Sammanträde i socialnämnden

Socialnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i socialnämnden Tid och plats för sammanträde Tisdagen den 28 oktober 2014, kl. 15.00. Frösjön/Lockvattnet, Västra Storgatan 15, Gnesta Gruppmöten Majoriteten (S, MP, V); kl. 14.00. Frösjön/Lockvattnet, Elektron. Oppositionen (M, FP, C, KD); kl. 14.00. Björken, Elektron Förslag till justerare Ordinarie: Lill Björk (C) Ersättare: Kerstin Grenthe (FP) Tid och plats för justering Tisdagen den 4 november 2014, kl. 14.00 Kommunledningskontoret, Västra Storgatan 15, Gnesta Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelsen finns på www.gnesta.se samt för läsning digitalt i kommunens reception och på medborgarkontoret. Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: 0158-275 000. Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Offentliga 1-9, Ej offentliga 10-11 Nr. Diarienummer Ärende 1 SN.2012.114 Socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Gnesta kommun 2 SN.2014.128 Hälso- och sjukvårdsansvar i Gnesta kommun 3 SN.2013.165 Ansökan från Wonabee AB - Avtalsuppföljning 2014 4 SN.2014.97 Revisionsrapport - Uppföljande granskning av socialnämnden - Svar på revisionrapport 5 SN.2014.123 Äldreomsorgsplan 2015-2018

Socialnämnden KALLELSE KUNGÖRELSE 6 SN.2013.148 Stimulansmedel för att utbilda värdegrundsledare inom äldreomsorgen och stödverksamheten - Ansökan om prestationsersättning för lokala värdighetsgarantier i Gnesta kommun 7 SN.2014.130 Sammanträdestider 2015 8 SN.2014.23 Redovisning av delegationsbeslut 2014 9 SN.2014.25 Anmälningsärenden 2014 10 SN.2014.132 Yttrande enligt 4 kap 10 1st Föräldrabalken gällande Adoption (ärendet dukas) 11 SN.2014.24 Förvaltningschefen informerar Birgitta Brus Ordförande Marie Karlsson Sekreterare

Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2014-09-29 SN.2012.114 Socialnämnden Socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Gnesta kommun Förslag till beslut i socialnämnden 1. Socialnämnden antar ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för socialnämnden i Gnesta kommun. Sammanfattning Socialförvaltningen har vidareutvecklat, förenklat och förtydligat strukturen för tidigare ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för att gälla samtliga av socialnämndens verksamheter. Ärendebeskrivning Socialnämnden beslutade juni 2012 om ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för individ och familjeomrogen (IFO) och antagit strukturen för systematiskt kvalitetsarbete för socialförvaltningen februari 2013. Socialförvaltningen har nu upprättat ett förslag till socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som omfattar samtliga av nämndens verksamhetsområden (bilaga 1). Ledningssystemet följer socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9. Ledningssystemets grundläggande utbyggnad Socialnämnden har tidigare beslutat om ett ledningssystem för individ- och familjeomsorgen (bilaga 2) och en struktur för socialförvaltningens ledningssystem för övriga verksamheter (bilaga 3). För att nämndens samtliga verksamheter/enheter ska ha/arbeta enligt en enhetlig struktur i sitt systematiska kvalitetsarbete föreslås en enhetlig struktur för socialnämndens ledningssystem i Gnesta kommun. Ledningssystemets grundläggande utbyggnad föreslås innehålla sju avsnitt enligt följande: 1. Ansvarsfördelning

Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(3) 2. Socialnämndens framtidsplan, delårsrapport och årsberättelse 3. Övergripande plan 4. Internkontrollplan 5. Planer för arbete inom socialnämndens verksamheter 6. Enhetsspecifika framtidsplaner och årsberättelser 7. Planer för uppföljning och tillsyn Verksamheternas/enheternas systematiska kvalitetsarbete Verksamheternas/enheternas arbete med systematiskt kvalitetsarbete är ständigt pågående utvecklingsarbete och förutsätter alla anställdas delaktighet. För att möjliggöra detta är det nödvändigt att strukturen för ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet är så enkel att den är hanterbar i det dagliga arbetet på varje verksamhet/enhet. Verksamheternas/enheternas systematiska kvalitetsarbete förtydligas i enhetsspecifika framtidsplaner. Enhetsspecifika framtidsplanerna ingår som en del i nämndens ledningssystem. Enhetsspecifika framtidsplaner I förslaget till socialnämndens ledningssystem ska varje verksamhet/enhet upprätta var sin framtidsplan. I enhetsspecifika framtidsplan förtydligas hur verksamheterna/enheterna systematiskt arbetar, utvecklar och säkrar kvaliteten i sin verksamhet. Processer och rutiner Processer och rutiner ingår som en central del i verksamheternas/enheternas systematiska kvalitetsarbete och beskriver hur arbetet ska bedrivas. Verksamheterna/enheterna ska fortlöpande upprätta och förbättra de viktigaste processerna och rutinerna. Processer och rutiner ska följas upp och förbättras dels kontinuerligt och dels vid behov för att säkerställa god kvalitet i verksamhet. Behov av uppföljning och förbättring av processer och rutiner kan uppstå bl.a. i samband med upptäckt av fel, brister, missförhållanden och risker för missförhållanden i verksamheten, genom inkomna synpunkter och klagomål, genom brukarundersökningar och socialstyrelsens öppna jämförelser, genom olika nya och uppdaterade styrdokument och genom ändringar i organisationen. Individ och familjeomsorgen har beskrivit processer och rutiner i det tidigare beslutade ledningssystemet för individ- och familjeomsorgen. Dessa processer och rutiner ska fortlöpande följas upp och uppdateras inom verksamheten. Övriga av socialnämndens verksamheter/enheter har upprättat separata processer och rutiner för sina specifika verksamheter/enheter. Även dessa processer och rutiner ska fortlöpande följas upp och uppdateras inom varje enhet/verksamhet. Förvaltningen har tillsammans med verksamheter/enheter upprättat gemensamma övergripande processer och rutiner t.ex. hantering av synpunkter och klagomål och rapportering av missförhållanden. Även dessa ska

Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 3(3) fortlöpande följas upp och uppdateras inom förvaltningen. Förvaltningens synpunkter Socialförvaltningen förselår att nämnden antar föreslagen struktur för socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Bilagor 1. Socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Gnesta kommun 2. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 3. Ansvarsfördelning för kommunens hälso- och sjukvård 4. Ledningssystem individ- och familjeomsorgen 5. Struktur för socialförvaltningens ledningssystem Marja Kammouna Förvaltningschef Maud Höglander Verksamhetschef IFO Marja-Liisa Sten Verksamhetschef ÄoF Ann-Christine Södergran Verksamhetschef Hälso- och sjukvård

Socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Gnesta kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Gnesta Styrdokument 2014-10-28 SN Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till Socialförvaltning SN 2012.114 Tillsvidare Dokumentinformation Dokumentet gäller för Socialnämnden och socialförvaltningen

Socialförvaltningen Sid 2(7) Innehåll Socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Gnesta kommun... 3 Ledningssystemets grundläggande utbyggnad inom socialnämnden i Gnesta... 3 1. Ansvarsfördelning enligt SOSFS 2011:9... 3 2. Socialnämndens framtidsplan, delårsrapport, årsberättelse/bokslut... 6 3. Övergripande plan... 6 4. Internkontrollplan... 6 5. Planer för arbetet inom socialnämndens verksamheter... 6 6. Enhetsspecifika framtidsplaner och årsberättelser... 6 7. Planer för uppföljning och tillsyn... 7

Socialförvaltningen Sid 3(7) Socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Gnesta kommun Syftet med Socialnämndens ledningssystem är att fastsälla ett system för systematiskt kvalitetsarbete innehållande planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheter. Ledningssystemet gör det möjligt för socialnämnden att skapa ordning och tydliggöra nämndens och förvaltningens arbete så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden och andra avvikelser undanröjs och att ständiga förbättringar uppnås. Genom tydlig struktur, så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt, samt genom allas delaktighet, skapas en lärande organisation som ger förutsättningar för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialnämndens verksamheter tillämpas utifrån 3 kap. 3 Socialtjänstlagen (SoL) 6 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 31 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialstyrelsens föreskrifter SOFS 2011:9. Ledningssystemets grundläggande utbyggnad inom socialnämnden i Gnesta Förutom gällande lagstiftning och föreskrifter, riktlinjer, avtal, policys och rutiner ingår också i ledningssystemet: ~ Ansvarsfördelning enligt SOSFS 2011:9 ~ Socialnämndens framtidsplan, delårsrapport och årsberättelse ~ Övergripande plan ~ Internkontrollplan ~ Planer för arbete inom socialnämndens verksamheter ~ Enhetsspecifika framtidsplaner och årsberättelser ~ Planer för uppföljning och tillsyn 1. Ansvarsfördelning enligt SOSFS 2011:9 Ansvarsfördelning för kommunens hälso- och sjukvård förtydligas ytterligare i SN 2014.128 Ansvarsfördelning kommunens hälso- och sjukvård. Socialnämnden Socialnämnden är vårdgivare och har övergripande ansvar för den verksamhet som bedrivs i nämndens regi enligt socialtjänstlagen, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt för den kommunala hälso- och sjukvården i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Förvaltningschef/socialchef Förvaltningschef/socialchef har det övergripande ansvaret på förvaltningsnivå för planering, styrning, genomförande, uppföljning, utveckling och utvärdering av det

Socialförvaltningen Sid 4(7) systematiska kvalitetsarbetet inom socialförvaltningen. Verksamhetschef Socialförvaltningen har tre verksamhetsområden med var sin verksamhetschef d.v.s. individ och familjeomsorg, äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning samt kommunal hälso- och sjukvård. Verksamhetschef har: ~ övergripande ansvar inom sitt verksamhetsområde ~ arbetsmiljö, personal och budgetansvar ~ ansvar för att planera, följa upp, utveckla verksamheten, säkra kvaliteten och dokumentera det systematiska kvalitetsarbetet ~ ansvar för att leda och utforma enhetsspecifika rutiner för sin verksamhet ~ ansvar för att säkra en god och säker hälso- och sjukvård som bedrivs inom de enheter/verksamheter där kommunen har detta ansvar. Detta sker i samverkan med MAS.(Avser verksamhetschef för kommunal hälso- och sjukvård). Enhetschefen har inom enhetsnivå ansvar för att: ~ arbetsmiljö, budget och personalansvar ~ planera, leda, följa upp, utveckla, dokumentera och utforma enhetsspecifika rutiner för sin enhet ~ dokumentera och följa upp kvalitetsarbetet inom sin enhet Medarbetare inom verksamheter/enheter ansvarar för att: ~ utföra vård, omsorg och sociala insatser av god kvalitet och med hög säkerhet (utförare) ~ bedriva en rättssäker myndighetsutövning (biståndshandläggare, socialsekreterare m.m.) ~ följa de regler, rutiner och arbetssätt som finns i verksamheten ~ rapportera och dokumentera missförhållanden/risk för missförhållanden, avvikelser samt synpunkter och klagomål och medverka i uppföljningen ~ medverka i riskinventering ~ medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete Legitimerad personal (arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska) har ansvar för att: ~ utföra hälso-och sjukvård av god kvalitet utifrån ett etiskt förhållningssätt som bygger på beprövad erfarenhet och i enlighet med gällande författningar och riktlinjer ~ följa de regler, rutiner och arbetssätt som finns inom verksamheten hälso- och sjukvård ~ rapportera synpunkter och klagomål till ansvarig chef ~ rapportera avvikelser enligt HSL till ansvarig chef

