Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet



Relevanta dokument
Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK

Beredningsbrev. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Forum tillsammans med näringslivet. Kommunstyrelsen föreslås besluta.

Malmös väg mot en hållbar framtid

Följande mål ska vara vägledande för det fortsatta arbetet:

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Ny näringslivsstrategi för Malmö stad - direktiv

REFLEKTIONER PÅ UPPFÖLJNINGSRAPPORTENS REKOMMENDATIONER & FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER

Analytikernätverk 20 november

Projektplan Projekt Oberoende

Handlingsplan för hållbar utveckling,

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Samarbetsavtal mellan Stockholms stad och Stockholms Akademiska

RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet

Kulturförvaltningens ansvar i anslutning till Malmö som ledande stad i organisationen United Cities and Local Governments

GL BALA KOMMUNEN 2017

En ny mötesplats blir till.

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

Mötesplats social hållbarhet

internationell strategi 1

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Lokal destinationsutveckling, Case Strängnäs

Anbudsunderlag Yrkes- SM 2020

Internationell strategi för Växjö kommun

Ägardirektiv för Göteborg & Co Träffpunkt AB

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Malmös väg mot en hållbar framtid

2 Internationell policy

Internationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

InItIatIvet för. socialt ansvar

Internationell strategi. för Gävle kommun

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad

KS APRIL Uppsala Health Summit. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Hur tar vi till vara miljömålen i Agenda 2030-arbetet?

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Näringslivsprogram

BJUD IN TILL ETT MÖTE OCH BLI EN VÄRDEFULL AMBASSADÖR FÖR DIN STAD. [ eskilstunaconvention.se ]

Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16

SKL:s kongressmål och prioritering

Verksamhetsplan 2015

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Årsplan för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang för år 2018

Arbetsordning för kommunfullmäktiges beredningar

Tjänsteskrivelse. Uppdrag och organisation för Malmö Live

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

Inriktningsdokument för Regionförbundet Sörmlands internationella engagemang

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Evenemangsstrategi för Stockholms stad

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

1 (5) Verksamhetsplan 2012

Hållbarhetsintegrering - delrapportering Stadskontoret

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Livsmedelsforum 2017 Den nationella konferensen om miljö, hållbarhet och hälsa

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

version Vision 2030 och strategi

Handlingsplan för hållbar utveckling

Försöksverksamhet i Fagersjö

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Verksamhetsplan & Budget

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Projektdirektiv Dnr V 2011/182. Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv

SwediSh network of convention bureaus. nationell kongressrapport Nationell kongressrapport

Vad diskuterades på Rektors inspirationsdagar aug? En sammanfattning

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

RIKTLINJE. Riktlinje för social investeringsreserv

Tjänsteskrivelse Hemställan från socialnämnden om integrationssamordning

93 Förslag till processarbete kring Vision 2025 för Sandvikens kommun

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan

Livsmedelsforum 2017 Den nationella konferensen om miljö, hållbarhet och hälsa

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Handlingsplan för ett integrerat samhälle

Reviderad varumärkesplattform för varumärket Uppsala

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Vår evenemangsstrategi

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

Proposition 1. Verksamhetsplan för RFSU Stockholm 2013

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång

MADE IN SWEDEN INBJUDAN. building on 100 years of innovation for waterwise communities

Verksamhetsplan & Budget

Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling

Policy för internationellt arbete

Den nationella mötesplatsen om socialt ansvarstagande i praktiken

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

Transkript:

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Innehållsförteckning Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på... 1 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utgångspunkter och möjligheter... 3 Innehåll, ambition och målgrupper... 4 Organisation, kostnader, tidplan och förslag till finansiering... 5 2 Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på

