Fil dr Lisbeth Lindahl BoBra på äldre dar möjligheter i kvarboendet. Fil dr Tove Harnett Äldreboende och hemlikhetens paradoxer.



Relevanta dokument
Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Åldrande & boende - en översikt

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Olika perspektiv på hållbara bostäder för seniorer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

Workshop - Fall. Fysisk aktivitet och balansträning. Senior Alert

Hållbara bostäder för seniorer

FORSKNINGSSTRATEGISK PLAN INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER VID LUNDS UNIVERSITET

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex

Innehåll. Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar. Svensk Policy

Möjligheter och utmaningar med tvärvetenskap inom CASE forskarskola: doktoranders och handledares perspektiv

Sömnproblematik, stress och behandling

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns?

Handlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum

eller vad är makt när vi pratar om äldreomsorg?

Personcentrerad rehab på äldre dar

Flytt och tankar om flytt hos äldre

Vad är långsiktigt hållbara bostäder för seniorer?

Masterprogram i folkhälsovetenskap

Sociala rättigheter och boende för den åldrande befolkningen. S. Iwarsson, P-O. Hedvall, H. Jönson, A. Malmgren Fänge, T. Mattsson & S.

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forsknings- och utvecklingsenheten Habilitering & Hjälpmedel FoU-PM 5/2016. Struktur och arbetsmaterial för att implementera EBH-rekommendationer

ENDAST ETT FATAL PLATSER KVAR

Värdegrund- förslag till lagändring

Medel som ger möjligheter

LIKA men OLIKA LIKA SPECIALPEDAGOGISK RIKSKONFERENS STADIONMÄSSAN I MALMÖ, NOVEMBER Svenska förbundet för Specialpedagogik

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

update Arkitektur för ett åldrande samhälle presentation av föreläsare

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Stress & utmattningssyndrom 2015

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

Bedömning av pedagogisk skicklighet

Äldres boende. Studentlitteratur. -forskningsperspektiv i Norden REDAKTÖRER: MARIANNE ABRAMSSON CATHARINA NORD

UK CH BEHANDLING MISS

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK

Återhämtning och Delat beslutsfattande

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Att bo och resa på landet hur tänker äldre om framtiden?

Stress & Utmattningssyndrom

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Strategi för Kulturrådets arbete med

Kunskapsproduktion i samverkan:

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Helhetsperspektiv vid kombinerad syn- och hörselnedsättning. Program

VÅRDVETENSKAP FÖR FRAMTIDEN. Lisbeth Fagerström Professor i vårdvetenskap vid ÅA Professor i sykepleievitenskap, Høgskolen Sørøst-Norge

Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Bemötande Äldreomsorg

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

specialiserad psykologisk bedömning och behandling

Sjukgymnastik för äldre personer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Jag vill bli medlem i Vill du bli medlem i Autism- och Aspergerförbundet! Autism- och Aspergerförbundet?

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

Värdet av tillgänglighet

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Hur köket kan planeras bättre för äldre

ÅSS har tagit del av utredningen och vill med anledning av detta anföra följande:

Agneta Lantz

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

Arbetsterapeutprogrammet

Temadagen Direktsändning till 20 orter i landet

Stockholms stads äldreombudsman. Linda Vikman

Demens Är diagnos nödvändig vid demenssjukdom? Lennart Minthon, överläkare/professor, Minneskliniken, Skånes

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Boende för äldre 2015

Att leva hela livet 2014

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Service- och värdighetsgarantier

i primär- och företagshälsovården Ullakarin Nyberg psykiatriker Norra Stockholms Psykiatri Karolinska Institutet

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Bemötande Äldreomsorg

CERA medlemsbrev oktober 2017

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen!

