Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Relevanta dokument
TSIU61: Reglerteknik. Tillståndsbeskrivning. Lite om tillstånd och återkoppling

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 10

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 11

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 10

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 1. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts. Sammanfattning av Föreläsning 1, forts.

Föreläsning 8. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 27 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Föreläsning 7. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 26 september Avdelningen för Reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 22 augusti 2018, kl

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Onsdag 23 augusti 2017, kl

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 9

Reglerteori. Föreläsning 4. Torkel Glad

TSIU61: Reglerteknik

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 3. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts.

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 15 december 2016, kl

Lösningar till tentamen i Reglerteknik I 5hp (a) Statiska förstärkningen = (0), och ( )= [ ( )].

Fredrik Lindsten Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY)

Föreläsning 14-16, Tillståndsmodeller för kontinuerliga system

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

Laplacetransform, poler och nollställen

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 12

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

ÖVNINGSTENTAMEN Reglerteknik I 5hp

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik (TSRT19)

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Föreläsning 9. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 30 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TENTAMEN Reglerteknik 3p, X3

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

Kretsformning och känslighet

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Reglerteknik I: F10. Tillståndsåterkoppling med observatörer. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

TSRT21 Dynamiska system och reglering Välkomna till Föreläsning 10

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 12

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 2

Diskreta Linjära System och Skiftregister

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 3 AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET

TENTAMEN Reglerteknik 4.5hp X3

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del A Tid: Torsdag 17 mars 2016, kl

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 12

Reglerteori. Föreläsning 3. Torkel Glad

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av föreläsning 5: RGA, IMC. Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5: LQG. Föreläsning 6: LQ-reglering

Reglerteknik AK, FRTF05

Industriell reglerteknik: Föreläsning 2

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Överföringsfunktion 21

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN Reglerteknik I 5hp

AUTOMATIC CONTROL REGLERTEKNIK LINKÖPINGS UNIVERSITET. M. Enqvist TTIT62: Föreläsning 2. Här är

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

En allmän linjär återkoppling (Varför inför vi T (s)?)

Olinjära system (11, 12.1)

INLÄMNINGSUPPGIFT I. REGLERTEKNIK I för STS3 & X4

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL En tillståndsmodell ges t.ex. av den styrbara kanoniska formen: s 2 +4s +1.

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL A Reglerteknik I 5hp

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

EL1010 Reglerteknik AK

Föreläsning 3. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 9 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

Tentamen. TSFS06 Diagnos och övervakning 4 juni, 2007, kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik AK, FRT010

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

EL1000/1120 Reglerteknik AK

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik AK. Tentamen kl

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

TSIU61: Reglerteknik. Regulatorsyntes mha bodediagram (1/4) Känslighet Robusthet. Sammanfattning av föreläsning 7

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TSIU61: Reglerteknik. Matematiska modeller Laplacetransformen. Gustaf Hendeby.

Modellering av Dynamiska system. - Uppgifter till övning 1 och 2 17 mars 2010

Tentamen i reglerteknik SSY310/ERE091. Torsdagen den 4 juni 2015 kl. 14:00

Välkomna till Reglerteknik Föreläsning 2

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Reglerteori. Föreläsning 11. Torkel Glad

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Föreläsning 2. Reglerteknik AK. c Bo Wahlberg. 3 september Avdelningen för reglerteknik Skolan för elektro- och systemteknik

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Transkript:

Innehåll föreläsning 9 2 Reglerteknik, föreläsning 9 Tillståndsbeskrivning, styr- och observerbarhet Fredrik Lindsten fredrik.lindsten@liu.se Kontor 2A:521, Hus B, Reglerteknik Institutionen för systemteknik (ISY) 1. Sammanfattning av föreläsning 8 2. Representation av system 3. Tillståndsform till överföringsfunktion 4. Överföringsfunktion till tillståndsform 5. Styr- och observerbarhet Sammanfattning från föreläsning 8 3 4 Våra modeller är alltid förenklingar av verkligheten! För att kunna analysera detta införde vi ett relativt modellfel Sats: (Robusthetskriteriet) Givet att stabiliseras av återkopplingen. Antag att: Det sanna systemet ges av och har samma antal poler i höger halvplan. och går mot när går mot oändligheten Då gäller att om, Ofta har vi endast en övre gräns på. Detta räcker dock för att vi via robusthetskriteriet ska kunna uttala oss om stabilitet. för alla är stabilt (tillräckligt, men ej nödvändigt villkor)