Bakgrund I maj 2010 (dnr 363/10) beslutade kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö och i april 2013 (STK-2013-145) beslutade kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. I mars 2014 (STK-2013-145) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav ett benämns Utred möjligheterna att etablera en återkommenade, internationell konferens med fokus på. Kommissionens rekommendationer och slutsatser utgör ett gediget underlag för Malmös fortsatta utveckling i dessa frågor. Tanken om att det Malmö som är ungt och globalt också ska bli helt, kan utgöra ett underlag för den fortsatta processen och arbetet. Syfte Ett syfte med en återkommande konferens är att skapa förutsättningar för ett fördjupat lärande inom frågorna, både inom kommunen och mellan kommunen och andra företrädare såväl nationellt som internationellt. Syftet är också att sprida kunskap om förändringsarbetet vad gäller social hållbarhet, såväl internt som externt samt att marknadsföra Malmö. Utgångspunkter och möjligheter Utanförskap och brister i folkhälsa och välfärd är inte på något sätt eller ur något perspektiv avgränsat till att bara gälla Malmö, de flesta andra städer och länder i världen står inför i stort sett samma utmaningar. Intresset för att ta del av kunskapsutveckling, att utbyta erfarenheter med andra och att kompetensutvecklas inom frågor som rör bedöms därför vara brett. Malmö stad bör och vill vara drivande i dessa frågor - därav följer vikten av att synliggöra det viktiga och stora arbete som görs i Malmö beträffande. Stadens engagemang för en fortsatt och drivande kunskapsutveckling rörande socialt hållbar utveckling är en framgångsfaktor ur alla perspektiv. Ett fortsatt arbete med att etablera en återkommande konferens med fokus på bör utvecklas utifrån erfarenheter från såväl Malmökommissionens arbete, samt de erfarenheter som gjorts vid återkommande konferenser, kongresser och möten av liknande omfång som t.ex. KOMMEK, Framtidens Specialistläkare och Senior i Centrum. Det finns en stor kunskap om frågorna kring i Malmö, och en stark vilja till lärande. Malmö kan också sägas vara pionjärer i frågan. I Malmö finns mötesanläggningar och lokaliteter i alla storlekar och Malmö stad har lång vana och erfarenhet av att arrangera och genomföra möten av alla slag. Malmö har också framgångsrikt utvecklat arbetet med hållbarhetstankar, kravmärkning mm och har utifrån detta gjort en inventering av de mötesanläggningar och boendeanläggningar som finns. 3 Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på

Malmö Convention Bureau (MCVB) är en del av Malmö Turisms verksamheter och ett samverkansorgan mellan dessa och besöksnäringen. MCVB är Malmös officiella organisation för konferenser, kongresser och möten, och är etablerat sedan många år. MCVB bistår med kostnadsfri information och rådgivning om Malmö, planering av alla praktiska frågor, rådgivning om lämpliga hotell och för ändamålet lämpliga konferenslokaler. Även förslag på sociala program och förmedling av kontakter till professionella kongressarrangörer kan förmedlas denna väg. På MCVB:s webbplats http://www.malmotown.com/moten-evenemang/ finns bland annat en användbar lista över hållbara mötesplatser (hotell, restauranger, möteslokaler) och deras respektive certifieringar samt info om klimatsmarta transportalternativ. Samlad info som är till praktisk hjälp när man planerar och marknadsför hållbara möten i Malmö. En projektledare bör anställas inom stadskontorets verksamhet, som i sitt arbete bör ta stöd av den kompetens och erfarenhet som finns inom konferensens sakområde men också hos MCVB. Projektledaren bör ha erfarenhet av att genomföra arbete som detta, ha etablerade nätverk och kontaktytor inom relevanta föreningar, näringar, forskning mm. Vad gäller internationella kongresser ligger det i sakens natur att de oftast roterar och byter destination. Till föreslagen konferens kan föreslås att internationella key-note speakers och delegater bjuds in, särskild vikt vid detta bör läggas i uppbyggnadsläget, och för att etablera konferensen. Den kommunikativa processen och eventuella PR- åtgärder bör därför också riktas internationellt, för att stärka konferensen och för att bidra till att skapa en återkommande konferens med nationella och internationella talare och delegater. En konferens ska ta tillvara de lärdommar som finns, i nuvarande samarbeten och i andra städers sätt att hantera frågor med koppling till. Samverkan ska vara ett ledord och långsiktighet, uthållighet och kontinuerlig återkoppling är nödvändiga ingredienser som måste prägla viljan och synsättet. Innehåll, ambition och målgrupper Det är angeläget att arbeta tillsammans med en bred representation av näringslivet och besöksnäringen och även söka talare och deltagare genom det forum med näringslivet som föreslås i ärendet Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för kan initieras (STK-2014-1000), då det bidrar till att knyta samman och förstärka det offentliga med det privata, samt att bära med sig vikten av att arbeta med representanter från civilsamhället. Detsamma gäller vid sponsorer - att också där tänka och arbeta för ett brett engagemang. Målgrupper för deltagare på konferensen är bland annat de som arbetar med frågorna både politiskt och på tjänstenivå, privat och offentligt, de som kan påverka i frågorna, forskare, högskolor och universitet, nationella intressenter såsom SKL m.fl. 4 Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på

