Verksamhetsplan för ht16-vt17

Verksamhetsplan för ht16-vt17

Ä lvsjöbarnens verksamhetsplan för ht16-vt17 Vi beslutade oss för att göra om hela verksamhetsplanen från grunden på planeringsdagen 2/9-2016 då den nuvarande inte är skapad av oss som arbetsgrupp; Lena, Johanna och Uffe och för att få en som blir lättare att utvärdera och känns som vår gemensamma. Vi bestämde att grunden är viktigast och tog fram fem stycken värden som vi vill att barnen ska ha med sig härifrån när de slutar hos oss. Johanna, Lena och Uffe tog fram fem värden var som vi sedan presenterade för varandra. Vi diskuterade vad de innebar för oss tre. Därefter så bestämde vi fem gemensamma: *Trygghet *Kamratskap *Positivitet *Självkänsla *Nyfikenhet Trygghet - Trygghet är en förutsättning för lärande - Rätten till egen plats på förskolan (t.ex. egen hylla, låda, matplats) - Att man hittar i miljön - Tydliga regler skapar trygghet - Att våga be om hjälp - Våga/kunna/få uttrycka alla sina känslor 2.2 Utveckling och lärande utvecklar sin identitet och känner trygghet i den 2.4 Förskola och hem Vi ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Att skapa trygghet innefattar att ha minst en anknytningspedagog på förskolan d.v.s. det ska finnas minst en pedagog per barn som kan hjälpa barnen att reglera de känslor som väcks. - Som tillskriver barnet en vilja/mening med sitt agerande - Visar vad barnet känner med hjälp av mimik, gester, ord och röstläge. Via återkommande situationer får barnet hjälp att förstå sina känslor, tränas på att handskas med de själv och att successivt förstå andras känslor.

Vad underlättar för att anknytningssystemet ska hållas i viloläge och barnet kan ägna sig åt lek och lärande? - En förutsägbar dagsrytm - Tydliga övergångar - Välbekant personal som finns fysiskt och känslomässigt på plats - Personal som kan uppmärksamma, försöka förstå och reglera de känslor som väcks Birthe Hagström, fil.dr Anknytningens betydelse: Ett värdesättande av nära relationer och en önskan att ingå i sådana utan rädsla för att bli övergiven, en förmåga att reglera starka känslor utan att bli övermannad av dem och en förmåga att se andra människor som varelser med andra känslor och avsikter vilka man värdesätter och måste ta hänsyn till. Broberg, m.fl. 2008 Kamratskap - Kamratskap är att ta hänsyn till alla i sin grupp oavsett relation. - Erbjuda hjälp - Bjuda in till samspel - Att ha en förmåga att fråga om att få vara med - Generositet 2.1 Normer och värden öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. 2.3 Barns inflytande utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Positivitet Positivitet för oss är att det är lustfyllt att lära och att komma till förskolan. Att vi och barnen har det roligt, busar och skrattar.

Att vi erbjuder variation i material, hur vi presenterar saker och sätt att lära sig. Självkänsla "Självkänsla eller självuppfattning är den självkännedom som handlar om uppfattningen man har om sig själv och den man är. En svag självkänsla kan både vara att under- och överskatta sin person eller kapacitet, och behöver hållas isär från begreppet självförtroende som har med prestationer att göra." Källa Wikipedia "Självkänsla handlar om hur du tänker och känner om dig själv. Du vet att du är värdefull bara genom att vara, om du har bra självkänsla. Det har inte att göra med om du är bra eller dålig på att göra olika saker. Känslan av att du är okej går att träna upp. Självkänslan kan betyda mycket för hur du mår. En stabil självkänsla hjälper dig att våga göra saker du vill, och att säga ja och nej till saker. Om du har det jobbigt med självkänslan kan det leda till att du låter bli att göra sånt som du egentligen vill. I stället kanske du gör saker som du inte har lust med, eller gör saker bara för att andra vill det. Självkänsla, självförtroende, självmedkänsla Självkänsla handlar om hur du ser på vem du är som person, med både dina starka och svaga sidor. Självförtroende handlar om att du vet att du är bra på att göra vissa saker och vågar göra saker även om du inte vet hur de kommer att arta sig. Självmedkänsla kallas det som handlar om att du ska vara snäll mot dig själv och inte döma dig själv om du misslyckas. De olika sakerna hänger ihop. Men man kan ändå till exempel ha svag självkänsla, fast man har självförtroende och vet att man är väldigt bra på något. Hur kan stark självkänsla märkas? Självkänslan kan vara starkare eller svagare i olika perioder i livet och den kan också vara olika stark i olika situationer. När den känns bra påverkas du inte så mycket av vad andra säger eller tänker. Du kan vara dig själv och strunta i vad andra tycker.

