Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling
Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Harmlöst Livsfarligt Mötesnamn etc 2
Återvinning Åtgärd som resulterar i att avfall ersätter annat material eller att energin i avfallet tas tillvara. Mötesnamn etc 3
Undantag från avfallsförordningen Icke-förorenad jord och annat naturligt material som har grävts ur i samband med en byggnadsverksamhet, om det är säkerställt att materialet kommer att användas för byggnation i sitt naturliga tillstånd på den plats där grävningen utfördes. Mötesnamn etc 4
Alternativ Mötesnamn etc 5
POPs Mötesnamn etc 6
Farligt avfall? H1-H2 Förorenade massor Vad är farliga ämnen? H3 Flampunkt < 55 grader Innehåller massorna farliga ämnen? Ämnen med farliga egenskaper H1-H14 enligt AF bilaga 3 H4-H8, H10-H11 Halter enligt AF Bilaga 3 Icke-farligt avfall Farligt avfall 17 05 04 17 05 06 17 05 08 17 05 03* 17 05 05* 17 05 07* H9, H12-H14 Inga kriterier i AF Mötesnamn etc 7
Kriterier för deponering Deponier för inert avfall Farligt avfall som får samdeponeras med ickefarligt avfall på deponier för ickefarligt avfall Farligt avfall Det finns inga gränsvärden för deponier för ickefarligt avfall. Kriteriet att avfallet är ickefarligt räcker för att det skall få deponeras för på en deponi för ickefarligt avfall. OBS H14 Uppkommer lakvatten som är farligt avfall? Mötesnamn etc 8
Deponiklass? Mötesnamn etc 9
När uppstår en deponi? Massorna ligger kvar och täcks över Massorna samlas ihop och täcks över Massorna flyttas från ett område till ett annat inom samma objekt Massorna flyttas mellan objekt Är det några skillnader i krav? Är det några skillnader i ansvar? Mötesnamn etc 10
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok Bara för avfall Bara vid anläggningsarbeten Olämplig för bundna material Ej för återfyllnad av saneringsområden Ej för områden med speciella förutsättningar (skyddsvärda) 8 metaller Sulfater och klorider PAH (L,M och H) Mötesnamn etc 11
Exponeringsvägar Hälsokriterier Miljökvalitetskriterier Krav på biodiversitet Hur fungerar utlakningen Påverkan på ytvatten och övrig miljö Mötesnamn etc 12
Allmän användning - Deponi Inga långsiktiga restriktioner Inga tätskikt Avfallet kan flyttas Exponering som vid KM Närmsta yt- och grundvatten är recipient oberoende av användning Max 5 % störning av markmiljön Långsiktiga restriktioner nödvändiga Avfallet bedöms inte flyttas Lägre exponeringsgrad Tar även med intag av ytvatten Avrinning direkt till ytvatten Grunvattenrecipienten redan utnyttjad av själva deponin Max 25 % störning av markmiljön Mötesnamn etc 13
Styrande exponeringsvägar Kolla också av mot skydd för yt- och (grundvatten) Mötesnamn etc 14
Grundvattenberäkningar Mötesnamn etc 15
Större yt- och grundvattenflöden Ökad utspädning Snabbare grundvattentransport? Koncentration C 0 Koncentration C L i utläckande lakvatten Koncentratio n i en punkt nedströms C max Tid Mötesnamn etc 16
Naturvårdsverkets exempel Mötesnamn etc 17
