nr 7/2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILDN 47 BILDN 48 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut BILDN 49 Revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2014 BILDN 50 s förslag till budget för år 2016 BILDN 51 BILDN 52 s förslag till investeringar år 2016 och investeringsplan för åren 2017-2019 Utlåtande om tillräckligheten av taxitillstånd och antalet fordon som uppfyller kraven på tillgänglighet för år 2016 BILDN 53 s ekonomiska utfall 7/2015 BILDN 54 Övriga ärenden
Sida 2 Nr 7/2015 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo 18.00-20.21 Närvarande medlemmar Gottberg Carl-Johan, ordförande Forsblom Peppe, medlem Paasikivi Anna, medlem Pitkänen Kirsti, medlem Jalava Maarika, ersättare Mäkinen Harri, ersättare närvarande 49 55, anl. kl. 18.24 Övriga närvarande Koroma-Hintikka Maria, kst-representant Laaksonen Merja, kst-ordförande Pietinen Jukka, bildningschef (föredragande) Alakoskela Mirva, chef för småbarnsfostran Lepikkö Tapio, fritidschef Ojala Cilla, kansliföreståndare (sekreterare) Ärenden 47-55 Underskrifter Carl-Johan Gottberg ordförande Cilla Ojala protokollförare Peppe Forsblom protokolljusterare Maarika Jalava protokolljusterare Protokollet framlagt till påseende, tid och plats Bildningskansliet 14.9.2015 Intygar, underskrift Tjänsteställning Martina Kinnunen kanslisekreterare
Sida 3 BILDN 47 Förslag: MÖTETS KONSTITUERING beslutar - konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört och - välja två protokolljusterare Beslut: Nämnden - konstaterade mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört - valde Peppe Forsblom och Maarika Jalava till protokolljusterare - beviljade chefen för småbarnsfostran Mirva Alakoskela yttrande- och närvarorätt vid bildningsnämndens möten
Sida 4 BILDN 48 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Efter senaste möte har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av en sektion i nämnden eller av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - Beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i sektionernas protokoll och i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Bildningschef Jukka Pietinens beslutsförteckningar 10.6.- 27.8.2015 62-100/2015 tf. rektor Päivi Boströms beslutsförteckning 10.6. 27.6.2015 58-62/2015 Rektor Anu Hausens beslutsförteckning 24.6. 18.8.2015 26-35/2015 Rektor Erik Wolffs beslutsförteckning inga beslut efter 13/2015 Admin. daghemsföreståndaren Eva Nygårds beslutsförteckning 12.6.2015 1/2015 Admin. daghemsföreståndaren Leena Knuts beslutsförteckning inga beslut efter 3/2015 Admin. daghemsföreståndaren Katriina Parviainens beslutsförteckning 25.6.2015 7/2015 Beslut: Enligt förslaget.
Sida 5 KH:346 /2015 BILDN 49 REVISIONSNÄMNDENS UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 REVNÄMND 10.4.2015 32 Enligt 71 i kommunallagen skall revisionsnämnden bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall revisionsnämnden bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. Bokslutet för räkenskapsperioden 2014, bilaga 3. Ordförandes förslag: Beslut: Nämnden för en preliminär diskussion om hur upprättandet av utvärderingsberättelsen inleds och uppgifterna delas. Nämnden beslöt att nämndmedlemmarna skriver texter som hör till utvärderingsberättelsen och levererar före 23.4.2015 till sekreteraren. = = = REVNÄMND 28.4.2015 32 Enligt ett beslut från föregående möte följs en arbetsfördelning som nämnden tidigare har kommit överens om och en innehållsförteckning från förra året används då utvärderingsberättelsen upprättas. Nämndmedlemmarna har anhållits om att leverera texterna före 23.4.2015 till sekreteraren. Ordförandes förslag: Beslut: En utvärderingsberättelse för år 2014 upprättas. Arbetet med utvärderingsberättelsen inleddes och fortsätter på nästa möte. Nämndmedlemmarna ombes att skicka sina texter till utvärderingsberättelsen senast 8.5.2015. = = = REVNÄMND 11.5.2015 40 Bilaga Ordförandes förslag: En utvärderingsberättelse för år 2014 upprättas.
Sida 6 Beslut: En utvärderingsberättelse för 2014 upprättades och undertecknades. Revisionsnämnden föreslår att kommunfullmäktige antecknar utvärderingsberättelsen för kännedom. Revisionsnämnden ber kommunstyrelsen ge sin redogörelse om de iakttagelser som har framförts i utvärderingsberättelsen före slutet av innevarande årets september månad. = = = FGE 15.6.2015 32 Bilaga 1 Beslut: KST 22.6.2015 128 Bilaga 7 Förslag: Beslut: Kommunfullmäktige beslöt anteckna utvärderingsberättelsen för 2014 för kännedom och skicka den vidare för uppgörande av en redogörelse till kommunstyrelsen. === Kommunstyrelsen beslutar skicka utvärderingsberättelsen till nämnderna för behandling och begära nämnderna ge till kommunstyrelsen sina utredningar om iakttagelserna så att kommunstyrelsen kan behandla dem före 11.9.2015. Kommunstyrelsen beslöt skicka utvärderingsberättelsen till nämnderna för behandling och begära nämnderna ge till kommunstyrelsen sina utredningar om iakttagelserna senast 11.9.2015. = = = BILDN 49 Kompletterande material Kommunfullmäktige har på sitt möte 15.6.2015 32 behandlat utvärderingsberättelsen för år 2014. I samband med behandlingen beslöt kommunfullmäktige att av kommunstyrelsen be om en utredning över de iakttagelser som framförts i utvärderingsberättelsen så att dessa kan behandlas på kommunfullmäktiges möte 28.9.2015. Kommunstyrelsen beslöt på sitt möte den 22.6.2015 128 att skicka utvärderingsberättelsen till nämnderna för behandling och ber nämnderna att till kommunstyrelsen ge sina utredningar om iakttagelserna så att kommunstyrelsen kan behandla dem före 11.9.2015. Enligt 71 i kommunallagen ska revisionsnämnden bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om samt bedöma huruvida de mål för verksamheten och
