INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2010

ÅRSREDOVISNING 2010

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2010 En fartfylld resa framåt, 4 Med framtiden i sikte, 6 Året i korthet, 10 Affärsidé, vision och värdeord, 12 Satsningar på kompetens och mångfald ger resultat, 13 VA SYD i siffror 2010, 14 Kvalitet och nytänkande som gör nytta, 16 VA-utveckling i miljöns tjänst, 18 Hållbarhet på världskartan, 20 Måluppfyllelse, 22 Mål för huvudprocesserna, 24 Nyckeltal, 27 Förvaltningsberättelse, 28 Resultaträkningar, 37 Balansräkningar, 38 Finansieringsanalys, 42 Noter, 43 Revisionsberättelse, 47 Förbundsstyrelse, 48 Ledningsgrupp, 50 Fullmäktige, ägarnämnder och revisorer, 52 Foto: Lars Strandberg, Linda Berglund, Johan Gustafsson, Joachim Grusell, samt bilder ur VA SYDs bildarkiv. llustration: Magnus Nordström, Millimeter Produktion: Jubla kommunikation AB Tryck: Holmbergs i Malmö AB

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 EN FARTFYLLD RESA FRAMÅT En spännande resa har påbörjats. VA SYD går in i 2011 som ett starkt regionalt kommunalförbund med tre medlemmar. Intresset för vår verksamhet talar sitt tydliga språk. Nu lämnar jag med varm hand över till Anders Ledskog som kommer att fortsätta arbetet med att skapa morgondagens VA SYD. Att fortsätta växa har varit ett viktigt mål för 2010. Det känns glädjande att Burlöv numera är en del av VA SYD och att diskussioner är inledda med ytterligare en kommun Eslöv. Att förena kommunala verksamheter kan vara en utmaning. En viktig förklaring till VA SYDs framgångar är det goda politiska samarbetet mellan kommunerna. Under hösten har vi bildat en ny politisk styrgrupp tillsammans med Eslövs kommun. Diskussionerna har varit mycket givande och vår målsättning är att vara klara med ett beslutsunderlag i vår. SPÄNNANDE KARRIÄRVÄGAR Fortsatt tillväxt är en förutsättning för att klara de utmaningar VA-branschen står inför. När flera av branschens pionjärer går i pension om några år, försvinner mycket erfarenhet och kunskap. Ett större VA SYD ger oss bättre möjligheter att rekrytera nya kompetenta med - arbetare och erbjuda fler spännande karriärvägar. Under året har vi genomfört en rad viktiga aktiviteter som exempelvis chefsutvecklingsprogram, mångfaldsarbete och fortsatt positionering av VA SYD som en attraktiv arbetsgivare. INTERNATIONELLA FRAMGÅNGAR VA SYD fortsätter att göra intryck på den internationella arenan. Världsutställningen i Shanghai var en stor framgång, där vi tillsammans med Sysav ansvarade för Malmös bidrag till utställningen under en månad. VA SYD kommer att fortsätta utbytet med Kina i projektet TangMa ett framtida samarbete mellan Malmö stad och den kinesiska staden Tangshan. Det internationella intresset för VA SYD visar att vårt fokus på forskning och utveckling gett resultat. Våra satsningar fortsätter och vi ska bli ännu bättre i framtiden. CITYTUNNELN UNDER JORDEN Efter mer än tio års arbete rullade det första tåget genom Citytunneln den 11 december. Projektet blev en miljard billi-

EN FARTFYLLD RESA FRAMÅT 5 gare än beräknat och var klart ett halvår före utsatt tid. Glädjande är att även miljömålen uppfylldes med råge. VA SYD har haft en viktig roll i projektet, flera medarbetare har arbetat med våra frågor i projektet under 10 års tid. VA SYD har varit pådrivande i miljöarbetet, bland annat genom att ställa krav på kemikalieredovisning. AKTIVT MILJÖARBETE En av våra viktiga uppgifter är att ge våra kunder förutsättningar att minska sin miljöpåverkan. Vi uppmuntrar dig till att dricka kranvatten, sortera dina sopor och tänka på vad du spolar ner i avloppet. I skolprojektet Drick kranvatten vill vi göra kranvatten till ett självklart val för unga som vill ha en nyttig, billig och klimatsmart dryck. VA SYD var även på plats under Malmöfestivalen, där vi erbjöd stadsflanörerna att fylla sina vattenflaskor i någon av våra fyra vattenbarer, ett upp skattat inslag i festivalvimlet. RESAN FORTSÄTTER Under de senaste åren har VA SYD påbörjat en resa som inneburit stora förändringar. Att ständigt utveckla och förbättra verksamheten har varit en viktig del i mitt ledarskap. Att möta förändringarna med den entusiasm och det tålamod som VA SYDs medarbetare har gjort är unikt. Det är inte utan stolthet jag blickar tillbaka mot allt det vi åstadkommit under vår tid tillsammans. Idag står VA-arbetet i rampljuset och vårt arbete följs med stort intresse både nationellt och internationellt. Detta är frukten av vårt hårda arbete, vi har kämpat tillsammans mot gemensamma mål. Min uppgift har varit att driva på marknads- och affärsorienteringen av organisationen och skapa en gemensam kultur. Tillsammans har vi omvandlat de mindre VA-verken med maskinteknisk inriktning till ett starkt utvecklingsoch marknads orienterat VA SYD. Nu väntar nya utmaningar. Med varm hand lämnar jag över till Anders Ledskog som med nya idéer och ny energi kommer att fortsätta arbetet med att skapa morgondagens VA SYD. Jag kommer att följa er resa in i framtiden med stor spänning.

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 MED FRAMTIDEN I SIKTE Stig Sjögren och Anders Ledskog är eniga. En VA-struktur anpassad för framtiden är avgörande för att säkerställa kvalitet och tillgänglighet i en region som expanderar i en rasande fart. Långsiktighet, kvalitet och strategisk planering är ledorden. VA SYD tar sikte på framtiden. Långsiktighet, kvalitet och strategisk planering är ledorden för att säkerställa en VA-struktur anpassad för en region i tillväxt. Hur ska framtidens VA-struktur se ut? Och hur hanterar vi klimatrelaterade ut - maningar som vattennivåhöjningar och kraftiga regn? Anders Ledskog och Stig Sjögren är redan långt fram i tanken. Långsiktig strategisk planering är avgörande för att möta de utmaningar vi står inför i framtiden. Konkret ska vi jobba med riskanalyser och scenarion för att ta rätt beslut både när det gäller utveckling och underhåll av våra befintliga anläggningar och investeringar i nya, säger Anders. Stig håller med: Långsiktig strategisk planering är också viktigt för att vi ska fortsätta att satsa rätt när det gäller forskning och utveckling. Vår ambition är att varje år satsa en procent av omsättningen på forskning och utveckling och vi är på god väg att nå det målet.

MED FRAMTIDEN I SIKTE 7

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 HÖG KVALITET OCH EFFEKTIVITET Anders menar att organisationen redan kommit långt och att det är viktigt att vidareutveckla det som är påbörjat. Vi ska jobba vidare med att implementera våra värdeord: miljö, kvalitet, engagemang och lyhördhet, i verksamheten och fokusera på de mål som är uppsatta. Organisationen har exempelvis redan börjat titta på Lean-konceptet och det är något vi ska börja arbeta mer aktivt med under 2011. Min ambition är också att arbeta för att förbundet ska fortsätta att växa. Stig fyller i: Vi har haft många bra diskussioner om framtida arbetssätt under året och tagit ett antal viktiga beslut. I Anders kommer VA SYD att få en utvecklingsinriktad ledare som är beredd att ta över det vi påbörjat. Det kommer att ge en arbetsro och kontinuitet som är mycket positiv för organisationen. LÅNGSIKTIGT LÅGA KOSTNADER Anders menar att det är viktigt att planera för långsiktigt låga kostnader och inte hänga upp sig på att det ska vara låga taxor just nu.

MED FRAMTIDEN I SIKTE 9 MED FORTSATT PLANERAT UNDERHÅLL OCH STRATEGISKA PLANER KOMMER VI ATT HÖJA KVALITETEN Det är viktigt för oss att vi lyckas förmedla detta tankesätt även politiskt. Det fortsatta etablerandet av VA SYD som ett regionalt kommunalförbund är självklart förknippat med en del investeringar, men syftet är ju att det ska ge positiva effekter i framtiden. Med fortsatt planerat underhåll och strategiska planer, kommer vi att höja kvaliteten i vår leverans och samtidigt se till att vi har låga kostnader. Stig menar att det är viktigt att få kunder och politiker att förstå värdet av ett bra vatten. I ett föredrag jag höll nyligen försökte jag peka på värdet av våra tjänster. Hur mycket är det egentligen värt att få friskt vatten levererat hem varje dag, dygnet runt i jämförelse med att köpa och transportera hem det själv? Jag frågade om det kunde vara värt 1 öre per liter? Eller kanske till och med 1,5 öre? Vi ska självklart arbeta för låga taxor, men det är samtidigt viktigt att informera om värdet i våra tjänster. Det är viktigt att förstå värdet av ett bra vatten. Vi måste ständigt bevaka kvaliteten i vår leverans och samtidigt se till att vi har låga kostnader. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Både Stig och Anders betonar vikten av att fortsätta arbetet med att positionera VA SYD som en attraktiv arbetsgivare och att ge organisationens medarbetare möjligheter att växa och utvecklas. Vi ska jobba vidare med att införa individuella utvecklingsplaner för alla medarbetare. Ambitionen är att varje medarbetare ska ha en treårsplan som beskriver vilka kompetenshöjande insatser man behöver för den roll man har idag, och hur man vill utvecklas i framtiden, säger Anders.

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 SISTE APRIL I STADSPARKEN I LUND Vi bjuder törstande studenter och parkflanörer på kranvatten mitt under firandet av siste april i Stadsparken i Lund. Vår närvaro blir mycket uppskattad. PETER STAHRES STIPENDIUM 2010 delas stipendiet ut första gången, det går till Godecke-Tobias Bleckens vid Luleå Tekniska universitet och hans bidrag Biofiltrering av dagvatten Rain Gardens. STORA REGN GER STORA ÖVERSVÄMNINGAR Sommarregnen orsakar översvämningar, debatten väcks kring nutidens väderväxlingar och ledningsnätskapaciteten diskuteras och uppmärksammas runt om i Sverige. Vi får tillfälle att visa upp exempel på öppna dagvattenlösningar och diskutera estimerade regnmängder. SÄKRAD TILLGÅNG TILL GREVIETÄKTENS GRUNDVATTEN Ett omfattande arbete med förnyelse av vattentäktens borror har startat. Vi säkrar på så sätt dagens produktionsnivå av vårt fina Grevievatten. ÅRET I KORTHET 2010 FORSKNING OCH UTVÄRDERING AV VA SYD Samarbetet mellan oss och den kommunalekonomiska forskargruppen från Ekonomihögskolan i Lund fortsätter. Detta för att successivt utvärdera hur de initiala ambitionerna omsätts i verkligheten. STORA SATSNINGAR PÅ VA-LEDNINGSARBETEN Vi samarbetar med Gatukontoret i Lund och Skånetrafiken kring en stor ombyggnad av Tornavägen i Lund. Ett spännande test genomfördes: specialintresserade kunder fick gratis sms-uppdateringar om avstängningar och trafikstörningar. I Malmö genomförs omfattande förnyelse bland annat av ledningar i Bergsgatan och Hyllie Kyrkoväg. BIOGAS UPPGRADERAS PÅ KÄLLBY Lunds Energis uppgraderingsanläggning för biogas som finns placerad på Källby avloppsreningsverk invigs.