Mötesnamn etc 18 - - 10 1 2,5 0,5 PAH-H - - 20 3 10 2 PAH-M - - 15 3 3 0,6 PAH-L 8500 200 2900 70 - - Sulfat 11000 130 6200 80 - - Klorid 3 4 0,8 1 500 250 250 120 Zink 0,6 0,4 0,2 0,1 120 40 70 35 Nickel 0,01 0,01 0,001 0,001 2,5 0,25 1,8 0,1 Kvicksilver 0,3 1 0,06 0,2 150 80 80 40 Krom tot 0,6 0,8 0,2 0,2 200 80 80 40 Koppar 0,007 0,02 0,004 0,01 15 0,5 1,5 0,2 Kadmium 0,3 0,2 0,1 0,05 400 50 200 20 Bly 0,4 0,09 0,05 0,01 25 10 10 10 Arsenik mg/kg TS mg/l mg/kg TS L/S=10 Deponi Utlakning l/s =10 C0 Deponi C0 LS=0,1 Allmänt MKM KM Deponi Täckning Allmän användning Ämne Riktvärden
MÖD:s Ställningstagande M 2557-10 Miljööverdomstolen har i bland annat rättsfallen MÖD 2007:29 och MÖD 2008:7 tagit ställning till frågan om vilka krav som ska ställas på konstruktionsmaterial utanför sluttäckningens tätskikt. I domarna anför Miljööverdomstolen i huvudsak följande. En avslutad deponi måste för lång tid framöver betraktas som ett förorenat område som kommer att kräva särskild tillsyn och föreskrifter om restriktiv användning av marken. För ett sådant område behöver knappast som försiktighetsmått enligt 2 kap. 3 miljöbalken ställas krav på användning av jungfruliga massor. Det kan inte anses förenligt med principen om resurshushållning enligt 2 kap. 5 miljöbalken. Miljööverdomstolen har i domarna kommit fram till att massor som uppfyller MKM-kraven får nyttiggöras för konstruktionsändamål i deponins sluttäckning utanför tätskiktet. Naturvårdsverkets ställningstagande i den handbok som givits ut efter de ovan redovisade domarna föranleder inte Miljööverdomstolen att nu ändra sin praxis. Mötesnamn etc 19
Modellberäkningar Modellen är för bra för att reduceras till en tabell, den bör kunna användas för platsspecifika bedömningar. Ger vägledning beträffande fler ämnen Kräver god kännedom om modellens uppbyggnad Kompletterande beräkningar behövs för spridning via ytoch grundvatten Resultaten måste ses som en av flera värderingsgrunder Mötesnamn etc 20
Goda råd 1 Var ute i god tid Undersökningar tar tid Utvärdering tar tid Beslutsfattande tar tid Att få allmänhetens acceptans tar väldigt mycket tid Mötesnamn etc 21
Goda råd 2 Se till att alla uppgifter om de olika materialen är lätt tillgängliga Lättillgängliga kunskaper behövs för att: dimensionera konstruktionerna rätt göra bra miljökonsekvensbeskrivningar myndigheter skall kunna vara trygga med sina beslut få allmänhetens acceptans Kontrollera kvalitetssäkringen! Mötesnamn etc 22
Goda råd 3 Kom ihåg att det inte är materialen i sig som skall bedömas, utan miljökonsekvenserna av den valda konstruktionen. Mötesnamn etc 23
Goda råd 4 Arbeta med flera alternativ. Välj det bästa med hänsyn till miljökonsekvenser och ekonomi. Om alla är överens om vilket alternativ som är bäst brukar även juridiska problem kunna lösas. Mötesnamn etc 24
Arbeta gärna med alternativ! Alternativ Kostnad (Investering och drift) Miljönytta Ingen åtgärd Minimum enligt lag Enkelt alternativ Omfattande alternativ Mötesnamn etc 25
Goda råd 5 Utnyttja tiden! Föreslå försöks-/demonstationsytor Verkligheten ger säkrare svar än beräkningar Mötesnamn etc 26
Goda råd 6 Vi är är alla människor. Ett underlag måste vara så bra att alla kan känna sig trygga med de beslut som fattas. Mötesnamn etc 27
Tack för uppmärksamheten! Mötesnamn etc 28
