Studieförbundens ekonomi 2005 och 2006

Relevanta dokument
Studieförbundens ekonomi

Studieförbundens ekonomi

Studieförbundens ekonomi

Studieförbundens ekonomi

MÅNADSRAPPORT JULI 2013

Fördelningsmodell 2012

Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

Månadsrapport November 2010

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ

Elitettans. ekonomi 2018

Kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

Månadsrapport januari februari

BOKSLUT 2018 Samhällsvetenskaplig fakultet

Statistik för insamlingsåret 2018

insatser riktade till utrikes födda kvinnor i

Bokslutskommuniké 2014

Månadsrapport Maj 2010

Bilaga p 24 BOKSLUT 2018 FS Teknisk-naturvetenskaplig fakultet

Elitettans. ekonomi 2017

SVENSKA RIDSPORTFÖRBUNDET FINANSIERING NULÄGESANALYS

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Riktlinje för bidrag till studieförbund

Elitettans. ekonomi 2016

Elitettans. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson

FS Bilaga p 6

Folkhögskolornas ekonomi 2009

Folkhögskolornas ekonomi

Folkhögskolornas ekonomi

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga

EKONOMIHANDLINGAR 2013

Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering

BOKSLUT LÄRARHÖGSKOLAN 2016

Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund

Kulturnämndens månadsrapport för oktober 2017

STUV 2012 STUV-anvisningar med bilagor

Offentlig ekonomi Statlig sektor 9 Statlig sektor I detta kapitel redovisar vi den statliga verksamheten enligt årsredovisningen för staten. Dessutom

Årsredovisning för. Friskis & Svettis Räkenskapsåret Innehållsförteckning:

ekonomi 2014 Svenska Fotbollförbundet Birgitta Roos

Sammanfattning av Nyckeln till Svenska kyrkan. Svenska kyrkan en helhetsbild. Medlemmarna finansierar verksamheterna

Cirkulärnr: 2000:43 Diarienr: 2000/1011 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Statistik Studieförbundens verksamhet i Örebro län. En sammanställning över antalet arrangemang, studietimmar och deltagare

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

SV - Sveriges främsta studieförbund. En presentation för medarbetare och intresserade i KOMPIS-projektet (Kompetensutveckling inom Svensk Biodling)

Styrelsen för. ÅKE WIBERGS STIFTELSE Org nr får härmed avge. Årsredovisning. för räkenskapsåret 2016

Å R S R E D O V I S N I N G

Månadsrapport mars 2013

Elitettans. ekonomi 2013

Styrelsen för Skopans samfällighetsförening

Bilaga till ekonomisk månadsrapport för Socialnämnden, mars 2019

Årsbokslut. SV Stockholms län

Ekonomisk prognos Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden

bokslutskommuniké 2012

Å R S R E D O V I S N I N G

bokslutskommuniké 2013

Bidragssystem för studieförbund i Kronobergs län

INNEHÅLL. Ekonomihandlingar

Årsredovisning verksamhetsåret 2014

Bilaga 37. Bokslut Samhällsvetenskapliga fakulteten (Ekonomi)

Division 1-Damföreningarnas. ekonomi 2010

Folkhögskolornas ekonomi


EKONOMISK REDOVISNING

Totalbudget för Lunds universitet 2011

100 kommuner och 13 landsting. I så stora delar av Sverige är Vänsterpartiet med och styr

Division 1-Herrföreningarnas. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer

Lärartjänster i folkhögskolan. kalenderår 2012

STUV 2015 STUV-anvisningar med bilagor

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Haglösa

Bokslutskommuniké 2015

Kulturnämndens månadsrapport februari 2015

Boksluts- kommuniké 2007

Årsredovisning. Barsebäcks Hamn, ekonomisk förening

Division 1-Damföreningarnas. ekonomi 2009

Division 1-Damföreningarnas. ekonomi 2007

Division 1-Herrföreningarnas. ekonomi Svenska Fotbollförbundet Julia Ericson

Gemensam Framtid Förslag till rambudget 2014

Folkhögskolornas ekonomi

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

Regler för Vilhelmina kommuns bidrag till studieförbund gällande fr o m

GodEl Sverige AB Org nr ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB

Fastställd av förbundsstyrelsen , uppdaterad Kulturens riktlinjer för folkbildningsverksamhet

Anna-Greta Crafoords stiftelse för reumatologisk forskning

KUN p 5 Enheten för administration och kommunikation TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: KUN 2014/311

Svensk författningssamling

Gemensamma mål - mätning halvår & kvartal 3

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Lö ne- öch bidragsutveckling inöm fölkhö gskölan

LÖSNINGSFÖRSLAG FÖRE UPPGIFTER... 8 LÖSNINGSFÖRSLAG UNDER UPPGIFTER...