VA SYD ÅRSREDOVISNING ÅRET I KORTHET 11 SLAM DISKUTERAS PÅ BRED FRONT Frågan om slamspridning aktualiseras kraftigt i Skåne och tillstånd att sprida slam på åkermark debatteras. Vi intervjuas kring slammets kvalitet och våra REVAQ-certifieringar. NYTT ARBETSSÄTT INKLUDERAR OMVÄRLDEN OCH STÄRKER HÅLLBARHETEN I framtagandet av vår nya avfallsplan fångar vi upp andra aktörers och allmänhetens synpunkter och förslag. Avfallsfrågorna sätts in i ett bredare sammanhang och bidrar aktivt till att nå en hållbar stadsutveckling. EFFEKTIV NYHET INOM RÅTTBEKÄMPNING VA SYD har efter upprepade ansökningar fått tillstånd att testa en ny, helt giftfri, råttbekämpning, WiseTrap. Försöket faller väl ut och nyheten sprids via TT till hela landet. VA SYD BLEV TRE! Samtidigt som VA SYD fyllde tre år blev vi också tre kommuner i förbundet. Vi välkomnar Burlöv! GLÄDJANDE OCH ANVÄNDBARA RESULTAT FRÅN VÅR KUNDUNDER- SÖKNING Som en uppföljning av VA SYDs resultatmål genomförs en kundundersökning. Vi får veta att hela 79 % av våra kunder känner till och är nöjda med vår service, tillgänglighet och våra tjänster. Vi får även veta att vi behöver tydliggöra vårt miljöarbete. CITYTUNNELN INVIGS För oss har arbetet med Citytunneln inneburit stora omflyttningar av ledningar och vi har ställt hårda redovisningskrav på vattnet som använts vid själva bygget. Vi deltog även som talare i konferensen Proaktivt miljöarbete ger framgång så har vi gjort på Citytunneln. VIT JUL STÄLLDE TILL MED PROBLEM Ovanligt stora snömängder och kraftig isbildning försenar sophämtningen i Malmö och Burlöv. En framgångsfaktor är en utökad samverkan med förvaltningar och organisationer. BOLMENTUNNELN STÄNGD FÖR REPARATION Den omfattande reparationen av Bolmentunneln har pågått under hela året och Lund har under tiden fått sitt kranvatten från Ringsjön och Vombsjön.

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 AFFÄRSIDÉ, VISION OCH VÄRDEORD AFFÄRSIDÉ Våra kunder är invånare och närings liv i Malmö, Lund och samverkande kommuner. Vi ska tillhandahålla kvalitetssäkrat dricks vatten. Vi ska ta hand om avloppsvatten och hushållsavfall på ett krets loppsan - passat sätt. Vi ska informera om våra varor och tjänster, liksom att tydligt återspegla våra värderingar internt och externt, för att skapa en positiv bild av vår verk samhet. Vi ska vara kända för att erbjuda prisvärda produkter och tjänster av hög kvalitet, att ge god servi ce och att värna om miljön. VISION Vi bidrar till en hållbar utveckling genom att långsiktigt trygga en god dricks vattenförsörjning och en kretsloppsanpas sad avloppsvatten- och avfallshantering. Vi är kända för att ha kost nads - effek tiva verk sam heter med kvalitet, säkerhet och service i fokus. Vi är en attraktiv arbets plats som ständigt utvecklas, har lätt för att rekrytera personal och tar till vara människors olikheter. Vi är genom vårt engagemang för miljön, vår höga kompetens och kostnads effektivitet en attraktiv sam arbets partner och en organisation som fler kommuner vill vara en del av. VÄRDEORD Kvalitet Med hög KVALITET kompetens och en pro - fes sionell inställning i alla arbetssituation er lever vi upp till våra åtaganden mot både kunder och arbets kamrater. Engagemang Vårt engagemang ENGAGEMANG bidrar till en posi tiv utveckling och ger goda förut sätt ningar för ge men skap och stolt het. Vårt engagemang visar sig i handling: vi är det vi säger och gör! Miljö Att värna MILJÖ vår miljö, både lokalt och globalt, är grundläggande för vår verksamhet och skapar samtidigt värde för våra kunder. Lyhördhet Vi är lyhörda: lyssnar, samspelar och är alltid lösningsorienterade. LYHÖRDHET

SATSNINGAR PÅ KOMPETENS OCH MÅNGFALD GER RESULTAT 13 SATSNINGAR PÅ KOMPETENS OCH MÅNGFALD GER RESULTAT Under året har VA SYD avslutat ett ambitiöst chefsutvecklingsprogram, påbörjat arbetet med en ny mångfalds - plan och sjösatt ett modernt HR-system. Under nästa år väntar fortsatta satsningar för att möta de utmaningar VA-branschen står inför i framtiden. Sedan VA SYD bildades 2008 har organisationen målmedvetet satsat på att utveckla sina ledare. Ett ambitiöst chefsutvecklingsprogram slutfördes i november. Det avslutades med en uppföljning som visar att medarbetare anser att organisationens ledare blivit både tydligare och tryggare i sina roller. MODERNT HR-SYSTEM I november lanserades ett nytt, modernt HR-system. Det ger VA SYDs medarbetare möjlighet att hantera sin anställning via ett användarvänligt webbgränssnitt. Syftet är att förenkla och effektivisera administrativa rutiner för medarbetarna och tydliggöra ledarnas ansvar i HR-frågor. Med det nya systemet säkerställer VA SYD att organisationen har ett gemensamt arbetssätt och följer de mål - sättningar som finns i värdegrunden. NY PENSIONSPOLICY VA SYD är mitt i en generationsväxling med relativt hög personalomsättning som följd. Arbetet med att ta fram riktlinjer för pensionsfrågor pågår, pensionspolicyn ska beslutas och implementeras i början av 2011. Under året har samtliga medarbetare också erbjudits pensionsinformation. MÅNGFALD Arbetet med den första mångfaldsplanen inleddes hösten 2009 och planen fastställdes i början av 2010. Ett viktigt mål var att öka medvetenheten om de fördomar vi möter i vår vardag. Samtliga anställda har deltagit i en utbildningsdag där normer och fördomar diskuterades. Utbildningen har följts av diskussioner på arbetsplatsträffar och chefsutbildningsdagar för att lyfta fram de vinster som uppstår i jämställda organisationer och arbetsgrupper. Under året har också en lönekartläggning genomförts för att säkerställa att lönesättningen sker på sakliga grunder. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE VA SYDs målsättning är att locka till sig nya talanger och samtidigt stärka utvecklingsmöjligheterna för befintliga medarbetare. Ett resultat av detta är VA SYDs trainee-program som inleddes i september. VA SYD fortsätter också sin medverkan vid olika arbetsmarknadsdagar med vattenbaren som ett uppskattat inslag. Organisationen är också aktiv i sociala medier och har bland annat skapat en Facebook-grupp som riktar sig speciellt till LTH-studenter. Årets satsningar på mångfald, ledarskap och ny teknik har stärkt organisationens konkurrenskraft och bidragit till att ytterligare positionera VA SYD som en modern och attraktiv arbetsplats.

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 VA SYD I SIFFROR 2010 KRANVATTEN KOSTAR BARA CA 1 ÖRE PER LITER DET ÄR JU HELT OSLAGBART! 38 696 Kundservice besvarade 38 696 samtal. GAMLA VATTENTORN ANVÄNDS IDAG BLAND ANNAT SOM GALLERI OCH BOSTÄDER. VA SYD hade 729 656 000 kronor i omsättning. VA SYD HADE 6 VATTENTORN, 178 PUMPSTATIONER OCH 11 RENINGSVERK I BRUK. Vi tömde 2,2 MILJONER restavfallskärl.

VA SYD I SIFFROR 15 290 93 197 44 VA SYD hade totalt 290 personer anställda. Av dem var 93 kvinnor och 197 män. 44 personer hade utländsk bakgrund. 409 241 personer fick sitt dagliga vatten via VA SYD. MÅLET ÄR 35 %, SÅ VI HAR EN BIT KVAR. 3 788 VÅRA LEDNINGAR SLINGRADE SIG 3 788 KM UNDER MARKEN. 6% av matavfallet i Malmö och Burlöv gick till biologisk behandling. 6 822 240 Våra avloppsreningsverk behandlade tillsammans 6 822 240 liter vatten i timmen.

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 KVALITET OCH NYTÄNKANDE SOM GÖR NYTTA På VA SYD strävar vi ständigt efter att bli bättre. Vi vill att våra lösningar ska göra nytta i människors vardag och bidra till en hållbar samhällsutveckling. För oss är innovation inte samma sak som teknisk komplexitet och kvalitet innebär inte att sträva efter högsta möjliga standard till vilket pris som helst. Vår uppgift är att maximera nyttan för våra kunder till en rimlig kostnad, och att välja de lösningar som är bäst för miljön. Vi satsar på kvalitet och nytänkande som gör nytta i vardagen. Kraven på VA SYD ökar. En växande region, klimatförändringar, kundernas förväntningar och att fortsätta vara en attraktiv arbetsgivare är bara några av de många utmaningar organisationen står inför under de kommande åren. Genom att satsa på att utvidga förbundet kommer vi att säkra tillgången till specialistkompetens, effektivisera verksamheten genom samordning och säkerställa kvaliteten i vår leverans. Tillväxt skapar trygghet.

KVALITET OCH NYTÄNKANDE SOM GÖR NYTTA 17

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 VA-UTVECKLING I MILJÖNS TJÄNST År 1989 riktas branschens blickar mot lilla Toftanäs i Malmö. Det första ekologiska dagvattensystemet invigs och därmed förändras Sveriges syn på urban dagvattenhantering. Ungefär 10 år tidigare, långt innan kretsloppstänkandet tar fart på allvar, börjar vi genomföra systematiska analyser för att få svar på hur restprodukterna från avloppsvattenreningen kan göra nytta i jordbruket. Analyserna fortsätter och de har utvecklats till ett av de mest ambitiösa fältförsöken i historien. Miljöinnovationerna från Malmö och Lund har brutit ny mark i flera decennier. Nu fortsätter VA SYD arbetet. Redan 1980 börjar dåvarande VA-verken i Malmö och Lund att systematiskt jämföra hur mark, gröda och djurliv påverkas av olika gödningsmedel. Vi hoppas att i framtiden kunna ge ett svar på frågan som redan orsakar debatter. Slamspridning på åkrarna ett fulländat kretslopp mellan stad och land, eller en miljövarg i fårakläder?

VA-UTVECKLING I MILJÖNS TJÄNST 19 30 års samlade försök visar att vi inte kan se någon skillnad i kvalitet mellan grödor som odlats med slam jämfört med konstgödsel. Resultaten visar istället på flera positiva effekter som exempelvis att: näringshalten i jorden ökar och grödorna växer bättre jorden får en ökad mullhalt och blir mer lättbrukad jorden bevarar fuktighet bättre INDUSTRIN MILJÖANPASSAS HUSHÅLLEN NÄSTA Kvaliteten på slammet är avgörande för att kretsloppet ska fungera. Genom aktivt arbete har vi kommit långt med de problem som tidigare fanns med stora punktutsläpp, framför allt från industrin. VA-branschens påtryckningar har varit en starkt bidragande orsak till att samhällets syn har ändrats kring vilka kemikalier och produkter som tillåts. Det innebär att utsläppen av tungmetaller och andra oönskade ämnen snart har reducerats till ett minimum. Nu fortsätter arbetet med hushållen. De ämnen som idag finns kvar i slammet är framför allt en effekt av de saker vi använder i vår vardag, som exempelvis mediciner och rengöringsmedel. De senaste åren har vi genomfört en rad informationskampanjer för att hjälpa hushållen att minska sin miljöpåverkan genom att se till att rätt saker hamnar i avloppet. ETT DAGVATTENSYSTEM SOM MATCHAR KLIMATET Dåvarande VA-verket i Malmö har varit en föregångare inom hållbar dagvattenhantering och Peter Stahres öppna dagvattensystem har väckt uppmärksamhet över hela världen. Istället för att blanda dagvattnet med spillvatten från hushåll och industrier, eller försöka bygga ut ett underjordiskt system med enorma marginaler nyttjar man istället vattnets naturliga kretslopp genom att anlägga till exempel kanaler, regnträdgårdar och dammar. Förutom att hantera de flödesproblem som uppstår vid exempelvis intensiva regn, finns flera andra miljöfördelar, som att: BENGT ANDERSSON, VICE FÖRBUNDSDIREKTÖR vattenkvaliteten förbättras genom att vattnet renas innan det leds ut i våra vattendrag nya vackra ekologiska stadsmiljöer skapas den biologiska mångfalden i staden ökar VA SYD arbetar aktivt för att successivt ersätta de kvarvarande kombinerade systemen med separerade system, där de öppna dagvattenlösningarna spelar en viktig roll. Det finns mer att göra och både forskning och försök fortgår i Peter Stahres anda. Under 2010 delades till exempel det första stipendiet från Peter Stahres fond ut till det vinnande bidraget Biofiltrering av dagvatten Rain Gardens. Bengt Andersson, vice förbundsdirektör, är en nyckelperson bland annat i arbetet kring slam, avlopps vattenrening och miljö - satsning ar. Han har sedan många år arbetat intensivt med och drivit dessa frågor framåt.

