Anmälan av delegationsbeslut

1(1) Ledningsstaben Kansliet Handläggare Ingela Svanberg Ohlsson 08-686 1478 ingela.svanberg-ohlsson@sll.se ANMÄLAN 2015-09-30 Version Trafiknämnden 2015-10-13, info punkt 12 Ärende/Dok. id. TN 2014-0104 Infosäk. klass K1 (Öppen) Anmälan av delegationsbeslut Beslut fattade under tiden 2015-08-31 2015-09-30 med stöd av trafiknämndens delegation. Ärende Nr Beslutad av Berörd Datum för beslut Beslut om undertecknande av avtal SL 2015-0865 Tf FC SU 2015-09-03 rörande arbeten med utbyggnad av E4 Förbifart Stockholm mellan E4/E20 vid Kungens kurva och E4 vid Häggvik om påverkan på kollektivtrafikanläggningar och trafiken på densamma Beslut om upphandling avseende TN 2015-0305 Tf FC TA 2015-09-11 reklamutrymmen för spårtrafik, bussväderskydd, buss insida och buss utsida för kollektivtrafiken i Stockholms län Beslut om godkännande av trafiknämndens delårsrapport för augusti 2015 (se bilagda handlingar). Kristoffer Tamsons (M), Sara Svanström (FP) och Elof Hansjons (S) VE 2015-09-22

Stockholms läns landsting 85 1 Trafiknämnden PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum 2015-09-22 Nr 9/2015 Datum för justering: 2015-09-22 Datum för anslag: 2015-09-23 Kristoffer Tamsons Sara Svanström 161 Trafiknämndens delårsrapport för augusti 2015 () I ärendet förelåg tjänsteutlåtande 2015-09-21 från förvaltningschefen. BESLUT Ordföranden Kristoffer Tamsons (M), i:e vice ordföranden Sara Svanström (FP) samt Elof Hansjons (S) beslöt att godkänna delårsrapport för augusti 2015 avseende trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna, att förklara beslutet omedelbart justerat, samt att anmäla beslutet vid trafiknämndens sammanträde den 13 oktober 2015. Vid protokollet Ingela Svanberg Ohlsson Exp. Registraturen TF VE, TF SLL Ekonomi

JUL Trafikförvaltningen V= STOCKHOLMS LÅNS LANDSTING 1(1) Verksamhetsstyrning och ekonomi Handläggare Håkan Nilsson 08-686 1594 TJÄNSTEUTLÄTANDE 2015-09-21 Beslutsdatum: 2015-09-22 Infosäk. klass Kl (Öppen) Trafiknämndens delårsrapport för augusti 2015 Ärendebeskrivning Trafiknämnden beslutade den 8 september 2015 att till ordföranden Kristoffer Tamsons (M), l:e vice ordföranden Sara Svanström (FP) samt Elof Hansjons (S) delegera beslutet att godkänna trafiloiämndens delårsbokslut per augusti 2015. Bilagt återfinns delårsrapport per augusti 2015 för trafiknämndens ansvarsområde med dess ingående verksamheter samt tillhörande bilagor. Förslag till beslut Kristoffer Tamsons (M), l:e vice ordföranden Sara Svanström (FP) samt Elof Hansjons (S) föreslås besluta att godkänna delårsrapport för augusti 2015 avseende trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna. att förklara beslutet omedelbart justerat. att anmäla beslutet vid trafiloiämndens sammanträde den 13 oktober 2015. C~7> r Pr t A Bilaga: 1. Delårsrapport för trafiknämnden per augusti 2015 med bilagor.

Trafiknämnden DELÅRSRAPPORT Augusti 2015

2 (54) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 4 2. Styrning... 5 2.1 Verksamhet... 5 2.1.1 Verksamhetens uppdrag och omfattning... 5 2.1.2 Styrning av verksamheten... 5 2.1.3 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län TN... 6 2.2 Uppdrag... 6 2.2.1 Uppdrag givna i budget... 6 2.2.2 Uppdrag givna under 2015... 7 2.3 Internkontroll... 7 2.4 Specifika ägardirektiv... 8 2.5 Landstingets finanspolicy... 9 3. Mål... 9 3.1 Mål och indikatorer... 9 3.1.1 Ekonomi i balans... 9 3.1.2 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem... 10 3.1.3 Hållbar tillväxt och utveckling... 10 3.1.4 Lokala mål... 10 3.1.5 Punktlighet i kollektivtrafiken... 11 3.1.6 Kvalitet... 11 4. Verksamhet och produktion... 12 4.1 Genomförd verksamhet... 12 4.2 Verksamhetsförändringar... 14 4.3 Produktion TN... 15 4.3.1 Kollektivtrafik på land... 15 4.3.2 Färdtjänsttrafik... 16 4.3.3 Kollektivtrafik på vatten... 16 5. Ekonomi... 17 5.1 Resultatutveckling och prognos... 17 5.1.1 Intäktsutveckling... 18 5.1.1 Kostnadsutveckling... 19 5.1.2 Avvikelser periodens utfall... 21

3 (54) 5.1.3 Avvikelser prognostiserat resultat... 22 5.2 Verksamhetens intäkter och kostnader... 23 5.2.1 Verksamhetens intäkter... 23 5.2.2 Verksamhetens kostnader... 25 5.2.3 Resultat per trafikindelning TN... 29 5.3 Investeringar... 29 5.3.1 Utfall och prognos 2015... 29 5.3.2 Avvikelse prognos - budget 2015... 29 5.3.3 Specificerade investeringar... 30 5.3.4 Ospecificerade investeringar...33 5.4 Balansräkning... 34 5.5 Riskfaktorer... 34 6. Förvaltning och bolag som arbetsgivare... 35 6.1 Utveckling helårsarbete... 35 6.1.1 Personalarbete... 35 6.1.1 Kompetensförsörjning... 36 6.2 Sjukfrånvaro... 36 7. Ledningens åtgärder... 36 8. Pågående rättsprocesser (tvister)... 38 9. Nämnd-/styrelsebehandling... 38 Bilaga 1 - SL-koncernen... 39 Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten... 41 Bilaga 3 - Waxholmsbolaget... 43 Bilaga 4 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken. 45 Bilaga 5 Specifikation investeringsobjekt... 50

4 (54) 1. Sammanfattning Trafiknämndens (TN) verksamhetsområden är trafikförvaltningen (TF) inklusive färdtjänsten, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med dotterbolag och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Resultatet för perioden för trafiknämndens verksamhetsområden är 381 mkr (72 mkr föregående år) jämfört med budgeterat -66 mkr. Landstingsbidraget har ökat med 6,1 procent och biljettintäkterna med 3,8 procent jämfört med utfall motsvarande period 2014. Trafikkostnaderna har ökat med 3,7 procent och kapitalkostnaderna med 6,9 procent jämfört med utfall motsvarande period 2014. Resultatprognosen är, exklusive omräkning av pensionsskulden, minus 103 mkr. Prognosen inklusive denna omräkning är minus 220 mkr. Budget 2015 hade ett behov av att stärkas med 500 mkr. Prognosen pekar på att trafiknämnden kommer att lyckas med fyra femtedelar. Översiktligt beror detta på en stark resandeutveckling, en positiv indexutveckling, effektiviseringar inom spårtrafiken samt förskjutningar av aktiveringar av investeringsobjekt. Diagram. Resultat 2015 jämfört med resultat 2014 och budget 2015. Utfallet efter två tertial är 381 mkr och prognosen per helår är -220 mkr. Effektiviseringar är främst budgeterade i tertial 3. Omräkning av pensionsskulden genomförs under hösten. Investeringsutfallet uppgår till 4 131 mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad på 65 procent jämfört med årsprognosen. Årets prognos uppgår till 6 404 mkr, eller 100 procent, jämfört med budgeterat 6 404 mkr.

5 (54) 2. Styrning 2.1 Verksamhet 2.1.1 Verksamhetens uppdrag och omfattning Landstinget har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Visionen för kollektivtrafiken är en attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem. I trafikförvaltningens uppdrag ligger att bereda och verkställa beslut om inriktning och omfattning för en långsiktigt hållbar kollektivtrafik inom SLkoncernen, Waxholms Ångfartygs AB, färdtjänstverksamheten samt inom Mälardalstrafiken. Dessutom ansvarar förvaltningen för styrning och uppföljning av trafikdrift samt upprätthållandet av infrastrukturens funktion, säkerhet och värde. All trafik utförs av företag som trafikförvaltningen upphandlar i konkurrens. För att kunna erbjuda en så bra trafik som möjligt, är det avgörande att trafikförvaltningen har ett affärsmässigt och förtroendefullt samarbete med de företag som trafikförvaltningen sluter avtal med. Trafikförvaltningens roll är att vara expert på att övergripande planera, beställa och följa upp trafiken medan trafikentreprenörerna svarar för den detaljerade planeringen, leveransen och mötet med kunden. 2.1.2 Styrning av verksamheten Trafikförvaltningens verksamhet regleras genom tillämpliga lagar samt tillstånd för den verksamhet förvaltningen bedriver. Landstingets styrning av trafikförvaltningens verksamhet sker genom olika övergripande styrdokument såsom direktiv, SLL:s policyer, trafikförsörjningsprogram, SLL:s investeringsstrategi och budget. De långsiktiga målen för kollektivtrafiken i Stockholms län sätts i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län. Där anges den färdriktning som krävs för att visionen om en attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem ska kunna förverkligas. Den ekonomiska styrningen för trafikförvaltningen utgår från budgeten, som anger de ekonomiska förutsättningarna för drift och investeringar. Förvaltningschefen beslutar årligen om en ettårig verksamhetsplan för att leda och styra verksamheten via mål och uppdrag. Trafikförvaltningen styrs genom en kombination av uppsatta mål (målstyrning) och styrning genom uppdrag (uppdragsstyrning) från förvaltningschefen till avdelningscheferna inom organisationen. Styrningen grundar sig på ett aktivt arbete med

6 (54) riskanalys och riskhantering, både för att fatta verksamhetsbeslut men även för att följa upp att beslutade mål uppnås. Arbetet inom förvaltningen sker enligt fastställda riktlinjer. Ett exempel är den aktiva arbetsmetodiken i investeringsprojekten som följer de fastställda stegen i Projekthandboken. 2.1.3 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län TN Trafikförvaltningen har per augusti fortsatt arbetet med att revidera det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Vintern 2015/2016 kommer ett antal samrådsmöten att äga rum och under 2016 planeras en remiss till regionens aktörer med sikte på beslut av landstingsfullmäktige om färdig revidering år 2017. 2.2 Uppdrag 2.2.1 Uppdrag givna i budget Nedan redovisas de uppdrag som fastställts i landstingsfullmäktiges beslut om budget 2015, LS 1403-0399. För status hänvisas till bilaga A1. - att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med underlag för genomförandebeslut avseende ny bussdepå i Ekerö - att till följd av att objektet Miljöbussar utgår från investeringsbudget 2015 och plan 2016 2019 uppdra åt trafiknämnden att vidta nödvändiga justeringar av investeringsbudget 2015 och plan 2016 2019 inom trafiknämndens fastställda investeringsutrymme senast i samband med inrapportering av slutlig budget 2015 - att uppdra åt trafiknämnden att, i samråd med landstingsstyrelsen, utreda tillkommande investeringsbehov för befintlig tunnelbana, bytespunkter samt angränsande anläggningar med anledning av beslutad överenskommelse om utbyggnad av tunnelbana i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandling - att uppdra åt trafiknämnden att senarelägga genomförandet av sammanbindningen av Spårväg city mellan linje 7 och Lidingöbanan i Ropsten till efter år 2019 samt att utreda möjligheterna till etappvis trafikstart till Frihamnen och vid tillräckligt stor redovisad nytta lämna förslag på beslut avseende en sådan lösning med trafikstart före år 2019 - att uppdra åt trafiknämnden att se över ambitionsnivåer avseende beslutade och planerade investeringar för perioden 2015 2019 samt föreslå nödvändiga förändringar avseende berörda objekts tid, ekonomi och kvalitet samt därtill hörande konsekvensanalys