Delårsrapport jan - okt , Lunnevads folkhögskola

Ekonomisk månadsrapport

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2016

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson

Ekonomisk månadsrapport

Delårsrapport januari juni 2005

Regionalt stöd till struktur för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård.

Regeringens proposition 2015/16:47. Extra ändringsbudget för 2015

Paul Norén u 2001, 12, PN RAPPORT. Utvecklingen av kommunernas och landstingens bidrag till studieförbund och folkhögskolor

Rapport avseende granskning av delårsrapport

Humanistiska fakulteten Dekan Beslut Dnr Sid 1 (8) Fastställande av bokslut för humanistiska fakulteten för år 2014 Årets resul

Transkript:

Studieförbundens ekonomi 2005 och 2006 Bakgrund Folkbildningsrådet följer den ekonomiska situationen och utvecklingen inom studieförbundens samtliga organisationsled för att kunna fullgöra återrapporteringen till regering och riksdag. Därutöver använder SCB uppgifterna som underlag vid redovisningen av alla utbildningsanordnares totala utbildningskostnader i landet. Underlaget för kartläggningen består av de 8 studieförbundens centrala Årsredovisningar för 2005 och 2006 och en enkätsammanställning av respektive studieförbunds lokalavdelningsnivå med redovisningen uppdelad på folkbildningsverksamhet och annan verksamhet (ej statsbidragsberättigad). De tre studieförbund som har treledsorganisation (ABF, Sfr och SV) har dessutom lämnat en koncentrerad sammanställning av den regionala ekonomin. Kartläggningen omfattar också en övergripande bild studieförbundens personal inklusive cirkelledare för 2006. Enbart sammanfattande tabeller som innehåller summerade uppgifter för samtliga studieförbund presenteras. Det är komplicerat att göra jämförelser mellan studieförbunden av flera skäl: Organisationsstrukturerna ser olika ut och flera studieförbund har under senare år genomgått stora strukturella förändringar. Arbetsfördelningen mellan förbundens organisationsled varierar liksom kostnadsfördelningen på olika nivåer och statsbidragets fördelning till avdelningarna. Studieförbund med tvåledsorganisation redovisar oftast alla kostnader och intäkter på lokalavdelningsnivå, vilket försvårar jämförelsen med förbund som har en treledsorganisation. Sammanfattning för 2006 Studieförbundens totala omsättning inklusive ej bidragsberättigad folkbildning uppgick till 4,1 miljarder kronor. Statsbidragen är studieförbundens viktigaste intäkt som i genomsnitt uppgick till 41 procent (varierar mellan 14 och 55 procent). Därtill kommer anslag från landsting/regioner och kommuner med 13 procent (varierar mellan 8 och 18 procent) och övriga bidrag med 12 procent (varierar mellan 8 och 21 procent). De sammanlagda bidragens andel uppgick i genomsnitt till 66 procent. Deltagar- och försäljningsintäkterna var i genomsnitt 26 procent (varierar mellan 14 och 55 procent). Studieförbundens totala kostnader för folkbildningsverksamheten uppgick till över 3,3 miljarder kronor, varav den lokala nivån svarade för 2,8. Personalkostnaderna dominerar på kostnadssidan och uppgick i genomsnitt till 55 procent (varierar mellan 43 och 69 procent). Studieförbundens totala personalkostnader var 2,2 miljarder kronor. Hälften av studieförbundens 397 lokala enheter redovisade underskott i sina resultaträkningar. Antalet juridiska personer inom de åtta studieförbunden uppgick 2006 till 441, varav 397 på lokal nivå och 36 på regional nivå. Antalet anställda, som inte är cirkelledare, uppgick sammanlagt på alla nivåer till 3 750 som årsgenomsnitt 2006. Antalet cirkelledare var vid samma tidpunkt över 110 000. Av dessa var drygt 450 tillsvidareanställda. Denna grupp cirkelledare har halverats under de senaste fyra åren. Mer än hälften av cirkelledarna genomför sitt uppdrag utan arvode, men med stora skillnader mellan förbunden från som högst 86 procent till som lägst 20 procent av cirkelledarna.