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 HÅLLBARHET PÅ VÄRLDSKARTAN Världsutställningen Expo 2010 i Shanghai blev en av de största genom tiderna. 246 länder och internationella organisationer deltog med goda exempel på temat Better City, Better Life. Malmö bjöds in för att visa upp stadens resa från utpräglad industristad till hållbar kunskapsstad. En resa där VA SYD suttit med vid rodret. Till Expo 2010 skapades ett helt nytt utställningsområde som fick namnet Urban Best Practices Area (UBPA). Världens 35 mest framgångsrika städer inom området hållbar utveckling bjöds in att ställa ut på området Malmö var en av dem. Temat för Malmös utställning var Making sustainability reality och fokuserade på Västra Hamnens utveckling från skepps - varv till blomstrande ekologiskt bostads - område. HÅLLBAR STADSUTVECKLING Under de sex månader utställningen pågick, visade olika aktörer med koppling till Malmö stad upp goda exempel på hållbar utveckling. VA SYD ansvarade för utställningen under juni månad tillsammans med Sysav. Besökarna fick bland annat följa en familjs vardagsliv i Västra Hamnen. Fokus var att visa upp vatten och näringsämnen i kretslopp, dagvattenhantering i stadsmiljö, hur vi utvinner biogas från matavfall och energi från restavfall, hur vi jobbar med materialåtervinning med mera. MALMÖ DRAR STORPUBLIK Malmös utställning gjorde succé och hade varje dag mellan 8 000-11 000 besökare. UBPA-organisationen utsåg Malmös bidrag till ett av utställningens tre mest intressanta och anordnade VIP-visningar för politiker och nyckelpersoner från näringslivet. Malmös utställning väckte också stor uppmärksamhet i kinesiska och internationella medier, där det upp - startade samarbetet mellan Malmö stad och den kinesiska staden Tangshan också uppmärksammades. Resultatet från världsutställningen visar att VA SYDs innovationer är en viktig del av Malmös pågående förvandling till framtidsstad. En stad där tillväxt och hållbar utveckling går hand i hand.

Häromkvällen visades ett 10 LÄRDOMAR FRÅN VÄRLDSUTSTÄLLNINGEN I SHANGHAI 21 minuter långt inslag om vår monter och Malmö stad på den nationella tv-kanalen CCTV. Det gick så bra att kulturredak - tionen från samma kanal dagen efter kom och ville göra ytterligare ett reportage om Malmö! LIVE FRÅN SHANGHAI På världsutställningen fanns otroligt många saker att titta på som presenteras på ett nytänkande sätt och som är kopplat till temat Better City, Better Life. Den ur VA-synpunkt mest intressanta delen av utställningen behandlade området kring Wusong - floden. Sedan 90-talet har det lagts ner mer än 12 miljarder kronor bara på VA-relaterade insatser i och omkring denna flod byggandet av avlopps - reningsverk, restaurering och muddring av flod - fåran, översvämningsskydd etc. Under den första arbetsdagen fick vi till exempel frågor om gröna tak på skyskrapor, om flodernas kvalitet i Europa och om varför vi spolar våra toaletter med dricksvatten. VA SYDS OCH SYSAVS GEMENSAMMA MONTER HADE 8 000 11 000 BE SÖKA RE VARJE DAG. VÅR MONTER BEMANNADES AV UTVALDA MEDARBETARE FRÅN SAMTLIGA DELAR AV VERKSAMHETEN. Vi hade en journalist här igår från Shanghai Evening News. Han var väldigt intresserad av hur Shanghai med sina översvämnings problem skulle kunna använda sig av våra metoder.

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 MÅLUPPFYLLELSE MÅL FÖR GEMENSAMMA FUNKTIONER Här finner du en kortfattad redovisning av måluppfyllelse gällande VA SYDs operativa mål och resultatmål. Målen är direkt hämtade från vår Affärsplan och måluppfyllelsen från vårt interna inrapporteringssystem. REGIONALISERING Operativa mål 2010 Vi ska utöka förbundet med minst en kommun. Burlöv inträder i VA SYD den 1 januari 2011. Vi ska föra diskussioner med minst två kommuner. VA SYD har informerat samtliga kommuner inom SSSV om kommunalförbundet. Det framgick då att VA SYD är berett att inleda samverkan med fler kommuner inom SSSV. Burlöv tog kontakt och gjorde en framställan och Burlöv är medlem sedan 2011-01-01. Eslöv har också kontaktat VA SYD och gjort en framställan om medlemskap. Diskussioner har inletts och arbetet har kommit långt. Ett beslutsunderlag förväntas vara klart under våren 2011. FORSKNING OCH UTVECKLING Operativa mål 2010 Vi ska starta långsiktiga projekt vid Lunds Universitet inom området urbana vattenbalanser (samverkan mellan VA-anläggningen och en omgivning i förändring). Vi har initierat lic-projekt med LTH och Köpenhamns Energi om framtida dagvattenhantering. Vi ska undersöka möjligheten att bygga upp FoU kompetens i regionen inom området dricksvattenförsörjning tillsammans med Sydvatten AB. Vi har etablerat ett första forskningsprojekt med Sydvatten, NSVA och LTH för att utveckla metodik för mikrobiologisk karakterisering av dricks - vattenkvalitet. VERKSAMHETSLEDNING Operativa mål 2010 Vi ska skapa en struktur för arbetet med certifiering av vår verksamhet och vi ska ha påbörjat arbetet för några verksamheter. En metod har tagits fram. Avfallsavdelningen är nästan klar med sitt arbete. Avloppsvattenavdelningen och Rörnät service och drift kommer att påbörjas efter årsskiftet. Vi ska studera möjligheterna att starta ett förändringsarbete enligt Lean Enterprise-konceptet (Toyota-modellen) för att ytterligare effektivisera arbetsprocessen. Vi har utbildat personal i Lean för tjänstesidan. Vi har besökt Köpenhamn energi, Stockholm vatten och Södertälje stad för att studera deras Leanarbete. Slutsatserna har redovisats i ledningsgruppen. Förslaget är att låta någon enhet prova delar av Lean efter att arbetet med att införa ISO 9001 är avklarat. Vi ska genomföra risk- och sårbarhetsanalyser för våra anläggningar i Lund. Risk- och sårbarhetsanalyserna är genomförda. Förslag till åtgärder är framtagna och presenterade i ledningsgruppen. MARKNAD Resultatmål Kundundersökningar ska visa att minst 50 % av våra kunder tycker att våra budskap är tydliga så att det är lätt att göra rätt. Undersökning per telefon genomfördes. 67 % av kunderna instämmer i påståendet.

MÅLUPPFYLLELSE 23 Kundundersökningar ska visa att minst 75 % av våra kunder känner till och är nöjda med vår service, tillgänglighet och tjänster. Undersökning per telefon genomfördes. 79 % av kunderna känner till oss och är nöjda med vår tillgänglighet, service och våra tjänster. 80 % av våra kunders telefonsamtal till växeln ska besvaras inom 30 sekunder. Av tekniska skäl har vi endast mätt de fyra senaste månaderna under året. Resultat är i genomsnitt 81 %. Den genomsnittliga kötiden till Kundservice ska vara högst 70 sekunder. Resultatet är 89 sekunder i genomsnitt. Till viss del beror resultatet på sjukfrånvaro bland personalen. Under årets fyra sista månader har målet uppnåtts tack vare ny teknisk lösning. Operativa mål 2010 Vi ska genomföra kundundersökningar för att ta reda på våra olika målgruppers förväntningar. Telefonundersökning genomfördes i juni. Vi ska ha startat en studiebesöksverksamhet, där såväl utvalda befintliga anläggningar som ett nytt Vattenhus ingår som besöksobjekt. Studiebesöksverksamheten startade i januari på Sjölunda avloppsreningsverk och på Källby avloppsreningsverk. Vi ska utveckla vårt intranät för ett bättre stöd i det dagliga arbetet inom organisationen. En projektgrupp har satts samman med uppgiften att ta fram en plan för hur vårt intranät ska kunna utvecklas. En produkt som kommer att ha stor betydelse är SharePoint. Gruppen kommer även att titta på hur vi hanterar och klassificerar all vår information. EKONOMI Resultatmål VA-taxornas utveckling inom VA SYD ska vara lägre än genomsnittet för riket. Målet är uppfyllt för 2010. Operativa mål 2010 Vi ska vidareutveckla vår ekonomimodell för gemensamma kostnader och likviditetsuppföljning. Likviditetsuppföljningsmodellen är klar. Återstår att den ska automatiseras. Modellen för gemensamma kostnader har uppdaterats under året. Vi ska ta fram en gemensam taxemodell för ingående kommuner i VA SYD både för brukningsoch anläggningsavgifter. Förslag till en gemensam normativ taxetext är framtagen. Förslag till taxebilagor är framtagna. PERSONAL Operativa mål 2010 Vi ska genomföra en medarbetarundersökning i VA SYDs egen regi. Kommer att genomföras under februari 2011. Information till samtliga chefer i VA SYD har gått ut. Vi ska förankra VA SYDs värdegrund bland all personal. Förankringsarbetet pågår ute i verksamheterna och kommer att fortsätta under 2011. IT Resultatmål Vår IT-plattform och telefoni ska ha en tillgänglighet på 99 %. Målet är uppfyllt under perioden. Operativa mål 2010 En redundant serverplattform på två geografiskt skilda platser ska vara i drift. Utrustning är inköpt och licenser på Oracle-data - baser är beställda. Det som återstår är licenser för VM-ware. Efter installation är vi mer redundanta. Energiförbrukningen ska minskas genom virtualisering av servrar och genom att driften av samtliga komponenter i systemet anpassas till energiaspekten. Arbetet är avslutat. Servrarna är virtualiserade och drar nu mindre el. Återstår att byta operativsystem till Windows 7. Detta kommer att ske i början på 2011. RÖRNÄT SERVICE OCH DRIFT Operativa mål 2010 Vi ska ta fram gemensamma rutiner med framtida kommuner för att kunna tillhandahålla önskad kvalitet på utförda arbeten. Arbetet är påbörjat och fortskrider enligt plan. Vi ska utveckla en modell för att värdera vår effektivitet med hänsyn taget till kostnader, inställningstider, lagningstider och avstängningstider. Arbetet är påbörjat och fortskrider enligt plan.

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 MÅL FÖR HUVUDPROCESSERNA MÅL TILLHANDAHÅLLA DRICKSVATTEN Resultatmål Antalet klagomål på dricksvattnets lukt, smak och färg får inte överstiga 5 per 10 000 invånare och år. Målet är uppfyllt under året. Dricksvattnets hårdhet ska ligga inom intervallet 3 ºdH till 6 ºdH. Värdena under året ligger mellan 5,4 och 6,1. Antalet vattenläckor på vattenledningsnätet får ej överstiga 10 stycken per 100 km ledning och år. Den sammanlagda siffran för året är 8,1 läckor per 100 km ledning. Antalet vattenläckor på vattenserviser får ej överstiga 2 stycken per 1000 serviser och år. Den sammanlagda siffran för året är 1,9 stycken per 1000 serviser. Operativa mål 2010 Sårbarheten för våra anläggningar ska minskas genom att relevanta säkerhetshöjande åtgärder vidtages. Byggnadstekniska åtgärder för stärkt skalskydd har utförts inom Bulltofta vattenverk samt för Hyllie vattentorn. Säkerhetshöjande åtgärder har även vidtagits vid anläggningar i Lund. Arbetet med skalskydd kring våra övriga vattentorn pågår. Vi ska klargöra konsekvenserna för vår del till följd av den nya föreskriften Åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar. Risk- och sårbarhetsanalyser för anläggningar i Malmö har gjorts vid tidigare tillfällen, nu har motsvarande utförts för anläggningar i Lund. Förstärkning av de mikrobiologiska barriärerna vid de vattenverk som förser VA SYD med dricks - vatten ska påbörjas i samarbete med Sydvatten. Behovet av skydd i form av mikrobiologisk barriär för vattenverk har tagits upp med Sydvatten. Ringsjöverket kommer enligt plan att utrustas med UV-desinficering under 2012. Förnyelsen av vattenledningar ska uppgå till minst 9 km. Underlagssiffrorna till detta mål är ännu ej sammanställda. MÅL TA HAND OM AVLOPPSVATTEN Resultatmål Bräddningen före galler vid Sjölunda avloppsreningsverk ska efter utbyggnaden av anläggning - en för hantering av bräddvatten uppgå till högst ett tillfälle per år. Vi har haft sju bräddningar i år. Samtliga utsläppsvillkor för reningsverken ska uppnås. Vi har haft två överskridande i januari, ett för Sjölundaverket och ett för Klagshamnsverket. Antalet stopp i spillvattenförande huvudledningar får inte överstiga 5 per 100 km och år. Den sammanlagda siffran för året är 6,1 stopp per 100 km ledning. Antalet källaröversvämningar orsakade av brister i avloppsledningsnätet får inte överskrida 5 per 100 km och år, räknat som rullande 5-årsmedelvärde. Siffran för året är 9,9. Minst 80 % av slammet ska användas för gödsling av åkermark. Årets siffra är 90 %. Halten kadmium i avvattnat slam ska vara högst 1,1 mg/kg TS mätt som årsmedelvärde i slammet