Socialförvaltningen Sid 5(7) ~ medverka i förbättrings- och utvecklingsarbete Medarbetare inom socialförvaltningens verksamhetsstöd, uppföljning och tillsyn (VUT) Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS): ~ utövar tillsyn av rutiner och direktiv inom kommunens vårdinsatser ~ arbetar med ledningssystem för kvalitet inom kommunens hälso- och sjukvård ~ arbetar med kvalitsetsuppföljning av den kommunala hälso- och sjukvården ~ utvecklar rutiner för läkemedelshantering och delegering ~ vid behov genomför utbildning för omsorgspersonal och kommunens hälsooch sjukvårdspersonal avseende vissa hälso- och sjukvårdsfrågor ~ planerar personalens fortutbildning avseende hälso- och sjukvårdsfrågor ~ anmäler lex Maria genom socialnämnden till inspektionen för vård och omsorg (IVO) ~ samverkar med externa aktörer för att knyta samman vårdkedjan (avser ej enskilda ärenden) ~ arbetar med remissvar via socialnämnden till inspektionen för vård och omsorg (IVO) och/eller andra myndigheter ~ leder utvecklingsprojet inom kommunal hälso- och sjukvård Kvalitetscontroller/Lex Sarah-ansvarig ansvarar för att: ~ samtliga anställda inom socialförvaltningen får information om skyldigheten att rapportera missförhållanden (ej HSL). ~ Lex Sarah rapporter utreds ~ verksamhetsuppföljningar sker enligt uppföljningsplan ~ verksamheter/enheter får stöd i deras kvalitetsarbete Övriga medarbetare inom verksamhetsstöd, uppföljning och tillsyn (VUT) ansvarar för att: ~ ge stöd till verksamheter/enheter i deras arbete för god kvalitet i verksamhet ~ uppgifter och resultat från verksamheterna/enheterna sammanställs till nämndens framtidsplan, delårsrapporter, årsberättelser/bokslut och andra dokument ~ förslag till nämndens styrdokument, riktlinjer och planer sammanställs Andra utförare än nämndens egna Vid köp av genomförande av vård, stöd, omsorg och service från privata och andra utförare än nämndens egna tecknar nämnden avtal. I avtal och/eller i förfrågningsunderlag anges nämndens krav på utförarens ledningssystem och kvalitetsarbete inklusive ansvarsfördelning mellan nämnden och utföraren.

Socialförvaltningen Sid 6(7) 2. Socialnämndens framtidsplan, delårsrapport, årsberättelse/bokslut Socialnämnden fastställer årligen arbetet för socialnämndens arbete i nämndens framtidsplan. Framtidsplanen innehåller bl.a. nämndens mål och mått utifrån Kommunfullmäktiges mål. Socialnämndens/förvaltningens/verksamheternas/enheternas arbete redovisas i nämndens delårsrapporter och årsberättelser/bokslut. 3. Övergripande plan I den årliga övergripande planen anges/förtydligas arbetet för socialnämndens verksamhetsstyrning, verksamhetsplanering och uppföljning av verksamhetsområden i Gnesta kommun. Övergripande plan fastställs av socialnämnden en gång per år. 4. Internkontrollplan I den årliga internkontrollplanen anges/förtydligas socialförvaltningens uppföljningar. Internkontrollplan fastställs av socialnämnden en gång/år. 5. Planer för arbetet inom socialnämndens verksamheter ~ Kommunfullmäktige fastställer fyraåriga planer för äldreomsorg och för omsorg om personer med funktionsnedsättning. Syftet med planerna är att enkelt och tydligt beskriva ambitionsnivå och ett grundläggande förhållningssätt som ska genomsyra vård och omsorg i Gnesta kommun. Planen samspelar med kommunens övriga styrdokument, planer och planeringsprocesser. Planerna följs upp årligen. ~ Socialnämnden har fastställt lokala värdighetsgarantier för äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Planerna följs upp årligen. ~ Socialnämnden har antagit en handlingsplan för arbete med våld i nära relationer inom socialnämnden. 6. Enhetsspecifika framtidsplaner och årsberättelser Enheterna inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning samt verksamheterna individ- och familjeomsorg och kommunal hälso- och sjukvård upprättar årliga framtidsplaner. Framtidsplaner, årsberättelser och patientsäkerhetsberättelser ingår som en del i nämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Planer och berättelser anmäls årligen till socialnämnden. Processer och rutiner Processer och rutiner ingår som en central del i verksamheternas/enheternas systematiska kvalitetsarbete och beskriver hur arbetet ska bedrivas. Verksamheterna/enheterna ska fortlöpande upprätta och förbättra de viktigaste processerna och rutinerna. Processer och rutiner ska följas upp och förbättras dels kontinuerligt och dels vid behov för att säkerställa god kvalitet i verksamhet. Behov av uppföljning och förbättring av processer och rutiner kan uppstå bl.a. i samband med upptäckt av fel, brister, missförhållanden och risker för missförhållanden i