När du har stabil självkänsla kan det märkas så här: Du känner dig okej även om inte allt är perfekt. Du kan göra bort dig ibland och skratta åt det i stället för att må dåligt. Du accepterar att alla kanske inte gillar dig. Du känner att du har rätt att säga både ja och nej till saker. Du kan be om hjälp när du behöver. Du känner att du är värd att må bra, och gör saker som får dig att må bra. Du förstår att visa sårbarhet är en styrka - inte en svaghet. Du törs prova nya saker. Du vågar misslyckas. Du står för den du är, hur du ser ut och det du tycker. Du kan erkänna misstag och be om förlåtelse om du gjort någon illa. När självkänslan är svagare kan det kännas väldigt jobbigt med en enda liten kommentar om hur du ser ut eller om något du säger. Du kanske blir nervös bara av att tänka på vad andra ska tycka om dig. Fler sätt som svag självkänsla kan märkas: Du tycker inte att du är värd något. Du gör saker som inte är bra för dig. Du tror inte att andra gillar dig. Du tror att andra är bättre. Du är kritisk eller taskig mot andra för att dölja din osäkerhet. Du håller dig i bakgrunden och törs inte säga vad du tycker. Du blir jätteledsen om du misslyckas med något. Det kan också visa sig genom att man ofta är svartsjuk eller avundsjuk på andra. Ibland kan svag självkänsla göra att en person slåss, mobbar eller är taskig mot andra. En del försöker dölja svag självkänsla genom att skryta om sig själva eller att alltid vilja vara superduktiga och bäst på allt. Alla behöver få uppskattning, bli sedda och respekterade för den de är. Självkänslan kan påverkas om man ofta har fått höra att man inte duger eller att man är jobbig. Den som har svag självkänsla kanske bara tror att hen duger när hen har gjort något bra. Så kan det bli för den som bara får uppskattning efter att ha lyckats bra med något. http://www.umo.se/jag/sjalvkansla/ Vårt mål är att barnen ska känna; Jag är bra som jag är.

2.2 Utveckling och lärande utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra 2.3 Barns inflytande utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Nyfikenhet Vi ska bygga vidare på barnens nyfikenhet eller skapa nyfikenhet för att skapa ett lustfyllt lärande. 2.2 Utveckling och lärande utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

Kommande åtgärder under ht16-vt17 Vi arbetar efter hela läroplanen dagligen men för att gå framåt behöver vi lära oss att använda pedagogisk dokumentation som grund för verksamhetens innehåll och utformning. Mål: Använda oss utav pedagogisk dokumentation för planering, utvärdering och synliggörande av barnens läroprocesser. För att utveckla vårt arbetssätt till att bli mer reflekterande och utvecklande pedagoger ska vi använda oss av pedagogisk dokumentation. Vi behöver utvecklas i den metoden. - Målet är att den pedagogiska dokumentationen blir en grund i arbetet med barnen. - Genom den kan vi synliggöra barnets väg till sin kunskap. - Gör pedagogerna mer medvetna om vilket lärande som sker i barngruppen och anpassar sin verksamhet och miljö utifrån det. - Stärker barnets självbild genom att kunna gå tillbaka och se sin väg till lärande och upptäckter under förskoletiden. - Ger oss pedagoger ytterligare stimulans och utmaningar i vårt arbete. - Utvecklar de pedagogiska diskussionerna. - Ger barnen ytterligare möjlighet att påverka sin verksamhet. - Synliggör för föräldrarna vårt pedagogiska arbete med barnen. Insatser: - Öva på att dokumentera inför och reflektera tillsammans på vår avdelningsplanering och på våra reflektionsmöten. - Utforma ny port folio och bestämma rubriker till den. - Föreläsning av pedagog om projektarbete. - Använda dokumentationsverktyget Pluttra till reflektion, dokumentation, kommunikation med hemmet och SKA (Systematiskt Kvalitets Arbete). - Utbildning i pedagogisk dokumentation. Förväntad effekt: - Barnens lärande synliggörs för pedagogerna, barnen och föräldrarna vilket leder till att stärka barnens självbild och deras förmåga till påverkan av verksamheten. - Föräldrarnas insyn ökar och deras medvetenhet om den pedagogiska verksamhetens syfte. - Vi får ytterligare inspiration och motivation som pedagoger.