Sida 7 ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen. Som tyngdpunktsområden för utvärderingen av år 2014 har revisionsnämnden haft grundtrygghetsnämnden, den ekonomiska balanseringen och utrymmes- och behovsuppskattningen. I sin utvärderingsberättelse har revisionsnämnden inte separat lyft fram utvecklingsbehov gällande verksamhet som lyder under bildningsnämnden. Förverkligandet av de verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningarna I sin utvärderingsberättelse konstaterar revisionsnämnden att bildningsavdelningen har hållit sig inom den budget som kommunfullmäktige har fastställt och verksamhetsbidraget var 253 114 bättre än i budgeten. Den mest betydelsefulla orsaken till detta var att verksamhetsinkomsterna överskreds med 284 199. Alla verksamhetsmål för bildningsavdelningen har uppnåtts. s verksamhetsmål för år 2014 var: 1.2 Utvecklande av upphandling av trafiktjänster och förminskning av kolspåret. Utvärderingskriterium: De nya avtalen om trafiktjänster träder i kraft på hösten 2014. Verksamhetsmålet har uppnåtts. 2.4. Ibruktagande av verksamhetsmodellerna för samarbetet mellan bildningsavdelningen och grundtrygghetsavdelningen och informering av kommuninvånarna om dessa Utvärderingskriterium: Personalen på bildningsavdelningen och grundtrygghetsavdelningen verkar enligt de skapade verksamhetsmodellerna för samarbetet. Kommuninvånarna informeras om verksamhetsmodellerna t.ex. genom att publicera en processbeskrivning på kommunens nätsidor. Nyckellinjer inledde sin verksamhet 1.8.2014. Bildningsavdelningen har lyckats förträffligt med att omorganisera utbudet av interna trafiktjänster i hela kommunen. Revisionsnämnden fäster dock uppmärksamhet vid att informationen om Nyckellinjernas verksamhet och dess tidtabeller har fått för litet uppmärksamhet. För att alla invånare skulle få nytta av tra-
Sida 8 fiktjänsterna borde informationen effektiveras och på kommunens webbplats borde finnas tydliga tidtabeller. Bedömning av hur den interna övervakningen fungerar Kommunstyrelsen redogör i balansboken för hur den interna övervakningen ordnas. Förvaltningsorganen har ombetts att utvärdera hur den interna övervakningen fungerar inom varje delområde. Enligt bedömningarna är den interna övervakningen i det stora hela på en god nivå. Riskhanteringen bedöms vara endast på en tillfredsställande nivå. Revisionsnämnden konstaterar med tillfredsställelse att i och med att arbetet med riskhanteringsplanen har inletts har man delvis kunnat förbereda sig för risker som har kommit fram under arbetet. Personal Revisionsnämnden fäster uppmärksamhet vid stegringen av kommunens hälsovårdskostnader. År 2014 har de totala kostnaderna för företagshälsovården fortsättningsvis stigit med 9 %, kostnaderna för upprätthållande av arbetsförmågan har stigit 19 % och sjukvårdskostnaderna har sjunkit 6 %. Antalet sjukfrånvarodagar har sjunkit. Sjukfrånvaroprocenten sjönk från 3,94 % till 3,70 %. Enligt den välfärdsenkät som utfördes år 2014 mår kommuns personal och arbetsgemenskap bra. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material kommuns utvärderingsberättelse för år 2014. Beredning: bildningschef Jukka Pietinen, tfn 050 386 0826, e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Beslut: Nämnden beslutar - anteckna kommuns utvärderingsberättelse för år 2014 för kännedom. Enligt förslaget. Detta ärende behandlades efter 54.
Sida 9 KH:255 /2015 BILDN 50 BILDNINGSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL BUDGET FÖR ÅR 2016 Kompletterande material Allmänt om budgetberedningen Kommunstyrelsen har 11.5.2015 92 gett nämnderna direktiv om uppgörande av budget och fastställt budgetramar för nämnderna. Direktiven finns som kompletterande material. Nämnderna bör lämna in sina förslag till budget till ekonomiavdelningen senast den 4.9.2015. Behandlingen av budgeten i bildningsnämnden och dess sektioner Enligt 5 i instruktionen för bildningsnämnden och bildningsavdelningen är det bildningsnämndens uppgift att uppgöra förslag till budget och ekonomiplan. Enligt 6 i instruktionen har sektionerna i uppgift att avge ekonomi- och verksamhetsplan åt bildningsnämnden. Den finskspråkiga sektionen behandlade Aleksis Kivi skolan, Päivärinne skolans samt förskolorna Toukolas och Tyyskyläs budgetförslag på sitt möte 24.8.2015. s svenskspråkiga sektion behandlade svenska skolas och den svenska förskolans budgetförslag på sitt möte 25.8.2015. Sektionernas protokoll finns som kompletterande material. Den budgetram som kommunstyrelsen gett bildningsnämnden är följande: Sivistyslautakunta - TP2014BS TA2015BG TA2016BG TS2017EP TS2018EP TS2019EP Toimintatuotot - Verksamhetsintäkter 1 336 199 1 148 000 1 207 053 1 183 831 1 190 315 1 201 307 Sisäiset tuotot - Interna intäkter 44 374 0 112 200 113 311 114 433 115 565 Toimintakulut - Verksamhetsutgifter -11 643 281-11 414 221-11 181 583-11 292 343-11 404 199-11 517 163 Sisäiset kulut - Interna utgifter -3 685 458-3 191 837-3 311 063-3 339 471-3 368 161-3 397 134 Toimintakate - Verksamhetsbidrag -13 948 165-13 458 058-13 173 393-13 334 673-13 467 612-13 597 425 Budgetberedningen inom resultatområdena Bildningskansliets resultatenhet, undervisningens resultatområde, resultatområdet för småbarnsfostran och resultatområdet för fri bildning är underställda bildningsnämnden. Bildningschefen leder bildningskansliets resultatenhet och undervisningens resultatområde, chefen för småbarnsfostran leder resultatområdet småbarnsfostran och resultatområdet fri bildning leds av fritidschefen. I samband med beredningen av budgetförslaget för år 2016 har resultatområdenas funktioner och personalstrukturer granskats och nödvändiga änd-