Socialförvaltningen Sid 7(7) verksamheten, genom inkomna synpunkter och klagomål, genom brukarundersökningar och socialstyrelsens öppna jämförelser, genom olika nya och uppdaterade styrdokument och genom ändringar i organisationen. Individ och familjeomsorgen har beskrivit processer och rutiner i det tidigare beslutade ledningssystemet för individ- och familjeomsorgen. Dessa processer och rutiner ska fortlöpande följas upp och uppdateras inom verksamheten. Övriga av socialnämndens verksamheter/enheter har upprättat separata processer och rutiner för sina specifika verksamheter/enheter. Även dessa processer och rutiner ska fortlöpande följas upp och uppdateras inom varje enhet/verksamhet. Förvaltningen har tillsammans med verksamheter/enheter upprättat gemensamma övergripande processer och rutiner t.ex. hantering av synpunkter och klagomål och rapportering av missförhållanden. Även dessa ska fortlöpande följas upp och uppdateras inom förvaltningen. Enhetsspecifika framtidsplaner Enhetsspecifika framtidsplaner följer bl.a. Socialstyrelsens rubriceringar för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 enligt följande: Uppdrag och organisation (Verksamhet/inriktning - Omfattning/volym - Organisation - Personal, Resurser och ansvar inklusive Medarbetarsamtal, Lönesamtal, Arbetsmiljö, Personalens delaktighet i kvalitetsarbete, Utbildning/kompetensutveckling ) ~ Omvärldsanalys - Händelser av betydelse ~ KF:s mål och socialnämndens mål och mått (Enhetens aktiviteter för måluppfyllelse) ~ God kvalitet i verksamhet (Värdegrundsarbete - Processer och rutiner - Brukarundersökningar och öppna jämförelser) ~ Systematiskt förbättringsarbete (Riskanalys - Egenkontroll - Utredning och hantering av synpunkter och klagomål, Avvikelser enligt HSL-lagen och Rapportering av Lex Sarah, Förbättrande åtgärder, Förbättrande processer och rutiner) ~ Samverkan/samarbete (Internt och Externt) ~ Uppföljning och utvärdering ~ Ekonomi Årsberättelser I de enhetsspecifika årsberättelserna redovisar enheterna/verksamheterna sina arbeten utifrån rubriceringar och planering i framtidsplaner. Medicinsk ansvarig sjuksköterska sammanställer årligen en patientsäkerhetsberättelse 7. Planer för uppföljning och tillsyn Verksamhetsstöd, uppföljning och tillsyn (VUT) inom socialförvaltningen följer upp samtliga verksamheter utifrån SoL och LSS enligt en treårsplan. Medicinskt ansvarig sjuksköterska upprättar tillsynsplan utifrån HSL och genomför tillsyner enligt planen.

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling

I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses i författningen. Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter och allmänna råd. SOSFS kan beställas från Socialstyrelsens beställningsservice, 120 88 Stockholm, fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se ISSN 0346-6000, 0346-6019 Artikelnr 2011-6-38 Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2011

Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete; beslutade den 28 juni 2011. SOSFS 2011:9 (M och S) Utkom från trycket den 20 juli 2011 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd av 14 förordningen (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 8 kap. 5 socialtjänstförordningen (2001:937), 4 2 och 3 förordningen (1985:796) med vissa bemyndiganden för Socialstyrelsen att meddela föreskrifter m.m. samt 8 kap. 5 första stycket 1 och 4 och andra stycket patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) och beslutar följande allmänna råd. 1 kap. Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i sådan verksamhet som omfattas av 1. 31 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2. 16 tandvårdslagen (1985:125), 3. 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och 4. 3 kap. 3 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453). 2 Föreskrifterna ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet som vårdgivare ska bedriva enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659). 2 kap. Definitioner 1 I dessa föreskrifter och allmänna råd avses med: hälso- och sjukvård verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), tandvårdslagen (1985:125), lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar samt verksamhet inom detaljhandel med läkemedel enligt lagen (2009:366) om handel med läkemedel 3

SOSFS 2011:9 4 1. kommunal nämnd, i fråga om sådan verk- samhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade som kommunen eller landstinget har ansvar för, och 2. annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade vårdgivare socialtjänst den som bedriver socialtjänst den som bedriver verksamhet enligt LSS ledningssystem process kvalitet statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård verksamhet som omfattas av bestämmelsen i 3 kap. 3 tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) I sådan verksamhet inkluderas även verksamhet som bedrivs enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 1. socialnämnd eller motsvarande kommu- nal nämnd, i fråga om sådan socialtjänst som kommunen har ansvar för, 2. Statens institutionsstyrelse, då den myndigheten bedriver socialtjänst, och 3. annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver socialtjänst system för att fastställa principer för ledning av verksamheten serie aktiviteter som främjar ett bestämt ända mål eller ett avsett resultat att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter För vårdgivare som endast bedriver verksamhet som omfattas av lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar eller lagen (2009:366) om handel med läkemedel avses i dessa föreskrifter och allmänna råd

egenkontroll vårdskada allvarlig vårdskada med kvalitet endast att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksam heten enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat und vikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit SOSFS 2011:9 3 kap. Ansvar för och användning av ett ledningssystem 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten. 4 kap. Ledningssystemets grundläggande uppbyggnad 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska anpassa ledningssystemet till verksamhetens inriktning och omfattning. Allmänna råd Standarder, tekniska specifikationer och modeller för kvalitets- och verksamhetsutveckling kan ge stöd då ett ledningssystem ska byggas upp. 5