7 (54) - att uppdra åt trafiknämnden att utreda förutsättningar och kostnader för införande av helautomatisk drift på tunnelbanans röda linje samt eventuella konsekvenser som detta kan medföra - att uppdra åt trafiknämnden att tillsätta en parlamentarisk utredning för att se över framtidens biljettsystem i kollektivtrafiken vad avser priser, zoner och biljettsystem. Nedan redovisas de uppdrag som fastställts i landstingsfullmäktiges beslut om budget 2014, LS 1301-0040. För status hänvisas till bilaga A1. - att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till genomförandebeslut avseende Färdtjänstsystem - att uppdra åt trafiknämnden att inkomma med erforderliga underlag och förslag till genomförandebeslut avseende Fordonsdator Buss-PC 2.2.2 Uppdrag givna under 2015 Nedan redovisas de uppdrag givna av landstingsfullmäktige/ landstingsstyrelsen under perioden per augusti 2015. För status hänvisas till bilaga A2. - att uppdra till landstingets nämnder och bolagsstyrelser att utarbeta lokala rutiner och arbetssätt för att implementera investeringsstrategin - att uppdra åt trafiknämnden att, inom ramen för gällande ansvarsoch beslutsordning avseende landstingsverksamheternas investeringar, förvalta avtalet och träffa sådana tilläggsöverenskommelser rörande investeringar och drift som erfordras för avtalets förvaltning 2.3 Internkontroll En prioritering under verksamhetsåret 2015 är att ytterligare utveckla intern styrning och kontroll, till en naturlig komponent inom trafikförvaltningens riskhantering som därmed också genomgår en bredare implementering och förstärkning. Internkontrollplanen utarbetas i god tid innan räkenskapsårets start. Den presenteras både i form av tabeller i en kontrollmatris och grafiskt i en riskkarta. Planen följs sedan upp tertialvis under det aktuella räkenskapsåret. Uppföljningen presenteras på motsvarande sätt både i

8 (54) matrisen och i en uppdaterad riskkarta där det tydligt framgår effekten av införd riskhantering och hur stora resterande risker är. Detta material redovisas för trafikförvaltningens ledningsgrupp och för trafiknämnden. Under det innevarande året är syftet att arbetet med internkontrollplanen ska vara starkare integrerat med det verksamhetsplaneringsarbete som bedrivs. Detta angreppssätt gör att internkontrollplanen kommer att uppfattas som mer ändamålsenlig än den varit för tidigare år, då riskanalysen har utvecklats efter det att verksamhetsplanen redan blivit färdigställd. Utöver det formella arbetet med att ta fram en internkontrollplan för trafikförvaltningen bedrivs också långtgående aktiviteter för att förstärka intern styrning och kontroll i de mest väsentliga investeringsprojekten och i de största och mest komplexa upphandlingarna av avtal med leverantörer. Högre krav ställs också på att tjänsteutlåtanden ska innehålla en dokumenterad riskanalys och ett förslag till plan för riskhantering. Ett större och större antal riskanalyser genomförs i verksamheten. Trafikförvaltningens beslutsfattare får sålunda fram tydliga beslutsunderlag inför verksamhetsbeslut och investeringar där riskanalyser utförs. Förvaltningens särskilda projekthandbok innehåller en väl utvecklad metod med vägledning för hur projekt ska bedrivas och riskhanteras. Avsnittet om riskhantering har ytterligare verksamhetsanpassats för att lägga grunden för en mer omfattande riskrapportering från projekten i kombination med ett långt drivet genomförande av de riskhanteringsåtgärder som utarbetas. Även den handbok för studier som förvaltningen fastställt, beskriver hur riskhantering ska bedrivas i de studier som framförallt görs inom avdelning SU (Strategisk Utveckling). I handboken för studier refereras, av samordningsskäl och likvärdig tillämpning, till Projekthandboken. För att kunna tillhandahålla ramar och mandat för riskarbetet som bedrivs inom trafikförvaltningen fortsätter ledningsgruppen under 2015 ett eget riskanalysarbete med syfte att redovisa de risker som finns på högsta nivå för trafikförvaltningen. Dessa risker kombineras med riskhanteringsåtgärder och bildar ett ramverk och stöd för all annan riskhantering inom förvaltningen. Det är en förutsättning för de ansvariga cheferna inom verksamheten för att de ska kunna genomföra sitt riskhanteringsarbete i linje med förvaltningsledningens intentioner och mål, utifrån styrning och direktiv, som ytterst kommer ifrån trafiknämnden och landstingsfullmäktige. 2.4 Specifika ägardirektiv Trafiknämnden följer de specifika ägardirektiven.

9 (54) 2.5 Landstingets finanspolicy Landstingets finanspolicy följs av bolag och förvaltning inom trafiknämndens verksamhetsområde. I det fall avsteg gjorts är detta enligt överenskommelse med SLL Internfinans. 3. Mål Landstingets mål och indikatorer för trafiknämndens verksamhetsområde utgår från landstingets budget och långsiktiga strategidokument såsom Regionalt trafikförsörjnings-program för Stockholms län, Regional utvecklingsplan för Stockholms-regionen och Miljöutmaning 2016. Landstinget och trafiknämnden ska ha en god ekonomisk hushållning och därmed en ekonomi i balans för att trygga verksamheten på kort och lång sikt. Kollektivtrafiken har stor betydelse för länets befolkning och utveckling. Då befolkningen i Stockholms län ökar ställs allt högre krav på kollektivtrafiken. Resorna ska vara attraktiva och tillgängliga för att invånarna ska välja att åka kollektivt. Resorna behöver vara effektiva för att inte kollektivtrafikens kostnader ska öka i alltför hög grad. Genom att fler åker kollektivt, samtidigt som andelen förnybar energi ökar, bidrar landstinget till en hållbar utveckling. 3.1 Mål och indikatorer 3.1.1 Ekonomi i balans Mål och indikator EKONOMI I BALANS God ekonomisk hushållning Resultat, Mkr: Ett positivt resultat enligt balanskravet Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos 2015 Mål 2015 381 72-220 0 För kommentar hänvisas till Sammanfattning, avsnitt 1.

10 (54) 3.1.2 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Mål och indikator ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK I ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM Attraktiva resor Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna Andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik Andel nöjda resenärer i särskild kollektivtrafik Andel nöjda resenärer i kollektivtrafiken på vatten Tillgänglig och sammanhållen region Utfall 1508 Utfall 1412 Prognos 2015 Mål 2015 Vem n/a 37,5 % TF n/a 79 % TF n/a 90 % TF n/a 91 % TF Andel bussar med tillgängligt insteg n/a 100 % TF Andel spårfordon med tillgängligt insteg Effektiva resor med låg miljöoch hälsopåverkan Andel förnybar energi i kollektivtrafiken n/a 83 % TF n/a 86 % TF Kostnad per personkilometer n/a 3,22 kr TF 3.1.3 Hållbar tillväxt och utveckling Mål och indikator HÅLLBAR TILLVÄXT Effektivt miljöarbete Utfall 1508 Utfall 1408 Prognos 2015 Energianvändningen i verksamhetslokaler: energianvändning per kvadratmeter (kwh/m 2 2) n/a 206 ) Säkra processer Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt: andel förvaltningar och bolag som har infört metoder och verktyg för systematiskt arbete Hållbar IT-leverans av värdeskapande tjänster: leverans enligt överenskomna servicenivåer 2) energianvändning för värme och elektricitet samt lokalyta (enligt LS 1201-0039). Mål 2015 n/a 93 % 3.1.4 Lokala mål Se bilaga Verksamhetstal.

11 (54) 3.1.5 Punktlighet i kollektivtrafiken Diagram. Punktlighet per trafikslag per augusti Punktligheten har ökat, jämfört med föregående år, för tunnelbana, lokalbanor och sjötrafik. Däremot är den något lägre för pendeltåg, busstrafik och färdtjänst. Tunnelbana, färdtjänst och sjötrafik ligger över årsmålet för 2015. Lokalbanor ligger precis på målet medan pendeltåg och buss ligger under årsmålet. 3.1.6 Kvalitet Vid den senaste mätningen är andelen nöjda resenärer 78 procent vilket håller samma höga nivå som hösten 2014. Det är det högsta värdet sedan undersökningen startades. Tidhållningen fortsätter att vara den kvalitetsfaktor som är viktigast för den övergripande nöjdheten. Nöjdheten med tidhållningen är 70 procent, vilket är en ökning med två procentenheter sedan föregående år. Alla trafikslag, utom pendeltåg, visar högre nöjdhetstal jämfört med föregående år. För sjötrafiken finns inget jämförelsetal föregående år (annan mätmetod).

12 (54) Diagram. Nöjd kund per trafikslag. Mätningar per maj i SL- trafiken, färdtjänster per augusti och sjötrafiken per april. 4. Verksamhet och produktion 4.1 Genomförd verksamhet Avtal och upphandlingar Tunnelbana: - Trafikförvaltningen har förhandlat fram en överenskommelse med MTR som innebär att uppdragsavtalet får en avtalstid till och med 2023. - Förfrågningsunderlaget UH2014 (teknisk fastighetsförvaltning) skickas ut under tredje kvartalet 2015. Tidplanen för genomförandet uppskattas idag till 2017. - Avtal är slutet för kassa- och kontanthanteringssystemet (icash) för försäljning av ett fullt biljettsortiment i spärrkioskerna. Pendeltåg: - Trafikupphandling pendeltåg, E24, pågår. Planerat tilldelningsbeslut i december 2015 och trafikstart december 2016. Buss: - Trafikupphandling av E23, som innefattar Handen, Tyresö och Nynäshamn, har haft trafikstart med Nobina i juni 2015. - Upphandling för E27 (Södertälje/Nykvarn) och E28 (Järfälla/Upplands Bro) pågår och har trafikstart i augusti 2016.

13 (54) Färdtjänst: - Arbete med upphandling av färdtjänstverksamhetens transporttjänster fortsätter. Trafikstart planeras till 2016. Aktuella upphandlingar är rullstolstaxi, färdtjänsttaxi, call center, liggande transporter, anropsstyrd närtrafik. Sjötrafik: - Upphandling av skärgårdstrafiken, E29, pågår. Inkomna anbud utvärderas för tilldelningsbeslut i november/december. Planerad avtalsstart i april 2016. - Tilldelningsbeslut är fattat för pendelbåtstrafik på Riddarholmsfjärden. Trafikstart är planerad till början av 2016. Övrig verksamhet: - Nya avtal med ordningsvakter och trygghetsvärdar är klara. - Nytt avtal har slutits med Realeasy, som kommer att vara SL:s kundtjänstleverantör från och med 1 oktober. - Upphandling av IT driftavtal och underhållsavtal har påbörjats. Avtalen kommer att vara klara 2017. - Upphandling av ett nytt spärravtal är klart. Övriga händelser och speciella satsningar Tunnelbana: - SL analyserar det anpassade trafikutbudet som infördes hösten 2014 inför kommande tidsbeställning T16. Ett mål är att ställa utbudet i förhållande till efterfrågan genom att anpassa tidtabellen till resenärernas behov. - Hissar och rulltrappor har haft fortsatt fokus under året bland annat efter de senaste haverierna. En omfattande plan för att förbättra anläggningens status har inletts, bland annat genom att fatta ett antal genomförandebeslut och startat arbeten. - Efter höstens trafikstart har öppettiderna på ett antal sekundärentréer minskats baserat på föreliggande effektiviseringskrav. Dessa har föranlett viss kritik från bland andra Synskadades riksförbund, främst gällande station Hökarängen. Pendeltåg: - Under perioden har planerade trafikavstängningar gjorts i samband med ombyggnationer, exempelvis Årstaberg då Årstabron renoverades, vid planerade arbeten för anslutning till Citybanan och i samband med utbyggnad av fyrspår mellan Spånga-Kallhäll. Lokalbanor: Olika avstängningar av: - Roslagsbanan för kapacitetsutbyggnad.

