Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

Relevanta dokument
Ålavledaren vid Vessige Kraftverk

Befintliga åtgärder för vandringsfisk

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Vebro Industri. Teknisk Beskrivning. Effektivisering av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Vattenreglering vad är det?

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Säkerheten vid våra kraftverk

En uppföljning. författare Ingvar Lagenfelt

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

Miljökonsekvensbeskrivning

EFFEKTIVISERING VESSIGE KRAFTVERK

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Alternativ ålyngeluppsamling

Krafttag ål. Seminarium Sara Sandberg, Energiforsk

Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE RAPPORT 2017:447

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Framtida FoU inom Krafttag ål

Sveriges ålförvaltning

Vebro Industri. Lillåns uppdämning. Nivåpåverkan uppströms Vessigefallen. Henrik Jacobson

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk

DOM meddelad i Vänersborg

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar

Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018

Lule älv. Beskrivning av vattendraget

Ålprojekt Alsterälven - Lägesrapport för 2010 och ansökan för 2011

DOM meddelad i Vänersborg

Hertings kraftverk, Ätran Falkenberg

Ålens nedströmspassage av vattenkraftverk

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Årsrapport vattenreglering 2017

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

Krafttag ÅL. Kraft tag. Summering av programmet

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Beteende hos blankål vid fångst och transport förbi kraftverk i Lagan och Mörrumsån

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Ålens vandring förbi tre kraftverk i Rönne å - en förstudie avseende utvandringslösningar

FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2014

Vattenföring i Viskan. Sträckan Öresjö-Rydboholm

Långfors kraftverk. Teknisk beskrivning. Bilaga till tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken

Kraftverken i Umeälven

Vattenståndsberäkningar Trosaån

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning

Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Åke Engström, HydroTerra Ingenjörer AB, Karlstad Jonas Nilsson, NCC Construction Sverige AB, Karlstad SKÅPAFORS KRAFTVERK

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken

Mån Vecka Dag Kurs Tid Lokal Kommentar April Maj F2 rev

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Ola Hammarberg Vattenregleringsföretagen Östersund

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING

Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2007

Ålvandring i Rolfsån, Säveån och Enningdalsälven

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

Åtgärder för skadefri nedströmspassage - Vad vi vet och inte vet. Olle Calles Karlstads universitet

Fågelsjörummet John Nyman

Göta älv nedan Vänern

Ål i Ätran. En fallstudie för svensk ålförvaltning

Projekt laxintroduktion Salmon Action Plan samt övrig naturvård i och vid Testeboån.

Samhällsekonomisk kostnadsanalys MKN-KMV

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Radiotelemetriundersökning av ålens passage av vattenkraftverk i Motala ström

Ål i Göta älv. Rapport 2016:38

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

KRAFTTAG ÅL RAPPORT 2018:504

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Månadsrapport augusti 2018

Transkript:

Vebro Industri Ålvandring 212 Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk Henrik Jacobson 213-2-13

Flöde [m 3 /s] Inledning Vebro Industri driver ett vattenkraftverk vid Vessigefallen i Lilla å inom Ätrans avrinningsområde i Falkenbergs kommun och Hallands län. Vebro har under år 212 fört anteckningar över hur mycket ålyngel som fångats i verkets ålyngelsamlare och har även undersökt hur mycket blankål som vandrat ut genom kraftverksintagets ålavledare. Resultatet av undersökningarna redovisas i följande rapport. Hydrologi under mätperioden Undersökningarna utfördes under perioden maj november. År 212 var i likhet med 211 ett våtår med ett flertal kraftigare flöden, se fig. 1. Åns vattenföring kulminerade den 22 september med ett flöde om ca gånger årliga medelvattenföringen. 4, 4, 3, 3, 2, 2, 1, 1,,, Maj Juni Juli Aug. Sep. Okt. Nov. År 212 År 211 Normalår Figur 1: Mätperiodens månadsmedelvattenföringar i jämförelse med föregående års period och SMHI:s uppgifter för vattendraget 1. Vattenföringen uppskattades med daglig avläsning av generatoreffekter, dammnivå och utskovens öppningsgrad. 1 SMHI Ref. Nr. 9812-1/24. 2