2 Verksamhet i studieförbunden 2006 alla nivåer tabell 1 Tabellen visar all den verksamhet som ingår i studieförbundens juridiska personer på samtliga nivåer. På förbundsnivå ingår koncernredovisade resultat. (tusentals kr Tkr) Översikt Studieförbundens ekonomi 2006 Alla enheter Lokal nivå Region Förbund Intäkter* 4 126 543 3 535 853 177 564 413 126 Kostnader inkl avskrivningar** 4 112 571 3 517 957 176 325 418 289 Resultat efter finans och dispositioner 48 015 27 913 4 906 15 196 Ackumulerat kapital inkl fonder 347 329 102 315 245 014 *varav Bidrag 2 075 394 ** varav Personalkostnader 2 228 970 1 983 230 86 869 158 871 Studieförbundens omsättning verksamhetsåret 2006 uppgick till 4 127 000 tkr. Av denna summa utgjorde den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten på avdelningsnivå 69 procent eller 2 831 000 tkr. Övrig verksamhet i avdelningarna, främst uppdragsutbildning, utgjorde 17 procent eller 705 000 tkr. Studieförbunden centralt omsatte 413 000 tkr - 10 procent av den totala summan. Distrikt och regioner i de tre förbund som inte ingår på avdelningsnivå omsatte 178 000 tkr eller fyra procent. Utöver denna verksamhet bedriver studieförbunden, som majoritetsägare, en inte obetydlig verksamhet i bolag, stiftelser och andra institutioner. Denna verksamhet beräknas ha en omsättning på minst 500 000 tkr. Bidragsberättigad folkbildningsverksamhet alla nivåer tabell 2 Översikt Studieförbundens ekonomi 2006 Alla enheter Lokal nivå Region Förbund Intäkter* 3 382 357 2 830 646 177 564 374 147 Kostnader inkl avskrivningar** 3 334 383 2 774 781 176 325 383 277 Resultat efter finans och dispositioner 91 690 72 128 4 906 14 656 Ackumulerat kapital inkl fonder 346 638 102 315 244 323 *varav Statsbidrag 1 295 410 1 138 867 Landstingsbidrag 238 727 112 117 126 610 Kommunbidrag 372 575 372 575 Övriga bidrag 228 671 228 671 Summa bidrag 2 135 383 1 852 230 **varav Personalkostnader 1 763 020 1 533 616 86 869 142 535 Genomförd folkbildningsverksamhet redovisas av lokalavdelningarna men de regionala enheterna (där sådana finns) och de centrala förbunden medverkar till att denna verksamhet kommer till stånd. Beträffande den regionala nivån går det inte att utesluta att det kan finnas med uppdragsverksamhet eftersom detta inte är kartlagt.

3 Statsbidrag Budgetåret 2006 erhöll de åtta studieförbund som ingår i denna redovisning 1 295 410 Tkr i statsbidrag via Folkbildningsrådet. Landstingsbidrag Landstingens bidrag i denna redovisning uppgår 2006 till sammanlagt 238 727 tkr. Av denna summa redovisas 112 117 tkr på lokal nivå av sju förbund, varav fem saknar regional nivå och således redovisar hela sitt landstingbidrag på lokal nivå. Två förbund redovisar endast en del av på lokalt och resten regionalt. Endast ett förbund redovisar hela landstingsbidraget på regional nivå. Eget kapital Uppgifter om eget kapital inklusive fonder föreligger i denna redovisning endast för de centrala förbunden och regional nivå som tillsammans förfogar över 347 329 tkr. Bidragsberättigad folkbildningsverksamhet på lokal nivå tabell 3 Tabellen visar bidragsberättigad folkbildningsverksamhet (studiecirklar, kulturprogram och övrig gruppverksamhet) på lokal nivå baserad på det underlag som studieförbunden rapporterat på enkätens bilagor under rubriken folkbildningsverksamhet. Intäkter 2005 2006 Deltagar- och försäljningsintäkter 772 336 724 656 Statsbidrag 1 114 204 1 138 867 Kommunbidrag 372 721 372 575 Landstingsbidrag 100 349 112 117 Övriga bidrag 231 602 228 671 Övriga intäkter 307 411 253 760 Summa intäkter 2 898 622 2 830 646 Kostnader Material och externa verksamhetstjänster 330 007 317 726 Lokal, Inv, Fastigh 347 091 370 490 Förbrukningsinventarier, reparationer,frakt 44 507 48 178 Reskostnader 38 738 20 078 Marknadsföring 109 721 86 919 Kontorskostn och övriga externa tjänster 310 583 306 351 Övriga externa kostnader 60 506 52 616 Personalkostnader 1 544 691 1 533 616 Poster av engångskaraktär 16 099 334 Summa driftskostnader 2 801 944 2 736 310 Avskrivningar 41 529 38 472 Summa kostnader 2 843 472 2 774 781 Resultat före finans och dispositioner 55 150 55 865 Resultat efter finans och dispositioner 69 131 72 128 Sex av studieförbunden redovisar sammantaget ett överskott för folkbildningsverksamheten och två redovisar ett mindre underskott i sin verksamhet.