14 (54) - Saltsjöbanan för upprustning. - Tvärbanan Sicklagrenen för spårbyte i kurvor vid Liljeholmen. - Tvärbanan Solnagrenen för uppdateringar av signalsystem. Buss: - Ett nytt linjenät har införts i Innerstaden och på Lidingö i juni 2015. Det nya linjenätet är bättre anpassat för att möta behovet i nya bostadsområden, ombyggnad av Slussen samt trafik på Citybanan. - Samarbetet med Keolis och Stockholms stad fortsätter för att förbättra framkomligheten för stomlinjenätet i innerstaden. - Ett arbete pågår med effektivisering av busstrafik i samband med tidtabellsskiftet januari 2016. Sjötrafik: - Införande av nya biljettsystemet Access har slutförts under sommaren 2015. - Ändrad godshantering med ny godsterminal i Västberga genom förbättrad logistiklösning med spårbarhet och intäktssäkring. - Försöket med Nord/Sydlinjen avslutat och utvärdering pågår. Färdtjänst: - Handlingsplan är presenterad för att minska handläggningstiderna på färdtjänsttillstånd. 4.2 Verksamhetsförändringar Under 2015 har Trafikavdelningen (TA) inom trafikförvaltningen genomfört en omorganisation, under namnet TA kraftsamling, vars syfte är att ytterligare tydliggöra ansvarsroller och effektivisera verksamheten. För att effektivisera verksamheten har trafikförvaltningen minskat antalet resurskonsulter till förmån för fast personal. Ett lägre konsultberoende medger bland annat högre kontinuitet i arbetet.

15 (54) 4.3 Produktion TN Tabell. Produktionsredovisning per trafikslag jämfört med budget och föregående år Produktionsredovisning Allmän kollektivtrafik på land, tusental: Ack utfall 1508 Ack utfall 1408 Föränd % Period Budget Avvik % Prognos 2015 Budget 2015 Avvik % Bokslut 2014 Genomsnitt påstigande en vintervardag* 2 806 2 748 2,1% - - 2 872 2 853 0,7% 2 802 Antal sittplatskilometer, miljoner 12 062 12 178-1,0% - - 18 398 17 900 2,8% 18 536 Särskild kollektivtrafik: Antal resenärer/tillstånd 30 april 69 053 69 701-0,9% 70 000-1,4% 69 000 70 000-1,4% 68 631 Totalt antal resor, tusental ** 2 639 2 629 0,4% i.u - 4 068 4 068 0,0% 4 091 Kollektivtrafik på vatten: Passagerare tusental 3 667 3 283 11,7% 3 279 11,4% 4 101 4 101 0,0% 4 108 - varav skärgårdstrafik 1 342 1 397-3,9% 1 421-5,9% 1 761 1 761 0,0% 1 732 - varav hamntrafik 2 325 1 886 23,3% 1 857 23,7% 2 340 2 340 0,0% 2 376 * Prognos och budget avser vintervardagar dvs tertial 1 och 3. Redovisningen för kollektivtrafik på land sker med en månads fördröjning ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor 4.3.1 Kollektivtrafik på land Utfallet för genomsnittligt antal påstigande per vintervardag mäts mellan januari och april. Utfall för genomsnittligt antal påstigande per vardag har fortsatt öka under andra kvartalet. Fram till och med augusti har antal påstigande ökat med i snitt 2 procent. Diagram. Antal påstigande per vardag i SL-trafiken jämfört med föregående år (tusental) Under årets två första tertial är antalet påstigande högre än föregående år. Inga tydliga större förändringar i vår omvärld, såsom befolkningsförändringar och ekonomisk utveckling. Vintern har varit mild liksom föregående vinter. Den starka initiala utvecklingen under innevarande år gör att prognosen för påstigandet och resandet behöver justeras upp till en påstigandeökning

16 (54) på 2,5 procent jämfört med 2014, en uppjustering med 0,6 procentenheter från den prognos som lämnades efter tertial ett (1,9 procent). Kollektivtrafikens utbud mäts bland annat genom antalet producerade sittplatskilometer, vilket innebär hur många kilometer tillgängliga sittplatser som körs av respektive trafikslag. Prognosen för 2015 visar en högre siffra än budgeterat men är 0,7 procent lägre än utfallet för 2014. Minskningen ligger dock inom en möjlig felmarginal. 4.3.2 Färdtjänsttrafik Antalet färdtjänstresenärer/färdtjänsttillstånd uppgår till 69 053 vilket är 648 färre än i slutet av augusti 2014 och 947 färre än budgeterat. Vid årets slut beräknas antalet resenärer uppgå till 69 000, 1 000 färre än budget. Det totala antalet utförda resor till och med augusti månad överstiger resevolymen något jämfört med samma tidpunkt föregående år. Antalet färdtjänstresor minskar medan sjukresorna ökar både i jämförelse med budget och med utfallet per augusti föregående år. Volymen tjänsteresor är oförändrad Prognosen för resevolymerna 2015 överensstämmer totalt sett med budget. Färdtjänstresorna beräknas minska, medan sjukresorna ökar i motsvarande grad. 4.3.3 Kollektivtrafik på vatten Antalet resenärer i sjötrafiken är 3 667 000, det vill säga, 388 000 fler än budget. Avvikelsen avser 79 000 färre resenärer i skärgårdstrafik och 467 000 fler resenärer i hamntrafik. Resandebudget baseras på genomsnittligt resande under 3-5 år och stora variationer förekommer mellan åren. Jämfört med 2014 är resandeökningen i hamntrafiken 23 procent vilket får tillskrivas den nya taxan som infördes i juni 2014. I skärgården har resandet minskat med 4 procent.

17 (54) 5. Ekonomi 5.1 Resultatutveckling och prognos Tabell. Trafiknämndens resultat 2015 jämfört med budget och resultat 2014. Verksamhetsinterna intäkter och kostnader ingår ej i resultaträkningen nedan. Resultaträkning Mkr Ack utfall 1508 Ack budget 1508 Avvik Utf-Bu 1508 Ack utfall 1408 Föränd % Progn 2015 Budget 2015 Avvik Pr-Bu Boksl 2014 Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag 5 959 5 959 0 5 615 6,1% 8 938 8 938 0 8 423 Biljettintäkter/resenärsintäkter 4 700 4 563 137 4 527 3,8% 7 211 7 012 199 6 984 Uthyrning fordon 890 963-73 912-2,4% 1 326 1 447-121 1 363 Uthyrning lokaler 385 422-37 387-0,5% 588 633-45 596 Reklam 157 153 4 155 1,3% 232 229 3 236 Övriga intäkter 742 721 21 705 5,2% 1 200 1 096 104 1 159 Verksamhetens intäkter 12 832 12 780 52 12 301 4,3% 19 496 19 355 141 18 762 Personalkostnader -315-353 38-295 6,8% -544-554 10-479 Köpt landtrafik (SL) -7 826-7 742-84 -7 534 3,9% -12 019-11 538-481 -11 470 Köpt färdtjänsttrafik /Ftjv) -805-815 10-795 1,3% -1 256-1 255-1 -1 226 Köpt sjötrafik (WÅAB) -184-182 -2-170 8,2% -275-268 -7-250 Drift och underhåll -723-1 089 366-993 -27,2% -1 524-1 690 166-1 603 Övriga kostnader -673-603 -70-642 4,8% -1 097-943 -154-968 Verksamhetens kostnader -10 527-10 784 257-10 430 0,9% -16 715-16 247-468 -15 996 Avskrivningar -1 546-1 647 101-1 412 9,5% -2 366-2 472 106-2 176 Finansnetto -378-416 38-387 -2,3% -635-636 1-607 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 381-66 447 72-220 0-220 -18 Bokslutsdispositioner ** 175 Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 157 Resultat * 381-66 447 72-103 0-220 30 * Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för ränteeffekt på pensionskostnader ** Avser skattemässig optimering inom LISAB-koncernen där WÅAB ingår Resultatet per den sista augusti uppgår till 381 mkr jämfört med 72 mkr föregående år och ett budgeterat resultat för perioden på -66 mkr. Prognosen för året redovisar ett negativt resultat med jämfört med budget. Resultatprognosen är, exklusive omräkning av pensionsskulden, -103 mkr. Prognosen inklusive denna omräkning är -220 mkr. Budget 2015 hade ett behov av att stärkas med 500 mkr. Prognosen pekar på att trafiknämnden kommer att lyckas med fyra femtedelar. Översiktligt beror detta på en stark resandeutveckling, en positiv indexutveckling, effektiviseringar inom spårtrafiken samt förskjutningar av aktiveringar av investeringsobjekt.

18 (54) Handlingsplan för att få en budget i balans är att se över kostnader för drift och underhåll samt övriga kostnader. 5.1.1 Intäktsutveckling Verksamhetens intäkter för delåret uppgår till 12 832 mkr jämfört med budgeterat 12 780 mkr, en ökning med 0,4 procent eller 52 mkr. Prognosen uppgår till 19 496 mkr jämfört med budgeterade 19 355 mkr, en ökning med 141 mkr. Diagram. Intäktsutveckling jämfört med föregående år Landstingsbidraget ökar med 6,1 procent jämfört med föregående år i enlighet med budget. Resenärsintäkter, som utgör den största intäktsposten efter landstingsbidraget, ökar med 3,8 procent eller 173 mkr jämfört med föregående år på grund av resandeökning och överströmning till biljetter med högre pris. Den budgeterade ökningen 2015 jämfört med utfall 2014 uppgår till 0,4 procent på helårsbasis. Den relativt låga ökningstakten i budget 2015 beror på ett antagande om en volymökning på 1,5 procent, överströmning till billigare biljettyper -0,5 procent samt en lägre bas på-0,1 procent och förändring av redovisningsprincip för hamntrafiken -0,5 procent. Resenärsintäkterna prognostiseras överstiga budget efter en gynnsam utveckling under året. Prognosen överstiger föregående års utfall med 3,3 procent eller 227 mkr. Ökningen mellan 2013 och 2014 förklaras av förändrad redovisning av intäkterna vid övergång till Reskassa 2013. För förköpsremsa redovisades intäkten vid försäljningstillfället medan Reskassa laddas med pengar och redovisningen av intäkten sker först vid resandet.

19 (54) För en utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken se vidare avsnitt 5.2.1 och bilaga 4. Övriga intäkter ökar med 0,6 procent jämfört med föregående år. Framförallt är orsaken lägre intäkter avseende uthyrning av fordon på grund av lägre ränta och lägre intäkter avseende uthyrning av lokaler. I budgeten ökar intäkterna med 1,5 procent, räknat på helår. Enligt prognos kommer de övriga intäkterna understiga föregående års utfall med 0,2 procent. Sammantaget ökar verksamhetens intäkter med 4,3 procent eller 531 mkr jämfört med samma period föregående år. Den budgeterade ökningen uppgår till 3,2 procent på helårsbasis medan prognosen visar en ökning på 3,9 procent. 5.1.1 Kostnadsutveckling Verksamhetens kostnader, inklusive kapitalkostnader, för delåret är 396 mkr lägre än budget, en minskning med 3,1 procent. Utfallet uppgår till 12 451 mkr jämfört med budgeterat 12 847 mkr. Prognosen uppgår till 19 716 mkr jämfört med budgeterade 19 355 mkr, en ökning med 361 mkr. Diagram. Kostnadsutveckling jämfört med föregående år Kostnader för köpt trafik, som utgör den största kostnadsposten, ökar med 3,7 procent eller 316 mkr jämfört med föregående år. Den budgeterade ökningen uppgår till 0,9 procent på helårsbasis. Budget 2015 innehåller effektiviseringar som är förlagda till andra halvåret. Prognosen överstiger föregående års utfall med 4,7 procent eller 604 mkr. Se vidare avsnitt 5.2.2.