Föreläsare och föreläsningar Skånska demensdagen 2017, den 11 och den 12 oktober

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Stress & utmattningssyndrom

Utbildningsplan för Arbetsterapeutprogrammet 180 högskolepoäng

Stress & utmattningssyndrom

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Rasta hunden och tvätta fönster vardagsaktivitet för en god hälsa

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Tre kvällar om tillgänglighet - Metodbeskrivning

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

Ingenting om oss utan oss

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Transkript:

SENIOR I CENTRUM Torsdag 30 maj, 2013, Pallisad Syd, 08.30 10.00 Fil dr Lisbeth Lindahl BoBra på äldre dar möjligheter i kvarboendet. Fil dr Tove Harnett Äldreboende och hemlikhetens paradoxer. Dr med vet Åse Brandt Forskning om tekniske hjælpemidler Hvad forskes der i, og hvad betyder forskningen for praksis? Prof Agneta Ståhl Att köra bil eller promenera vad är farligast ur ett äldreperspektiv. Bo bra på äldre dar möjligheter i kvarboendet Lisbeth Lindahl, fil dr i psykologi, FoU i Väst/GR Lisbeth.Lindahl@grkom.se Utifrån följeforskning av ett antal projekt i Göteborg med omnejd kommer jag att ge exempel från samverkansprojekt med betydelse för ett gott åldrande i det ordinära boendet. et är att berätta om hur man kan verka för att skapa förändring i äldre människors vardagsmiljö. Äldreboendet och hemlikhetens paradoxer Tove Harnett, biträdande lektor, CASE, Lunds Universitet tove.harnett@med.lu.se Äldreboenden ska numera framstå som hemlika och det finns en tydlig strävan distansera sig från sådant som liknar boendet vid en institution. De äldre är hyresgäster med egna

hyreskontrakt. Samtidigt skall de allmänna utrymmena utformas och en gemensam tillvaro organiseras. Ofta antar personalen att de boende gillar gamla saker. Maten antas bli mest populär om den består av traditionell husmanskost och aktiviteterna antas locka flest om de är enkla och gammaldags: bingo, dragspelsmusik och gudstjänst. Men vad är egentligen gammalt? Och varför skulle alla äldre föredra det? Om vi utgår från en standardiserad bild av de äldre och deras dåtid finns det då inte en risk för att vi återskapar institutionslivets kollektivitet? som varvar teori och praktik där åhörarnas synpunkter är viktiga. et är att ge åhörarna en skärpt blick för de resonemang som ligger till grund när vi utgår från färdiga kategorier av typen så var det förr eller det här gillar äldre. Forskning om tekniske hjælpemidler Hvad forskes der i, og hvad betyder forskningen for praksis? Åse Brandt, dr med vet, MPH, leg. arbetsterapeut, ViHS Videnscentret for Handicap, Hjælpemidler og Socialpsykiatri, Socialstyrelsen, Danmark aab@servicestyrelsen.dk Størstedelen af forskningen om tekniske hjælpemidler handler om produktudvikling, men et stigende antal studier handler om effekter af hjælpemiddelinterventioner og om brugernes oplevelser af at anvende hjælpemidler. Resultaterne af mange af disse studier er relevante for praksis på hjælpemiddelområdet, og i forelæsningen gives der eksempler på sådanne studier. Tilhørerne får indblik i forskningsfronten på hjælpemiddelområdet og i hvad forskningsresultaterne kan betyde for praksis. Att köra bil eller promenera vad är farligast ur ett äldreperspektiv Agneta Ståhl, professor i trafikplanering, Inst för Teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola samt biträdande föreståndare för CASE, Lunds universitet. Agneta.stahl@tft.lth.se