MÅL FÖR HUVUDPROCESSERNA 25 från Sjölunda, 0,8 mg/kg TS från Källby samt 0,9 mg/kg TS från Klagshamn och Södra Sandby. Målet är uppfyllt. Minst 95 % av biogasen vid VA SYDs större avloppsreningsverk ska användas för värme- eller elproduktion eller som fordonsbränsle. Målet är uppfyllt under andra halvan av året. Operativa mål 2010 Ombyggnaden av Dalby reningsverk ska vara slutförd och en överföringsledning förlagd så att avloppet från Dalby når Källby avloppsreningsverk. Upphandling av ombyggnaden är genomförd. Kvarstår beslut i del 1 före start. Ombyggnaden beräknas vara klar under 4:e kvartalet 2011. Tillståndet som medger en mindre ändring är förlängt till utgången av 2016. Avvecklingen av avloppsreningsverken i Genarp och Björnstorp genom byggnation av pumpstationer och överföringsledning till Dalby ska vara påbörjad 2010 och färdigställd under 2011. Projektering pågår av såväl ledning som ombyggnader till pumpstationer. Upphandling av Björns - torp och Dalby pågår. Förlängt tillstånd har erhållits. Veberöd kommer att genomföras sist. Projektet kommer att vara klart under 1:a halvåret 2012. Åtgärdsplaner för ledningsnät, avloppsreningsverk och pumpstationer ska vara framtagna. Planer för åtgärder är integrerade i Avdelningens gemensamma arbete med förändrat arbetssätt. Åtgärdsplaner ska vara klara under 1:a halvåret 2011. Ett förvaltningsövergripande arbete med att ta fram en dagvattenpolicy för Lund ska påbörjas. Projekt DAGMAR ska resultera i en ny dagvattenstrategi för Lund. Projektbeskrivningen är godkänd i chefssamverkan och projektet beräknas vara klart i juni 2011. En VA-plan för Lunds landsbygd ska tas fram. En utredning om anslutning av Vombs by till kommunalt vatten och avlopp eller annat alternativ

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 pågår. Arbetet följer Svenskt Vattens manual för omvandlingsområden. Minst 8 km uttjänta avloppsledningar ska förnyas/förbättras. Underlagssiffrorna till detta mål är ännu ej sammanställda. Ett nytt system för hantering av biogas vid Klagshamnsverket ska vara installerat. Mikroturbin och ny panna är installerad och drift - tagen. Det som kvarstår är att ta fram en plan för användande av energi över året. En uppgraderingsanläggning för biogas till fordonsbränsle vid Källby avloppsreningsverk ska ha tagits i drift genom Lunds Energi. Uppgraderingsanläggningen är tagen i drift. En systematisk kartläggning av föroreningskällor inom verksamhetsområdena ska ha påbörjats. Planeringsarbetet påbörjades under 1:a halvåret. Arbetet bedrivs inom REVAQ arbetet. Fosieprojektet fördröjt. MÅL TA HAND OM HUSHÅLLSAVFALL Resultatmål Minst 35 % av matavfallet från hushåll och restauranger ska samlas in och ledas till biologisk behandling senast år 2015. Siffran för 2010 är 6,0 %. Siffran för 2009 var 3 %. Operativa mål 2010 Uppföljning av avfallsverksamheten ska genomföras i enlighet med avfallsplanen. Upprättat kvalitetsledningssystem följs upp. Matavfallsprojektet ska genomföras i enlighet med beslutad projektbeskrivning. Matavfallsinsamlingen kommer att intensifieras under 2011. Avfallsplan 2011-2015 ska tas fram. Avfallsplanen är framtagen. Abonnentråd för avfallsverksamheten ska införas. Abonnentråd kommer införas under 2011. Avfallsentreprenad SITA ska implementeras 2010. Entreprenaden är implementerad. Arbete med att ISO-certifiera avfallsverksam - heten ska vara påbörjad. Arbetet med ISO pågår. Arbetet har försenats på grund av problem med vårt kundhanterings- och faktureringssystem. Invånare och verksamhetsutövare ska uppleva kostnaden för avfallshanteringen som rimlig (betyg 4,0 på en 5 gradig skala i enkätundersökning). Siffran för året är 4,2. Antalet reklamationer ska inte överstiga 0,20 % per avstämningsperiod som utgörs av fyra veckor. Värdet har varierat mellan 0,04 % och 0,24 %. Snittet under året var 0,12 % Våra kundundersökningar ska visa att minst 75 % av kunderna är nöjda med service, tillgänglighet och tjänster. (Nöjdkundindex, NKI, för affärsområde avfall ska uppgå till minst 75 %). Siffran för året är 79 %.

NYCKELTAL 27 NYCKELTAL MALMÖ DRICKSVATTEN 2010 2009 2008 2010 2009 2008 Debiterad vattenförbrukning liter/person och dygn 232 221 237 189 195 197 Andel dricksvattenprov med anmärkning 1,0 % 1,8 % 2,0 % 7,8 % 4,1 % 6,6 % Längd vattenledningar 908 925 m 902 786 m 894 578 m 523 335 m 504 860 m 497 000 m Antal läckor på huvudledningar 73 88 58 39 53 33 LUND AVLOPPSVATTEN Längd spillvattenförande ledningar 891 367 m 886 361 m 880 261 m 422 328 m 406 696 m 402 000 m Längd dagvattenförande ledningar 621 986 m 619 710 m 614 524 m 420 839 m 404 058 m 392 000 m Antal stopp på huvudledningar 43 51 45 12 17 12 Antal källaröversvämningar 210 55 29 23 18 0 Renad mängd avloppsvatten 45,6 Mm 3 40,8 Mm 3 44.0 Mm 3 12,0 Mm 3 11,5 Mm 3 11,8 Mm 3 Andel slam som används för gödning av produktiv mark 80 % 100 % 100 % 80 % 100 % 100 % AVFALL 2010 2009 Andel matavfall till biologisk behandling 6,0 % 3,4 % Andel avfallskunder som är nöjda med service, tillgänglighet och tjänster 79 % 83 % MARKNAD 2010 2009 Antal besökare på vår webbplats 85 411 80 076 Antal handlagda samtal i kundservice 38 696 33 369 Befolkningsmängd i Malmö och Lund 409 241 403 029 ANTAL ANSTÄLLDA 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 2008-01-01 Tillsvidareanställda 290 281 270 268 Vikarier 4 2 5 8 Visstidsanställda 11 14 14 7 Totalt 305 297 289 283 MEDELÅLDER 2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31 2008-01-01 Kvinnor 42,7 år 42,4 år 42,4 år 42,7 år Män 46,3 år 46,9 år 47,3 år 49,3 år Medelålder totalt 45,1 år 45,5 år 45,8 år 47,3 år

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 FÖRVALTNINGS - BERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS SÄKERT DRICKSVATTEN Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel. För att säkra tillgången till dricksvatten arbetar vi med frågor kring den pågående klimatförändringen, leveranssäkerhet och med att säkra grundvattentillgångarna. GRUNDVATTENSKYDD Arbetet med att få till stånd ett reviderat skydds - område för Grevietäkten fortsätter. Grevietäkten förser Bulltofta vattenverk med råvatten från grundvattentillgången i Alnarpsströmmen. Bolmentunneln har av Naturvårdsverket klassats som riksintresse, vilket är ett genombrott för skydd av svenska dricksvattenintressen. Att få hela Alnarpsströmmen klassad som riksintresse skulle kunna säkra dricksvattentillgången för framtida generationer. Inom Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen, där VA SYD deltar, står riks - intresse högt på dagordningen. ENERGIBESPARING OCH ENERGIEFFEKTIVISERING Dricksvattenförsörjningen kräver stora mängder energi. Energibesparande åtgärder behöver utföras inom de närmaste åren. En inventering som redovisar förslag på energieffektiviserande åtgärder är grundläggande för ett fortsatt systematiskt arbete. Vid reningsverken finns viss möjlighet att få ut mer energi från rötningsprocessen och utvinna mer biogas. Utbyggnad av biogasanläggningarna och komplettering av maskinutrustning pågår. Utrustning för utvinning av värme från avlopps - vattnet har funnits sedan länge vid våra anläggningar. MINSKADE UTSLÄPP FRÅN AVLOPPSVATTENRENINGSVERK Kraven på rening av avloppsvatten ökar successivt. För att uppfylla nuvarande och nya villkor krävs anpassningar och utbyggnader samtidigt som befintliga anläggningar måste underhållas regelbundet. Med anledning av de senaste årens ökning av kraven på avloppsvattenrening finns det inget som tyder på att behoven av utbyggnad av reningsverken kommer att minska de kommande åren. AVVECKLING AV MINDRE RENINGSVERK På grund av ökade myndighetskrav och anläggningarnas ålder blir det allt svårare att driva mindre reningsverk. Under de närmaste åren kommer flera av de mindre reningsverken i Lunds kommun att avvecklas och avloppsvattnet överföras till Källby avloppsreningsverk. Utöver detta pågår planering av vidare avveckling, vilket främst berör reningsverken i Torna Hällestad och Revinge by. ÖKAD BIOGASPRODUKTION Intresset för biogas är fortsatt mycket stort. På nationell nivå har Energimyndigheten tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket fått i uppdrag att utveckla en sektorövergripande långsiktig strategi och föreslå åtgärder som bidrar till ökad användning av biogas. Under år 2009 har det blivit alltmer uppenbart att mängdmålet avseende utsortering av matavfall inte kommer att kunna uppnås till år 2010. En avsevärd satsning görs under 2010 för att öka matavfallsinsamlingen såväl marknadsföringsmässigt som personellt. Naturvårdsverket indikerar att år 2015 är ett mer realistiskt förslag om de grundläggande intentionerna med målet ska nås. NY LAGSTIFTNING Regeringen införde 2010 regler som gör det möjligt för kommuner att, under vissa förutsättningar, överlåta uppgifter till eget eller med andra kommuner samägt bolag. Detta undantag är tillfälligt och upphävs den 1 januari 2013. En statlig utredning har fått i uppdrag att innan dess lämna förslag till en permanent lösning. För att undantaget från upphandlingsskyldighet ska gälla måste både kontrollkriteriet och verksamhetskriteriet vara uppfyllda. Kriterierna innebär i korthet att ägarna av bolaget måste ha ett avgörande inflytande över bolaget men också att bolaget till övervägande del (80-90 %) ska arbeta med ägarnas verksamhet.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 29 Det utreds för närvarande om Sysav ska ta över en del av verksamheten som idag hanteras av ägarkommunerna. Det handlar då i första hand om överföring av ansvaret för insamlingen av hushållsav - fall. Resultatet av utredningen är ännu ej klart. EKONOMI VA SYDs uppdrag är att ha en modell som tillgodoser behovet av att redovisa ekonomin både för den juridiska personen VA SYD och för varje medlemskommun, eftersom varje kommun ska ha en egen taxa. Ekonomimodellen ska dessutom vara utformad så att nya medlemskommuner enkelt kan läggas till. I våra gemensamma redovisningsprinciper har utgångspunkten varit de regelverk som reglerar VA SYDs ekonomiska redovisning. De är lagen om vattentjänster, kommunal redovisningslag samt rekommendationer från RKR (Rådet för kommunal redovisning) och Svenskt Vatten i deras skrift Ekonomisk redovisning i VA-verksamhet. Det ska vara tydligt för framtida medlemskommuner vilka principer VA SYD arbetar efter. Följande redovisningsprinciper bör förtydligas: Anläggningsavgifterna betraktas som en förutbetald intäkt som successivt intäktsförs i samma takt som den tillgång den bidragit till att finansiera skrivs av. Periodisering av anläggningsavgiften görs i likhet med avskrivningstiden för VA-ledningar. För Malmö intäktsförs två procent av anläggningsavgifterna från och med 1997. Resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt. För Lund intäktsförs två procent av anläggningsavgifterna från och med 2008 och resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt. Verksamhetens överskott/underskott ska återföras/återhämtas inom tre år. Vid överskott redovisas resultatet som en skuld till kunderna och en minskad intäkt - och tvärtom vid underskott. Avsättningen ska betraktas som en långfristig skuld. Denna långfristiga skuld ska användas så att den kommer till nytta för abonnenterna. Till exempel kan den användas till att genomföra särskilt underhåll, täcka specifika kostnader som annars skulle inneburit en taxeökning eller täcka avskrivningar för investeringar som kommer hela kollektivet tillgodo. Det ska inför varje år finnas en plan för vilka åtgärder som ska täckas via upplösning av avsättningen. Kreditivräntan ska från och med 2010 belasta investeringsprojekt under byggtiden och fram till och med att anläggningen tas i bruk. Kreditivräntan utgörs av genomsnittlig ränta genom generella lånearrangemang. Krav är att upplåning sker för anläggningens anskaffning. Kreditivräntan beräknas på bokfört upparbetat belopp vid respektive månads utgång. FÖRDELNING AV GEMENSAMMA INTÄKTER/KOSTNADER VA SYD har arbetat fram en modell för att fördela gemensamma intäkter/kostnader mellan kollektiven. Intäkter som fördelas kommer till största delen från laboratorieverksamheten. Kostnader som fördelas är samtliga personalkostnader utom direkta lönekostnader för avfalls verksamheten. Även övriga gemensamma kostnader som till exempel ledningsstöd, IT, information, ekonomi, fakturering, HR och kapitalkostnader för gemensamma investeringar fördelas. Totalt att fördela för 2010 uppgår till 185 Mkr. TAXAN Malmö: ingen förändring av taxan inför 2010 Lund: höjde taxan inför 2010 med 2,0 % Avfall: höjde taxan inför 2010 med 3,8 % ÅRETS RESULTAT VA SYD redovisar ett överskott uppgående till 0,2 Mkr. Budgeterat resultat var ett underskott på 16,2 Mkr. Malmö visar ett överskott på 2,6 Mkr. Budgeterat resultat var ett underskott på 6,7 Mkr. Lund visar ett underskott på 2,2 Mkr. Budgeterat resultat var ett underskott på 3,8 Mkr. Avfall visar ett underskott på 0,2 Mkr. Budgeterat resultat var ett underskott på 5,7 Mkr. Förklaring till resultaten ges i analys av verksamhetens intäkter och kostnader nedan. BALANSKRAVET VA SYD redovisar ett resultat uppgående till 0,2 Mkr och uppfyller därmed det lagstadgade kravet på ekonomi i balans. En ekonomi i balans samt en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och verksamhet är nödvändiga förutsättningar för att VA SYD ska kunna leva upp till kravet på en god ekonomisk hushållning. ANALYS AV VERKSAMHETENS INTÄKTER OCH KOSTNADER (TKR) Analysen presenteras på nivåerna VA SYD Vatten och avlopp Malmö