Sida 10 ringar gällande verksamheten har gjorts. Av denna orsak är de tal som beskriver verksamheten inte för 2016 års del direkt jämförbara med tidigare år. För de interna kostnadernas del finns det dessutom i budgetförslaget en ändring av kalkyleringen av de interna hyrorna jämfört med tidigare år. Resultatenheten Bildningskansliet Sivistystoimiston tulosyksikkö - Bildningskansliets resultatenhet TP2014BS TA2015BG TA2016BG TS2017EP TS2018EP TS2019EP Toimintatuotot - Verksamhetsintäkter 367 768 216 000 293 455 296 360 299 294 302 257 Sisäiset tuotot - Interna intäkter 43 718 0 112 200 113 311 114 433 115 565 Toimintakulut - Verksamhetsutgifter -3 477 300-3 224 042-3 190 516-3 222 102-3 254 001-3 286 216 Sisäiset kulut - Interna utgifter -35 379-19 228-32 018-32 335-32 655-32 978 Toimintakate - Verksamhetsbidrag -3 101 193-3 027 270-2 816 879-2 844 766-2 872 929-2 901 371 Medborgarinstitutverksamheten och den grundläggande konstutbildning som musikinstituten erbjuder flyttas från bildningskansliets resultatenhet till resultatenheten för fritt bildningsarbete. P.g.a. ändringen är dessa resultatområdens budget- och bokslutsuppgifter inte jämförbara vid tidpunkten för ändringarna. Bildningskansliets resultatenhet omfattar följande kostnadsplatser: 310 s förvaltning Kostnadsplatsen omfattar lönekostnaderna för bildningschefen, två kanslisekreterare och förvaltningsplaneraren. Dessutom har anslagen för inventarier, adb och utbildning inom undervisningens resultatområde och bildningskansliet koncentrerats till nämnda kostnadsplats. 318 Stödtjänster för fostran och undervisning Kostnadsplatsen omfattar lönekostnaderna för skolkuratorn och skolpsykologtjänsterna inom förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och undervisningen på andra stadiet, lönekostnaderna för två ambulerande specialbarnträdgårdslärare samt lönekostnaderna, material och utbildningsanslag för skolgångs- och gruppassistenterna. Utöver detta ingår i kostnadsplatsen kommunens betalningsandelar för köp av undervisningstjänster för handikappade (Lojo, Kyrkslätt, Helsingfors och Raseborg). 319 Övrig elevvård Kostnadsplatsen omfattar hemkommunersättningar. 320 Gemensamma skolor
Sida 11 Resultatområdet Undervisning Kostnadsplatsen omfattar betalningsandelarna till de kommuner med vilka kommunen har avtal gällande köp av undervisningstjänster. kommun köper svenskspråkiga högstadieskoltjänster av Lojo stad och Kyrkslätts kommun. 380 Logistik Kostnadsplatsen omfattar kommuns andel i det fortsatta samarbetsavtalet gällande Västra Nylands persontrafiklogistikers uppgifter. (Avtalskommuner är Lojo stad, Ingå kommun, Hangö stad, Karislojo kommun, Högfors stad och staden Raseborg). 390 Kollektivtrafik Kostnadsplatsen omfattar fr.o.m. 1.1.2015 alla kostnader i anknytning till ordnande av trafiktjänster. Opetuksen tulosalue - Undervisningens resultatområde TP2014BS TA2015BG TA2016BG TS2017EP TS2018EP TS2019EP Toimintatuotot - Verksamhetsintäkter 126 444 110 000 75 000 75 743 76 492 77 250 Toimintakulut - Verksamhetsutgifter -3 764 584-3 660 760-3 826 473-3 864 355-3 902 612-3 941 248 Sisäiset kulut - Interna utgifter -2 332 218-1 766 265-1 988 281-2 007 965-2 027 844-2 047 919 Toimintakate - Verksamhetsbidrag -5 970 358-5 317 025-5 739 754-5 796 578-5 853 964-5 911 918 Resultatområdet Undervisning omfattar kostnadsplatserna 315 Aleksis Kiven koulu 316 svenska skola 317 Päivärinteen koulu 350 Morgon- och eftermiddagsverksamhet Kostnadsplatserna Aleksis Kivi skolan, svenska skola och Päivärinne skola omfattar undervisningspersonalens personalutgifter samt skolsekreterarens personalutgifter i enlighet med den timresurs bildningsnämnden har fastställt. Kostnadsplatsen Aleksis Kivi skolan omfattar dessutom personalutgifterna för skolvärden och kvällsövervakaren. Undervisning anordnas inom ramen för de timresurser som bildningsnämnden fastställt 15.4.2015 29. Morgon- och eftermiddagsverksamheten.hör under resultatområdet undervisning och i varje skola verkar en eftermiddagsklubb. En av resultatområdets centrala målsättningar är att producera sådana finskoch svenskspråkiga tjänster inom den grundläggande utbildningen med därtill hörande stödtjänster som författningarna förutsätter. Grundläggande ut-
Sida 12 Resultatområdet Småbarnsfostran bildning ges på finska på åk 1 9 och på svenska på åk 1 6. De svenskspråkiga eleverna kan fortsätta sin läroplikt antingen i Lojo eller i Kyrkslätt. De mest centrala utvecklingsobjekten inom resultatområdet för undervisning år 2016 är: - Uppgörande av nya läroplaner med tillhörande kommunvisa andelar inom den grundläggande utbildningen samt pedagogisk utveckling genom att poängtera digitala inlärningsmetoder och -hjälpmedel - Förverkligande av åtgärder som höjer på kvaliteten av verksamheten och produktiviteten och som separat bör godkännas i bildningsnämnden i enlighet med den kommunala utvecklingsplanen för utbildningsanordnare (KuntaKesu) - Till följd av att man avstår från Päivärinteen koulus träskola fungerar skolan i fortsättningen delvis i tillfälliga utrymmen. Det är därför skäl att uppgöra en plan över hur den finskspråkiga grundläggande undervisningen ska ske framöver. Varhaiskasvatuksen tulosalue - Resultatområdet för småbarnfostran TP2014BS TA2015BG TA2016BG TS2017EP TS2018EP TS2019EP Toimintatuotot - Verksamhetsintäkter 662 776 709 000 720 198 727 328 734 529 741 800 Sisäiset tuotot - Interna intäkter 299 0 0 0 0 0 Toimintakulut - Verksamhetsutgifter -3 836 674-3 977 062-3 549 382-3 584 521-3 620 008-3 655 846 Sisäiset kulut - Interna utgifter -957 894-1 007 721-849 223-857 630-866 121-874 695 Toimintakate - Verksamhetsbidrag -4 131 493-4 275 783-3 678 407-3 714 823-3 751 600-3 788 741 Kostnadsplatserna inom resultatområdet småbarnsfostran 325 Köpta tjänster 338 Trolldalen 340 Småbarnsfostran förvaltning 342 Jukolan päiväkoti 343 Svenska förskolan, daghem 344 Lilla-Lotta daghem 345 Bullerby 351 Toukolan esiopetus 352 Svenska Förskolan förskoleundervisning 353 Tyyskylän päiväkoti 354 Tyyskylän esiopetus 355 Familjedagvård 356 Hemvårdsstöd för barn 357 Toukolan päiväkoti 358 Störsvikin päiväkoti