20 (54) Övriga kostnader minskar med 11,3 procent, 218 mkr, jämfört med föregående år beroende på poster av engångskaraktär såsom reaförluster, återköp av bussar och upplösning av avsättningar. I budgeten ökar kostnaderna med 4,5 procent på helår. Enligt prognosen kommer kostnaderna att överstiga föregående års utfall med 3,8 procent eller 115 mkr. Kapitalkostnaderna är 6,9 procent eller 125 mkr högre jämfört med föregående år. Detta beror på ökade avskrivningskostnader och en större låneportfölj. Avskrivningskostnaderna ökar över tiden till följd av ökad investeringsvolym. Den budgeterade kostnadsökningen uppgår till 11,7 procent på helår. Prognosen överstiger föregående års utfall med 7,8 procent. Sammantaget ökar verksamhetens kostnader, inklusive kapitalkostnaderna, med 1,8 procent eller 222 mkr jämfört med föregående år, vilket är något lägre än den budgeterade ökningen. Prognosen visar en ökning mot utfallet 2014 på 5,0 procent mot budgeterade 3,1 procent.

21 (54) 5.1.2 Avvikelser periodens utfall Resultatet för trafiknämnden uppgår till 381 mkr per augusti att jämföra med ett budgeterat resultat på -66 mkr, en avvikelse med 447 mkr. Orsak avvikelse jämfört med budget, mkr textkommentar Biljettintäkter/resenärsintäkter SL: Högre resandeökning och överströmning till dyrare biljetter. Resultatförbättring för de flesta biljettyperna. WÅAB: Ökad intäkt pga redovisn tekn skäl i samband med nytt biljettsystem, påverkar även kostn Köpt trafik. Övriga intäkter SL: Huvudsakligen resultatneutrala poster såsom biogas, lager, försälj av RB-vagnar (motsv poster finns under Övriga kostn). Högre intäkter från näringsbidrag och fastighetsreglering. Lägre hyresintäkter pga senare inflytt i depåer än som planerats (Ulvsunda & Lidingö). Viss vidarefakturering bortfaller till följd av trafikavtal. Köpt landtrafik Lägre kostnader för grundavtal, index, incitament, ersättningstrafik med mera. Högre kostnader för senarelagda besparingar och slutavräkningar avseende 2014. Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor Lägre kostnad per resa än budgeterat. Minskad volym färdtjänstresor, ökad volym sjukresor. Köpt sjötrafik Något högre kostnad för anbuds- och samarbetsavtal Övriga kostnader SL: Lägre kostnader som en följd av upplösning av underhållsreserv, utfall elenergi media, personal och specialistkonsulter med mera. Högre kostnader för akut & felavhjälpande underhåll i tunnelbana och reaförluster. Delar av avvikelsen är resultatneutral, motsvarande poster återfinns under Övriga intäkter. WÅAB: Lägre kostnader för drift och underhåll till följd av lägre bränslepriser och förskjutet underhåll i historiska tonnaget. Kapitalkostnader SL: Lägre marknadsräntor påverkar leasingoch lånekostnader. Lägre avskrivningskostnader. Intäkt Avvik Utf-Bu Kostnad Avvik Utf-Bu Resultat Avvik Utf-Bu 137 137-85 -85-84 -84 10 10-2 -2 332 332 139 139 Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Summa avvikelse 52 395 447 0

22 (54) 5.1.3 Avvikelser prognostiserat resultat Prognosen för resultatet uppgår till -220 och jämfört med ett nollresultat i budget och i tidigare prognos. Orsak avvikelse jämfört med budget, mkr textkommentar Biljettintäkter/resenärsintäkter SL: Huvudsakligen ökad volym Ftj: Minskad volym Övriga intäkter SL: Huvudsakligen resultatneutrala poster. Högre intäkter från näringsbidrag, fastighetsreglering samt retroaktiv engångspost/hyresintäkt. Lägre hyresintäkter pga senare inflytt i depåer än som planerats (Ulvsunda & Lidingö). Viss vidarefakturering bortfaller till följd av trafikavtal. Ftj: Ökade intäkter från HSN för att täcka ökade kostnader för sjukresor. Köpt landtrafik Högre kostnader för avstängningar i pendeltågstrafiken, försenad driftstart för Lidingöbanan, nytt biljettsystem T- banan, trafikavstängningar på tvärbanan, slutavräkningar för 2014, ej genomförda besparingar med mera. Lägre kostnader för indexutveckling och för att buss ersätter Lidingöbanan längre period än planerat. Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor Minskad volym färdtjänstresor ökad volym sjukresor. Köpt sjötrafik Högre kostnad för anbuds- och samarbetsavtal Övriga kostnader SL: Lägre kostnader som en effekt av upplösning av underhållsreserv med mera. Ökade underhålls kostnader för reparationer av hiss och rulltrappor i tunnelbanan och kostnadsföring av orealiserad investering. Resultatraden övriga kostnader är till största del resultatneutral, se Övriga intäkter. WÅAB: Lägre kostnader för drift och underhåll till följd av lägre bränslepriser och förskjutet underhåll i historiska tonnaget. Kapitalkostnader Lägre kostnader för avskrivningar SL. Lägre marknadsräntor påverkar leasingoch lånekostnader. Ökad räntekostnad för pensionsskuld. WÅAB: Lägre marknadsräntor påverkar lånekostnader positivt. Intäkt Avvik Prognosbudget Kostnad Avvik Prognosbudget Resultat Avvik Prognosbudget 199 199-58 -58-481 -481-1 -1-7 -7 21 21 107 107 Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Summa avvikelse 141-361 -220 0

23 (54) 5.2 Verksamhetens intäkter och kostnader 5.2.1 Verksamhetens intäkter Biljettintäkter Biljettintäkterna för hela trafiknämnden överstiger periodens ackumulerade budget med 137 mkr.1 Biljettintäkterna för augusti månad i SL-trafiken är 22 mkr högre än budget vilket, hittills för året, ger en ackumulerad avvikelse på 149 mkr. Ökningen jämfört med föregående år uppgår till 189 mkr. Merparten av intäktsökningen är volymrelaterad hänförlig till ett generellt ökat resande (volym). Försäljningen av biljetter med högre pris står också för en ökning mot budget, vilket medför en överströmning med positiv effekt i jämförelsen (pris). Se vidare Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken i bilaga 4. Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter är något lägre än budget och i nivå med utfallet per augusti föregående år. Minskningen hänför sig till en minskad antal färdtjänstresor. Sjötrafikens utfall för biljettintäkter är 11 mkr högre än budget och beror på redovisningsteknisk förändring av intäkterna efter införande av nytt biljettsystem. Biljettintäkter, som tidigare tillföll entreprenörerna som del av ersättning för trafikuppdraget, redovisas nu av WÅAB. Denna förändring är ej budgeterad. Kostnader för trafiken ökar som en följd av detta. Under 2015 har båtkortet utgått ur WÅAB:s biljettsortiment och ersatts med Reskassa. Förändringen är föranledd av övergång till nytt betalsystem. Biljettintäkter för resande med Djurgårdsfärjorna bokförs via SL efter införandet av SL-taxa. Prognosen för de totala biljettintäkterna inom trafiknämnden ligger 199 mkr över budget, varav 196 mkr är en ökning inom SL-trafiken. Biljettintäkterna ökar såväl jämfört med budget som i jämförelse med föregående år främst till följd av en gynnsam volymutveckling. Prognosen för färdtjänstens resenärsintäkter ligger något under budget på grund av minskad volym färdtjänstresor medan sjötrafikens biljettintäkter förväntas överstiga budget med 3 mkr. Övriga intäkter 1 Inklusive koncernelimineringar d v s verksamhetsinterna intäkter ingår ej i beloppet

24 (54) Övriga intäkter för trafiknämnden understiger periodens ackumulerade budget med 85 mkr och men ligger något över i jämförelse med motsvarande period föregående år. Inom SL-trafiken noteras en avvikelse som avser uthyrning av lokaler huvudsakligen beror på en försenad inflyttning till depåer (Ulvsunda och Lidingödepån). Försening i leveranser gällande signalsäkerhetssystemet på Tvärbanan har hindrat en inflyttning till depån i Ulvsunda. Depå AGA för Lidingöbanans fordonsunderhåll blev först i april övertagen till förvaltning. Viss budgeterad vidarefakturering av energi/media upphör, vilket medför lägre lokalintäkter bland annat då trafikentreprenören övertagit kostnaden i trafikavtalet. Högre intäkter noteras däremot för näringsbidrag samt från fastighetsreglering (del av Igelboda 5:1 i Nacka och Lidingö 8:1) samt för en retroaktiv engångspost avseende fastighetsavtal Liljeholmen. Avvikelsen avseende intäkter från Uthyrning av fordon är resultatneutral, då motsvarande avvikelse återfinns under Övriga kostnader. Motsvarande gäller också för försäljningen av biogas och lagerartiklar samt för försäljning av lokalbanevagnar där såväl intäkter som kostnader per augusti är lägre än budget. Hälso- och sjukvården faktureras löpande för färdtjänstverksamhetens kostnader för sjukresor. Intäkterna överstiger budget med 3 mkr och är 21 mkr högre än per augusti föregående år. Prognosen för övriga intäkter för hela trafiknämnden understiger årsbudgeten med 58 mkr. Avvikelsen beror till största delen på försenad inflytt i depåer. Övriga avvikelser är resultatneutrala och kopplade till övriga kostnader genom vidareförsäljningar, fordonsuthyrning och lagerhantering. Inom SL-trafiken prognostiseras högre intäkter från näringsbidrag, kontrollavgifter och från fastighetsreglering medan intäkter från uthyrning av lokaler väntas bli lägre. Det senare ianspråktagandet av depåer innebär knappt 40 mkr i lägre intäkter. Budgeterad vidarefakturering av energi/media medför även lägre lokalintäkter då trafikentreprenören övertagit kostnaden i några trafikavtal. En retroaktiv engångspost avseende fastighetsavtal Liljeholmen medför dock en ökad lokalintäkt. Övriga avvikelser utgörs av resultatneutrala poster, beskrivna enligt ovan. Färdtjänstens prognostiserade intäkter överstiger budget med 10 mkr på grund av sjukresekostnadernas utveckling och att dessa i sin helhet faktureras hälso- och sjukvården.