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 Vatten och avlopp Lund Avfall Kommentarer görs för respektive kommun och anges i miljoner kronor (Mkr). INTÄKTER VA SYD TOTALT Utfall Budget Avvikelse Brukningsavgifter 486 283 486 300-17 Anläggningsavgifter 9 283 8 850 433 Övriga intäkter 234 510 225 652 8 858 Periodens Resultat -420 10 499-10 919 Totala intäkter 729 656 731 301-1 645 resultat är ett underskott på 3,8 Mkr vilket ger en positiv budgetavvikelse med 1,6 Mkr. AVFALL Utfall Budget Avvikelse Övriga intäkter 188 394 186 600 1 794 Totala intäkter 188 394 186 600 1 794 Övriga intäkter: en bidragande orsak till den positiva budgetavvikelsen är att antalet avfallsabonnemang har ökat p.g.a. en ökad inflyttning till Malmö. Även högre tilläggsavgifter jämfört med budget förklarar en del av avvikelsen. MALMÖ VATTEN OCH AVLOPP Utfall Budget Avvikelse Brukningsavgifter 383 595 380 300 3 295 Anläggningsavgifter 8 460 8 300 160 Övriga intäkter 35 214 30 980 4 234 Årets Resultat -2 628 6 660-9 288 Totala intäkter 424 641 426 240-1 599 Brukningsavgifter: har en positiv budgetavvikelse på 3,3 Mkr. Drygt 2,0 Mkr kan hänföras till en ökad inflyttning till Malmö. Resterande avvikelse beror på en ökad förbrukning, främst för ett fåtal storförbrukare. Övriga intäkter: har en positiv budgetavvikelse med 4,2 Mkr. Avvikelsen kan nästan helt hänföras till avloppsavdelningens intäkter. Knappt 1,0 Mkr beror på högre intäkter från rening av avloppsvatten från Vellinge. Drygt 2,5 Mkr beror på ökad gasförsäljning samt ett ökat omhändertagande av fettavskiljarslam från avfallsverksamheten. Årets resultat: uppgår till 2,6 Mkr. Budgeterat resultat är ett underskott på 6,7 Mkr vilket ger en positiv budgetavvikelse med 9,3 Mkr. LUND VATTEN OCH AVLOPP Utfall Budget Avvikelse Brukningsavgifter 102 658 106 000-3 342 Anläggningsavgifter 823 550 273 Övriga intäkter 5 585 3 672 1 913 Årets Resultat 2 208 3 839-1 631 Totala intäkter 111 274 114 061-2 787 Brukningsavgifter: har en negativ budgetavvikelse på 3,3 Mkr. Avvikelsen kan hänföras till ett antal storförbrukare som har haft en minskad vattenförbrukning, drygt 2 % total minskad förbrukning utslaget på hela kollektivet. Övriga intäkter: har en positiv budgetavvikelse med 1,9 Mkr. Detta beror på ökade intäkter för spillvärme, externt slam och biogas. Försäljning av biogas var inte budgeterat. Årets resultat: uppgår till -2,2 Mkr. Budgeterat PERSONALKOSTNADER VA SYD TOTALT Utfall Budget Avvikelse Personalkostnader -154 536-156 328 1 792 Lönekostnaderna understiger budget med 1,8 Mkr. Löner inkl. lönebikostnader avviker positivt med 1,5 Mkr. I detta belopp ingår en kreditering från vårt försäkringsbolag FORA avseende personal - försäkringar från 2009 med 0,8 Mkr. Denna kreditering var inte känd vid upprättande av årsbokslut 2009. Övriga personalkostnader inkl. ersättningar understiger budget med 0,3 Mkr. ÖVRIGA KOSTNADER VA SYD TOTALT Utfall Budget Avvikelse Övriga kostnader -492 688-489 616-3 072 MALMÖ VATTEN OCH AVLOPP Utfall Budget Avvikelse Övriga kostnader -213 539-208 071-5 468 Övriga kostnader har blivit 5,5 Mkr högre. Följande kostnadsposter har blivit högre än budgeterat: Reparation och underhåll av anläggningar (-2,0 Mkr), Befarad försäljningsförlust anläggning, Hållbarhetshuset (-1,7 Mkr), Elektricitet (-1,5 Mkr), Konsulttjänster (-1,4 Mkr), Skadestånd och befarade kundförluster (-1,2 Mkr), Fjärrvärme och ånga (-0,9 Mkr) samt Reparation och underhåll på ledningar och anordningar (-0,6 Mkr). Följande kostnadsposter har blivit lägre än budgeterat: Kostnader för förnyelse av ledningsnätet (2,6 Mkr) samt Slamhantering (1,4 Mkr). LUND VATTEN OCH AVLOPP Utfall Budget Avvikelse Övriga kostnader -70 107-66 859-3 248 Övriga kostnader har blivit 3,3 Mkr högre. Följande kostnadsposter har blivit högre än budgeterat: Konsulttjänster (-0,9 Mkr), Skadestånd (-0,8 Mkr), Reparation och underhåll av maskiner och verktyg

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 31 (-0,8 Mkr), Byggnadsentreprenad (-0,7 Mkr) samt El-material (-0,4 Mkr). Följande kostnadsposter har blivit lägre än budgeterat: Bränsle och energi (0,5 Mkr) samt Förbrukningsinventarier (0,4 Mkr). AVFALL Utfall Budget Avvikelse Övriga kostnader -168 357-172 838 4 481 Övriga kostnader har blivit 4,5 Mkr lägre än budget. Avvikelsen beror till största del på minskade kostnader mot Sysav. Minskade avfallsmängder på grund av efterverkningar av lågkonjunkturen samt förmodad ökad sortering är anledningen till det lägre utfallet. FÖRDELADE GEMENSAMMA INTÄKTER/KOSTNADER VA SYD TOTALT Utfall Budget Avvikelse Övriga intäkter 5 347 4 400 947 Personalkostnader -146 691-148 657 1 966 Övriga kostnader -40 685-41 848 1 163 Avskrivningar -3 171-5 345 2 174 Finansiella intäkter 988 10 978 Finansiella kostnader -555-550 -5 TOTALT ATT FÖRDELA -184 767-191 990 7 223 MALMÖ VATTEN OCH AVLOPP Utfall Budget Avvikelse Fördelade gemensamma intäkter/kostnader -140 693-146 466 5 773 Fördelade gemensamma intäkter/kostnader upp - visar ett överskott gentemot budget med 5,8 Mkr. Personalkostnaderna har totalt sett blivit lägre för förbundet. Den positiva avvikelsen på avskrivningar förklaras dels av lägre gemensamma investeringsavslut och dels av att en tillgång (Hållbar - hetshuset) har flyttats från gemensamt till Malmö. Bland de övriga kostnaderna är det framför allt licensavgifter, annonser och reklam som har blivit lägre gentemot budget. LUND VATTEN OCH AVLOPP Utfall Budget Avvikelse Fördelade gemensamma intäkter/kostnader -31 675-33 159 1 484 Fördelade gemensamma intäkter/kostnader upp - visar ett överskott gentemot budget med 1,5 Mkr. Se kommentarer ovan. AVFALL Utfall Budget Avvikelse Fördelade gemensamma intäkter/kostnader -12 399-12 365-34 Marginell avvikelse mellan utfall och budget. AVSKRIVNINGAR/UPPLÖSNING AVSÄTTNING AVSKRIVNINGAR VA SYD TOTALT Utfall Budget Avvikelse Avskrivningar -76 499-77 544 1 045 Upplösning avsättning avskrivningar 15 884 16 983-1 099 MALMÖ VATTEN OCH AVLOPP Utfall Budget Avvikelse Avskrivningar -61 692-59 121-2 571 Upplösning avsättning avskrivningar 15 528 15 783-255 Avskrivningar: En del av den negativa budgetavvikelsen, drygt 0,7 Mkr, kan knytas till en tillgång (Hållbarhetshuset) som har flyttats från gemensamt till Malmö. Övrig avvikelse beror på ökade investeringsavslut jämfört med budget. LUND VATTEN OCH AVLOPP Utfall Budget Avvikelse Avskrivningar -11 636-13 078 1 442 Upplösning avsättning avskrivningar 356 1 200-844 Avskrivningar: Årets investeringsavslut är lägre än budgeterat. Upplösning avsättning avskrivningar: Eftersom avsluten är lägre är följaktligen också upplösning - en lägre. Fr.o.m. 2010 kommer avsättningen att användas för att möta avskrivningskostnaden för nya inves - teringar. FINANSNETTO VA SYD TOTALT Utfall Budget Avvikelse Finansnetto -21 979-30 495 8 516 MALMÖ VATTEN OCH AVLOPP Utfall Budget Avvikelse Finansnetto -24 245-28 365 4 120 Den positiva budgetavvikelsen beror nästan helt uteslutande på en högre kreditivränta. Räntan har varit drygt 1,5 procentenheter högre än budget. LUND VATTEN OCH AVLOPP Utfall Budget Avvikelse Finansnetto 1 788-2 165 3 953 En del av den positiva budgetavvikelsen, nämligen 1,8 Mkr, beror på en högre kreditivränta p.g.a. en högre räntesats. Resterande avvikelse, 2,2 Mkr, beror på ett mindre upplåningsbehov än beräknat.