5 Tillstånd = den information som behövs vid tidpunkt för att kunna förutsäga effekten av pålagd insignal. 6 En allmän tillståndsbeskrivning ges av, ex) Tillståndsvektor där: x(t) är en -vektor (tillståndsvektorn) A är en matris B är en matris C är en matris D är en skalär (oftast D=0) Fråga från förra föreläsningen 7 Ex. Tillståndsform (medicin i kroppen) 8 Om ett system har följande tillståndsbeskrivning En (mycket) enkel beskrivning av hur ett ämne, t.ex. en medicin, tas upp i kroppen ges av hur beror då utsignalen av det andra tillståndet? u(t) tillförselhastighet av ämnet (insignal) q(t) mängd av ämnet i mage, tarmar (tillstånd) c(t) mängd av ämnet i blodet (tillstånd) mängd av ämnet i blodet (utsignal) Konstanterna k 1 och k 2 beskriver ämnesomsättningen.

Ex. Tillståndsform (Fuglesang) 9 Representation av system 10 Christer Fuglesang på rymdpromenad kan beskrivas av ekvationerna: Fuglesang Yttre beskrivning u Inre beskrivning y p(t) Christers position (tillstånd) v(t) Christers hastighet (tillstånd) u(t) kraft från raketmotor på ryggen (insignal) Christers position (utsignal) m massan Vi har med tillståndsformer inte infört några nya typer av system, endast ett nytt sätta att beskriva och analysera våra vanliga system. Tillståndsform Överföringsfunktion Överföringsfunktion Tillståndsform Från överföringsfunktion till tillståndsform 11 Givet en (strikt proper) överföringsfunktion Överföringsfunktionen Styrbar kanonisk form 12 hur får vi fram motsvarande tillståndsbeskrivning? Det finns oändligt många sätt att representera en given överföringsfunktion på tillståndsform! kan beskrivas på tillståndsform som: (Styrbar kanonisk form) De enklaste är: Om b 1 = b 2 = = b n-1 = 0 kan vi välja derivator av som tillstånd (som i vårt inledande exempel) Styrbar kanonisk form (Resultat 8.1 i boken) Observerbar kanonisk form (Resultat 8.2 i boken)

Observerbar kanonisk form 13 Överföringsfunktionen kan beskrivas på tillståndsform som: (Observerbar kanonisk form) Styrbarhet och observerbarhet 14 x 1 (t), x 2 (t), x 3 (t) vattennivåer u(t) vatten tillfört tank 2 f 1 (t) flöde från tank 1 till tank 2 f 2 (t) flöde från tank 2 till tank 3 Insignal: u(t) Utsignal: = x 2 (t) (antag att alla proportionalitetskonstanter = 1) Styrbarhet och observerbarhet 15 Ex. från förra föreläsningen 16 Nivån x 1 (t) kan ej påverkas av styrsignalen Ej styrbart Nivån x 3 (t) påverkar ej utsignalen (går ej att härleda från ) Ej observerbart x 1 (t) u(t) x 2 (t) x 2 är inte observerbart!

Några begrepp som får summera föreläsning 9 17 Tillståndrum: Det vektorrum dit tillståndsvektorn hör. Minimal realisation: En tillståndsbeskrivning för en given är en minimal realisation om inte kan beskrivas med färre tillstånd. Styrbar: Det finns inga tillstånd som inte kan nås via lämpligt val av styrsignal (hela tillståndsvektorn påverkas direkt eller indirekt av styrsignalen). Observerbar: Det finns inga nollskilda tillstånd som inte påverkar utsignalen (tillståndsvektorn kan inte vara nollskild utan att vi märker det)