25 (54) 5.2.2 Köpt landtrafik Verksamhetens kostnader Kostnaderna för köpt landtrafik uppgår till 7 826 mkr och är 84 mkr högre än budget. Kostnaderna för grundavtal och index visar lägre kostnader jämför med budget, 81 respektive 15 mkr. Ersättningen enligt grundavtal till busstrafiken har förskjutits mellan månaderna jämfört med budget. Ersättningen har också minskat, för den del av trafiken som ersätts efter antal påstigande, jämfört med budget. Pendeltågstrafiken har reducerats vid uppkomna störningar i infratekniken. Lidingöbanans driftstart har förskjutits och tågtrafiken där har ersatts med buss till en lägre kostnad. Index (kostnadsutvecklingen) är lägre än budgeterat bland annat på grund av låga bränslepriser och räntemarknadens utveckling. Ärendehanteringen vid Contact Center har kostat mindre än budget till följd av att kundtjänstärendena varit färre än beräknat. Kostnaderna för incitament och trygghetsskapande åtgärder kan variera under året men ligger på budget per augusti. Kostnader för ersättningstrafik som uppkommer i samband med avstängningar av pendeltågstrafiken har ökat liksom slutavräkningar avseende köpt trafik 2014. Budgeterade men ännu ej genomförda effektiviseringar verkar också kostnadshöjande. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna för köpt landtrafik ökat med 292 mkr eller 3,9 procent. Kostnadsökningen innefattar nya avtal, framför allt avseende busstrafiken, andra trafikförändringar och prisutveckling. Kostnadshöjande är även ersättningstrafik för pendeltåg vid störningar samt högre incitament till följd av ökad kvalitet i tunnelbanan avseende punktlighet och städning. Vid årets slut, prognostiseras kostnaderna för köpt landtrafik överstiga budget med 481 mkr motsvarande 4,2 procent huvudsakligen till följd av budgeterade men ej genomförda alternativt förskjutna effektiviseringar. Omfattande avstängningar i pendeltågstrafiken framför allt under sommaren medför ökade kostnader för ersättningstrafik och information. Ökad ersättning betalas till entreprenören för försenad driftstart av Lidingöbanan liksom till MTR för införande av nytt biljettsystem (icash). Nya avtal avseende trygghetsskapande åtgärder medför något ökade kostnader. Slutavräkningar för trafiken 2014 har blivit högre än beräknat.

26 (54) Kostnadsökningarna motverkas av en lägre indexökning än budgeterat, främst avseende drivmedel och räntor. Den förlängda perioden med busstrafik som ersättning för Lidingöbanan minskar också kostnaderna gentemot budget. Köpt färdtjänsttrafik Kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik inklusive sjukresor uppgår till 805 mkr och understiger budget med 10 mkr, huvudsakligen till följd av en lägre indexuppräkning än budgeterat samt en minskad resevolym vad gäller färdtjänstresor. Kostnadsutfallet för sjukresor överstiger budget något, vilket beror på en större volym resor. Sjukresekostnaderna faktureras hälso- och sjukvårdsnämnden. Jämfört med samma period föregående år är kostnaden för köpt färdtjänsttrafik i stort sett oförändrad. Volymen färdtjänstresor minskar medan volymen sjukresor ökar. Prognosen för kostnaderna vid årets slut ligger i nivå med budget. Volymen färdtjänstresor minskar samtidigt som volymen sjukresor ökar motsvarande. Den genomsnittliga resekostnaden beräknas bli något lägre än budget till följd av den lägre indexuppräkningen. Köpt sjötrafik Kostnaderna för köpt sjötrafik uppgår till 184 mkr och är något högre än budget. Detta beror främst på ändrad redovisningsprincip för ersättning till vissa operatörer efter införande av nytt biljettsystem. Budgeterad kostnadsutveckling på helår är 7 procent, främst innefattande indexuppräkning av avtalen samt försökstrafik i skärgården med en ny trafiklinje i nord-sydlig riktning mellan juni och augusti. Jämfört med föregående år är kostnaden 14 mkr högre eller 8,2 procent för perioden per augusti. Prognosen är något högre jämfört med budget. Genomförandet av förlängd sensommartrafik är ej budgeterat och påverkar prognos. Övriga kostnader Periodens utfall för personalkostnader, drift- och underhåll samt övriga kostnader för trafiknämnden uppgår till 1 711 mkr och understiger periodiserad budget med 332 mkr. Huvuddelen av avvikelsen hänför sig till kollektivtrafiken på land. Det lägre utfallet beror främst på att årets resultat inkluderar en upplösning av underhållsreserv avseende C-20 vagnar. Den milda vintern i början på året och låga energipriser har medfört lägre kostnader för fjärrvärme, el och snöröjning. Trafikentreprenörernas övertag av vissa drifts- och underhållskostnader såsom väderskydd tillsammans med att delar av

27 (54) planerat underhåll inte har påbörjats i budgeterat omfattning bidrar även till den positiva avvikelsen. Upparbetningen förväntas öka under året. Under perioden noteras lägre utfall för personalkostnader, nyttjande av specialistkonsulter, kontorskostnader och reklam och PR. I motsatt riktning har perioden belastats med kostnader gällande förstudier och upparbetade kostnader för Tvärbana Ost. Akut och felavhjälpande underhåll överstiger budget på grund av kostnader relaterade till reparationer av hiss och rulltrappor i tunnelbanan, som en följd av en olycka tidigare under året. Högre kostnader påvisas även för inhyrd personal för att täcka upp vakanta tjänster. Några avvikelser är resultatneutrala och motsvarande avvikelser återfinns under övriga intäkter. För färdtjänsttrafiken når övriga kostnader periodens budget. Sjötrafikens kostnader för drift och underhåll är 13 mkr lägre än budget. Avvikelsen avser lägre kostnad för bränsle, som påverkats av lägre marknadspriser på olja samt förskjutet skrovunderhåll i historiska tonnaget. Jämfört med motsvarade period föregående år är utfallet för övriga kostnader för trafiknämnden totalt drygt 11 procent lägre. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av ovan nämnda resultatpåverkande poster såsom upplösning av underhållsreserv och kostnadsföring av orealiserad investering samt underhållskostnader för hiss och rulltrappor. Prognosen för övriga kostnader inom trafiknämnden understiger budget med 21 mkr, motsvarande 0,7 procent. Drift och underhållskostnader och personalkostnader prognositiseras understiga budget medan övriga kostnader beräknas bli högre. I årsprognosen har hänsyn bland annat tagits till upplösning av underhållsreserv av C-20 vagnar, lägre utfall för elenergi/media, kontorskostnader. Ökade kostnader för reparation av hiss och rulltrappor, inhyrd personal, lagerhantering och reklam och PR samt kostnadsföring av förstudier och upparbetade uppgifter för Tvärbana Ost med mera har även beaktats. Delar av avvikelsen under resultatraden avser koncerninterna poster som är resultatneutrala och återfinns under övriga intäkter. Färdtjänstens övriga kostnader beräknas ligga 4 mkr högre än budget vid årets slut medan sjötrafiken prognostiserar en lägre kostnad med 4 mkr baserat på lägre bränslekostnader.

28 (54) Kapitalkostnader Avskrivningar Kostnader för avskrivningar per augusti uppgår till 1 546 mkr och understiger budget med drygt 100 mkr till följd av förskjutning av aktiveringar. Kostnader för avskrivningar förväntas uppgå till 2 366 mkr i prognosen och ligger därmed under budget med 106 mkr. Avskrivningsunderlaget baserar sig på beräknat utfall för befintliga anläggningstillgångar samt avskrivningar för pågående och tillkommande investeringar. Finansnetto Finansnettot visar en positiv budgetavvikelse på 38 mkr. Detta förklaras av lägre marknadsräntor vilket påverkar räntekostnaderna positivt för såväl leasingkostnader som upptagna lån med rörlig ränta. Ränteintäkter på banktillgodohavanden och swapkostnader påverkas däremot negativt av den lägre räntenivån. Finansnettot förväntas i prognosen för 2015 uppgå till budgeterad nivå. Den positiva budgetavvikelsen avseende finansnettot i prognosen motverkas av ökade räntekostnader kopplat till pensionsskulden med 117 mkr till följd av aviserat beslut från Finansinspektionen om en kommande räntesänkning av diskonteringsräntan från 1,9% till 0,5%. En sänkning av räntan påverkar räntenettot negativt för SL. Personal Tabell. Bemanningskostnader jämfört med budget och föregående år Bemanningskostnader Mkr Ack utfall 1508 Ack budget 1508 Avvik Utf-Perb Ack utfall 1408 Föränd % Progn 2015 Budget 2015 Avvik Pr-Bu Boksl 2014 Summa personalkostnader -315-353 38-295 7% -544-554 10-479 varav förändring sem- och löneskuld 5 0 5-4 -225% 3 0 3-2 varav lönekostnad -207-211 5-193 7% -330-334 4-299 varav pensionskostnad -26-52 26-24 8% -54-81 27-49 Inhyrd personal -21-1 -20-25 8% -24-2 -22-43 Summa bemanningskostnad -336-354 18-320 5% -569-556 -12-522 Verksamhetens bemanningskostnader, vilka utgör cirka 3 procent av trafiknämndens totala verksamhetskostnad, ligger något under budget. Utfallet för bemanningskostnaderna uppgår till 336 mkr jämfört med budgeterat 354 mkr. Lönekostnaderna ligger strax under budget medan kostnaderna för inhyrd personal är högre än budget till följd av vakansläget hittills under året. Pensionskostnaderna ligger lägre än budget per augusti.

29 (54) Avvikelsen avseende pensionskostnaderna är resultatneutral då motsvarande avvikelse återfinns under finansnettot, räntedel kopplad till pension. Vid årets slut väntas bemanningskostnaderna överstiga de budgeterade med 12 mkr huvudsakligen på grund av inhyrning av personal under året till följd av vakanserna men också på grund av ökad löneskatt kopplat till pensionsskulden. 5.2.3 Resultat per trafikindelning TN Resultat för SL, WÅAB och Färdtjänst finns i separata bilagor till delårsrapporten. 5.3 Investeringar Trafiknämndens investeringar omfattar samtliga trafikslag och fördelas per investeringstyp samt på specificerade och ospecificerade investeringar i bilaga Trafikinvesteringar. Specificerade investeringar uppgår till cirka 87 procent av den prognostiserade investeringsvolymen för perioden. Resterande 13 procent består av ospecificerade investeringar, främst ersättningsinvesteringar. Investeringar (mkr) Ack utfall 1508 Prognos 2015 Budget LF 2015 Upparb UTF./PR Avvik PR-BU Upparb. PR/BU Specificerade investeringar 3 590 5 697 6 064 63% -367 94% Ospecificerade investeringar 541 1 265 1 047 43% 218 121% Justeringspost -558-708 150 Trafiknämnden totalt 4 131 6 404 6 404 65% 0 100% Varav ersättningsinvesteringar 803 2 184 2 327 37% -143 94% 5.3.1 Utfall och prognos 2015 Investeringsutfallet per augusti uppgår till 4 131mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad i förhållande till årets prognos om 65 procent. 5.3.2 Avvikelse prognos - budget 2015 Prognosen för de specificerade investeringarna bedöms bli 367 mkr lägre än budget. Avvikelsen kan främst hänföras till tidsförskjutning på grund av att detaljplanen för Tvärbana till Sickla överklagats, förändringar i utbetalningsplaner i Program Röda linjen, beslut om att senarelägga leveransen av X15P fordon i Program Roslagsbanans utbyggnad samt fortsatta förseningar av leveransen av signalsäkerhetssystemet på Tvärbana Norr Solnagrenen. Avvikelsen bedöms ligga inom ramen för den erfarenhetsmässiga justeringen av årets budget och prognos.