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 AVFALL Utfall Budget Avvikelse Finansnetto 45 575-530 En betydligt lägre inlåningsränta samt ett lägre överskott på checkräkningen förklarar den negativa budgetavvikelsen. AVSÄTTNING VA SYD TOTALT Utfall Budget Avvikelse Avsättning Avfall 162 5 699-5 537 Avfallsenheten redovisar sitt resultat som en avsättning. Beloppet ökar resp. minskar avsättningen vid överskott resp. underskott. Avfall redovisar ett underskott med 0,2 Mkr. Budgeterat underskott är 5,7 Mkr. Överskott från tidigare år används för att täcka årets underskott. FINANSIELLA NYCKELTAL VA SYD ska ha en effektiv ekonomistyrning och en ekonomisk uppföljning med hjälp av olika nyckeltal och verksamhetsmått. Vi har valt följande nyckeltal för vår ekonomiska uppföljning: SKULDSÄTTNINGSGRAD Nyckeltalet visar hur stora skulderna är i förhållande till det "egna kapitalet" (Avsättningar Avfall, Skuld VA-kollektiven samt Förutbetalda Intäkter Resultat Kollektiven). 2010 2009 2008 Skuldsättningsgrad 2,3 1,9 1,6 INVESTERINGAR SOM ANDEL AV INTÄKTER Nyckeltalet beskriver investeringarnas omfattning i förhållande till intäkter. 2010 2009 2008 Investeringar som andel av brukningsavgifter 33,6 % 30,5 % 21,9 % Investeringar som andel av totala intäkter 31,1 % 28,5 % 19,8 %

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 33 INVESTERINGAR Årets investeringar uppgår till 226,9 Mkr. Av utfallet avser 59,2 Mkr Lund med en budget på 129 Mkr, 153,9 Mkr avser Malmö med en budget på 204,3 Mkr, 12,8 Mkr avser Gemensamma investeringar med en budget på 25,5 Mkr samt 0,9 Mkr som avser Avfall vilka saknar budget för investeringar. De anläggningsavgifter som avser kundernas avgift för inkoppling till VA-nätet uppgick för Malmö till 44,4 Mkr och för Lund till 17,5 Mkr. Det likviditetstillskott dessa avgifter ger används för att finansiera investeringarna. Resterande del finansieras via lån och avskrivningar. GEMENSAMMA INVESTERINGAR Datahall: Projektering pågår kring data- och arkivhall. Stora delar av arbetet kommer att genomföras 2011. Arbetet med faktureringssystemet Future har i år haft kostnader på 1,6 Mkr. Största IT-utvecklings projekten är uppgradering av IT-management med ett utfall på 1,2 Mkr, höjning av tillgänglighet genom redundanta databaser 1 Mkr samt backup lösning 0,7 Mkr. Stort arbete har lagts ner på ramavtal för upphandling av samtliga säkerhetslösningar som VA SYD behöver. Projektet som är i slutfasen har ett utfall på 3,3 Mkr. Ett nytt gemensamt GIS-system för VA SYD har upphandlats och arbetet med installation har pågått under året. Systemet kommer att tas i drift i början av 2011. Investeringskostnad för systemet uppgår under året till 0,7 Mkr. MARKNAD Malmö Hyllie vattenpark som är ett gemensamt projekt tillsammans med Gatukontoret är i uppstartsfasen och utfallet slutade i år på 0,3 Mkr. AVFALL Malmö Ledningsnät, serviser och avskiljartank för avfallskvarnar byggs i projektet Fullriggaren. Projektet som är i slutfasen har ett utfall på 0,9 Mkr. DRICKSVATTENAVDELNINGEN Malmö Ett förråd/verkstad för lagring och hantering av vattenmätare för hela VA SYD har byggts på Bulltofta för 3,2 Mkr. För att säkerställa nuvarande produktionskapacitet och leveranssäkerhet av grundvatten till Bulltofta vattenverk har det under 2010 inletts ett förnyelsearbete av uttjänta grundvattenborror i Grevie råvattentäkt. Förnyelsearbetet är indelat i tre etapper och kommer att pågå till och med 2012. Årets utfall är 1,1 Mkr. Reservkraften för el vid Bulltofta vattenverk har genomgått en modernisering för ökad trygghet vid bortfall av ordinarie elförsörjning. Utfallet för projektet är 0,5 Mkr. Laboratorieenheten har förnyat viss analysutrustning. Säkerhetshöjande åtgärder: Ett antal fönster och dörrar sätts igen för att öka säkerheten samt för att minska ljusinsläppet. Även byte till snabbstängande infartsgrind utförs. Totalt 0,7 Mkr. Lund Idala tryckstegringsstation har byggts, vilket säkrar vattentrycket i Idala- och Dörrödområdet. Projektet har ett utfall under året på 4,9 Mkr. Byte av åskledare på Dalby vattentorn har utförts under året till en kostnad av 0,2 Mkr. Säkerhetshöjande åtgärder: Komplett skal - skyddslösning för att nå upp till Livsmedelsverkets krav. Lösningen omfattar staket och grindar inklusive elstängsel och/eller larm, passagesystem, CCTV och belysning. Utfall under året uppgår till 0,6 Mkr. LEDNINGSNÄT Gemensamt Kommunernas förändringar av utbyggnadsplaner medför regelmässigt förskjutningar i genomförandetiderna för ett antal projekt inom exploateringsbudgeten. Förskjutningen kan ibland uppgå till flera år. Malmö Rörnätsförbättringar: Utbyggnad av duplikatsys - tem i Hyllie kyrkoväg. Projektet har varit mer tids - krävande och svårare att genomföra än väntat och kommer att avslutas först under 2011. Investering under 2010 är 17,3 Mkr. Omvandling av område och utbyggnad av duplikatsystem i Sorgenfri i projektet kv Grytan har haft ett utfall under året på 4,7 Mkr. Exploateringar: Större projekt är: Omvandling av Norra delen av Limhamns industriområde till bostads- och verksamhetsområde. Utbyggnad sker i flera etapper, aktuellt projekt är Glasbruket som har ett utfall på 6,4 Mkr. Fortsatt utbyggnad i Väst - ra Hamnen, bl a avslutande av arbetena i projektet Lilla Varvsgatan och Östra Varvsgatan vilka har ett utfall på 7 Mkr. Även fortsatt utbyggnad sker kring Hyllie station där flera projekt pågår med ett utfall på 9,7 Mkr.

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 I Blåsebergavägen byggdes ledningar för anslutning av framtida utbyggnad öster om kalkbrottet i Limhamn, investering under 2010 är 5,7 Mkr. I Bunkeflo byggdes ledningar för planerade bostäder i projektet Östra Strandhem, investering under 2010 är 2,9 Mkr. Förnyelse och Dricksvattennät: Nya vattenledningar byggs i Bergsgatan till ett belopp av 6,7 Mkr under innevarande år, i Ellenborgsvägen, 1,9 Mkr och i Klagshamnsvägen, 5,8 Mkr. Avloppsledningar genom Bulltofta vattenverksområde förnyas och har ett utfall under året på 8,6 Mkr. Lund Rörnätsförbättringar: Överföringsprojektets för - s ta etapp Dalby-Lund, som påbörjades 2009 har färdig ställts under första halvåret. Den andra etappen, Genarp-Dalby, påbörjades i oktober 2010. Investering för hela projektet under 2010 är 14,8 Mkr. Utbyggnad av VA-ledningar i områdena Värpinge gård, Häradsrätten, Sankt Lars och Torna Hälle stad Sydost har en sammanlagd investering under året på 3,7 Mkr. Projektet Galgabacken i Dalby, utbyggnad av ledningar till befintlig villabebyggelse kring Veberödsvägen har försenats på grund av överklagad ledningsrätt och kommer att genomföras under 2011. Förnyelse och Dricksvattennät: Förnyelse av ledningsnätet i området Oscarshem påbörjades under året och investering under 2010 är 1,3 Mkr. I Veberöd byggdes nya vattenledningar, dubblering anslutning och Idala, hade en investering under året på 3 Mkr. I Lund fortsatte utbyggnaden av huvudvattenledningen till Norra verket till en kostnad av 5,9 Mkr. AVLOPPSVATTENAVDELNINGEN Malmö Avloppsvattenrening. Ombyggnad av personallokaler vid Klagshamnsverket genomförs för att uppnå bättre förebyggande arbete mot mikrobiologisk hälsorisk i gemensamma lokaler. Projektet har ett utfall på ca 10 Mkr i år av ca 12 Mkr totalt. Vid Sjölunda avloppsreningsverk har sandhanteringen vid halva verket byggts om för att mer effektivt avskilja sand. Projektet har ett utfall på på 10 Mkr av ca 12 Mkr totalt. Avloppsvattenpumpning. De större projekten är utbyte av Rosendals pumpar och ventiler som haft ett utfall på 3,9 Mkr samt utbyte av reservkrafts - anläggning på Rosendals pumpstation 1,2 Mkr. Säkerhetshöjande åtgärder: Modernisering och komplettering av gaslarm för att svara upp mot myndighetskrav görs på Sjölunda. Årets investering uppgår till 0,4 Mkr. Lund Avloppsvattenrening. Ombyggnad av pumpstationen i Dalby har påbörjats med ett utfall på 2,3 Mkr under året. Vidare har på Källby avloppsreningsverk kemikaliehanteringen moderniserats och utbyte av blåsmaskiner genomförts. Dessa förbättringar har under året medfört investeringar på 2,3 respektive 2,8 Mkr. Avloppsvattenpumpning. Projektering och ombyggnad av reningsverket till pumpstation i Björnstorp har påbörjats. Under året har kostnaderna uppgått till ca 0,5 Mkr. Säkerhetshöjande åtgärder: Modernisering och komplettering av gaslarm för att svara upp mot myndighetskrav görs i Källby och Södra Sandby. Arbete med skalskyddslösning görs i Källby. Utfall för ovan projekt under 2010 är 1,6 Mkr. INVESTERINGAR MALMÖ Investeringar 2010 Investeringar 2009 Avloppsvattenrening 40 566 56 425 Exploateringar 37 455 37 798 Rörnätsförbättringar 27 132 13 735 Dricksvattennätet 17 981 9 299 Serviser 9 040 7 798 Förnyelse 7 648 78 Avloppsvattenpumpning 6 022 3 910 Övriga projekt vatten 3 235 282 Vattenproduktion 1 602 10 Hyllie vattenpark 1 121 1 690

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 35 FORTS INVESTERINGAR MALMÖ Investeringar 2010 Investeringar 2009 Säkerhetåtgärder Dricksvatten 709 Säkerhetåtgärder Avlopp 510 Säkerhetsåtgärder 353 Övriga projekt avlopp 212 384 Utrustning 169 Vattenlaboratoriet 150 320 Dricksvattendistribution 33 8 329 FoU Vatten/Avlopp 564 Totalt 153 937 140 622 INVESTERINGAR LUND Investeringar 2010 Investeringar 2009 Rörnätsförbättringar 14 998 13 773 Exploateringar 11 688 30 070 Dricksvattennätet 9 516 6 813 Avloppsvattenrening 9 039 1 645 Dricksvattendistribution 4 874 198 Serviser 2 422 1 385 Förnyelse 1 894 527 Övriga projekt avlopp 1 577 725 Säkerhetåtgärder Avlopp 1 553 Avloppsvattenpumpning 822 Säkerhetåtgärder Dricksvatten 622 Övriga projekt vatten 198 Vattenrörnät 2 310 Infrastruktur - Regionalisering 295 Totalt 59 205 55 741 INVESTERINGAR AVFALL Investeringar 2010 Investeringar 2009 Avfallskvarnar 897 0 Totalt 897 0 INVESTERINGAR GEMENSAMT Investeringar 2010 Investeringar 2009 Säkerhetsåtgärder 3 345 IT utveckling 2 936 Faktureringssystem 1 596 2 022 Telefoni 954 142 Infrastruktur Regionalisering 796 3 279 Vattenlaboratoriet 786 1 400 Maskiniventarier, GIS 750 Övriga projekt avlopp 561 Datahall 486 Systemutveckling 303 Övriga projekt vatten 303 Webb och Intranät 13 177 Profilering 4 201 Avloppsvattenrening 211 Avloppsvattenpumpning 172 Totalt 12 832 7 604 TOTALT INVESTERINGAR 226 871 203 967

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010

RESULTATRÄKNINGAR 37 2010 RESULTAT RÄKNINGAR RESULTATRÄKNING TOTALT VA SYD Tkr Not 2010 2009 Brukningsavgifter 486 283 484 800 Anläggningsavgifter 9 283 8 534 Övriga intäkter 234 510 223 123 Periodens Resultat -420-11 401 Totala intäkter 2 729 656 705 056 Personalkostnader 3,4-154 536-146 273 Övriga kostnader 5,6-492 688-478 158 Avskrivningar 8-76 499-68 326 Upplösning avsättning avskrivningar 9 15 884 12 427 Totala kostnader -707 839-680 330 Nettokostnad 21 817 24 726 Finansiella intäkter 12 885 325 Finansiella kostnader -34 864-30 208 Finansiella poster 10-21 979-29 883 Resultat efter finansiella poster -162-5 157 Avsättning 162 5 157 Årets resultat 0 0 RESULTATRÄKNING PER VERKSAMHET MALMÖ LUND AVFALL Tkr Not 2010 2009 2010 2009 2010 2009 Brukningsavgifter 383 595 383 287 102 658 101 513 0 0 Anläggningsavgifter 8 460 7 767 823 767 0 0 Övriga intäkter 35 214 31 462 5 585 4 176 188 394 184 144 Periodens Resultat -2 628-13 650 2 208 2 249 0 0 Totala intäkter 424 641 408 866 111 274 108 705 188 394 184 144 Personalkostnader 0 0 0 0-7 845-7 534 Övriga kostnader -213 539-207 331-70 107-65 866-168 357-170 068 Fördelade gemensamma intäkter/kostnader 7-140 693-132 205-31 675-29 657-12 399-12 120 Avskrivningar -61 692-53 100-11 636-11 719 0 0 Upplösning avsättning avskrivningar 15 528 12 427 356 0 0 0 Totala kostnader -400 396-380 209-113 062-107 242-188 601-189 722 Nettokostnad 24 245 28 657-1 788 1 463-207 -5 578 Finansiella intäkter 8 023 100 3 829 0 45 421 Finansiella kostnader -32 268-28 757-2 041-1 463 0 0 Finansiella poster -24 245-28 657 1 788-1 463 45 421 Resultat efter finansiella poster 0 0 0 0-162 -5 157 Avsättning 0 0 0 0 162 5 157 Årets resultat 0 0 0 0 0 0