Sida 13 365 Hemvårdsstöd (kommunalt) 366 Kommunal servicesedel 369 Betalningsförbindelser till utomstående Småbarnsfostran har som uppgift att åt barnfamiljerna i producera och erbjuda tjänster inom småbarnsfostran i enlighet med lagen om småbarnspedagogik och förskoleundervisningstjänster enligt lagen om grundläggande utbildning. Inom serviceområdet småbarnsfostran erbjuds mångsidiga tjänster enligt familjernas behov och önskemål. Den primära målsättningen inom småbarnsfostran är att främja barnets välmåga som helhet. Utbudet och utvecklandet av tjänsterna inom småbarnsfostran skapar en betydelsefull bas för barnets utveckling, för en stabil tillväxt av personligheten och för glädjen att lära sig. Småbarnsfostrans uppgift är att i samråd med vårdnadshavarna och multiprofessionella parter stöda barnets inlärningsfärdigheter och samtidigt fungera som en vägvisare på den livslånga lärobanan. I produceras tjänsterna inom småbarnsfostran i daghem och i familjedaghem samt förskoleundervisningen i daghem och i skolornas förskolegrupper. Familjerna kan, om de så önskar, välja mellan den kommunala och den privata vården. Den privata dagvården stöds med hjälp av en kommunal servicesedel. Med de anslag som är budgeterade för 2016 upprätthålls nuvarande serviceutbud och man söker efter eventuella alternativa produktionsmetoder inom småbarnsfostran, såsom inledande av öppen småbarnsfostransverksamhet. Kommuntillägget för barnfamiljer kommer att slopas. Åtgärden minskar på utgifterna inom småbarnsfostran under år 2015 med ca 87 000 euro. I stället utvecklas öppen verksamhet inom småbarnsfostran speciellt för barn som vårdas hemma. Den öppna verksamheten inom småbarnsfostran som kommunen erbjuder kommer att utvecklas och man söker alternativa samarbetspartners för tjänsten. Antalet kommuner som använder servicesedlar har stigit kännbart under de senaste åren. I undersöker man alternativa användningsmetoder för servicesedeln. Beroende på behovet köps nödvändiga tjänster för vård under kvällar och/eller arbetsskift inom kommunen eller av andra kommuner med betalningsförbindelse. Den lagstiftning som styr småbarnsfostran har ändrat under år 2015. Lagstiftningen gällande småbarnsfostran har reviderats efter år 1973 och ändringarna från det första skedet av revideringen stadfästes 8.5.2015. et på lagen om barndagvård ändrades samtidigt och fick namnet Lag om små-
Sida 14 barnspedagogik. Småbarnspedagogiken ersätter således i praktiken även det gamla begreppet dagvård. I lagändringen poängteras nya saker såsom daghemmets gruppstorlek, den individuella planen för småbarnspedagogik, delaktighet, utvärdering och samarbete. Även reglerna gällande barnets kost samt verksamhetsutrymmen och verksamhetsredskap skärps. Grundutgångsläget i den nya lagen om småbarnspedagogik är att bibehålla den subjektiva rätten till dagvård. Barnets fördel och rättigheter bör vara i första rummet liksom även beaktande av de lokala förhållandena. Speciellt kommer den i lagen föreskrivna begränsningen av gruppstorleken och skyldigheten att för varje barn uppgöra en individuell plan att medföra tilläggsuppgifter för personalen och även tilläggskostnader inom personalplaneringen. Utbildningsstyrelsen blev fr.o.m. 1.8.2015 sakkunnigmyndighet på riksnivå. Från och med 1.8.2015 blev förskoleundervisningen också förpliktande och det innebär att ett 6-årigt barn ett år innan läroplikten börjar ska delta i förskoleundervisning som räcker ett år eller i annan verksamhet som uppnår de mål förskoleundervisningen ställer. Lagändringarna för med sig kostnadsbesparingar även lokalt. Det är dock utmanande att uppskatta tilläggskostnaderna och ändringarna. I statsminister Sipiläs regeringsprogram (29.5.2015) poängteras också utvidgandet av inlärningsmetoderna till digitala inlärningsmiljöer. I budgeten 2016 förbereder man sig på dessa bl.a. genom att skaffa och upprätthålla system för uppföljning av betalning och vårdtider i enlighet med klientavgiftsreformen. Klientavgiftsreformen inverkar minskande på kommunens totalinkomster och de vårdtidsbaserade systemet förutsätter engångsinvesteringar och underhållskostnader på årsnivå. Efterfrågan på småbarnsfostranstjänster är svår att förutspå trots att det finns statistik och prognoser. De samhälleliga ekonomiska förändringarna återspeglas på sysselsättningssituationen och således på behovet av barndagvård. Vård och fostran av barn under 3 år kräver mera personalresurser, med hänvisning till relationstalet gällande personal och barn och som baserar sig på förordningen om barndagvård, än vården, fostran och undervisningen av barn över 3 år. Inom familjedagvården har ett anslag reserverats för det fall att antalet barn ökar eller åldersstrukturen ändrar och det kan vid behov allokeras för ökning av personalresurser inom daghemmen. Specialpedagogiken inom småbarnsfostran svarar för de behov av särskilt stöd som ett barn har. Specialsmåbarnsfostran utgör en del av stödtjänsterna för fostran och undervisning och för småbarnsfostran svarar de ambulerande specialbarnträdgårdslärarna. Barn som är i behov av särskilt stöd placeras enligt en inklusionsprincip i ett närbeläget daghem.
Sida 15 Barnens uppväxt- och inlärningsstig styrs av kommunens plan för småbarnsfostran och förskole- och trygghetsplaner. För varje barn uppgörs en individuell plan för småbarnsfostran och/eller en individuell plan för förskoleundervisning. Barnen inom familjedagvården integreras allt mera i de tjänster inom småbarnsfostran som ordnas i daghemmen. Småbarnsfostrans inventarie- och utbildningsanslag har koncentrerats till förvaltningen inom småbarnsfostran. Detta möjliggör att man kan erbjuda en högklassig och kostnadseffektiv utbildningspalett. Tyngdpunkterna i utbildningspaletten är de utbildningsprocesser som stöder den nödvändiga yrkeskunskap som den nya lagen och förskoleundervisningen ålägger. Här poängteras bl.a. ökande av kunnandet inom småbarnsfostran, aktivering av barnens delaktighet samt utvecklande av pedagogiskt kunnande. Organisationsstrukturen inom småbarnsfostran utvecklas genom att stöda den biträdande daghemsföreståndaren och de enhetsvisa ansvarspersonerna inom dagvården. TP 2012 BS TP 2013 BS TP 2014 BS TA 2015 BG TA 2016 BG 0-6 vuotiaiden määrä / antal 0-6 åringar 605 578 560 582 526 Lapsia kunnan