SOSFS 2011:9 Processer och rutiner 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska i varje process enligt 2 1. identifiera de aktiviteter som ingår, och 2. bestämma aktiviteternas inbördes ordning. 4 För varje aktivitet ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS vidare utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Samverkan Socialtjänst och LSS 5 Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Hälso- och sjukvård 6 Vårdgivaren ska identifiera de processer enligt 2 där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter. 5 kap. Systematiskt förbättringsarbete Riskanalys 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. 6

För varje sådan händelse ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS 1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar, och 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. SOSFS 2011:9 Egenkontroll 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska utöva egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Allmänna råd Egenkontrollen kan innefatta jämförelser av verksamhetens resultat med uppgifter i nationella och regionala kvalitetsregister enligt 7 kap. patientdatalagen (2008:355), jämförelser av verksamhetens resultat dels med uppgifter i öppna jämförelser, dels med resultat för andra verksamheter, jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat, målgruppsundersökningar, granskning av journaler, akter och annan dokumentation, undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet, analys av uppgifter från patientnämnder, och inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter. Utredning av avvikelser Klagomål och synpunkter 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från 1. vård- och omsorgstagare och deras närstående, 2. personal, 3. vårdgivare, 4. de som bedriver socialtjänst, 5. de som bedriver verksamhet enligt LSS, 6. myndigheter, och 7. föreningar, andra organisationer och intressenter. 7

SOSFS 2011:9 Rapporteringsskyldighet 4 Bestämmelser om rapporteringsskyldighet 1. för hälso- och sjukvårdspersonal finns i 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659), 2. för den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse finns i 14 kap. 3 socialtjänstlagen (2001:453), och 3. för den som fullgör uppgifter i verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade finns i 24 b LSS. 5 Bestämmelser om skyldighet 1. för vårdgivaren att utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra vårdskada finns i 3 kap. 3 patientsäkerhetslagen (2010:659), 2. för den som bedriver socialtjänst att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 14 kap. 6 socialtjänstlagen (2001:453), och 3. för den som bedriver verksamhet enligt LSS att utan dröjsmål dokumentera, utreda och avhjälpa eller undanröja ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande finns i 24 e LSS. Sammanställning och analys 6 Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Förbättrande åtgärder i verksamheten 7 På grundval av resultaten av de aktiviteter som anges i 1 6 ska de åtgärder vidtas som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Förbättring av processerna och rutinerna 8 Om resultaten av de aktiviteter som anges i 1 6 visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet, ska processerna och rutinerna förbättras. 6 kap. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet. 8

2 Enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen (2010:659) är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. SOSFS 2011:9 3 Av 14 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453) och 24 a LSS framgår det att var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller i verksamhet enligt LSS är skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. 7 kap. Dokumentationsskyldighet 1 Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Allmänna råd Vårdgivare som omfattas av 1 kap. 1 1 och 2 eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS bör med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse av vilken det bör framgå hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet, och vilka resultat som har uppnåtts. Berättelsen bör ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Berättelsen bör hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den. 2 Enligt 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Utöver vad som framgår av 3 kap. 10 patientsäkerhetslagen ska patientsäkerhetsberättelsen innehålla uppgifter om hur 1. ansvaret enligt 3 kap. 9 patientsäkerhetslagen har varit fördelat, 2. patientsäkerheten genom egenkontroll enligt 5 kap. 2 har följts upp och utvärderats, 3. samverkan enligt 4 kap. 6 har möjliggjorts för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada, 4. risker för vårdskador har hanterats enligt 5 kap., 9

SOSFS 2011:9 5. rapporter enligt 6 kap. 4 patientsäkerhetslagen har hanterats, och 6. inkomna klagomål och synpunkter enligt 5 kap. 3 som har betydelse för patientsäkerheten har hanterats. Av patientsäkerhetsberättelsen ska det vidare framgå hur många händelser som har utretts enligt 3 kap. 3 patientsäkerhetslagen under föregående kalenderår och hur många vårdskador som har bedömts som allvarliga. 3 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad 1. att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och 2. att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. 8 kap. Undantagsbestämmelse 1 Socialstyrelsen kan medge undantag för en viss verksamhet från en eller flera av bestämmelserna i 3 7 kap., om det finns särskilda skäl. 1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2012. 2. Genom författningen upphävs Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Socialstyrelsen LARS-ERIK HOLM Georg Lagerberg 10