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 2010 BALANSRÄKNINGAR BALANSRÄKNING TOTALT VA SYD Tkr Not 2010 2009 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 7 879 6 420 SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 8 7 879 6 420 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, Byggnader och Tekniska anläggningar Verksamhetsfastigheter 8 1 235 076 1 200 476 Pågående investeringsprojekt 8 349 899 252 369 SUMMA Mark, Byggnader och Tekniska anläggningar 1 584 975 1 452 845 Maskiner och Inventarier Maskiner 115 683 96 250 Inventarier 17 218 17 487 Byggnadsinventarier 35 191 37 306 Bilar och andra transportmedel 270 537 SUMMA Maskiner och Inventarier 8 168 362 151 580 SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 753 337 1 604 425 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Långfristig utlåning 11 198 194 198 194 SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 198 194 198 194 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 959 410 1 809 039 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Förråd 12 1 443 1 443 SUMMA Förråd 1 443 1 443 Fordringar 13 Kundfordringar 31 231 29 420 Fordran mervärdesskatt 3 057 20 166 Övriga kortfristiga fordringar 2 0 Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter 64 828 42 133 SUMMA Fordringar 99 118 91 719 Kassa och Bank Kassa 8 8 Bank 50 394 40 SUMMA Kassa och Bank 50 402 48 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 150 963 93 210 SUMMA TILLGÅNGAR 2 110 373 1 902 249

BALANSRÄKNINGAR 39 VA SYD Tkr Not 2010 2009 AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER AVSÄTTNINGAR Avsättningar Avfall 14 13 186 13 348 SUMMA AVSÄTTNINGAR 13 186 13 348 SKULDER Långfristiga Skulder Lån i banker, kreditinstitut 15 886 337 632 770 Skuld VA-kollektiven 16 607 673 623 557 SUMMA Långfristiga Skulder 1 494 010 1 256 327 Kortfristiga Skulder Leverantörsskulder 65 869 109 701 Personalens skatter, avgifter 5 338 4 863 Checkräkningskredit 10 0 44 448 Övriga kortfristiga skulder 17 44 332 33 756 Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 18 487 638 439 806 SUMMA Kortfristiga Skulder 603 177 632 574 SUMMA SKULDER 2 097 187 1 888 901 SUMMA AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 110 373 1 902 249

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 BALANSRÄKNINGAR BALANSRÄKNING PER VERKSAMHET VA SYD MALMÖ LUND AVFALL GEMENSAMT Tkr Not 2010 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 7 879 SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 8 7 879 5 110 5 451 856 969 1 913 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, Byggnader och Tekniska anläggningar Verksamhetsfastigheter 8 1 235 076 1 013 852 980 183 220 261 215 286 963 5 007 Pågående investeringsprojekt 8 349 899 223 017 170 420 108 456 68 967 897 17 529 12 982 SUMMA Mark, Byggnader och Tekniska anläggningar 1 584 975 1 236 869 1 150 603 328 717 284 253 897 18 492 17 989 Maskiner och Inventarier Maskiner 115 683 Inventarier 17 218 Byggnadsinventarier 35 191 Bilar och andra transportmedel 270 SUMMA Maskiner och Invent. 8 168 362 136 779 124 961 20 249 17 659 11 334 8 960 SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 753 337 1 373 648 1 275 564 348 966 301 912 897 29 826 26 949 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Långfristig utlåning 198 194 141 242 141 242 56 952 56 952 SUMMA FINANSIELLA 198 194 141 242 141 242 56 952 56 952 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 959 410 1 520 000 1 422 257 406 774 359 833 897 31 739 26 949 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Förråd 1 443 1 443 1 443 SUMMA Förråd 1 443 1 443 1 443 Fordringar Kundfordringar 31 231 31 231 29 420 Fordran mervärdesskatt 3 057 3 057 20 166 Övriga kortfristiga fordringar 2 2 Förutbetalda kostnader, upplupna intäkter 64 828 64 828 42 133 SUMMA Fordringar 99 118 99 118 91 719 Kassa och Bank Kassa 8 8 8 Bank 50 394 58 401-21 277 11 732 1 538 40 SUMMA Kassa och Bank 50 402 58 401-21 277 11 732 1 546 48 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 150 963 59 844 1 443-21 277 11 732 100 664 91 767 SUMMA TILLGÅNGAR 2 110 373 2010

BALANSRÄKNINGAR 41 VA SYD MALMÖ LUND AVFALL GEMENSAMT Tkr Not 2010 2010 2009 2010 2009 2010 2009 2010 2009 AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER AVSÄTTNINGAR Avsättningar Avfall 13 186 13 186 13 348 SUMMA AVSÄTTNINGAR 14 13 186 13 186 13 348 SKULDER Långfristiga Skulder Lån i banker, kreditinstitut 15 886 337 781 903 619 454 104 434 13 316 Skuld VA-kollektiven 16 607 673 331 741 347 270 275 932 276 287 SUMMA Långfristiga Skulder 1 494 010 1 113 644 966 724 380 366 289 603 Kortfristiga Skulder Leverantörsskulder 65 869 65 869 109 701 Personalens skatter, avgifter 5 338 5 338 4 863 Checkräkningskredit 8 578 43 149-7 279 Övriga kortfristiga skulder 44 332 44 332 33 756 Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 18 487 638 397 168 358 587 36 819 22 368 53 651 58 851 SUMMA Kortfristiga Skulder 603 177 397 168 367 165 36 819 65 517-7 279 169 190 207 171 SUMMA SKULDER 2 097 187 1 510 812 1 333 889 417 185 355 120-7 279 169 190 207 171 SUMMA AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 110 373

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 2010 FINANSIERINGSANALYS Tkr 2010 2009 LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar 76 500 68 326 Justering för kapitalvinster/förluster 0 0 Justering för pensionsavsättning 0 0 Justering för andra avsättningar -16 046-56 493 Justering för latent skatt 0 0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0 0 (Nyemission, bokslutsdisp, övr korr EK) 0 0 Netto från löpande verksamhet 60 454 11 833 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i immateriella anläggningstillgångar(-) 0 0 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar(+) 0 0 Investering i materiella anläggningstillgångar(-) -226 870-203 066 Försäljning av materiella anläggningstillgångar(+) 0 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar(-) 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar(+) 0 0 Netto från investeringsverksamhet -226 870-203 066 FINANSIERINGSVERKSAMHET Ökning av långfristiga skulder(+) 253 566 67 638 Minskning av långfristiga skulder(-) 0 0 Ökning av långfristiga fordringar(-) 0 0 Minskning av långfristiga fordringar(+) 0 0 Utdelningar(-) 0 0 Netto från finansieringsverksamhet 253 566 67 638 KAPITALBINDNING Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar -7 360 68 559 Ökning(-)/minskning(+) av förråd och varulager 0 21 Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder 15 052 52 987 Netto från kapitalbindning 7 692 121 567 Periodens/Årets kassaflöde 94 842-2 028 Likvida medel vid årets början enl balansräkningen -44 440-42 412 Likvida medel vid årets slut enl balansräkningen 50 402-44 440 Periodens/Årets kassaflöde enligt balansräkningen 94 842-2 028

NOTER 43 NOTER NOT REDOVISNINGSPRINCIPER VA SYD följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning lämnar. Lagen om vattentjänster är ytterligare ett styrande regelverk. Svenskt Vattens skrift Vägledning för den ekonomiska redovisningen i VA-verksamhet används som riktlinje för VA SYD. NOT VERKSAMHETENS INTÄKTER 2 Brukningsavgifter Lund genomförde 2010 en taxejus - tering med 2 %. Avfall genomförde 2010 en taxejustering med 3,8 %. Malmö hade oförändrad taxa 2010. Anläggningsavgifter - I enlighet med Svenskt Vattens direktiv periodiseras anläggningsavgiften så att två procent av årets anläggningsavgifter intäktsförs. Beloppet motsvaras av den årliga avskrivningen på ledningsnätet. Resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt vilken intäktsförs successivt med två procent per år. Övriga intäkter Avfalls intäkter. Här redovisas till exempel även intäkter för drift av pumpstationer, ersättning från Sydvatten för transitering av vatten till Vellinge, försäljning av spillvärme samt intäkter från laboratorieverksamheten. Årets resultat - redovisas enligt Svenskt Vattens normgivning som grundar sig i lagen om vattentjänster. Detta innebär att om resultatet är positivt minskas intäkterna och bokas upp som en förutbetald intäkt och tvärtom vid underskott. NOT 1 PERSONALKOSTNADER 3 Personalkostnaderna fördelas enligt följande: Tkr 2010 2009 Direkta löner -95 680-89 989 Sociala avgifter -33 261-33 528 Övrigt -7 351-6 318 Pensioner -7 849-5 863 Övertid -3 225-3 444 Beredskap -2 920-3 312 Semesterlön -2 296-2 097 Sjuklön -1 076-987 Arvode till förtroendevalda -878-735 Summa -154 536-146 273 SJUKFRÅNVARO 2010 2009 Total sjukfrånvarotid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid 2,8 % 2,8 % - varav tid med långtidssjuk frånvaro (över 60 dagar) i förhållande till total sjukfrånvaro 36,5 % 39,2 % FORTS NOT PERSONALKOSTNADER 2010 2009 Sjukfrånvarotid för kvinnor i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 3,3 % 3,2 % Sjukfrånvarotid för män i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för män 2,6 % 2,6 % Sjukfrånvaro i åldersgruppen -29 år i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid 2,5 % 2,3 % Sjukfrånvaro i åldersgruppen 30-49 år i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid 3,1 % 3,1 % Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år- i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid 2,6 % 2,6 % Medelantalet anställda uppgår till 304 personer under året, fördelat på 100 kvinnor och 204 män. NOT PENSIONER 4 VA SYD har försäkrat hela sitt pensionsåtagande hos KPA Pension. Försäkringslösningen innebär att VA SYD fortlöpande betalar in premie och därmed gör en kontinuerlig avbetalning. NOT 5 VERKSAMHETENS ÖVRIGA KOSTNADER Övriga kostnader av större vikt är: Tkr 2010 2009 Inköp av vatten från Sydvatten 111 314 110 513 Avgift för förbränning av avfall 80 388 82 043 Renhållningsentreprenader 69 687 74 845 Elektricitet 36 612 35 179 Kostnader för förnyelse av ledningsnätet 22 923 26 386 Reparation och underhåll på ledningar och anordningar 19 062 22 200 Arrenden och hyror 18 915 16 004 Kemikalier 17 569 15 191 Reparation och underhåll anläggningar 10 165 11 730 Kostnader för slamhantering 8 483 10 283 NOT 3 LEASING 6 Förbundets fordonsvagnpark leasas från Vagnparken i Skåne AB (VISAB). Dessa leasingavtal klassificeras som operationella av - tal. Leasingavtalen förfaller till betalning enligt följande: Inom ett år: 3 426 tkr Senare än ett år men inom fem år: 7 392 tkr Senare är fem år: 1 150 tkr