päiväkodeissa / Barn i kommunala daghem 259 252 261 250 255 Lapsia kunnan perhepäivähoidossa / Barn i kommunal familjedagvård 61 62 59 65 54 Lapsia yksityisissä päiväkodeissa / Barn i privata daghem 42 32 29 32 35 Lapsia yksityisissä perhepäivä- ja ryhmäperhepäiväkodeissa / Barn i privata familje- eller - gruppfamiljedaghem 15 15 15 15 7 Päivähoidossa olevat lapset % ikäluokasta 0-6 vuotiaat / Barn i dagvård, % av 0-6 åringar 62,31 % 62,40 % 65,00 % 62,20 % 66,73 % Lapsia kotihoidontuen piirissä / Barn med hemvårdsstöd 175 110 124 120 118 Lapsia kuntalisän piirissä 31.12 / Barn med kommunalt stöd 153 149 144 120 130 Utgående från livslängden är de inventarier som kommuns småbarnsfostran har till största delen i dåligt skick, de är bristfälliga och icke ergonomiska. Inventarieanskaffningarna görs centralt och utgående från inventarieplanen så att daghemmens inventarier förnyas stegvis och med användande av likadana modeller. En målsättning är att skaffa sådana inventarier som bidrar till förbättrad uppväxt och bättre inlärningsförutsättningar för barnen samt stöder personalens arbetsergonomi och en hållbar utveckl-
Sida 16 Resultatområdet Fritt bildningsarbete ing. Med de budgeterade medlen görs endas kompletteringar av inventarierna, i huvudsak skaffas nytt då något gått sönder eller då barnens antal har ökat. Tjänsterna inom småbarnsfostran är en central verksamhetshelhet för barnfamiljerna och inom stödsystemet. Den småbarnsfostran som ordnas i utvecklas så att den ger stöd för ett funktionellt kontinuum till nybörjarundervisningen på klasserna 1-2 samt till den grundläggande utbildningen. Dagvården och förskoleundervisningen inom småbarnsfostran bildar en helhet bestående av vård, fostran och undervisning. Förskoleundervisningen förknippas nära både med småbarnsfostran och nybörjarundervisningen. Via den utredning över servicenätverk som uppgörs i kommunen söker man efter strukturella förändringar som har som målsättning att förbättra produktiviteten och att stävja kostnadsutvecklingen samt att trygga den nuvarande servicenivån. För småbarnsfostrans del är målet speciellt att minska på externa hyror. Småbarnsfostran skapar en grund för en stabil uppväxt och utveckling för barnen i. Småbarnsfostran bildar tillsammans med förskole- och grundutbildningen en helhet som främjar barnets välfärd, omvårdnad och inlärning och som barnet ska ha möjlighet att påverka och barnens tankar och åsikter ska i fortsättningen beaktas allt mera. Vapaan sivitystyön tulosalue - Resultatområdet för fri bildningverksamhet TP2014BS TA2015BG TA2016BG TS2017EP TS2018EP TS2019EP Toimintatuotot - Verksamhetsintäkter 179 211 113 000 118 400 84 400 80 000 80 000 Sisäiset tuotot - Interna intäkter 357 0 0 0 0 0 Toimintakulut - Verksamhetsutgifter -564 722-552 357-615 213-621 365-627 578-633 854 Sisäiset kulut - Interna utgifter -359 967-398 623-441 541-441 541-441 541-441 541 Toimintakate - Verksamhetsbidrag -745 121-837 980-938 354-978 506-989 119-995 395 Resultatenheten Fritt bildningsarbete leds av fritidschefen och resultatområdet omfattar ungdoms-, motions-, kultur-, och biblioteksverksamheterna. Under år 2016 kommer man under resultatområdet fritt bildningsarbete att utveckla verksamheten och samarbetet med speciellt bildningsväsendet och grundtrygghetsväsendet kommer att öka inom alla funktioner. Medborgarinstitutverksamheten och den grundläggande konstutbildning som musikinstituten erbjuder flyttas från bildningskansliets resultatenhet till resultatenheten för fritt bildningsarbete. P.g.a. ändringen är dessa resultat-
Sida 17 områdens budget- och bokslutsuppgifter inte jämförbara vid tidpunkten för ändringarna. Resultatområdet Fritt bildningsarbete omfattar följande kostnadsplatser: 330 Medborgarinstitut Kostnadsplatsen omfattar kostnaderna för finsk- och svenskspråkiga medborgarinstituttjänster. Kommunen ordnar inte själv medborgarinstituttjänster utan de finskspråkiga tjänsterna köps av Lojo stad och de svenskspråkiga tjänsterna av Kyrkslätts kommun. 335 Övrigt fritt bildningsarbete Kostnadsplatsen omfattar grundläggande konstutbildning samt stödande av föreningsverksamhet inom tredje sektorn förutom motions- och ungdomsverksamhet. 360 Biblioteks- och kulturväsendet Kostnadsplatsen omfattar verksamhetsutgifterna för biblioteket och kulturväsendet. Under år 2016 kommer man att börja förnya bibliotekets hela verksamhetskoncept. En vision är att biblioteket ska fungera som en central kulturinstans i kommunen där kommunens kulturverksamhet sammankopplas till en del av bibliotekets verksamhet. Ett för biblioteket viktigt strategiskt tyngdpunktsområde är biblioteksverksamheten för barn och unga och det kommer att synas både då det gäller anskaffningar och samlingar men också i övrig verksamhet (t.ex. samarbetet mellan småbarnsfostran och skolorna). Bibliotekets verksamhet kommer att förbättras med tanke på alla olika användargrupper. Tunnusluvut / Relationstal TP 2012 TP 2013 TP 2014 TA2015 TA2016 BS BS BS BG BG Lainat / Antal lån 52 725 52 869 48 919 57 000 55 000 Lainat/asukas / Lån/invånare 8,58 8,6 7,9 9,3 8,93 Kävijämäärä / Antal besökare 31 122 30 797 28 523 33 000 32 000 Kokonaismenot /laina / Totalkostn. /lån 6,65 6,72 5,55 6,67 6,45 420 Motionsverksamhet Kostnadsplatsen Motionsverksamhet omfattar kostnaderna för motionsväsendet som i huvudsak består av kostnader som hänför sig till motionsställena samt till stödande av föreningar som idkar motionsverksamhet. För att förbättra kvaliteten och produktiviteten inom motionsväsendet utvecklar man serviceproduktionsprocesserna under år 2016. Dessutom kommer man att satsa på ordnande av motion som främjar hälsa och välfärd i enlighet
