Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?

Relevanta dokument
Baltic Sea Action Plan (BSAP) och svensk vattenvård Vattenkonferens i Västerås 30 januari 2008 Lars-Erik Liljelund, GD Naturvårdsverket

Läkemedelsrester, andra farliga ämnen och reningsverk

Ministermötet i Köpenhamn

Forum Östersjön HELCOM

Havsförvaltningsplan: om havsmiljöns tillstånd och åtgärder + finansiering för en god havsmiljö

Från europeisk strategi till västsvensk tillväxt

11346/16 ehe/np 1 DG E 1A

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

Handlingsprogram för Bottenviken

Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Water management in Sweden

Brug och förvaltning av nordiska havsområden i dag och imorgon. Miljöhandlingsprogram och havet.

Nätverket Renare Mark Vårmöte Vatten och sediment Källa till hav Vatten-, havsförvaltning och sediment. Jakob Granit Generaldirektör

Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Handlingsplan för marint områdesskydd

Svensk författningssamling

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Finansiering av miljöprojekt?

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Bilaga 2. VA-policy. Karlskrona kommun WSP Environmental

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

VillageWaters. Ett projekt för optimal teknik för enskilda avlopp i länderna runt Östersjön. Linda Parkefelt. Skånelandsmöte 2016, 2 mars

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Har östersjöns tillstånd förbättrats?

NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2008

EU-finansiering hur går det till och vad finns?

VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

Nordisk IBPES-liknande studien av kustekosystem. Status och trender i biodiversitet och ekosystemfunktion

Hej! Petra Holgersson. Stiftelsen Håll Sverige Rent

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Vattendagarna Kristianstad 2014 Priset på vatten / Värdet av vatten? Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Skriv ditt namn här

Riskklassificering främmande arter

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering

Maj Förslag till åtgärdsplan för genomförandet av Helcoms aktionsplan för Östersjön

Så åstadkommer vi (tillsammans) ett vatten av god kvalitet

IP/05/1470. Bryssel den 24 november 2005

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

5 Stora. försök att minska övergödningen

Hur kan LIFE+ hjälpa lokala och regionala myndigheter i EU?

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

En utvecklad havsmiljöförvaltning, SOU 2008:48

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm STOCKHOLM. Till Miljödepartementet

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Stockholm KSLA I huvudet på en bonde om BSAP Rune Hallgren LRF

Hav möter Land vill ändra på detta.

Interreg Nord

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Östersjöns ekologiska status och fiskbestånd (uppgift om geografisk information)

Motivet finns att beställa i följande storlekar

FLISIK. För LIvskraftiga Småvatten I Kvarkenregionen. Långsiktig förvaltning av små vattendrag. Miniseminarium , Umeå Lotta Haldin

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regional utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Miljönämnden Sammanträdesdatum Sida 1 (10)

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

En förebild för miljöövervakningen?

5. Redogörelse för inkomna synpunkter och kontakter

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

Samordnade innovativa hållbara åtgärder mot övergödningen av Östersjön. Ansökan skrivarmedel Life

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter)

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Så här fortsätter Greppa Näringen

Vetenskap på tvären för ett friskare hav

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Trender och aktuella frågor inom EU

Ramdirektivet för f r Vatten

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Bakgrund. Östersjön med region = en angelägenhet för hela EU (8 av 9 Östersjöländer i EU) Ursprungligt initiativ från Europaparlamentet 2006

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

Faktorer som styr VA-planeringen

The practical work! -Objectives and administration, or, objectives of administration?

Instruktion för att söka elfiskeresultat i Elfiskeregistret (SERS, Svenskt ElfiskeRegiSter) Kontaktperson: Berit Sers

Transkript:

Vad har hänt efter Bottenviken LIFE? Liisa Maria Rautio 16 17.10.2007 Luleå 1

Bottenviken LIFE 2001 2005 2

Bottenviken LIFE fortsatte efter projektet Tidningsartiklar "Life projektet lyckades i Bottenviken". Aquarius 1/2005 Bottenviken får inte glömmas bort. Kaleva 2005 "Bothnian Bay Life towards integrated coastal zone management". Environmental Science & Policy 2005 (Laine & Kronholm) Bottenviken Life lade grunden till bestående samarbete" Stora Enso northern mills 1/2005 personaltidning Bottenviken fick en handlingsplan" LAPidary 2005 Integrated management system for the Bothnian Bay. Verh. Internat. Verein Limnol. 2005. (Laine, Albertsson, Katajisto, Rissanen, Luokkanen & Kronholm 3

