsområden. Hur har barnen påverkat arbetsprocessen? Alla projekt utgår från barnens ntresse och nyfkenhet. V är lyhörda och spnner vdare på det som v märker att barnen är mest sugna på. Barnens egna déer och förslag är vktga och tas tllvara på olka sätt. Alla barn deltar på olka sätt och efter sna förutsättnngar. V har haft regelbundna Grön Flagg möten med de äldsta barnen för göra projektet begrplgt. Barnen har vart aktva och gett respons på det v gjort under året. Det fnns en gedgen dokumentaton huset som barnen har tllgång tll för återkopplng av det v har gjort. Vd konflkter mellan barnen hänvsar de tll Kompssolen och bland tar de egna ntatv tll nya "strålar" med levnadsregler. De äldsta barnen har under hela året hållt fågelntresset levande och därför påverkat omfattnngen av projektet. Intresset för nsekter har vart stort bland de lte yngre barnen och därför har v fokuserat mycket på detta.
Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter och djur. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Era reflektoner kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg.
a. Utvärderng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen har under hela projektet vsat stort engagemang och glädje. Det är detta som har fört arbetet framåt. Samtlga barn har tyckt att det vart lustfyllt att upptäcka lvet på gården samt att uppleva frukt och grönsaker. De äldsta barnen har gjort "Kompssolen" tll ett redskap vardagen och hänvsar tll den olka stuatoner. Barnen har reflekterat över personalens "dlemmateatrar" och återkommer tll dessa vardagen. De barnen som är medvetna ser fram emot att få en flagga på förskolan. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? V tycker att v har valt rätt utvecklngsområden utfrån våra barngrupper. Olka åldrar har kunnat engagera sg arbetet på sn egen nvå. Responsen från barnen har vart postv. Det har vart gvande och utvecklande för oss och det blev ett menngsfullt sätt att hänga upp verksamheten på. Det var postvt att planera för ett så långsktgt projekt eftersom barnens ntresse kunde få avgöra hur v dsponerade tden. Det har blvt som en helhet och en motvkt tll dagens splttrade samhälle. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Om verksamheten utgår från barnens ntressen och personalen är engagerad blr det ett lustfyllt lärande. V känner att det är vktgt att arbeta för hållbar utvecklng och detta väva n alla förskolans mål ett tydlgt barnperspektv. Verksamheten har mått bra av strukturen Grön Flagg konceptet. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån utvärderngen? V känner att det fnns mer att hämta nom området Lvsstl och hälsa och kommer därför att arbeta vdare med det. Barnens ntresse för fåglar och nsekter kommer v att uppmuntra fortsättnngsvs för att se vlka vägar det tar oss. V kommer att vara lyhörda för barnens déer vd valen av kommande utvecklngsområden.