Då äldre personers situation i trafiken diskuteras massmedialt är det ofta i termer av vad är problemet med äldre personer i trafiken i stället för vad är problemet för äldre personer i trafiken. Svaret på första frågan är oftast äldre personer som kör bil medan svaret på den andra frågan överhuvudtaget inte diskuteras. Varför? Officiell olycksstatistik (polisrapporterade olyckor) visar att för äldre personer är risken nästan 10 gånger större att skadas som fotgängare jämfört som bilförare. Men dessa olyckor är endast toppen på isberget denna statistik innehåller inte fallolyckorna äldre personer råkar ut för som fotgängare. Genom analys av sjukhusbaserad skadestatistik och polisrapporterade olyckor i STRADA registret framkommer att 90 % av skadorna som äldre personer råkar ut för som fotgängare är fall 10 % är påkörning av ett fordon. STRADA har gett ljus åt mörkertalet och gett möjligheten att visa vad problemet för äldre är i trafiken gångmiljön! Ett systematiskt arbeta med att öka tillgängligheten, dvs att undanröja hinder, i gångmiljön, är en hälsofrämjande åtgärd - riskerna för fall bland den äldre befolkningen minskar med ökad utevistelse och aktivitet som följd. med fokus på evidensbaserad forskning med inslag av intervention et är att deltagarna skall få en helhetsbild om äldres risker i trafikmiljön och vad som kan göras för att minska fallolyckor i gångmiljön

Fredag 31 maj, 2013, Arenarummet, 08.30 10.00 Prof Susanne Iwarsson Samspelet människa-miljö-aktivitet i tvärvetenskapliga studier om äldre och åldrande Teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Prof Synneve Dahlin-Ivanoff Åtgärder för att stödja sköra äldre hemmaboende personer. Prof Lars-Henrik Ståhl Ersättningsestetik i sjukhusarkitektur. Docent Torbjörn Svensson FUTURAGE Framtidens forskning om åldrande. Samspelet människa-miljö-aktivitet i tvärvetenskapliga studier om äldre och åldrande Teoretiska och metodologiska utgångspunkter Susanne Iwarsson, professor i gerontologi, leg. arbetsterapeut, CASE, Lunds universitet susanne.iwarsson@med.lu.se Forskning om den åldrande individen och befolkningen och samspelet med miljön har sin grund i såväl gerontologisk som arbetsterapeutisk och rehabiliteringsmedicinsk begreppsoch teoribildning. Samspelet människa-miljö-aktivitet studeras och förstås bäst om man tillämpar olika forskningsmetoder i kombination. I denna föreläsning ges exempel på teoretiska och metodologiska utgångspunkter för aktuell forskning inom miljöinriktad gerontologi, i Sverige och Europa. Åhörarna får en ökad förståelse för komplexiteten i samspelet mellan människa-miljöaktivitet och åldrande och de teoretiska och metodologiska krav som ställs på forskning inom området. Åtgärder för att stödja sköra äldre hemmaboende personer Synneve Dahlin-Ivanoff, Professor, bitr. Sektionschef, leg. Arbetsterapeut Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering, Göteborg universitet Synneve.dahlin-ivanoff@gu.se

De allra äldsta beskrivs ofta som en sårbar grupp som är speciellt utsatt för att drabbas av sjukdomar, funktionsnedsättningar och löper stor risk att förlora förmågan att självständigt klara av de vardagliga aktiviteterna. Den åldrande befolkningen sätter det svenska välfärdssystemet under press vilket kommer att öka framtida kostnaderna för äldreomsorg, hälso- och sjukvård. Insatser riktade mot äldre kvinnor och män kan medföra stora vinster, både hälsomässiga och ekonomiska, för såväl individen som samhället. Att deltagarna skall få en beskrivning av olika av interventioner för sårbara äldre personer med presentation av aktuella forskningsresultat. Ersättningsestetik i sjukhusarkitektur Professor Lars-Henrik Ståhl, Prefekt, LTH, Arkitektur och byggd miljö. Lars-Henrik.Stahl@arkitektur.lth.se Ett vanligt, och nästan reflexmässigt sätt att skapa välbefinnande i sjukhusmiljöer, är att hämta in välkända och sympatiska föremål, företeelser och inrättningar från samhället utanför sjukhuset. Begreppet placebo [jag behagar] som oftast betecknar den positiva effekt på en försöksperson som en egentligen fysiologiskt overksam substans kan ha anger i detta rumsorienterade projekt en ersättning för en i sjukhusmiljön egentligen frånvarande yttre värld, d v s en arkitektonisk, konstnärlig eller social ersättning som ger en förhöjning av välbefinnandet i sjukhusmiljön. Syftet med projekt Placebo är att undersöka hur samtida konstnärliga och arkitektoniska strategier fungerar i några utvalda sjukhusmiljöer. Projektet genomförs med konstnärliga och utforskande metoder som innefattar dokumentation, förslagsställande och intervention i sjukhusmiljö. Avsikten är att kritiskt pröva ett antal estetiska strategier som rör arkitektoniska/rumsliga aspekter på vårdmiljöer, samt belysa både fördelar och brister i en påstått hållbar sjukhusarkitektur.