2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Vi ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barnens utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Arbetslaget skapande kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, Använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområdena, dokumentera, följa upp och analyseras - kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, - hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utvecklande - barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och - föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara.

I den dagliga verksamheten har vi Läroplan för förskolan Lpfö 98/16 som grundpelare i vårt arbete och dessa delar vill vi lyfta fram särskilt: Normer och värden För att uppnå målen kommer vi bland annat att börja varje hösttermin i Fårengruppen med ett kompistema. Samtalen vi kommer att ha med barnen kommer att vara underlag för revideringen av likabehandlingsplanen. Genusarbetet som vi startade upp vårterminen 2014 kommer vi att ha med oss t.ex. när vi går till biblioteket och försöka hitta böcker ur ett normkritiskt perspektiv. Vi försöker utesluta ordet man, istället använda ord som; jag, du, ni, vi. Tänka på att använda namnen på barnen istället för tjejer och killar (se bilaga). Vi kommer att arbeta och uppmuntra barnen; att vid matsituationer ta mat själva efter förmåga, att barnen hjälper varandra i olika situationer exempelvis påklädning, hämta leksaker åt en kamrat i uteförrådet m.m. All personal är lyhörd för om det uppstår barngrupperingar som utesluter barn och arbetar aktivt för att alla barn ska accepteras i gruppen. Uppföljning: Kontinuerlig uppföljning kommer att ske i samband med avdelningsplanering på dagtid och på reflektionen som sker på kvällstid två ggr/mån under läsåret. Även uppföljning med barnen ska ske kontinuerligt. Utveckling och lärande Väljer man ämnen där barnen själva är involverade och känner intresse för, ökar koncentrationsförmågan och samarbetet. Även våra sinnen blir stimulerade av ett intressant ämne. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Dokumentationen skall vara ett underlag för våra reflektioner kring det som varit och för att vi ska kunna ta nästa steg och gå vidare i ämnet. Ett tema för små barn måste ha en konkret förankring och ta tillvara på barns egna erfarenheter, där pedagogen kan utvidga och visa på nya möjligheter. Om ett tema-arbete skall bli lyckat måste både barn och pedagog känna lust och inspiration. På höstterminen kommer vi att utgå från våra observationer och se vad barnen visar intresse för under de första veckorna och utifrån det hitta ett spår vi och barnen vill följa. Utifrån de upptäckterna kommer vi utmana till vidare upptäckter och starta nya teman.

Leken är livsviktig! Genom leken tränar barnen det mesta exempelvis språkutveckling, samarbete, matematik, turtagning, de kan bearbeta upplevelser de varit med om. Leken är en förutsättning för barns lärande. Som pedagog är det mycket värdefullt att delta i barnens lek vilket vi ofta gör. Då får man bland annat en god bild av barnets språkutveckling, vad barnet funderar över eller vad barnet håller på att träna. Alla vuxna på förskolan har ansvar för att lekmiljön är inspirerande för barnen, att vi sanktionerar leken och visar att den är viktig. På förskolan ska det skapas utrymme för lek. Alla vuxna har också ansvar för att utmana barnen i deras lekar. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på barns olika leksignaler så som röst, blick, ansiktsuttryck, språket med mera och vad barnet leker. Förskolan ska erbjuda och utmana barnen att använda bild och skapande verksamhet i olika former så som teater, drama och musik. Genom att ha ett utforskande arbetssätt och utgå från barnen knyts ofta många inlärningsområden ihop. Språkutveckling För att uppnå målen kommer vi att ha ett språkutvecklande arbetssätt vilket innebär att man bland annat tar tillvara på alla situationer i förskolan och språkduschar barnen. Det kan vara runt matbordet där man diskuterar mat, vad den heter, var den kommer ifrån eller vid hallsituationen då vi tänker extra på att benämna kroppsdelar och använda ett nyanserat språk och t.ex. ge barnen olika ord för jacka (ytterplagg, regnjacka, täckjacka, vindjacka, jeansjacka m.m.) I våra tema eller projektarbeten vi arbetar med kommer vi att naturligt ge barnen nya ord i de olika projekt som vi kommer att arbeta med. I projektarbetet ska vi ta med barnen ännu mer i analyserna av vad vi har gjort och sett. Barn med behov av extra stöd i sin språkutveckling Barn som behöver mer hjälp och stöd i sin utveckling får det. Det sker i dialog med föräldrarna och utformas för att stärka barnet och främja inkludering i gruppen. Modersmål: Inför läsåret har vi ett barn med annat modersmål. Under läsåret kommer vi att lägga upp en mer detaljerad plan utifrån barnets behov och föräldrarnas önskemål. Barn med annat hemspråk kan vi stödja t.ex. genom att exempelvis låna böcker/cd-skivor på svenska och modersmålet, genom att använda läsplatta och välja talad text på det språk som barnet talar. Vi kan även undersöka barnets språkdomäner när behov finns för att se vilket språk som är starkast och används mest av barnet. På så sätt ger vi barn med svenska som andraspråk ett aktivt stöd i sitt modersmål och hjälper de att utveckla sitt andraspråk svenskan.