30 (54) 5.3.3 Specificerade investeringar Investeringsbudget 2015 för specificerade investeringar uppgår till 6 064 mkr. Prognosen för året uppgår till 5 697 mkr och understiger årets budget med 367 mkr vilket motsvarar 94 procent av den budgeterade investeringsvolymen. Nedan återfinns kortfattade beskrivningar av avvikelser mellan årets prognos och budget fördelat per specificerat investeringsobjekt. Ospecificerade investeringar återfinns under avsnitt 5.3.4 Ospecificerade investeringar. Specificerade investeringar TN (mkr) Ack utfall 1508 Prognos 2015 Budget LF 2015 Upparb UTF./PR Avvik PR- BU Upparb PR/BU 10001 Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkn. 538 941 1 149 57% -208 82% 10002 Program Bussdepåer 533 757 757 70% 0 100% 10004 Program Slussen 164 350 588 47% -238 60% 10005 Program Röda linjen uppgradering 1 171 1 762 1 981 66% -219 89% 10006 Program Citybanan 22 36 53 61% -17 68% 10007 Program Tvärbana Norr Solnagrenen 63 204 468 31% -264 44% 10008 Program Spårväg City 305 453 429 67% 24 106% 10012 Program IT med säkerhetsaspekt 33 66 169 50% -103 39% 10013 Program Spårdepåer 175 280 316 63% -36 89% 10014 Program Mötesplats SL 13 39 4 33% 35 975% 10028 Program Pendeltåg 401 486 558 83% -72 87% 10016 Program Kistagrenen 41 114 141 36% -27 81% Spårvägsmuseum i Gasverksområdet 9 41 75 22% -34 55% Spårväg Syd 11 18 10 62% 8 182% C20 - uppgradering 11 43 97 26% -54 44% Bussterminal Slussen 0 0 10-10 0% Roslagsbanan till Arlanda 4 6 20 65% -14 32% Spårväg Linje 4 1 1 20 100% -20 3% TB Kanalisation 750 Volt 23 34 71 68% -37 48% Återköp av bussar i trafikavtal 0 0 81-81 0% Biljett- och betalsystem FO 1 6 90 12% -84 7% Utbyte av hissar och rulltrappor 2015-2019 26 78 115 33% -37 68% Bytespunkt Brommaplan 0 1 60 40% -60 1% Övriga projekt 43 194 199 22% -4 98% Justeringspost budget -1 395 Justeringspost prognos -213 Totalt 3 590 5 697 6 064 63% -367 94% Varav ersättningsinvesteringar 265 1139 1 500 23% -361 76% 10001 Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkning Investeringsbudgeten för året uppgår till 1 149 mkr. Prognosen för året uppgår till 941 mkr och understiger årets budget med 208 mkr. Avvikelsen beror huvudsakligen på beslut om att senarelägga leveransen av fordon (X15P) och därmed förskjuts förskottet för dessa från 2015 till 2016.

31 (54) 10004 Program Slussen Investeringsbudgeten för året uppgår till 588 mkr. Prognosen för året uppgår till 350 mkr och understiger årets budget med 238 mkr. Avvikelsen förklaras av att detaljplanen för Tvärbana till Sickla överklagats varför investeringsmedel förskjuts i tiden samt att arbetet med Söderströmsbrons balkbyte är framflyttat till 2016. 10005 Program Röda linjen Investeringsbudgeten för året uppgår till 1 981 mkr. Prognosen för året uppgår till 1 762 mkr och understiger årets budget med 219 mkr. Avvikelsen kan huvudsakligen förklaras av förändringar i utbetalningsplaner mellan 2014 och 2015. Dessutom har en översikt av planerade men ej beslutade delar i projektet gjorts och detta har lett till att vissa delar förskjutits i tiden. 10007 Program Tvärbana Norr Solnagrenen Investeringsbudgeten för året uppgår till 468 mkr. Prognosen för året uppgår till 204 mkr och understiger årets budget med 264 mkr. Avvikelsen kan främst förklaras av fortsatta förseningar i leveransen av signalsäkerhetssystemet. 10008 Program Spårväg City Investeringsbudgeten för året uppgår till 429 mkr. Prognosen för året uppgår till 453 mkr och överstiger årets budget med 24 mkr. Orsaken är tidigarelagda utgifter för entreprenadarbete samt ökade utgifter för Lidingöbanan med anledning av försenad driftstart. 10012 Program IT med säkerhetsaspekt Investeringsbudgeten för året uppgår till 169 mkr. Prognosen för året uppgår till 66 mkr och understiger årets budget med 103 mkr. Avvikelsen beror främst på att installationen av låspunkter (SL Lås) förskjuts i tiden. 10013 Program Spårdepåer Investeringsbudgeten för året uppgår till 316 mkr. Prognosen för året uppgår till 280 mkr och understiger årets budget med 36 mkr. Avvikelsen beror främst på att entreprenadutgifter för Hammarbydepån förskjuts till 2016. 10014 Program Mötesplats SL Investeringsbudgeten för året uppgår till 4 mkr. Prognosen för året uppgår till 39 mkr och överstiger årets budget med 35 mkr. Avvikelsen beror på att projektet i huvudsak avsåg att vara klara 2014 men då överenskommelse avseende slutreglering för utförda arbeten med entreprenör inte kunde nås förskjuts investeringarna för detta till 2015.

32 (54) 10028 Program Pendeltåg Investeringsbudgeten för året uppgår till 558 mkr. Prognosen för året uppgår till 486 mkr och understiger årets budget med 72 mkr. Avvikelsen beror på att det i samband med fordonsbeställningen finns ett antal tilläggsbeställningar och utredningar som leverantören inte kan leverera under året, dessa förskjuts därmed till 2016/2017. 10016 Program Kistagrenen Investeringsbudgeten för året uppgår till 141 mkr. Prognosen för året uppgår till 114 mkr och understiger årets budget med 27 mkr. Orsaken är att en översyn av planeringen i projektet har lett fram till en reviderad prognos. Spårvägsmuseet Investeringsbudgeten för året uppgår till 75 mkr. Prognosen för året uppgår till 41 mkr och understiger årets budget med 34 mkr. Avvikelsen kan förklaras av att prognosen som budget 2015 baseras på togs fram innan tidsplanen för projektet var färdigställd. Projektet avser även att återkomma till trafiknämnden för beslut om genomförande i november 2015. C20 uppgradering Investeringsbudgeten för året uppgår till 97 mkr. Prognosen för året uppgår till 43 mkr och understiger årets budget med 54 mkr. Avvikelsen förklaras av förändringar i betalningsplaner från 2015 till 2016. Bussterminal Slussen Investeringsbudgeten för året uppgår till 10 mkr. Prognosen för året är 0 mkr. Avvikelsen beror på förskjutningar i tidplanen orsakade av att avtalsdiskussionerna med Stockholms stad dragit ut på tiden. TB Kanalisation 750 volt Investeringsbudgeten för året uppgår till 71 mkr. Prognosen för året uppgår till 34 mkr och understiger årets budget med 37 mkr. Avvikelsen beror på reviderade tidplaner från entreprenörer. Biljett och betalsystem Investeringsbudgeten för året uppgår till 90 mkr. Prognosen för året uppgår till 6 mkr och understiger årets budget med 84 mkr. Avvikelsen beror främst på att förstudien visade att all befintlig försäljnings- och valideringsutrustning inte behöver bytas ut, vilket innebär att även projektets totala utgift minskas.

33 (54) Utbyte av hissar och rulltrappor Investeringsbudgeten för året uppgår till 115 mkr. Prognosen för året uppgår till 78 mkr och understiger årets budget med 37 mkr. Avvikelsen beror på att genomförandet och planeringen av upphandlingen var mer tidskrävande än vad som var planerat när budgeten fastställdes. Bytespunkt Brommaplan Investeringsbudgeten för året uppgår till 60 mkr. Prognosen för året uppgår till 1 mkr och understiger årets budget med 60 mkr. Avvikelsen beror främst på att tidplanen för projektet har förskjutits. Genomförandebeslut väntas komma tidigast i december 2015 och prognosen är förändrad enligt de nya förutsättningarna 5.3.4 Ospecificerade investeringar Investeringsbudget 2015 för ospecificerade investeringar uppgår till 1 047 mkr. Prognosen för året uppgår till 1 265 mkr och överstiger budget med 218 mkr. Prognosen för investeringar totalt innehåller dock en justeringspost på 558 mkr, se tabell under 5.3 Investeringar, denna post inrymmer både ospecificerade och specificerade projekt och är en erfarenhetsmässig bedömning av möjligheten hinna genomföra planerade investeringar. Ospecificerade investeringar Ack utfall 1508 Prognos 2015 Budget LF 2015 Upparb UTF./PR Avvik PR- BU Upparb PR/BU Strategiska investeringar 96 220 220 44% 0 100% Ersättningsinvesteringar 445 1 045 827 43% 218 126% Justeringspost prognos Totalt 541 1 265 1 047 43% 218 121%

34 (54) 5.4 Balansräkning Balansräkning Mkr Tillgångar aug 2015-08-31 dec 2014-12-31 Förändring Anläggningstillgångar 51 285 48 846 2 439 Omsättningstillgångar 3 398 2 914 484 varav kassa och bank 1 128 1 063 65 SUMMA TILLGÅNGAR 54 683 51 760 2 923 Eget kapital 7 417 7 262 155 Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 581 864-283 Skulder 46 685 43 634 3 051 Långfristiga skulder 42 671 38 677 3 994 Kortfristiga skulder 4 014 4 957-943 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 54 683 51 760 2 923 5.5 Riskfaktorer Riskfaktorer för att uppnå en prognos, se avsnitt 5.1. Prognosen bygger på ett fortsatt stark resandeutveckling under återstoden av 2015. Avseende biljettintäkter finns generella risker kopplade till resandeutveckling (volym) och överströmning mellan biljettyper inom SLtrafiken (pris). Inom färdtjänsten är ett förändrat resmönster hos färdtjänstresenärerna svårt att förutsäga. En ytterligare färdtjänstresa per år och person ökar kostnaderna med 20 mkr. Utvecklingen på finansmarknaden bevakas löpande. SL har en omfattande låne- och leasingportfölj. En procents förändring av marknadsräntan innebär med nuvarande låneportfölj en förändring av finansnettot med cirka 110 mkr på årsbasis. Indexeringen av trafikavtalen baseras på en kombination av flera index. Utfallet av indexeringen är svårbedömd främst mot bakgrund av utvecklingen av arbetskraftskostnadsindex samt bränslekostnadsutvecklingen och kan variera stort över relativt kort tid. En pågående genomlysning av resandestatistikbasen avseende VBP-avtal kan medföra ökade trafikkostnader. Risk finns att upparbetningsgraden blir högre eller lägre än den budgeterade. Investeringsverksamheten påverkas av omvärldsfaktorer såsom planfrågor, överklaganden av upphandlingar, ändrade tidplaner för

35 (54) fordonsleveranser och av samarbeten med kommuner som påverkar förväntade tidplaner. Tillkommande myndighetskrav är en svårbedömd men reell risk med avseende på det ekonomiska utfallet. 6. Förvaltning och bolag som arbetsgivare 6.1 Utveckling helårsarbete Tabell. Utveckling helårsarbete Personalvolym/helårsarbete Antal Ack utfall 1508 Ack budget 1508 Avvik Utf- Perb Ack utfall 1408 Förändr % Prognos 2015 Budget 2015 Avvik Pr-Bu LF/LS/ HSN Bokslut beslut 2014 (Ja/Nej) TF - Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) 640 iu iu 624 2,6% 656 641 15 635 Verksamhetsförändringar 0 Ersatta vakanser -3 Förändring visstidsanställningar 24 Förtida rekrytering inför avgångar 3 Pensionsavgångar -14 Utökningar/avgångar (netto) 6 TF - Totalt förändring 16 WÅAB - Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) 6 12 0 0 11 Antalet årsarbetare inom trafiknämndens verksamhetsområde har ökat sedan föregående år i enlighet med tabellen ovan. Personal inom WÅAB:s terminalverksamhet är planerad att överföras till upphandlad kundtjänst. 6.1.1 Personalarbete Arbetet med att utveckla företagskulturen inom trafikförvaltningen har fortsatt, under året med fokus på utsatthet och kränkande särbehandling. Trafikförvaltningens ledning tog under våren beslut om att genomföra åtgärder för att uppnå den nolltolerans trafikförvaltningen har, avseende all form av utsatthet. Behovet av åtgärder har diskuterats i samverkan med de fackliga organisationerna och syftet formulerades: - att säkerställa att alla medarbetare har en gemensam plattform kring de frågor som rör kränkande särbehandling och vad begreppet som sådant innebär - att fokusera på bemötande och utgå från förvaltningens värdegrund med målet att stärka organisationskulturen och efterlevnad av vår värdegrund Ett seminarium med deltagande av samtliga medarbetare som genomförts bestod av en del kring bemötande och värdegrund, en del kring kränkande särbehandling samt en gruppövning kring olika situationer i syfte att få på prova på hur man kan tänka och göra i praktiken för att motverka