FUTURAGE Framtidens forskning om åldrande Torbjörn Svensson, docent i gerontologi, CASE, Lunds Universitet torbjorn.svensson@med.lu.se EU-projektet FUTURAGE syftade till att peka ut färdriktningen för åldrandeforskningen i Europa och internationellt inom de kommande 10-15 åren. De allra mest angelägna områdena där kunskaper saknas eller är bristfälliga kommer att presenteras. Detta ger en möjlighet att planera för framtida forskning och ge uppslag för inom vilka områden det är viktigt att samverka i den närmaste framtiden. et är att ge deltagarna en ökad kännedom om var kunskapsluckorna inom åldrandeforskningen finns och vilka områden man bör prioritera när man planerar nya forskningsprojekt.

Fredag 31 maj, 2013, MM 2, 11.00 12.00, Allmänheten Prof Susanne Iwarsson Bo kvar, bygga om eller flytta? Prof Agneta Ståhl Att köra bil eller promenera vad är farligast ur ett äldreperspektiv? Moderator: Docent Torbjörn Svensson, CASE, Lund universitet Bo kvar, bygga om eller flytta? Susanne Iwarsson, professor i gerontologi, föreståndare för CASE, leg. arbetsterapeut, Lunds universitet susanne.iwarsson@med.lu.se När åldern tar ut sin rätt i form av nedsatt rörlighet, uthållighet och balans kan de enklaste vardagssysslor bli besvärliga och den gamla invanda bostaden kan vålla praktiska problem och känsla av osäkerhet. I denna föreläsning presenteras aktuell forskning om samspelet mellan den äldre personen, bostaden och de sysslor man vill och måste göra i vardagen och vilken betydelse detta samspel har för hälsa och delaktighet. Åhörarna får ökad kunskap om sådant som kan vara bra att tänka på när man planerar för sitt boende på äldre dar. Att köra bil eller promenera vad är farligast ur ett äldreperspektiv? Agneta Ståhl, professor i trafikplanering, Inst för Teknik och samhälle, Lunds Tekniska Hörskola samt biträdande föreståndare för CASE, Lunds universitet. Agneta.stahl@tft.lth.se Då äldre personers situation i trafiken diskuteras massmedialt är det ofta i termer av vad är problemet med äldre personer i trafiken i stället för vad är problemet för äldre

personer i trafiken. Svaret på första frågan är oftast äldre personer som kör bil medan svaret på den andra frågan överhuvudtaget inte diskuteras. Varför? Tillgänglig statistik visar att äldre fotgängaren är särskilt utsatta i trafiken; de har 10 gånger större risk att skadas som fotgängare jämfört som bilförare enligt officiell olycksstatistik (polisrapporterade olyckor); dessutom 90 % av skadorna som fotgängare är fall (sjukhusbaserad skadestatistik). Slutsatsen är tydlig: Problemet för äldre i trafiken är gångmiljön! Ett systematiskt arbeta med att öka tillgängligheten, dvs att undanröja hinder, i gångmiljön, är en hälsofrämjande åtgärd - riskerna för fall bland den äldre befolkningen minskar med ökad utevistelse och aktivitet som följd. med fokus på evidensbaserad forskning med inslag av intervention et är att deltagarna skall få en helhetsbild om äldres risker i trafikmiljön och vad som kan göras för att minska fallolyckor i gångmiljön Lördag 1 juni, 2013, MM 2, 10.00 11.00, Allmänheten CASE Brukarråd ansvarar Inkommer med abstract senast 2012 11 02