Naturvetenskap/teknik/matematik Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, För att uppnå målen kommer vi som pedagoger ha matematik-natur- och teknikglasögon på oss i förskolans alla göromål och arbeta med matematik, naturvetenskap och teknik i vardagen. Det är en viktig del av verksamheten i förskolan som ibland behöver synliggöras mer medvetet. Skapande För att uppnå målen kommer vi att se till att skapande ska vara en del av dagen. Materialet ska vara synligt och barnen ska ges goda möjligheter att själva komma på om de ex. vill rita, måla, limma, klippa, arbeta med lera, bygga och konstruera med olika material ute och inne eller lyssna på musik. De berättar och förklarar hur de har tänkt göra. Givetvis utmanar vi barnen med det de arbetar med. Uppföljning av utveckling och lärande: Kontinuerlig uppföljning sker i respektive grupp under läsåret. Med all personal sker det på våra reflektionsmöten två gånger i månaden samt vid våra två utvärderingsdagar under läsåret. Barns inflytande Förskolan ska sträva efter varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

För att barnen ska få inflytande och delaktighet i den verksamhet de dagligen vistas i, så ska de mötas av intresserade vuxna som individanpassar verksamheten så mycket som möjligt och ger barnen positiva upplevelser av sin betydelse. För att uppnå målen kommer vi att observera verksamheten mer och se hur vi kan individanpassa. Vi lyssnar och samtalar mycket med barnen i de vardagliga aktiviteterna, men även i leken. Det ger oss mycket insyn i vad barnen tänker och känner och det ger barnen möjlighet att låta sina egna tankar och åsikter att ta plats. Det leder till att vi får inspiration till hur vi kan inreda miljön, vilka aktiviteter vi erbjuder och ger oss goda grunder att hjälpa barnen med samarbete och ta ansvar för sina handlingar och miljön. Uppföljning: Kontinuerlig uppföljning sker i respektive grupp under läsåret. Även uppföljning med barnen sker kontinuerligt, dels när vi startar ett nytt tema, under arbetets gång och sedan utvärderar vi när vi avslutar. Med all personal sker det på våra två utvärderingsdagar under läsåret. Förskola och hem En god föräldrakontakt är viktig för barnets utveckling. Grunden till ett bra föräldrasamarbete läggs under den tid som barn och föräldrar skolas in i förskolans regler och rutiner. En rak och ärlig kommunikation, mellan föräldrar och personal, är A och O i synnerhet på ett föräldrakooperativ där föräldrarna är både våra chefer och kunder. Efter inskolningen har vi ett uppföljningssamtal med föräldrarna av inskolningen då vi pratar om hur den första tiden på förskolan har gått. Då kan vi stämma av vad som har fungerat bra och vad som har fungerat mindre bra och om det är något som behöver justeras. Övriga barn har utvecklingssamtal under höst- och vårterminen, då vi ger vår syn på barnets utveckling på förskolan. Mot slutet av vårterminen har vi överlämningssamtal till skolan med föräldrarna till de barn som ska börja i förskoleklass. Föräldramöte kommer vi att ha både på höst- och vårterminen. Föräldrar blir även inbjudna till julpyssel och luciafirande under höstterminen. I slutet av vårterminen bjuder vi in till vernissage.