Sida 18 med den nya motionslagen. Vidare satsar man på att öka och utvärdera motionsaktiviteten som en del av hälsofrämjande verksamhet. Förutnämnda verksamheter kommer att genomföras i samarbete med grundtrygghetsväsendet. Dessutom utvecklas verksamhetsmiljöerna inom när- och naturmotionen som en del av främjandet av de välfärdsverkningar som motionen i naturen medför. 430 Ungdomsverksamhet Kostnadsplatsen Ungdomsväsende omfattar kostnaderna för verksamheten för ungdomsutrymmen, det uppsökande ungdomsarbetet, arbetsverkstadsverksamheten och övrig kostnader för ungdomsarbete samt stödande av föreningar som arbetar med ungdomar. Inom ungdomsväsendet utvecklar man ungdomsrådsverksamheten och skolsamarbetet. Man börjar också aktivera verksamhet under sommaren och internationellt samarbete. Man satsar fortsättningsvis starkt på fullföljandet av ungdomsgarantin tillsammans med samarbetsparter och praxis i anknytning till den vidare utvecklas i enlighet med regeringsprogrammet. Inom arbetsverkstadsverksamheten intensifieras samarbetet med grundtrygghetsväsendet. Ändringar som tillkommer under åren 2016 2019 i statsandelarna och bidragen och som föranleds av den lagstiftning och de nationalekonomiska anpassningsåtgärder som styr bildningsavdelningen Statsrådet publicerade 2.4.2015 en plan över den offentliga ekonomin för åren 2016 2019. Målsättningen är att bilda en trovärdig grund för utvärdering av utgifterna och inkomsterna under nästa valperiod. En annan målsättning är att skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten ska avbrytas innan utgången av valperioden. Regeringen har förbundit sig att under regeringsperioden fatta beslut om nödvändiga inbesparingar och strukturella reformer som behövs för att täcka ett hållbarhetsgap om 10 mrd euro inom den offentliga ekonomin. Regeringens målsättning är att de statliga utgifter som ingår i ramen år 2019 är 1,2 mrd euro lägre än i ramen för statens ekonomi 2.4.2015. Förutom sådana åtgärder som minskar de offentliga utgifterna kommer man att göra nya allokeringar. Regeringsprogrammet bestämmer de strategiska målsättningarna och dessas spetsprojekt för regeringsperioden. Spetsprojekten inom Undervisningsoch kulturministeriets förvaltningsområde är: - Nya inlärningsmiljöer och digitalt material för grundskolorna - Reformering av andra stadiets yrkesutbildning - Påskyndande av övergången till arbetslivet - Förbättrande av tillgången på konst och kultur
Sida 19 - Förstärkande av samarbetet mellan högskolor och näringsliv för att kommersialisera innovationer - Förnyande av ungdomsgarantin i riktning mot samhällsgaranti. De tillägg som kommer att göras till spetsprojekten (sammanlagt ca 1 mrd euro) allokeras till åren 2016 2018 och inverkar således inte på utgiftsnivån år 2019. Förmodligen kommer de att öka på trycket hos kommunerna att utveckla nya verksamhetsmodeller för producerande av tjänster på ett mera kostnadseffektivt sätt än för närvarande. Undervisnings- och kulturministeriets förslag har uppgjorts i enlighet med regeringsprogrammet och den tekniska ramen för våren 2015. I regeringsprogrammet har överenskommits att förvaltningsområdets inbesparingar för år 2016 utgör en del av anpassningsåtgärderna. Bidragen för den grundläggande utbildningen minskar med 40 milj. euro år 2016. Den subjektiva rätten till småbarnsfostran begränsas. Avgifterna för morgon- och eftermiddagsverksamhet höjs. I förslaget ingår utvecklande av gymnasieutbildningens verksamhet och finansiering. Genom att förverkliga en utbildningsreform förstärks betydelsen av den samhälleliga yrkesutbildningen. Undervisnings- och kulturministeriet presenterar i sin budgetproposition följande målsättningar: 95 % av 4-åringarna deltar i småbarnsfostran senast år 2020 100 % av 6-åringarna deltar i förskoleundervisning Alla som avslutar grundskolan inleder fortsatta studier på grundskolenivå Hälften av de nya studenterna fortsätter sina studier samma år Medelåldern för dem som utexaminerats från högskolor sjunker Förbättrande av förmågan att klara av utbildningen inom alla utbildningsnivåer. Genom att erbjuda unga undervisning och genom att utveckla utbildningstjänster för vuxna kan man inverka på tillgången på arbetskraft. Genom vuxenutbildning stöder man orkandet i arbetet och trivseln på arbetsplatsen. Målet är att 60 % av de vuxna årligen deltar i utbildning och att deltagarunderlagen vidgas. Vidare föreslår OKM att man tryggar alla befolknings- och medborgargruppers delaktighet och möjligheter att delta i kulturen genom att sörja för att konst- och kulturtjänster och kulturarv är tillgängliga nationellt, regionalt och lokalt. Dessutom utökas de åtgärder som främjar deltagandet i sådana grupper där deltagarantalet är lågt samt främjar utvecklingen av mångfalden i kulturutbudet (inkl. kulturtjänster).
Sida 20 Förslag till vakansändringar Främjandet av motionen och dess verkningar kommer att beaktas i allt samhälleligt beslutsfattande och den tas med i verksamheten inom alla ministeriers förvaltningsområden. Målgrupper är speciellt barn och unga för vilka motionsaktiviteten skapar en grund för den fysiska livsstilen för hela livsloppet. Centrala målgrupper är även de som inte motionerar tillräckligt i olika åldersgrupper och personer som riskerar att bli uteslutna från motionen. Vakans Ändring Kostnadsverkan Inrättas Indras Familjedagvårdsledare -1 40 000-1.1.2016 Kultur- och fritidsledare -1 38 000-1.1.2016 Familjedagvårdare -3 100 000-1.1.2016 Verkstadsledare 2 Inverkar inte på budgeten 1.1.2016 - Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material anvisningar för uppgörande av budgeten 2016 (på finska) - som kompletterande material utdrag ur sektionernas protokoll 24.8. och 25.8. Beredning: bildningschef Jukka Pietinen tfn 050 386 0826, e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi chefen för småbarnsfostran Mirva Alakoskela tfn 050 386 0827, e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi fritidschef Tapio Lepikkö tfn 050 386 0825, e-post:fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - godkänna förslaget till budget för bildningsnämnden för år 2016 Behandling: Beslut: De ändringar som föredraganden gjort har beaktats i protokollet. Enligt förslaget. Detta ärende justerades på mötet.