Socialförvaltningen 2014-09-30 Ansvarsfördelning för kommunens hälsooch sjukvård Varje kommun ska enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som efter beslut av kommunen bor i särskilt boende eller har dag- och daglig verksamhet. En kommun kan också efter överenskommelse med landstinget svara för att de som vistas i kommunen erbjuda hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). Varje kommun ska erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel för funktionshindrade i samband med sådan hälso- och sjukvård som omfattas av kommunens vårdansvar. I kommunens hälso- och sjukvård ingår inte sådan vård somatisk och psykiatrisk vård som meddelas av läkare. Kommunen har ansvar att se till att den som är i behov av läkarvård verkligen får sådan vård. I boendeformer och enheter där kommunen bedriver hälso- och sjukvård ska det finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges. I kommunens hälso- och sjukvård ska det finnas en sjuksköterska som har det medicinska ansvaret i verksamheten. Reglering av det medicinska ansvaret i kommunens hälso- och sjukvård innebär att de uppgifter som åligger MAS enligt bestämmelser är undantagna från verksamhetschefens ledning. Nämnden Det övergripande ansvaret för den hälso- och sjukvård som kommunen erbjuder fyller hälso- och sjukvårdlagens krav på en god vård vilar på den kommunala nämn som fått denna uppgift. Nämnden beslutar hur hälso- och sjukvården ska organiseras med hänsyn till lokala behov och förutsättningar. Nämnden ansvarar för att verksamheten ges sådana mål, ramar, organisatoriska och andra förutsättningar att kvalitet och säkerhet kan tillgodoses i vården. Nämnden beslutar vilka verksamheter som ska hållas samman under en medicinskt ansvarig sjuksköterska. Nämnden svarar för att den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ställning i organisationen är tydlig och att det i övrigt finns förutsättningar för henne/honom att utöva det medicinska ansvaret.

Socialförvaltningen 2(6) Verksamhetschef Enligt bestämmelser om ledning av hälso- och sjukvård ska det finnas någon som svarar för verksamheten (verksamhetschef). Ledningen ska vara organiserad så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Regleringen av det medicinska ansvaret i kommunens hälso- och sjukvård innebär att de uppgifter som åligger medicinskt ansvarig sjuksköterska enligt bestämmelser är undantagna från verksamhetschefens ledning. Verksamhetschefens möjlighet att uppdra enskilda ledningsuppgifter enligt 30 HSL är i kommunernas hälso- och sjukvård således inskränkt genom bestämmelserna. Verksamhetschefen svarar för att MAS får möjlighet att fullgöra sina uppgifter på ett tillfredställande sätt. Enligt SOSFS 1997:8 framgår att verksamhetschefen och MAS bör fastställa former för fortlöpande samverkan och samråd i frågor som gäller verksamhetens kvalitet och säkerhet. MAS är en viktig resurs för verksamhetschefen i frågor som gäller verksamhetens mål, policy, ramar, struktur, resultat och resursanvändning. Nämnden i Gnesta beslutar om verksamhetschef Ansvarig nämnd för kommunens hälso- och sjukvård i Gnesta delegerar till förvaltningschefen att besluta om ansvarig verksamhetschef för kommunens hälso- och sjukvård. Verksamhetsområde Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan ska finnas inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer. De uppgifter som åligger MAS innebär att hon har ansvar för kvalitet och säkerhet i den verksamhet som bedrivs inom hennes område. Det innebär att verksamhetsområdet måste utformas så att MAS har möjlighet att säkerställa att kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet tillgodoses i vården. Verksamhetsområdet bör därför anpassas till verksamhetens inriktning och omfattning. Hänsyn måste också tas till MAS kompetens och erfarenhet. Nämnden i Gnesta beslutar om verksamhetsområde Ansvarig nämnd för kommunens hälso- och sjukvård i Gnesta beslutar om medicinskt ansvarig sjuksköterskans verksamhetsområde/uppdrag.

Socialförvaltningen 3(6) Organisatorisk ställning Det ska finnas en MAS oberoende av hur ledningen inom den kommunala hälso- och sjukvårdsverksamheten ordnas. Ledningen kan vara organiserad så att MAS innehar befattning som verksamhetschef i kommunens hälso- och sjukvård. MAS kan vara, i de fall de båda uppdragen inte är förenade, underställd verksamhetschefen i kommunens hälso- och sjukvård. Vid fullgörandet av uppgifter som omfattar det medicinska ansvaret är enligt 24 HSL och 6 åliggandeförordningen är MAS inte underställd verksamhetschef. Dessa uppgifter är undantagna från verksamhetschefens ledning. Verksamhetschefen kan därför inte uppdra åt någon annan befattningshavare inom verksamheten att fullgöra uppgifterna och kan inte heller ingripa vid fullgörandet. I de fall MAS inte själv är verksamhetschef bör hennes ansvar, uppgifter och befogenheter klargöras i förhållande till verksamhetschefer och övrig personal. Den organisatoriska placeringen bör i dessa fall anpassas efter MAS:s verksamhetsområde och ledningsstrukturen inom kommunens hälsooch sjukvård. Om verksamhetsområdet avser en viss enhet, bör MAS vara placerad vid enheten i fråga. I andra fall kan en placering i kommunens centrala förvaltning vara lämplig t.ex. hälso- och sjukvårdsenheten leds av en centralt placerad verksamhetschef eller om verksamhetsområdet omfattar verksamheter som leds av olika verksamhetschefer. Om MAS verksamhetsområde omfattar boendeformer eller enheter som leds av olika verksamhetschefer, bör berörda verksamhetschefer och MAS i samråd klargöra hur det medicinska ansvaret kan utövas på bästa sätt. Nämnden bör säkerställa att det finns ändamålsenliga former för samråd och samverkan mellan verksamhetschefen och MAS som tillgodoser att kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet i vården upprätthålls och att verksamhetens kvalitet utvecklas. Socialchef/förvaltningschef i Gnesta beslutar om MAS ställning i organisationen Ansvarig socialchef/förvaltningschef beslutar om medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) organisatoriska ställning inom förvaltningen. Entreprenader Kommunen kan överlåta till privat vårdgivare eller landstinget att på entreprenad fullgöra uppgifter som kommunen ansvar för inom hälso- och sjukvården. En kommun kan enligt avtal lägga ut driftsansvaret för ett äldreboende. Ett entreprenadavtal innebär inte att entreprenören tar över kommunens vårdansvar enligt hälso- och sjukvården. Detta gäller också kravet på att det ska finnas en MAS, vilket därför måste regleras i entreprenadavtalet.