36 (54) kränkande särbehandling. Det fortsatta utvecklingsarbetet har skett på lokal nivå via arbetsplatsträffar i grupper och sektioner. 6.1.1 Kompetensförsörjning Fokus i HR-arbetet under 2015 har varit att bemanna vakanser med kvalificerad kompetens. Ett sextiotal rekryteringar har genomförts under våren och sommaren. Vakansläget är, på grund av utökningar i organisationen, fortfarande något högt och rekryteringstiden för vissa grupper är lång, exempelvis för olika tekniska specialister och ITspecialister. För att stärka vårt arbetsgivarvarumärke hos dessa grupper samarbetar vi med Tekniska högskolan i Stockholm genom att erbjuda praktikplatser och medverka vid Tekniska högskolans arbetsmarknadsdagar. Trafikförvaltningen sysselsätter inga yrkesgrupper där det föreligger risk för övertalighet. 6.2 Sjukfrånvaro Tabell. Sjukfrånvaro jämfört med föregående år Ack Ack Förändr Sjukfrånvaromått utfall utfall %-enh 1508 1408 Procentuell sjukfrånvaro TF 5,1 5,1 0,0 Procentuell sjukfrånvaro WÅAB 3,5 0,4 3,1 Sjukfrånvaron i förvaltningen är på en stabil nivå. Trafikförvaltningens satsning på hälsa har fortsatt. Vardagsmotion har varit i fokus under året och förvaltningen deltog med 48 lag i landstingets Stegutmaning, totalt cirka 280 medarbetare vilket motsvarar 43 procent av alla anställda. Frivilliga hälsoinspiratörer från förvaltningen varit ledare för gemensamma träningspass med olika typer av aktiviteter. Vidare deltog 35 medarbetare i motionsloppet, Kungsholmen runt. 7. Ledningens åtgärder En ny organisation för trafikavdelningen har införts under maj 2015. Den nya organisationen bygger på ett mer renodlat trafik- och serviceleveransansvar, och syftar bland annat till att skapa förutsättningar för en mer fokuserad affärs/avtalsuppföljning samt ett tydliggörande av infrastrukturägarskapet. Därtill avses att skapa en mer robust organisation, där kompetenser av samma slag samlas under gemensam ledning. Vidare skapas en sektion för intäkter, som syftar till att lägga större tyngd på intäktssäkring och de kommersiella frågorna. Ett av de långsiktiga målen med förändringen är att arbetssättet inom avdelningen ska bli mer processorienterat.

37 (54) Under hösten 2015 kommer arbetet med att förfina och implementera affärsförvaltningsprocessen att fortsätta. Som en särskild del i affärsförvaltningen har nya rutiner för uppföljning av teknisk fastighetsförvaltning fastställts. Vidare kommer processen för infrastuktur och kundnära aktiviteter att utvecklas under 2015. Trafikavdelningens styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi med fokus på månadens utfall har vidareutvecklats. Den sker sektionsvis och avser både drift och investeringar. I uppföljningen ingår bland annat en strukturerad analys av biljettintäkter. Analysen utgår från statistik och nyckeltal och genomförs stegvis utifrån omvärldsfaktorer, volymförändringar (antal påstigande), prisförändringar (biljettpris, sortiment och val av biljett), effektiviseringar (intäktssäkring) samt övrigt (exempelvis kalendereffekt). Analysen utgör grund för beslut om vilka eventuella åtgärder som kommer att vidtas. Åtgärder för att stävja fusk- och tjuvåkning fortsätter med bland annat en striktare tillämpning av regelverket, en ökad samordning mellan ordningsvakter och biljettkontrollen samt utökat antal biljettkontroller. Andra aktiviteter är kalibrering av spärrar samt återinförande av ljudsignaler som larmar vid fusk i spärrar. Valideringsgraden har ökat bland annat på grund av en bättre tillförlitlighet hos bussarnas viseringsutrustning. Exempel på åtgärder för att fortsätta utveckla investeringar och signalsäkerhetssystem är en effektivare styrning av investeringsportfölj och processer. Åtgärder enligt handlingsplaner genomförs med bland annat arbetsmöten över avdelningsgränserna. Organisationen för signalkompetens har förstärkts. En genomgång av säkerhetsdelegeringar har genomförts samt utbildningsinsatser och säkerställande av rätt kompetens i program och projekt. Uppföljning och kontroll av samtliga pågående projekt har förbättrats avseende att identifiera aktiveringstidpunkt och tidigare identifiera projekt som skall kostnadsföras. Inom trafikavdelningen genomförs månatlig uppföljning och prioritering av kortsiktiga investeringsprojekt. Styrningen av projekten har en tidshorisont på 18 månader. Ett arbete pågår, projekt SEVS, med att skapa ett integrerat systemstöd för ekonomi- och verksamhetsstyrning. Syftet är att skapa beslutsstöd för utfall, budget och prognos och ledningsrapportering som stödjer trafikförvaltningens processer och arbetssätt. En förstudie är genomförd och en pilot pågår.

38 (54) Ett arbete pågår för att stärka den interna kontrollen och skapa effektivare arbetssätt. Utifrån befintliga processer, kartläggs risker och befintliga kontroller för inköpsprocessen. Befintlig kontrollstruktur analyseras och resultatet av arbetet utgör en grund för utveckling och implementering av nyckelkontroller. Åtgärder för att skapa en enhetlig och tydlig rapportering av konsulttimmar som faktureras trafikförvaltningen kommer att införas under hösten. Konsulter ska redogöra för nedlagda timmar i ett dagboksblad för att fakturerad tid ska godkännas för betalning. Riskhanteringsarbetet avseende risker som har identifierats i internkontrollplanen pågår för de flesta riskerna. Införande av riskhantering görs inom hela trafikförvaltningen. Trafikförvaltningens största program leds och styrs baserat på riskhantering i programmens alla faser. De beslut som presenteras i tjänsteutlåtande ska sedan årsskiftet innehålla en redogörelse för genomförda riskanalys- och riskhanteringsåtgärder. 8. Pågående rättsprocesser (tvister) SL har till Kammarrätten efter dom i Förvaltningsrätten överklagat Skatteverkets föreläggande om skattetillägg avseende hur aktieägartillskott har redovisats i deklarationen. 9. Nämnd-/styrelsebehandling Denna delårsrapport för perioden januari-augusti 2015 behandlas på trafiknämndens presidiemöte den 22 september. Stockholm 2015-09-21 Ragna Forslund Tf Förvaltningschef Håkan Nilsson Avdelningschef Verksamhetsstyrning och ekonomi Bilagor 1-3 Specifikationer per verksamhet/bolag 4 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken 5 Specifikation investeringsobjekt Separata dokument: A1 Uppdrag givna i budget Uppföljning Internkontrollplan 2015 Verksamhetstal A2 Uppdrag givna löpande Finansuppföljning Trafikinvesteringar

39 (54) Bilaga 1 - SL-koncernen 400 300 200 100 0-100 -200-300 Resultat AB Storstockholms Lokaltrafik (Mkr) 141 158 138 126 102 81 87 87 91 94 105 75 42 49 28 2-2 -35-28 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 295 Ack utfall 2015 Ack utfall 2014 Periodiserad budget Månadens prognos Föregående prognos Resultaträkning Mkr Ack utfall 1508 Ack budget 1508 Avvik Utf-Bu 1508 Ack utfall 1408 Föränd % Progn 2015 Budget 2015 Avvik Pr-Bu Boksl 2014 Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag 5 147 5 147 0 4 815 6,9% 7 721 7 721 0 7 223 Biljettintäkter/resenärsintäkter 4 542 4 392 149 4 353 4,3% 7 002 6 806 196 6 747 Uthyrning fordon 890 964-75 912-2,4% 1 326 1 447-121 1 363 Uthyrning lokaler 385 419-34 387-0,5% 584 628-44 596 Reklam 157 153 4 155 1,3% 232 229 3 236 Övriga intäkter 719 528 191 531 35,4% 1 056 813 243 886 Verksamhetens intäkter 11 839 11 602 237 11 154 6,1% 17 920 17 643 277 17 051 Personalkostnader -28 28-1 -100,0% -33-42 9-21 Köpt trafik -7 865-7 742-123 -7 534 4,4% -12 065-11 577-488 -11 470 Drift och underhåll -653-1 017 364-934 -30,1% -1 403-1 585 182-1 514 Övriga kostnader -1 138-909 -229-918 24,0% -1 706-1 393-313 -1 389 Verksamhetens kostnader -9 656-9 696 40-9 386 2,9% -15 206-14 597-609 -14 394 Avskrivningar -1 513-1 612 99-1 387 9,1% -2 313-2 418 105-2 133 Finansnetto -375-411 36-378 -0,8% -630-629 -1-600 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 295-118 413 2-228 0-228 -75 Bokslutsdispositioner Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt -75 Resultat * 295-118 413 2-228 0-228 -28 * Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för ränteeffekt på pensionskostnader Anm. Personalkostnader redovisas huvudsakligen i trafikförvaltningen. SL-koncernen köper personella resurser från trafikförvaltningen, vilket redovisas och prognostiseras under övriga kostnader i tabell

40 (54) Balansräkning Mkr Tillgångar aug 2015-08-31 dec 2014-12-31 Förändring Anläggningstillgångar 50 718 48 319 2 399 Omsättningstillgångar 3 155 2 484 671 varav kassa och bank 1 007 999 8 SUMMA TILLGÅNGAR 53 873 50 803 3 070 Eget kapital 7 240 6 944 296 Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 568 850-282 Skulder 46 065 43 009 3 056 Långfristiga skulder 42 262 38 281 3 981 Kortfristiga skulder 3 803 4 728-925 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 53 873 50 803 3 070 Produktionsredovisning Allmän kollektivtrafik på land, tusental: Ack utfall 1508 Ack utfall 1408 Föränd % Period Avvik Prognos Budget Avvik Bokslut Budget % 2015 2015 % 2014 Genomsnitt påstigande en vintervardag* 2 806 2 748 2,1% - - 2 872 2 853 0,7% 2 802 Antal sittplatskilometer, miljoner 12 062 12 178-1,0% - - 18 398 17 900 2,8% 18 536 * Prognos och budget avser vintervardagar dvs tertial 1 och 3. Redovisningen för kollektivtrafik på land sker med en månads fördröjning Investeringar AB SL, Mkr Ack utfall 1508 Prognos 2015 Budget LF 2015 Upparb UTF./PR Avvik PR-BU Upparb. PR/BU Specificerade investeringar 3 581 5 676 5 989 63% -313 95% Ospecificerade investeringar 479 1 159 923 41% 236 126% AB SL Justeringspost -558-708 150 AB SL Totalt 4 059 6 277 6 205 65% 73 101% Varav ersättningsinvesteringar 752 2 088 2 178 36% -90 96%