4 Annan verksamhet på lokal nivå tabell 4 Tabellen visar annan utbildningsverksamhet utöver den statsbidragsberättigade verksamheten som studieförbunden bedriver. Det sker som uppdragsverksamhet och som huvudmän för olika skolor och institut. Intäkter 2005 2006 Deltagar- och försäljningsintäkter 365 021 411 919 Statsbidrag 36 558 43 162 Kommunbidrag 64 245 76 335 Landstingsbidrag 22 0 Övriga bidrag 58 606 103 666 Övriga intäkter 114 107 70 125 Summa intäkter 638 559 705 207 Kostnader Material och externa verksamhetstjänster 34 991 54 501 Lokal, Inv, Fastigh 86 996 93 465 Förbrukningsinventarier, reparationer,frakt 8 231 11 301 Reskostnader 1 890 2 487 Marknadsföring 18 248 21 238 Kontorskostn och övriga externa tjänster 59 147 34 937 Övriga externa kostnader 10 121 57 355 Personalkostnader 390 621 449 614 Poster av engångskaraktär 4 170 876 Summa driftskostnader 614 414 725 775 Avskrivningar 14 440 17 399 Summa kostnader 628 854 743 175 Resultat före finans och dispositioner 9 704-37 968 Resultat efter finans och dispositioner 6 281-40 321 Verksamhet bedrivs dels genom de lokala enheterna (som redovisas i ovanstående tabell) och dels i vissa fall via bolag och stiftelser utanför studieförbundens egna juridiska personer. Annan verksamhet på lokal nivå, utöver folkbildningsverksamheten, hade 2006 en omsättning på närmare 750 Mkr. Det är 20 procent av lokalavdelningarnas totala omslutning. Men det är stora skillnader mellan studieförbunden, från som lägst 2 procent till som högst 56 procent av den totala verksamheten. Utöver dessa ytterligheter uppgår denna verksamhet till 30 procent av den totala omsättningen hos två studieförbund. För övriga förbund överstiger verksamheten inte fem procent. För 2006 redovisar sju av studieförbunden sammantaget ett överskott av denna verksamhet. Ett förbund redovisar ett stort underskott i sin verksamhet.

5 Avdelningarnas resultat tabell 5 I redovisningsunderlaget för avdelningarnas verksamhet ingår 407 enheter för 2005 och 397 enheter för 2006. 2005 2006 Antal Antal Avdelningar med underskott före finans o dispositioner 209 198 Avdelningar med överskott före finans o dispositioner 198 199 Summa avdelningar 407 397 Avdelningar med underskott efter finans o dispositioner 179 165 Avdelningar med överskott efter finans o dispositioner 228 232 Summa avdelningar 407 397 Avdelningar med underskott före finans o dispositioner -84 424-76 862 Avdelningar med överskott före finans o dispositioner 149 178 94 709 Summa 64 754 17 847 Avdelningar med underskott efter finans o dispositioner -71 174-71 190 Avdelningar med överskott efter finans o dispositioner 147 696 99 100 Summa avdelningar 76 622 27 910 Av tabellen framgår att 198 av avdelningarna gick med underskott före finansiella kostnader och intäkter samt före bokslutsdispositioner. De 198 avdelningarnas samlade underskott uppgick till 76 862 tkr. 199 avdelningar redovisade överskott med sammanlagt 94 709 tkr. Resultaten förbättrades något efter finansiella kostnader och intäkter samt bokslutsdispositioner till att 165 avdelningar redovisade ett sammanlagt underskott med 71 790 tkr och 232 avdelningar redovisade ett överskott med 99 100 tkr. Det sammanlagda nettoresultatet uppgår till 27 910 tkr.