Sida 21 KH:255 /2015 BILDN 51 BILDNINGSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL INVESTERINGAR ÅR 2016 OCH INVESTERINGSPLAN FÖR ÅREN 2017-2019 Kompletterande material Kommunstyrelsen gav 11.5.2015 92 nämnderna anvisningar för uppgörande av budgeten och fastställde budgetramarna för nämnderna. Investeringar är anskaffningar på över 10 000 euro som inbringar inkomster åt kommunen eller som används vid serviceproduktionen under flera år. Anskaffningsanslaget för investeringar i lösegendom är ägnat för anskaffande av sådan lösegendom vars nyttotid är över 3 år och anskaffningspris över 10 000 euro. Om nyttigheten består av flera olika komponenter vilkas sammanlagda anskaffningspris överstiger prisnivån anses den också vara en investering. Dylika är t.ex. en grupp av nyttigheter som skaffas på en gång (bl.a. ADB-utrustning) eller första gångens inventarier. Investeringsobjektet kan dock inte vara en kombination av flera olika nyttigheter som berör flera verksamhetspunkter. Bildningsavdelningens investeringsbehov för år 2016: 1. Uppgörande av en projektutredning i anknytning till utvidgningen av Aleksis Kiven koulu I och med att man avstått från användningen av den s.k. träskolan i Päivärinteen koulu fr.o.m. början av läsåret 2015 2016 har detta medfört att skolan tillsvidare fungerar i en byggnad som till en del är flyttbar. I tilläggsbyggnaden finns två klassrum med sociala utrymmen. Lösningen är tillfällig. kommun har av Finnish Conslulting Group beställt en utredning om servicenät. För undervisningens del föreslås i utredningen att i stället för Päivärinteen koulu utvidgas Aleksis Kiven koulu så att man kan avstå från de tillfälliga utrymmena i Päivärinteen koulu. I utredningen gällande servicenätet konstateras också att man avstår från förskole- och nybörjarundervisningsutrymmena i Toukola. Detta innebär att detta utrymme tas i beaktande vid en eventuell utvidgning av Aleksis Kiven koulu. Vidare konstateras i utredningen att kommunbiblioteket behöver ett permanent utrymme som kunde förverkligas genom att bygga ett bibliotek i samband med Aleksis Kiven koulu. Det kunde fungera som både skolan inlärningsomgivning och som ett biblliotek ägnat för kommuninvånarna. För detta ändamål bör en projektplan uppgöras. 40 000 2. Koncentrerande av den svenskspråkiga dagvården till Svenska skolans byggnad
Sida 22 Den svenskspråkiga dagvården fungerar nu på fyra olika verksamhetsplatser av vilka en befinner sig i samband med svenska skolan. I den utredning som kommunen beställt från Finnish Consulting Group konstateras att det i skolbyggnaden går att placera mera svenskspråkig dagvård och således kunde åtminstone två av de av utomstående hyrda dagvårdsutrymmena slopas. I svenska skolan måste man göra en del ändringar så att utrymmena lämpar sig för dagvård. För detta ändamål måste en projektplan uppgöras. 12 000. 3. IKT-utrustning inom förskole- och grundundervisningen De nya grunderna för läroplanen inom den grundläggande utbildningen och förskoleundervisningen tas i bruk i början av läsåret 2016. Ett centralt utvecklingsprojekt för undervisningen är elevernas IKT-kunnande som anses vara en av de viktigaste kunskaperna i framtiden. Inom den grundläggande utbildningen i tas under läsåret 2015 2016 i bruk applikationen O365 som sammanfogas som en del av den elektroniska inlärningsmiljön fr.o.m. början av år 2016. Användningen av den förutsätter att IKTutrustningen utökas och görs mångsidigare. Målet är att utöka utrustningen så att det för två elever finns en terminalanläggning (mobil anläggning, bärbar dator eller en s.k. bordsdator). I och med detta garanteras att jämställdheten bibehålls bland eleverna vad användningen beträffar och man kan sörja för att användningsgraden av apparaterna är tillräckligt hög. Grundskolorna har för närvarande fasta terminaler vilkas tekniska stöd sköts av Opinsys Oy. I varje skola finns en ADB-klass med dessa apparater. Det finns dessutom i skolorna ett varierande antal enstaka datorer placerade i klassrummen som en del av förevisningstekniken. Man har också skaffat till skolorna 10 ipad-apparater/ skola. En IKT-baserad undervisning förutsätter att det finns en mångsidig apparatur som i sin tur förutsätter snabba trådlösa förbindelser utöver det traditionella nätet. Skolornas trådlösa nät kommer att byggas under år 2015. I skolornas undervisning finns det inte bärbara datorer. För att göra användningen av ipad-apparaterna mera mångsidigt förutsätts att man skaffar tangentbord som ansluts trådlöst till dem. För de dataprojektorer som finns i klassrummen bör man skaffa en anläggning som gör det möjligt att i undervisningen använda ipad-utrustning för överföring av bilder via datakanonen. I de dagvårdsenheter där man erbjuder förskoleundervisning är man inte försedd med trådlösa nät. Eleverna har inte till sitt förfogande någon slags IKT-utrustning och inga förevisningsanläggningar. Ett ändamålsenligt förverkligande av förskolans läroplan förutsätter att det framöver finns ett trådlöst nät i förskoleundervisningsgruppen och att det i varje grupp finns en smart-tv som är i trådlös kontakt med de mobila terminalanläggningarna. Förvaltningsavdelningen ansvarar för installeringen av nätverk.
Sida 23 Sammanlagt 180 000 4. Anskaffning av program och utrustning för fakturering av timbaserad närvaro inom dagvården Under hösten 2015 tar daghemmen i bruk en timbaserad uppföljning av barnen inom dagvården. Målet är att applikationen tas i bruk även inom familjedagvården under våren 2016. Ibruktagandet av programmet gör det möjligt att inom dagvården i sin helhet övergå till fakturering som baserar sig på närvaro på timbasis i augusti 2016. Målsättningen är att höja på produktiviteten inom verksamheten. 25 000 5. Investeringar för ett självbetjäningsbibliotek 18 000 Under år 2016 kommer man att förnya bibliotekets verksamhetskoncept. Meningen med förnyandet är att göra biblioteket mera ändamålsenligt och att utveckla bibliotekets tjänster för olika användargrupper. En central nyhet är att möjliggöra användning av biblioteket utanför personalens arbetstid. För att självbetjäningsbiblioteket ska fungera förutsätts att utlåningsområdet förnyas, att en utlåningsautomat skaffas samt vissa tekniska lösningar i anknytning till övervakningen av användningen. Förnyandet innebär en betydande förbättring av servicen för alla användargrupper och det blir möjligt t.ex. för undervisningen att använda biblioteket som inlärningsomgivning. Dessutom bidrar användandet av utlåningsautomaten som ett stöd för bibliotekspersonalens arbete i form av effektiverad arbetstid och produktivitet. 6. Utvecklande av natur- och kulturplatser 35 000 Inom kommunens område finns det gott om fina och intressanta platser och många av dem har dessutom en kulturhistorisk betydelse. Dessa platser har en stor potential både ur hälso- och välfärdsfrämjande synpunkt sett samt med tanke på naturturismen och som inlärningsomgivning och dessa utnyttjas inte effektivt för närvarande. I februari 2015 har en fullmäktigemotion om byggande av en natur- och kulturstig inlämnats till. För att platserna ska kunna utnyttjas krävs det förbättrande av de fysiska förhållandena (rutter, konstruktioner, utmärkningar etc.) produktion av innehåll (information och förädling av den till användargrupper) och utvecklande av utdelning (skyltning, elektroniska kanaler). I den nya motionslagen förutsätts åtgärder av kommunerna att agera för främjande av motionsaktiviteten. Genom att utveckla platserna skapas för-