41 (54) Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten 40 20 0-20 15 12 20 20 21 9 5 Resultat Färdtjänstverksamheten (Mkr) 0 14 14 9-7 32 32 3 4-6 -1-1 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2015 2014 Periodiserad ack budget Månadens prognos -9 Resultaträkning Mkr Ack utfall 1508 Ack budget 1508 Avvik Utf-Bu 1508 Ack utfall 1408 Föränd % Progn 2015 Budget 2015 Avvik Pr-Bu Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag 592 592 0 574 3,1% 888 888 0 861 Resenärsavgifter 116 119-3 117-0,9% 178 179-1 180 Från HSN för sjukresor 162 159 3 141 14,9% 247 239 8 232 Övriga intäkter 8 7 1 7 14,3% 13 11 2 12 Verksamhetens intäkter 878 877 1 839 4,6% 1 326 1 317 9 1 285 Köpt färdtjänsttrafik -642-656 14-640 0,3% -999-1 008 9-986 Sjukresor -179-175 -4-169 5,9% -279-270 -9-263 Tjänsteresor -6-5 -1-6 0,0% -9-9 0-10 Övriga kostnader -20-20 0-20 0,0% -34-30 -4-35 Verksamhetens kostnader -846-856 10-835 1,3% -1 321-1 317-4 -1 294 Avskrivningar 0 0 0 0 0,0% 0 0 0 0 Finansnetto 0 0 0 0 0,0% 0 0 0 0 Resultat 32 21 11 4 5 0 5-9 Boksl 2014 Avvikelsen mot den periodiserade budgeten är 11 mkr. Intäkterna överensstämmer i stort sett med budget. Resenärsintäkter för färdtjänstresor når ej budget på grund av lägre resevolym än budgeterat. Ersättningen för sjukresor följer sjukresornas kostnadsutveckling och överstigen budget. Kostnaderna för färdtjänstresor understiger budgeten. Orsaken är den lägre volymen färdtjänstresor och därutöver en lägre kostnad per resa än budgeterat. Sjukresekostnaderna överstiger budget något. En högre volym sjukresor motverkas därvid av en minskad kostnad per resa. Sjukresornas kostnader ersätts fullt ut av hälso- och sjukvården. Övriga kostnader ligger som budgeterat. Prognosen visar ett positivt resultat på 5 mkr. Minskade kostnader och intäkter beräknas för färdtjänsten, främst beträffande taxi. Antalet färdtjänstresor förväntas minska medan sjukresorna ökar i antal. Ökade kostnader för sjukresor täcks av hälso- och sjukvården. Antalet färdtjänstresenärer förväntas understiga budget.

42 (54) Balansräkning Mkr Tillgångar aug 2015-08-31 dec 2014-12-31 Förändring Anläggningstillgångar 0 0 0 Omsättningstillgångar 115 75 40 varav kassa och bank 37 4 33 SUMMA TILLGÅNGAR 115 75 40 Eget kapital 80 38 42 Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 0 0 0 Skulder 35 37-2 Långfristiga skulder 0 37-37 Kortfristiga skulder 35 35 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 115 75 40 Produktionsredovisning för resenärer med funktionsnedsättning Antalet färdtjänstresenärer uppgår till 69 053 vilket är 648 färre än i slutet av augusti 2014 och 947 färre än budgeterat. Vid årets slut beräknas antalet resenärer uppgå till 69 000, 1 000 färre än budget. Ack utfall 1508 Ack utfall 1408 Föränd % Period Budget Avvik % Prognos 2015 Budget 2015 Avvik % Bokslut 2014 Antal resenärer/tillstånd 30 april 69 053 69 701-0,9% 70 000-1,4% 69 000 70 000-1,4% 68 631 Totalt antal resor, tusental ** 2 639 2 629 0,4% i.u ######### 4 068 4 068 0,0% 4 091 ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor

43 (54) Bilaga 3 - Waxholmsbolaget 40 30 20 10 0-10 Resultat Waxholmsbolaget (Mkr) 33 24 22 20 18 16 16 15 12 12 9 10 11 7 7 4 1 2-2 -2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2015 2014 Periodiserad ack budget Månadens prognos Föregående prognos Resultaträkning Mkr Ack utfall 1508 Ack budget 1508 Avvik Utf-Bu 1508 Ack utfall 1408 Föränd % Progn 2015 Budget 2015 Avvik Pr-Bu Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag 205 205 0 187 9,6% 308 308 0 280 Biljettintäkter/resenärsintäkter 64 53 11 68-5,9% 65 62 3 78 Övriga intäkter 47 52-5 27 74,1% 67 60 7 48 Verksamhetens intäkter 315 310 6 282 11,7% 440 429 10 405 Personalkostnader -4-4 0-5 -20,0% -6-7 1-6 Köpt trafik -186-182 -4-172 8,1% -275-269 -6-251 Drift och underhåll -40-52 12-46 -13,0% -64-67 4-57 Övriga kostnader -21-22 1-20 5,0% -34-34 0-30 Verksamhetens kostnader -251-261 10-243 3,3% -378-377 -2-345 Avskrivningar -28-30 2-22 27,3% -46-46 0-39 Finansnetto -3-5 2-5 -40,0% -6-7 2-7 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 33 14 19 12 10 0 10 14 Bokslutsdispositioner ** 0 0 0 0 0 0 175 Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 33 14 19 12 10 0 189 Resultat * 33 14 19 12 10 0 10 15 * Avser resultat före bokslutsdispositioner och skatt justerat för ränteeffekt på pensionskostnader ** Avser skattemässig optimering inom LISAB-koncernen där WÅAB ingår Boksl 2014 Avvikelse mot den periodiserade budgeten är 19 mkr och förklaras främst av lägre kostnader för drift genom lägre bränslekostnad och för underhåll genom förskjutet skrovunderhåll i historiska tonnaget. Lägre avskrivnings- och räntekostnader bidrar till det positiva resultatet. Biljettintäkterna överstiger budget pga ändrad redovisningsprincip efter införande av nytt biljettsystem. Intäkterna sammantaget väntas överstiga budget med 10 mkr på årsbasis. Prognostiserat resultat vid årets slut uppgår till 10 mkr.

44 (54) Balansräkning Mkr aug 2015-08-31 dec 2014-12-31 Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar 496 477 19 Omsättningstillgångar 104 222-118 varav kassa och bank 46 27 19 SUMMA TILLGÅNGAR 600 699-99 Eget kapital 76 226-150 Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) 13 14-1 Skulder 511 459 52 Långfristiga skulder 384 371 13 Kortfristiga skulder 127 88 39 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 600 699-99 Produktionsredovisning för Kollektivtrafik på vatten Ack utfall 1508 Ack utfall 1408 Föränd % Period Budget Avvik % Prognos 2015 Budget 2015 Avvik % Bokslut 2014 Passagerare tusental 3 667 3 283 11,7% 3 279 11,4% 4 101 4 101 0,0% 4 108 - varav skärgårdstrafik 1 342 1 397-3,9% 1 421-5,9% 1 761 1 761 0,0% 1 732 - varav hamntrafik 2 325 1 886 23,3% 1 857 23,7% 2 340 2 340 0,0% 2 376 Investeringar WÅAB, Mkr Ack utfall 1508 Prognos 2015 Budget LF 2015 Upparb Avvik PR- UTF/PR BU Upparb. PR/BU Strategiska investeringar 9 19 42 48% -23 44% Ersättningsinvesteringar 37 67 74 56% -7 91% WÅAB totalt 46 86 116 54% -30 74%

45 (54) Bilaga 4 Utökad analys avseende biljettintäkter i SLtrafiken Utveckling biljettintäkter Biljettintäkterna ackumulerat augusti 2015 överstiger budget med 150 mkr (+3 procent). Merparten av den positiva avvikelsen är volymrelaterad till följd av en högre resandeutveckling än budgeterat. Högre försäljning av Arlandabiljetter och skola- fritidsbiljetter bidrar också. Försäljningen av enstaka biljetter står för en större ökning än periodbiljetterna vilket medför en överströmning positiv effekt då dessa har högre intäkt per resa. En högre valideringsgrad är också bidragande orsaker till den positiva utvecklingen. Jämfört med motsvarande period föregående år är ökningen 188 mkr, motsvarande 4 procent. Analys utfall mot budget Den positiva utvecklingen mot budget märks inom de flesta biljettslag. Periodbiljetter överstiger budget med 100 mkr, där 90-dagarsbiljetter och årsbiljetter står för den största procentuella ökningen. Intäkter från 30- dagarsbiljetter är 2 procent högre än budget och en överströmning till längre periodbiljetter kan antas då den procentuella ökningen är lägre än för övriga långa periodbiljetter. Biljettintäkter från Reskassa fortsätter att utvecklas positivt och överträffar budget med knappt 3 procent (24 mkr). Den ackumulerade skulden till resenärerna (laddning reskassa minus resande med reskassa) har ökat med 43 mkr från årsskiftet 2014/2015 och uppgår vid utgången av augusti 2015 till 301 mkr. Sedan april 2015 kan reskassa även utnyttjas för köp av biljett i Waxholmsbolagets skärgårdstrafik. Störst procentuella ökning uppvisar Zonbiljetterna, +34 procent (33 mkr). En förklaring är att budgeten antog en större överströmning till den biljettapp, för försäljning av enstaka biljetter via mobiltelefon, som lanserades hösten 2014. Biljetter sålda via sms/app har inte uppnått förväntningarna i budget och avvikelsen är -9 mkr. Budgeten inkluderade dock en marknadskampanj för försäljnings-appen vilken blivit försenad. Volymerna sålda via appen utgör drygt 30 procent av försäljningen via mobiltelefon. Nettoeffekten för zonbiljetter och sms/app är positiv, +25 mkr, motsvarande 11 procent.

46 (54) Tabell: ackumulerad avvikelse för biljettintäkter 2014 mot budget och motsvarande föregående år. Avvikelserna är grupperade utifrån volym, pris, effektivitet och övrigt. Volym Volymavvikelsen förklaras i grunden av en generell resandeökning. Bidragande förklaringar är ökad volym från företagsförsäljning, ett ökat resande till/från Arlanda och större försäljning av skol-, termins- och fritidsbiljetter. Resandeökningen, mätt som antal påstigande per vardag, har under 2015 uppvisat en högre ökningstakt mot föregående år än vad som var fallet mellan åren 2013-2014. Resandet överstiger den budgeterade resandeökningen och enligt senaste resandeprognos finns ingen anledning att tro att nivån sjunker under resterande del av året. Antal påstigande skall dock endast ses som en indikation över resandets utveckling och ger inte självklart motsvarande effekt på biljettintäkterna. Vädret bedöms ha haft en positiv påverkan på resandet. Framförallt gäller det inledningen av året då snötäcke och halka var mer omfattande än året innan. Under 2014 genomfördes en rad åtgärder med fokus att öka försäljningen av biljetter till företag, bland annat DR-utskick och prova-på kampanjer. Under 2015 har ytterligare två prova-på kampanjer genomförts och försäljningen av årsbiljetter till företag är också högre än såväl budget som föregående år. Det är dock svårt att veta hur mycket som resulterar i nya resenärer och hur mycket som leder till överströmning mellan biljettyper för resenärer som redan tidigare rest med SL. Intäkter från skol-, termin- och fritidsbiljetter är 2 mkr högre, vilket inkluderar viss periodiseringseffekt på grund av tidigare terminsstart än budgeterat. Pris Priseffekten kommer i huvudsak från överströmning till biljettyper med högre intäkt samt en lägre andel rabatterade biljetter (reducerat resp studerande) i förhållande till helpris-biljetter. För periodbiljetter är även intäkten per validering högre.