Socialförvaltningen 4(6) Uppgiften kan fullgöras av kommunens MAS eller av någon i entreprenörens verksamhet som har erforderlig kompetens för uppgiften. Nämnden i Gnesta beslutar om drifts- och MAS ansvar i upphandlad verksamhet Vid varje upphandling av verksamheter där ansvar för kommunal hälso- och sjukvård ingår beslutar ansvarig nämnd i Gnesta om drifts- och MASansvaret. Ansvar och uppgifter - medicinskt ansvarig sjuksköterska De uppgifter som åligger MAS innebär att hon har ansvar för kvalitet och säkerhet i den verksamhet som kommunen bedriver enligt 18 och 18 a HSL. Ansvaret avser den vård och behandling som patienterna ges samt de krav som ställs på läkemedelshantering, dokumentation, anmälan av skador m.m. i hälso- och sjukvårdsverksamhet. MAS ska upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det kvalitetssystemet för kommunal hälso- och sjukvård som ska finnas i verksamheten. MAS utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet avseende kommunal hälso- och sjukvård. I MAS ansvar ingår bl.a. att tillse att författningsbestämmelser och andra regler är kända och följs, att det finns behövliga direktiv och instruktioner för sjukvårdsverksamheten samt att personalen inom kommunens hälsooch sjukvård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten. Uppdrag som åligger MAS Vård och behandling MAS ansvarar för att: patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet samverkan och samordning med vårdresurser inom och utanför den egna verksamheten fungerar på ett för patienten tillfredställande sätt det finns rutiner för individuell vårdplanering samt att vårdpolicy följs gripa in i vård och omhändertagande av enskilda patienter om det är erforderligt för att patienten ska ges en god vård utarbeta och uppdatera regler och rutiner för kommunal hälso- och sjukvård samt kontrollera att dessa följs och är kända i verksamheten

Socialförvaltningen 5(6) vid behov genomför utbildning för omsorgspersonal och kommunens hälso- och sjukvårdspersonal avseende vissa hälso- och sjukvårdsfrågor följa upp och kontrollera vad som händer i kommunens hälso- och sjukvårdsverksamheten och redovisa detta för socialnämnden råd och stöd ges till verksamhetschefer i hälso- och sjukvårdsfrågor informera personal om de regler, författningar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för verksamheten medverka i utarbetandet av ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården MAS ansvarar: för kvalitet och säkerhet för den hälso- och sjukvården samt rehabilitering, rehabilitering och fallprevention som utförs i särskilda boenden, dag- och dagliga verksamheter för rutiner medicintekniska produkter MAS är en viktig resurs för förvaltningen som kan bl.a. gälla: Planeringen av kommunens hälso- och sjukvårdsverksamhet Framtagningen av kommunens hälso- och sjukvårdspolicy Upphandling av hälso- och sjukvårdsresurser Planeringen av introduktion och kompetensutveckling av personal samt Samverkan med landstinget olika enheter och tandvården Läkares ordination Mas ansvarar för att patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare ordinerat och att läkares ordinationer och anvisningar följs. Kontakt med läkare Mas ansvarar att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det. Läkemedelshantering Mas ansvarar för att rutiner för läkemedelshantering är ändamålsenliga och väl och fungerande. Dokumentation Mas ansvarar för att journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen. Delegering av arbetsuppgifter Mas ansvarar för att beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med säkerheten för patienterna.

Socialförvaltningen 6(6) Anmälan av skador Mas ansvarar för: rutiner som gör att hon får kännedom om inträffade händelser och risker att anmälan görs till den nämnd som har ledningen av hälso- och sjukvårdsverksamheten, om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om en patient i samband med vård och behandling utsätts för allvarlig skada eller risk för skada (Lex Maria). Sociala utskottet (SU) och förvaltningschefen informeras om anmälan. Se även ansvarsfördelning i socialnämndens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. MAS kompetens En MAS bör ha: Genomgått vidareutbildning för specialisering till distriktssköterska eller vidareutbildning i geriatrisk vård eller psykiatrisk vård eller motsvarande utbildning som genomförts enligt tidigare studieordning (jfr SOSFS 1995:159, bilagan) Fullgjort flerårig väl vitsordad tjänstgöring i ledande ställning Goda kunskaper om arbetsledning, administration, undervisning, uppföljnings- och utredningsarbete samt goda kunskaper inom socialtjänstområdet. Arbete som MAS kräver förutom gott omdöme förmåga till självständiga ställningstagande i många hälso- och sjukvårdsfrågor. Detta förutsätter såväl lämplig utbildning som flerårig erfarenhet från verksamhetsområde med relevans för kommunerans hälso- och sjukvård.