Sida 24 hållanden för utövande av naturmotion. Naturmotion är en fördelaktig motionsform där det är en låg tröskel för deltagande och där motion och välmående förenas. Det är mycket kostnadseffektivt att genom att utveckla förhållandena kring naturmotionen främja en motionsinriktad levnadsstil och således stöda hälsan. Goda naturmotionsförhållanden bidrar till att kommunen blir mera lockande som boningsort och de lämpar sig också inom naturturismen som är en av de turismgrenar som växer snabbast. Dessutom lämpar sig platserna och det innehåll de erbjuder speciellt bra för teman för multiprofessionella inlärningshelheter och som inlärningsomgivning i enlighet med målsättningarna i läroplanen 2016. Utvecklande av förhållandena stöder och är en del av kommunens cykelpolitiska program och främjar cyklingen. Investeringsplan för åren 2017 2019 2017 Förnyande av fasta inventarier och anläggningar i klassen för huslig ekonomi i Aleksis Kiven koulu 60 000 2018 Förnyande av vikdörren i svenska skolans motionssal 20 000 Förnyande av elevskåpen i Aleksis Kiven koulu 200 st. 40 000 Förnyande av bibliotekssystemet 12 000 2019 Förnyande av stolarna i festsalen i Aleksis Kiven koulu 200 st. 11 000 Kompletterande material: - De av kommunstyrelsen 11.5.2015 godkända anvisningarna för uppgörande av budgeten för år 2016 Beredning: bildningschef Jukka Pietinen, tfn 050 386 0826, fornamn.efternamn(at)siuntio.fi Förslag: beslutar 1. föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för fullmäktige att i investeringsdelen för år 2016 reserveras: För uppgörande av en projektplan för utvidgning av Aleksis Kiven koulu 40 000 Koncentrerande av den svenskspråkiga dagvården i svenska skolas byggnad 12 000
Sida 25 IKT-utrustning för grundskolorna och förskoleundervisningen 180 000 Anskaffning av program och utrustning för fakturering av timbaserad närvaro inom dagvården 25 000 Investeringar gällande ett självbetjäningsbibliotek 18 000 Utvecklande av natur- och kulturpaltser 35 000 2. föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för fullmäktige att i investeringsplanen för åren 2017-2019 reserveras: 2017 Förnyande av fasta inventarier och anläggningar i klassen för huslig ekonomi i Aleksis Kiven koulu 60 000 2018 Förnyande av vikdörren i svenska skolans motionssal 20 000 Förnyande av elevskåpen i Aleksis Kiven koulu 200 st. 40 000 Förnyande av bibliotekssystemet 12 000 2019 Förnyande av stolarna i festsalen i Aleksis Kiven koulu 200 st. 11 000 Behandling: Beslut: De ändringar som föredraganden gjort har beaktats i protokollet. Enligt förslaget. Detta ärende justerades på mötet.
Sida 26 SIVLTK:421 /2015 BILDN 52 UTLÅTANDE OM TILLRÄCKLIGHETEN AV TAXITILLSTÅND OCH ANTALET FORDON SOM UPPFYLLER KRAVEN PÅ TILLGÄNGLIGHET FÖR ÅR 2016 Kompletterande material Enligt 19 i lagen om taxitrafik ska den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen årligen fastställa maximiantalet taxitillstånd per kommun. Som bäst håller man på att bereda ett kvotbeslut om det maximala antalet taxitillstånd i kommunerna i landskapen Nyland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland för år 2016. Som grund för kvotbeslutet ska NTM-centralen inom sitt område uppfölja förändringar i efterfrågan och tillgång på taxitjänster och hur lönsamheten i branschen utvecklas. Centralen ska också följa responsen från konsumenterna i fråga om tillgång och kvalitet samt huruvida tillgången är tillräcklig med tanke på näringslivets och kommunernas transportbehov. Maximiantalen taxitillstånd ska fastställas på en sådan nivå att tillgången inte begränsas ens under en tid då efterfrågan är livlig och att inte servicekvaliteten blir lidande. I beslutet om maximiantal bestäms det också hur många tillstånd som ska förenas med krav på fordonets tillgänglighet och hur många tillstånd som ska beviljas för en ansluten kommuns område. Med en ansluten kommuns område avses här ett sådant område inom en kommun som 31.12.2008 eller senare som en hel kommun har sammanslagits med en annan kommun eller annars upphört att vara en självständig kommun. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland ber kommunen om utlåtande om taxibilarnas tillräcklighet, om antalet tillgängliga fordon samt om taxitjänsternas kvalitet inom området. Speciellt ber man att ta i beaktande ordnandet av persontrafiken inom social- och hälsovården samt undervisningsväsendet. Uppgifter begärs även om hur många som har rätt att använda ett tillgängligt fordon. Taxitillstånden i är förknippade med tillstånden i Kyrkslätt så att Kyrkslätt och tillsammans har tillstånd för 54 personbilar och 5 tillstånd för bilar som uppfyller kraven på tillgänglighet. Enligt 5 i instruktionen för kommuns bildningsnämnd och bildningsavdelning har nämnden i uppgift att avge kommunens utlåtande i ärenden som avser nämndens uppgiftsområde. Kompletterande material och bilagor:
Sida 27 - som kompletterande material begäran om utlåtande från NTM-centralen UUDELY/4832/2015 Lausuntopyyntö taksilupakiintiöiden vahvistamista varten Beredning: bildningschef Jukka Pietinen, tfn (09) 2606 1241, e-mail: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: i kommun ger följande utlåtande i anslutning till ovan nämnda grunder: Då det gäller taxibilarnas tillräcklighet i hela Kyrkslätt- området får man inte en rätt bild av situationen inom s område. Problemet i är att taxina är gemensamma för hela området och således kan bilarna köra i Kyrkslätt och då blir tillgången på taxitjänsterna i lidande. De bilar som verkar inom Lähitaksi-förmedlingen kan sköta skjutsar på andra orter och således sköter bilarna givetvis gärna skjutsar på den ort de befinner sig. Av denna orsak är det svårt att få skjuts på ett ställe där taxibilarna rör sig sällan och där avstånden till närmaste bil är långt. De problem som uppstått gällande tillgången på taxi i kan inte direkt anses bero på att kvoten för hela området är otillräcklig. Konstateras bör dock att det inte i alltid ens efter väntetider på flera timmar finns en taxi att tillgå. Om man således, genom att öka på taxikvoten, antar att tillgången på bilarna ökar anser vi att kvoten för taxitillstånd bör ökas både vad gäller personbilar och bilar som uppfyller kraven på tillgänglighet. Beslut: Enligt förslaget. Detta ärende justerades på mötet.
Sida 28 BILDN 53 BILDNINGSNÄMNDENS EKONOMISKA UTFALL 7/2015 Kompletterande material Budgetutfallet för bildningsnämndens driftsekonomi är 59,3 procent enligt situationen 31.7.2015. Enligt budgeten skulle driftsekonomiutfallet i slutet av juli i genomsnitt få vara 58,3 procent. Inkomstutfallet var högre än prognosen (74,8 procent) och utgifterna högre än prognosen (60,6 procent). Kompletterande material - Som kompletterande material finns det ekonomiska utfallet 7/2015 Beredning: bildningschef Jukka Pietinen, tfn 050 386 0826 e-mail: fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - anteckna ärendet för kännedom. Beslut: Enligt förslaget.