Bottenviken LIFE fortsatte efter projektet Föredrag ICZM seminarium 5/2005 Miljöutskottets sammanträde i Uleåborg 6/2005 Work shop on the review of the HELCOM Monitoring and Assessment Programmes (HELCOM MON PRO), 2006 Bottenvikenseminarium, Rauma: Bottenviken Life som modell för fortsatt samarbete runt Bottenviken, 2007 Samarbete Databasen för Bottenviken har uppdaterats varje år Miljömyndigheterna runt Bottenviken har sammanträtt 2 ggr/år Seminarium i Luleå 10/2007 4

Interreg IV A Botnia Atlantica 2007 2013 5

Interreg IV A Nord 2007 2013 6

Kvarken Miljö 2001 2003 Grön bro II Skötsel och användning Artvård Information Miljöövervakning i Kvarken HAV, LUFT, LAND Urbana kulturmiljöer http://wwwp.ymparisto.fi/miljo/miljoindex.htm 7

Kvarken Miljö II 2004 2007 MILJÖMÅL OCH UPPFÖLJNING MED INDIKATORER I KVARKENS KUSTOMRÅDE IDENTIFIERA GEMENSAMMA MILJÖMÅL IDENTIFIERA GEMENSAMMA INDIKATORER SOM MÄTER BIOLOGISK MÅNGFALD OCH REGIONAL HÅLLBAR UTVECKLING I KUSTOMRÅDET FÖRDJUPA SAMARBETET KRING GEMENSAMMA VATTENRESURSER ENLIGT EU KRAV GRÖN BRO III UTREDA ATTITYDER OCH NUVARANDE ANVÄNDNING FÖRDJUPAT NATURVÅRDSSAMARBETE ÖKA KUNSKAPEN OM KVARKENS NATUR 8

Vattenramdirektivet i Bottenviken Finland och Sverige avancerar enligt nationella tidtabeller 9

Vattenramdirektivet i Bottenviken Exempel på väsentliga frågor för vattenvården i södra Bottenviken 10

EU:s havsstrategidirektiv Politiskt samförstånd om direktivets innehåll nåddes under Finlands ordförandeperiod Betydande ändringar gjordes i förslaget Justering av målen Definitioner, i synnerhet god status i havsmiljön Prioritering av regionalt samarbete Maritima skyddsområden bland metodurvalet Möjlighet till pilotprojekt Antagande om skäliga kostnader Komissionens roll blir rådgivande 11

Handlingsprogrammet för skydd av Östersjön HELCOM BSAP Direktivets verkställande främjas Ekosystemet utgör betraktelsesättet HELCOM:s ekologiska mål Fyra delområden eutrofiering skadliga ämnen biodiversitet maritima aktiviteter 12

BSAP Eutrofiering Eutrofieringsavsnittets outline Behov av att minska belastningen i hela Östersjön Behov av att minska belastningen i varje reservoar Anvisande av belastningsminskningsbehov i HELCOM länderna, fördelningsmodeller Föreslagna åtgärder för att minska belastningen Rekommendation om bättre reningseffekt för kommunalt avloppsvatten Rekommendation om bättre reningseffekt för avloppsvatten från glesbebyggelse Rekommendation om förbud mot fosfater i tvättmedel Åtgärdsförslag i anslutning till jordbruket Utredning om möjligheterna till utsläppshandel med närsalter i Östersjön Ingripande i gränsöverskridande belastning via samarbete 13

Behoven att minska belastningen i Östersjön Table 1. Loads of total nitrogen and phosphorus (tons year 1) to the Baltic Sea sub basins (riverineand coastal point sources), averaged for 1997 2003 (from official data reported to HELCOM) and the reductions needed to reach the environmental targets. 14

Åtgärdsförslag i anslutning till jordbruket HELCOM AGRI projektet i augusti november 2007 Åtgärdsurval i syfte att minska närsaltsutsläppen i jordbruket Hotspots, tillstånd Landsvisa strategier för minskning av närsaltsbelastningen inom jordbruket Den finländska och danska modellen exempel Länderna själva gör upp en strategi fram till år 2009 HELCOM ställningstagande EU CAP hälsogranskning 15

Biodiversitet Mål och indikatorer Åtgärder m.m. Rekommendation i syfte att främja maritim regionplanering Utveckling av skyddsområdesnätverk Förbättring av kartläggningsuppgifterna Skydd av arter och habitat Het potatis: fiskarter som utnyttjas i kommersiellt syfte 16

Samarbete för Bottenviken behövs Samarbete behövs för att trygga god status i Bottenviken Bottenviken Life projektet utgör en utomordentlig grund för det fortsatta samarbetet Vattenramdirektivet rekommenderar omfattande samarbete Havsstrategin och handlingsprogrammet för skydd av Östersjön kommer att öka behovet av samarbete Interreg programmet möjliggör omfattande finansiering 17

Samarbete för bättre vattenvård!