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN I GNESTA KOMMUN Gnesta kommun 646 80 Gnesta vxl: 0158-70 000 gnesta.kommun@gnesta.se www.gnesta.se besöksadress: Västra Storgatan 15 organisationsnummer: 212000-2965

Innehåll 1 Kvalitetssystem för IFO Gnesta... 8 1.1 IFO Gnestas uppdrag och verksamhetsmål... 9 1.1.1 Försörjningsstöd... 11 1.1.2 Barn och familj samt missbruk/beroende... 11 1.2 IFO Gnestas insatser och tjänster... 11 1.3 Uppföljning av verksamhetsmål och riskhantering... 11 1.4 Samverkan och samarbete... 11 2 Vägledning för systematiskt kvalitetsarbete... 12 2.1 Vägledning för handläggning och dokumentation... 12 2.1.1 Allmän checklista med utgångspunkt i gällande författningar och förvaltningsrättsliga grundprinciper.... 12 2.1.2 Särskild checklista... 12 2.1.3 Checklista för den närmare handläggningen och dokumentationen... 13 2.2 Vägledning för beslutsformulering... 18 2.2.1 Allmän vägledning... 18 2.2.2 Beslutsmening och beslutsmotivering... 19 2.2.3 Syfte och utformning... 19 2.2.4 Tidsbegränsning av beslut... 20 2.2.5 Omprövningsförbehåll... 20 2.2.6 Övrig vägledning... 20 2.3 Vägledning för återkoppling och information till anmälare... 21 2.3.1 Checklista för information och återkoppling... 22 2.4 Vägledning för värdering av intyg och utlåtanden... 22 2.5 Vägledning för gränsdragning mellan IFO och andra verksamheter... 23 2.5.1 Skolan och förskolan... 23 2.5.2 Hälso och sjukvården... 25 2.5.3 Särskilt om BUP... 26 2.5.4 LSS... 28 2.5.5 Gode män och förvaltare... 29

2.5.6 Gode män för ensamkommande flyktingbarn... 30 2.5.7 Det yttersta ansvaret i vissa fall... 31 2.5.8 Checklista för gränsdragning mot andra verksamheter... 32 2.6 Vägledning för stöd till brottsoffer och deras närstående... 32 2.7 Vägledning vid bedömning av socialtjänstens bostadsansvar... 33 2.7.1 Checklista för bedömning av socialtjänstens bostadsansvar... 35 2.8 Vägledning socialtjänstens uppsökande ansvar... 35 2.8.1 Övervägande och dokumentation om uppsökande åtgärder... 36 2.9 Vägledning för uppföljning och omprövning... 37 2.9.1 Innebörden av uppföljning... 37 2.9.2 Innebörden av omprövning... 37 2.9.3 Praktisk tillämpning... 37 2.10 Vägledning för överlämnande och mottagande av beslut/uppdrag... 39 2.10.1 Checklista för överlämnande, mottagande och uppföljning... 39 2.11 Vägledning för utförande, genomförandeplaner samt utförardokumentation... 40 2.11.1 Genomförandeplan... 41 2.11.2 Checklista för genomförandeplan... 43 2.11.3 Utförardokumentation... 43 2.11.4 Minimikrav och checklista för utförardokumentationen... 44 2.11.5 Ytterligare krav samt checklista... 44 2.12 Vägledning bedömning av rätten till försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd... 45 2.12.1 Den rättsliga regleringen... 45 2.12.2 Bedömningen av rätten till försörjningsstöd... 45 2.12.3 Den enskildes medverkan i utredningen... 46 2.12.4 Villkorat bistånd normalt inte tillåtet... 46 2.12.5 Deltagande i planering och behandling... 46 2.12.6 Ansvaret för rehabiliterade insatser... 48 2.12.7 Arbetsplan och uppföljning... 48 2.12.8 Gemensam individuell plan... 50 2.12.9 Checklista för bedömning av rätt till försörjningsstöd... 50

2.12.10 Normalt sätt ska följande kontrolleras ii samband med ny ansökan om försörjningsstöd /ekonomiskt bistånd:... 51 2.13 Vägledning barnperspektivet vid försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd... 52 2.13.1 Barnperspektivets och dess reglering... 52 2.13.2 Barnets rätt och föräldrars ansvar... 52 2.13.3 Barnkonsekvensanalyser... 53 2.13.4 Barnperspektivet och socialtjänstlagen... 54 2.13.5 Barnperspektiv vid handläggningen... 54 2.14 Utredningsmall försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd... 60 2.15 Vägledning för hantering av förmedlingsmedel... 63 2.15.1 Checklista för hantering av förmedlingsmedel... 64 2.16 Vägledning för återkrav av ekonomiskt bistånd eller ekonomisk hjälp... 64 2.16.1 Oriktiga uppgifter, underlåtenhet att lämna uppgifter, obehörigt eller för högt bistånd... 65 2.16.2 Förskott och arbetskonflikt samt hinder att förfoga över inkomster och tillgångar... 65 2.16.3 Ekonomisk hjälp utöver 4 kap. 1 SoL... 65 2.16.4 Särskilda krav på biståndsutredningarna... 66 2.16.5 Utredning om återkrav och talan hos förvaltningsrätten... 66 2.17 Vägledning vid utredning i vuxen och missbruksärenden... 67 2.17.1 Allmänt om utredning av vuxenärenden... 67 2.17.2 Utredningar av unga vuxna 18 21 år... 67 2.17.3 Barnperspektivet i vuxenärenden... 68 2.17.4 Anhöriga och barn till missbrukare... 68 2.17.5 Den enskildes medverkan i utredningen... 68 2.17.6 Kartläggning och behovsbedömning... 68 2.17.7 Beslut och beslutsformulering... 69 2.17.8 Överlämnande till utförare och genomförandeplan... 69 2.17.9 Samordnad plan med landstinget... 70 2.17.10 Ansvarsfördelning mellan kommun och landsting... 70 2.18 Mall för utredning i vuxen och missbruksärenden... 71 2.18.1 Utredning enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen i vuxen och missbruksärende... 71