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 NOT 7 FÖRDELADE GEMENSAMMA INTÄKTER/KOSTNADER En stor del av VA SYDs kostnader avser gemensamma resurser och kan inte direkt kopplas till respektive kollektiv. Dessa intäkter/kostnader redovisas i respektive kommuns redovisning under rubriken "Fördelade gemensamma intäkter/kostnader". Intäkter som fördelas kommer till största delen från laboratorieverksamheten. Kostnader som fördelas är samtliga personalkostnader utom direkta lönekostnader för avfallsverksamheten. Även övriga gemensamma kostnader som t ex lednings - stöd, IT, information, ekonomi, fakturering, HR och kapi - tal kostnader för gemensamma investeringar fördelas. Även en del verksamhetsrelaterade kostnader som i VA SYDs organisation blir svåra att skilja ut per kollektiv har fördelats. FORTS. NOT 7 FÖRDELADE GEMENSAMMA INTÄKTER/KOSTNADER Nedan följer en specifikation av de gemensamma intäkterna/kostnaderna för 2010: Utfall Budget Tkr 2010 2010 Övriga intäkter 5 347 4 400 Personalkostnader -146 691-148 657 Övriga kostnader -40 685-41 848 Avskrivningar -3 171-5 345 Finansiella intäkter 988 10 Finansiella kostnader -555-550 TOTALT ATT FÖRDELA -184 767-191 990 NOT 8 AVSKRIVNINGAR OCH ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Avskrivningar enligt plan är baserade på tillgångars anskaffningsvärde och förväntade ekonomiska livslängder. Vid bestämning om ekonomisk livslängd följs rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting. Huvudsakligen används nedan angivna livslängder. Avskriv ning påbörjas månaden efter att en anläggning tas i bruk. Verksamhetsfastigheter 20-33 år Ledningsnät 50 år Inventarier 3-10 år Maskiner 5-20 år Anläggningarnas anskaffningsvärde och avskrivningar specificeras nedan: MALMÖ Anläggningstyp Ingående Årets Flyttat Utgående IB Årets Flyttat anskaff- anskaff- mellan anskaff- ackumulerade avskriv- mellan Rest- Tkr ningsvärde ningsvärde kollektiv ningsvärde avskrivningar ningar kollektiv värde Immateriella tillgångar 8 925 1 233 0 10 158-3 474-1 574 0 5 110 Verksamhetsfastigheter 1 753 669 73 323 4 813 1 831 805-773 008-43 864-1 081 1 013 852 Maskiner och inventarier 231 185 28 072 0 259 257-106 224-16 254 0 136 779 Summa 1 993 779 102 628 4 813 2 101 220-882 706-61 692-1 081 1 155 741 Avslutat 2010 Pågående arbeten 170 420 153 937 1 288 325 645 0-102 628 0 223 017 LUND Anläggningstyp Ingående Årets Flyttat Utgående IB Årets Flyttat anskaff- anskaff- mellan anskaff- ackumulerade avskriv- mellan Rest- Tkr ningsvärde ningsvärde kollektiv ningsvärde avskrivningar ningar kollektiv värde Immateriella tillgångar 1 401 0 0 1 401-432 -113 0 856 Verksamhetsfastigheter 344 571 13 665 0 358 236-129 285-8 690 0 220 261 Maskiner och inventarier 74 334 5 423 0 79 757-56 675-2 833 0 20 249 Summa 420 306 19 088 0 439 394-186 392-11 636 0 241 366 Avslutat 2010 Pågående arbeten 68 967 59 205-628 127 544 0-19 088 0 108 456 AVFALL Anläggningstyp Ingående Årets Flyttat Utgående IB Årets Flyttat anskaff- anskaff- mellan anskaff- ackumulerade avskriv- mellan Rest- Tkr ningsvärde ningsvärde kollektiv ningsvärde avskrivningar ningar kollektiv värde Immateriella tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetsfastigheter 0 0 0 0 0 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa 0 0 0 0 0 0 0 0 Avslutat 2010 Pågående arbeten 0 897 0 897 0 0 0 897

NOTER 45 FORTS. NOT 8 AVSKRIVNINGAR OCH ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR GEMENSAMT Anläggningstyp Ingående Årets Flyttat Utgående IB Årets Flyttat anskaff- anskaff- mellan anskaff- ackumulerade avskriv- mellan Rest- Tkr ningsvärde ningsvärde kollektiv ningsvärde avskrivningar ningar kollektiv värde Immateriella tillgångar 4635 1 964 0 6 599-4 635-51 0 1 913 Verksamhetsfastigheter 9563 0-4 813 4 750-5 035 167 1 081 963 Maskiner och inventarier 22 884 5 661 0 28 545-13 924-3 287 0 11 334 Summa 37 082 7 625-4 813 39 894-23 594-3 171 1 081 14 210 Avslutat 2010 Pågående arbeten 12 982 12 832-660 25 154 0-7 625 0 17 529 NOT UPPLÖSNING AVSÄTTNING Avsättningen kan ianspråktas till att täcka specifika kostnader som annars skulle ha inneburit en taxeökning eller täcka avskrivningar för investeringar som kommer hela kollektivet tillgodo. Det finns inför varje år en beslutad plan för vilka åtgärder som ska täckas via upplösning av avsättningen. Årets upplösning, se not 14 och 16. NOT FINANSIELLA POSTER Räntekostnaderna innehåller ränta på interna lån och checkräkningskredit. Finansavdelningen i Malmö är VA SYDs bank avseende checkräkningskrediten. Beviljad kredit uppgår till 50 Mkr. Långfristig upplåning gör varje kommun hos finansavdelningen i hemkommunen. Förteckning över lån, se not 15. NOT LÅNGFRISTIG UTLÅNING Beloppet avser fordran på Malmö Stad och Lunds kommun avseende aktieinnehavet i Sydvatten AB. NOT 9 10 11 12 FÖRRÅD Lagret är värderat till det lägsta av anskaffnings- respektive återanskaffningsvärdet och inventerat på balansdagen. NOT FORDRINGAR 13 Kundfordringar äldre än sex månader bedöms som osäkra. Individuell bedömning har gjorts för kunder med amorteringsplaner. Tkr Kortfristiga fordringar 2010 2009 Kundfordringar 31 231 29 420 Momsfordran 3 057 20 166 Övriga kortfrista fordringar 2 0 Förutbetalda kostnader och uppl intäkter 64 828 42 133 99 118 91 719 NOT AVSÄTTNINGAR 14 AVFALL Ingående Disponerat Utgående Avsättning: balans 2010 2010 balans 2010 Avfall 13 348-162 13 186 13 348-162 13 186 Projekt enligt plan 2010 Avfall Täcka avfallsverksamhetens underkott 162 162 NOT 15 LÅNGFRISTIGA SKULDER - LÅNGFRISTIG UPPLÅNING Långfristig upplåning gör varje kommun hos finansavdelningen i sin hemkommun. Fördelning och när lånen tagits upp framgår nedan. Kortfristig del, den del som ska amorteras 2011, redovisas som kortfristig skuld. MALMÖ Tkr Ursprungligt Låneskuld Amortering Långfristig skuld Upptaget år belopp 10-12-31 2011 10-12-31 1993 lån 204 c 46 067 16 453 1 645 14 808 1998 lån 203 c 246 536 132 073 8 805 123 268 2001 lån 240 65 000 39 000 2 600 36 400 2003 lån 252 120 000 90 909 3 636 87 273 2005 lån 259 85 000 69 545 2 576 66 969 2006 lån 266,268 47 041 40 431 1 555 38 876 2007 lån 271 80 000 70 303 2 424 67 879 2008 lån 276 72 230 65 664 2 189 63 475 2009 lån 284,290 100 000 95 076 3 030 92 046 2010 lån 305,311 200 000 196 970 6 061 190 909 Summa 1 061 874 816 424 34 521 781 903

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 NOT LUND 15 LÅNGFRISTIGA SKULDER - LÅNGFRISTIG UPPLÅNING Tkr Ursprungligt Låneskuld Amortering Långfristig skuld Upptaget år belopp 10-12-31 2011 10-12-31 2008 lån 001 20 070 13 316 2 007 11 309 2010 lån 002, 003 100 000 98 125 5 000 93 125 Summa 120 070 111 441 7 007 104 434 NOT 16 LÅNGFRISTIGA SKULDER - SKULD VA-KOLLEKTIVEN Anläggningstillgångar i Malmö som 1998, 2000, och 2002 avseende miljöinvesteringar samt 2006 och 2007 direktavskrivits har justerats 2007. Justering har gjorts genom att ackumulerade avskrivningar har omräknats till det belopp de skulle haft om avskrivningen skett genom plan. Dessa planenliga avskrivningar möter en motsvarande upplösning av avsättningen. 2008 och 2009 har avsättningen i respektive kollektiv ianspråktagits till att täcka specifika kostnader enligt fastställd plan som annars skulle ha inneburit en taxeökning. Fr.o.m. 2010 kommer avsättningen att användas för att möta avskrivningar för framtida investeringar för VA-kollektiven i Malmö och Lund. MALMÖ Ingående Disponerat Utgående balans 2010 2010 balans 2010 Skuld VA-kollektivet Avskrivningar miljöinvesteringar 52 413-5 658 46 755 Avskrivningar 2006 60 817-3 488 57 329 Avskrivningar 2007 98 964-2 934 96 030 Avskrivningar 2010 0 99 180 99 180 Ej reserverat 135 076-102 629 32 447 Summa 347 270-15 529 331 741 LUND Ingående Disponerat Utgående balans 2010 2010 balans 2010 Skuld VA-kollektivet Avskrivningar 2010 0 18 732 18 732 Ej reserverat 276 288-19 088 257 200 Summa 276 288-356 275 932 NOT KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder består av kortfristig del av långfristig skuld, 41 528 tkr, prel. F-skatt, - 1 336 tkr samt förskott från kunder 4 140 tkr. NOT 17 18 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Utgifter i verksamheten som ännu inte har bokförts men som förbrukats under perioden samt de inkomster som redan bokförts men som inte motsvaras av någon prestation och därmed ska bli intäkter i en annan period. Tkr Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2010 2009 Förutbetalda anläggningsavgifter Malmö 372 965 337 012 Förutbetalda anläggningsavgifter Lund 38 409 21 749 Upplupna kostnader 36 122 42 484 Förutbetalda intäkter resultat Malmö 24 202 21 575 Upplupna sociala avgifter 6 868 6 014 Upplupna semesterlöner 5 657 5 806 Upplupna pensionskostnader 4 207 4 319 Upplupna löner 798 192 Förutbetalda intäkter 0 37 Förutbetalda intäkter resultat Lund -1 590 618 Summa 487 638 439 806 I enlighet med Svenskt Vattens direktiv periodiseras anläggningsavgiften så att två procent av årets anläggningsavgifter intäktsförs. Beloppet motsvaras av den årliga avskrivningen på ledningsnätet. Resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt vilken intäktsförs successivt med två procent per år. Årets resultat ska återföras till verksamheten inom tre år och redovisas därför som en förutbetald intäkt.

REVISIONSBERÄTTELSE 47 2010 REVISIONSBERÄTTELSE Vi har granskat kommunalförbundet VA SYDs verksamhet under räkenskapsåret 2010. Granskningen har utförts i enlighet med kommunallagen, lagen om allmänna vattentjänster, god revisionssed i kommunal verksamhet och förbundsordningen. Vi har tagit del av de grundläggande dokument som beskriver den interna kontrollen inom förbundet. Vi har följt den löpande verksamheten dels genom kommunikation med ledningen och dels genom att ta del av styrelsens protokoll. Vi har under året även granskat den lagstadgade delårsrapporten. Vi har också granskat den interna kontrollen. Ernst & Young har biträtt oss i granskningen av räkenskaperna, bokslutet och årsredovisningen för år 2010. Resultatet av granskningen har sammanfattats i en revisionsrapport som har skickats till förbundsstyrelsen. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning och ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att förbundsfullmäktige fastställer VA SYDs årsredovisning och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2010. Malmö 2011-03-22 Sten Dahlvid Ordförande Lars Trägen Vice ordförande Tomas Nordin Per Ohlsson Berit Söderholm

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 Yvonne Köhler-Olsson Anders Söderberg Mikael Thunberg Milan Obradovic Rune Andersson Tomas Avenborg FÖRBUNDSSTYRELSEN ORDINARIE LEDAMÖTER Emmanuel Morfiadakis, ordförande (S) Tomas Avenborg, vice ordförande (M) Yvonne Köhler-Olsson (S) Mikael Thunberg (S) Håkan Fäldt (M) Richard Thörn (M) ERSÄTTARE Anders Söderberg (MP) Milan Obradovic (S) Rune Andersson (FP) Kerstin Lindbom (FP) Darko Simic (M) Lena Fällström Törnered (S)

FÖRBUNDSSTYRELSEN 49 Emmanuel Morfiadakis Kerstin Lindbom Håkan Fäldt Darko Simic Lena Fällström Törnered Richard Thörn

VA SYD ÅRSREDOVISNING 2010 LEDNINGSGRUPPEN Erling Midlöv Avdelningschef Dricksvatten Ulf Nyberg Avdelningschef Avloppsvatten Mariann Bäck Avdelningschef Rörnät service drift Mari Segerberg Avdelningschef Administration Gabriella Eliasson Avdelningschef Avfall Eva Kristensson Stabschef Marknad Stig Sjögren Förbunds - direktör

LEDNINGSGRUPPEN 51 Ronnie Persson Stabschef Externa affärer Henrik Aspegren Forskning- och Utvecklingsdirektör Ulf Thysell Avdelningschef Ledningsnät Mathias de Maré Stabschef Verksamhetsledning Bertil Larsson Vik. Avdelningschef Ledningsnät Bengt Andersson Vice Förbundsdirektör