Farliga egenskaper H1 Explosivt H2 Oxiderande H3 Brandfarligt H4 Irriterande H5 Hälsoskadligt H6 Giftigt H7Cancerframkallande H8 Frätande H9 Smittförande H10 Skadligt för fortplantning H11 Mutagent H12 Avger giftiga gaser i kontakt med vatten, luft eller syra H13 Kan ge upphov till annat ämne med farliga egenskaper (t.ex. lakvatten) H14 Ekotoxiskt. Mötesnamn etc 29
Avfallsförordningen bilaga 3 mycket giftiga vid en total koncentration = 0,1 %, giftiga vid en total koncentration = 3 %, hälsoskadliga vid en total koncentration = 25 %, frätande (R35) vid en total koncentration = 1 %, frätande (R34) vid en total koncentration = 5 %, irriterande (R41) vid en total koncentration = 10 %, irriterande (R36, R37 eller R38) vid en total koncentration = 20 %, cancerframkallande (kategori 1 eller 2) vid en koncentration = 0,1 %, cancerframkallande (kategori 3) vid en koncentration = 1 %, skadligt för fortplantningen (kategori 1 eller 2) (R60 eller R61) vid en koncentration = 0,5 %, skadligt för fortplantningen (kategori 3) (R62 eller R63) vid en koncentration = 5 %, mutagent ämne (kategori 1 eller 2) (R46) vid en koncentration = 0,1 %, mutagent ämne (kategori 3) (R40) vid en koncentration = 1 %. Mötesnamn etc 30
H14 KIFS 2205:7 Miljöfarliga kemikalier >0,25 % >2,5 % >25% Mötesnamn etc 31
Avfall Sveriges riktvärden Metaller och andra föroreningar i förorenad jord Val av en eller flera modellsubstanser Jämförelser med Kemikalieinspektionens klassningsdatabas (Ny EU-förordning om klassning och märkning av kemikalier) Mötesnamn etc 32
Mötesnamn etc 33
Exempel på klassning Avfall Sverige rapport 2007:01 H4 Irriterande ej klassat H5 Hälsoskadligt ej klassat H6 Giftigt ej klassat H7 cacerframkallande kategori 2, R45, 0,1 % = 1000 mg/kg TS H8 Frätande- ej klassat H10 Skadligt för fortplantning kategori 2, R60-61 0,5 % =5000 mg/kg TS H11 Mutagent kategori 2, R46, 0,1 % = 1000 mg/kg TS H14 Ekotoxiskt Miljöfarligt R50-53 0,25 % = 2500 mg/kg TS Lägsta gräns för märkning 0,01 % = 100 mg/kg TS Mötesnamn etc 34
Flera ämnen samtidigt Giftiga, mycket giftiga och hälsoskadliga Frätande och irriterande Miljöfarliga Formler av typ: + P P P T + T Xn + 0,1% 3% 25% 1 P T+ =Koncentrationen av varje mycket giftigt ämne P T =Koncentrationen av varje giftigt ämne P Xn =Koncentrationen av varje hälsoskadligt ämne Mötesnamn etc 35
Funktionskrav, topp och botten För klass 1 och 2 gäller (topp och botten): Utläckage < 5 respektive 50 mm/år Skall fungera under drifttiden > 0,5 m Mötesnamn etc 36
Exempel på barriärer Vegetationsskikt Skyddsskikt >1,0m Materialseparerande skikt 0,1m Dränering 0,3-0,5 m Materialseparerande skikt 0,1 m Mineraliskt tätskikt 0,3-0,5 m Materialseparerande skikt 0,1 m Gasdränering 0,3 m Utjämningsskikt 0,5 m TOTALT 2.7-3.1 m Dränering >0,5 m Tätskikt Geologisk barriär Mötesnamn etc 37
Fler överväganden TOC problem vid deponering men i regel inget problem vid deponitäckning Kväve och fosfor i regel inget stort problem vid förorenad jord men väl vid användning av slam mm. Om förorenade massor består av t.ex. aska eller annat icke-jordmaterial gäller inte Kd värdena i modellen. Mötesnamn etc 38