Kraftverksdrift under mätperioden På grund av byte av ett av kraftverksaggregatens elsystem var verkets slukförmåga reducerad till ca 6 % under större delen av mätperioden. Kraftverket kunde köras i full drift först från och med den 3 oktober. Under perioden 2 augusti 11 september stod verket helt stilla till följd av en översyn av kraftverksintaget. Under denna period släpptes hela tillrinningen över den gamla fallsträckan. Figur 2: Vid arbetena i kraftverksintaget under augusti september uppmärksammades och åtgärdades en glipa i fingallret (pilen). Henrik Jacobson 212. Utvandrande ål Under 212 var samma avledare i drift som under 211, det vill säga en hävert från kraftverksintaget till en punkt strax nedströms dammbyggnaden. 2 Vebro hade dispens för ålfiske vid verket under 212. 3 De utvandrande ålarna fångades i en knutfri ryssja vid hävertens mynning. Ryssjan vittjades dagligen. Fångsten räknades, vägdes och släpptes fri nedströms verket. I likhet med tidigare års erfarenhet av avledaren påträffades inga döda ålar varken i turbinerna eller på intagets fingrind, dock vandrade betydligt färre ålar ut genom avledaren än tidigare, se tabell 1. Tabell 1: Blankål som vandrat ut via kraftverksintaget. 212 211 28 Antal 43 141 17 Medelvikt (g) 28 - - Minvikt (g) 2 - - Maxvikt (g) 1 7 - - Enligt tidigare erfarenheter av ålvandring vid verket vandrar blankålen i synnerhet ut under perioden augusti oktober. Erfarenheten är också att ålen tar sikte på de öppningar i dammbyggnaden genom vilka rådande vattenflöde är som störst. Ska en ål ta sig ut ur dammen via avledaren måste den först söka sig till intaget. Är dammens flodutskov öppna vid vandringen minskar sannolikheten att ålen söker sig ut genom intaget. Troligen speglar därför årets magra ålfångst inte en nedgång i antalet 2 Se Jacobson, H: 212. Ålavledaren vid Vessige Kraftverk. 3 Havs- och vattenmyndighetens beslut. Dnr. 392-12. 3

Vattenföring Antal Vattenföring Antal utvandrande ålar, utan är sannolikt en konsekvens av att mindre vatten avletts från dammen genom intaget än normalt, jämför figur 3 och 4. % 8% 8 6% 6 Utskov Intag 4% 4 Ål 2% 2 % 1-maj 1-jun 1-jul 1-aug 1-sep 1-okt 1-nov Figur 3: Ålutvandring genom ålavledaren under 212 kopplat till hur åns vattenföring fördelats på dammens intag och utskov. % 8% 8 6% 6 Utskov Intag 4% 4 Ål 2% 2 % 1-maj 1-jun 1-jul 1-aug 1-sep 1-okt 1-nov Figur 4: Motsvarande diagram för mätperioden under år 211. 4

Stigande ålyngel Tre samlare hölls i drift under perioden 1 maj 21 september, se figur. Figur : Samlarnas placering. Samlare 1 vid kraftstationen var en fabrikstillverkad samlare av typ fish-pass.fr, medan samlare 2a och 2b vid dammbyggnaden var egentillverkade samlare med rännor klädda av piassava respektive natursten. Årets fångst av yngel blev den minsta sedan antalet fångade individer började räknas år 2, se tabell 2. Tidigare år har yngelvandringen varit särskilt påtaglig under varma nätter i juli när vattentemperaturen stigit över 2 C. År 212 var juli förhållandevis kall, vilket medförde att vattentemperaturen aldrig steg över 18 C. Möjligen kan detta vara orsak till årets sämre fångst. Yngelfångstens fördelning över perioden visas i figur 6 och 7. Tabell 2: Antal yngel som fångats i samlare och därefter släppts ovan dammen. 212 211 2 Samlare 1 1 Samlare 2a 34 Samlare 2b 17 Totalt 12 164 279

Flöde [m 3 /s], antal Temperatur [ C] Flöde [m 3 /s], antal Temperatur [ C] 1 2 1 1-maj 1-jun 1-jul 1-aug 1-sep Samlare 1 Vattenföring Vattentemp. Figur 6: Yngelfångst i samlaren vid kraftstationen. Liksom tidigare år pågår vandringen framför allt vid vattentemperaturer överstigande 1 C. Vattentemperaturen mättes i en ventil på en av turbinerna. Under ett par veckor i augusti-september leddes inget vatten genom turbinen, därav brottet i temperaturkurvan. 1 2 1 1-maj 1-jun 1-jul 1-aug 1-sep Samlare 2a Samlare 2b Sidotappning Vattentemp. Figur 7: Yngelfångst i samlarna vid dammbyggnaden. Fortsatt uppföljning under 213 Under år 213 kommer de tre yngelfällorna att placeras i samma positioner som under 212 och fångsten kommer att räknas och släppas ovan dammen. Ålavledaren kommer att hållas öppen och dispens kommer att sökas för att fånga ål även under detta år. Fångsten kommer att vägas, räknas och släppas nedströms verket. Anteckningar kommer även att föras över vilka andra arter än ål som hittar ut via avledaren. 6