Vinsterna i att arrangera en återkommande konferens med fokus på social hållbarhet är många, bland annat kan nämnas att det bidrar till att lyfta frågorna, ger input i pågående projekt och arbete, bidrar till ett utvecklat lärande, ger nya kontaktytor och tillfälle att utbyta erfarenheter samt en långsiktig och hållbar profilering av Malmö i syfte att marknadsföra Malmö. Det bedöms också vara en arena som är bra för besöksnäringen då utifrån kommande delegater bor på hotell, och därigenom gagnar inte bara kännedomen om Malmö utan även sysselsättningen vilket ger positiva effekter på den så kallade turismekonomin. Målgrupper är bland andra: politiker, förvaltningschefer, tjänstepersoner, nätverk av företagare, företrädare för civilsamhället, ungdomar som på olika sätt och ur olika perspektiv arbetar med frågor för att skapa samsyn och vilja till förändring. Även i detta urval av deltagare ska mångfalds- och jämställdhetsperspektiven beaktas; också vad det gäller talare. Med andra ord kan konstateras att förutsättningarna för att arrangera en återkommande konferens i frågor om i Malmö är mycket goda ur alla perspektiv: lokaler, kompetens, framdrift av frågorna, hållbart lärande, högt på agendan hos politiker och tjänstepersoner. Det som bland annat krävs är att det avsätts tid för att ha högt deltagande från drivande personer inom dessa frågor i Malmö stad vad gäller politiker och tjänstepersoner, samt behjälplighet att engagera relevanta talare, gärna från till exempel SKL och från regeringen. Ambitionen föreslås vara att fortsätta arbetet i två första steg: Steg 1: Steg 2: konferens hösten 2015 med ca 700 manliga och kvinnliga delegater. En medveten kommunikation om frågorna före, under och efter konferensen samt att ha ett strategiskt planerat kommunikationsarbete. Medvetet kommunicera frågorna. Arbeta vidare med programplanering, sponsorer, talare mm. Planera för att på konferensen 2015 bjuda in till nästa konferens 2017 på hösten. Att också ha en plan för vilka frågor man ska arbeta aktivt med samt att ha en analys och uppföljning av 2015 år konferens. Konferensen bör återkomma vartannat år, förslagsvis udda år för att inte sammanfalla med valår. Konferensen föreslås pågå i minst två dagar. Den bör kombineras med och innehålla olika kringaktiviteter för att skapa nätverk och nya kunskapsallianser. I allt arbete med konferensen ska samtliga hållbarhetsaspekter ha högt fokus vad gäller transporter, temporära anställningar, lokaler, mat etc. Organisation, kostnader, tidplan och förslag till finansiering För att driva arbetet framåt under 2015 föreslås att en i frågorna sakkunnig projektledare anställs. I projektledarens uppgift ska ligga att bilda en 5 Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på

arbetsgrupp med kompetens i sakfrågorna, med rätt nätverk och god kännedom om var och hur frågorna hanteras lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Arbetsgruppen bör också utse någon som arbetar mot potentiella sponsorer och som sätter program mm. I detta ligger en medvetenhet om att också använda lokala aktörer för sidoaktiviteter etc. Tidplan 1. Näringslivsberedning 25 november 2014 2. Beslut i kommunstyrelsen januari 2015 3. Bemanning på stadskontoret (januari 2015) 4. Konferens hösten 2015 5. Utvärdering, lärdomar 6. Fortsatt arbete inför konferens 2017, implementering i ordinarie verksamhet 7. Utvärdering och revidering av konceptet sker efter tre år. Kostnader, konferens 2015 Lokal 250 000: - Förtäring/meet and great 250 000: - Kommunikation 150 000: - Arvodering (talare)/resekostnader 450 000: - Projektledare 600 000: - Extra finansiering för arbetsgrupper mm 200 000: - Diverse transporter, mat mm 1 750 000:- Totalt 3 650 000:- Intäkter Projektledaren ska inom ramen för sitt uppdrag presentera ett förslag på intäkter från delegater, sponsorer och eventuella utställare. Projektledaren ska i detta arbete lägga stor vikt vid att målgruppsanpassa delegatavgifterna för att skapa förutsättningar för män och kvinnor, pojkar och flickor från olika sektorer att kunna delta. Kostnaderna kommer att kunna reduceras med delegatavgifter, 700 personer x snitt 2500: -, vilket ger en beräknad intäkt om 1 750 000:- för konferensen 2015. Den långsiktiga ambitionen ska dock vara att konferensen framgent finansieras av delegatavgifter samt sponsorer. Förslag till finansiering Även om ambitionen är att konferensen ska finansieras av deltagaravgifter och sponsorer beräknas att det finns kvarstående kostnader på 1 900 000 kr för 2015. Innan eventuellt medel från kommunstyrelsens projekt- och utredningsanslag tas i anspråk har stadskontoret att undersöka möjligheterna att göra omprioriteringar inom förvaltningens budget. Personella resurser kan möjligen hanteras inom ramen för stadskontorets ordinarie verksamhet. Det bör också undersökas om andra förvaltningar har möjlighet att bidra med finansiering av konferensen. Vidare föreslås att budget för fortsatt arbete beaktas i budgetberedning 2016. I detta måste ambitionen ovan om ökade intäkter från delegater och sponsorer beaktas. 6 Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på