Att möta och bemöta. Ullakarin Nyberg Psykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri



Relevanta dokument
Att möta den som inte orkar leva. Ullakarin Nyberg Konsultpsykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri Centrum för PsykiatriForskning, KI

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Att arbeta med suicidnära patienter

Att möta den som inte orkar leva

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

Konsten att rädda liv Without you there is no me Suicid en konsekvens av utanförskap?

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

Samtal med den döende människan

FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Att möta den som inte orkar leva

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Handlingsplan vid suicidrisk

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Att våga prioritera det existentiella samtalet

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Att möta den som inte orkar leva

Motiverande Samtal MI

KONSULTATIONSPSYKIATRI. Katrina Thingvall 2014

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Välkommen till kurator

Bilaga A Traumaintervju

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

att lämna svåra besked

Kan man bli sjuk av ord?

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

% av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Problemformulering och frågor

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

En enkät om att hjälpa personer med psykisk ohälsa. Namn Datum Före

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

Delaktighet - på barns villkor?

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Motiverande Samtal (MI)

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Vad är psykisk ohälsa?

Psykisk ohälsa och suicid

Att ta avsked - handledning

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Att mötas i det som förenar

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Att möta den som inte orkar leva

Barn med oro och rädsla i skolan

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Kompendium för seminarium : Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Motiverande Samtal MI introduktion

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten.

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Situationen i ett nötskal. Forskning visar att. Inse att det INTE handlar om:

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

PSYKIATRI. Ämnets syfte

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Nu bor du på en annan plats.

Transkript:

Att möta och bemöta Ullakarin Nyberg Psykiater, suicidforskare Norra Stockholms psykiatri

Kan det drabba mig? Jag är inte psyksjuk!

Rädsla - 2011 Nästan var tredje person som bor i Västra Götaland kan inte tänka sig att jobba med en person som har en psykisk sjukdom Var fjärde skulle inte välkomna en granne i sitt hem om han eller hon varit patient i psykiatrin

Varför söker man inte för depression?

Robert Enke Landslagsmålvakten Robert Enkes självmord skakar Tyskland. Han vågade inte berätta om sina depressioner, fotbollen var hans liv.

Anhörig Det är två sorger i en. Ingen frågar om min son, ingen nämner hans namn, det är som att han aldrig har funnits

Illness besvär eller symtom som föranleder kontakt med vården Subjektiv sjukdomsupplevelse Saknar objektiva mätinstrument, medicinsk legitimitet Påverkas av psykosociala faktorer Påverkas av kultur Vi kan må dåligt utan att ha en sjukdom och vi kan må bra fast vi har en sjukdom

Disease apparatfel Naturvetenskapligt Mätbart Iakttagbart Påvisbart anatomiskt och fysiologiskt underlag Patienten drabbad av en riktig sjukdom

Depression the physical presentation In primary care, physical symptoms are often the chief complaint in depressed patients In a New England Journal of Medicine study, 69% of diagnosed depressed patients reported unexplained physical symptoms as their chief compliant 1 N = 1146 Primary care patients with major depression Reference: 1. Simon GE, et al. N Engl J Med. 1999;341(18):1329-1335.

Patientens upplevelse Diskrepans mellan lidande och bemötande Patienterna känner sig ofta missförstådda och avfärdade Bara psykiskt Patienterna kämpar ofta för medicinsk legitimitet, avståndstagande från psykologiska förklaringsmodeller

BEMÖTANDE Vänlighet, välkomnande välkommen hit, vad trevligt att träffa dig vad bra att du kunde komma Expertis jag är säker på att vi ska kunna hjälpa dig jag har träffat många i din situation

BEMÖTANDE Fokus på det vi kan göra, inte det vi inte kan göra det här kan jag hjälpa dig med, vi kan väl börja där Utgångspunkt i lidandet och klientens/patientens problembeskrivning jag ser att du har det svårt jag ser att du är plågad jag förstår att det har varit en jobbig tid för dig

Depressionsbehandling Positiva effekter av allmänt gott omhändertagande och omvårdnad (åtminstone vid lätta depressioner)

Samtalsklimat Intresse Engagemang Öppenhet Närvaro

Patienten rädsla för avvisande eller negativa reaktioner Du brist på tid eller empati provoceras av psykisk ohälsa depressiv misstro, överdriven misstänksamhet osäker på egen kompetens och förmåga skam över sjukdom rädsla för psykisk sjukdom och tvångsvård obehaglig erfarenhet av psykisk sjukdom

Varför är svåra samtal svåra? De utmanar vårt kunnande De utmanar vårt kännande Vi är rädda att göra fel Vi är rädda att hamna i beroende De är nästan alltid av existentiell natur och då finns inte alltid svar

Existentiella frågor Att kunna tala om döden och förstå existentiella frågor, d v s frågor som har med liv och död att göra, ger livet en djupare dimension. Det är också en förutsättning för att kunna tala om självmord. Att utveckla sin förmåga på detta område är att förbereda sig för att bättre kunna tackla egna och andras livsproblem när de dyker upp. Nationella rådet för självmordsprevention 1995

Vad är vi rädda för? Säga fel saker Göra ont värre Kränka integriteten Förstärka sjukdomssymptom Egen brist på kompetens

Hur reagerar vi? Åtgärdsinriktade Undvikande Överdrivet omhändertagande

Vad önskar sig patienten? Expertis medicinsk information Närvaro känslomässigt gensvar

Känslomässig bekräftelse Du är nedstämd Du är besviken Det känns hopplöst Benämn Bekräfta

AKUT SITUATION Värme, vila vänlighet Vad behöver du just nu?

HINDER Brist på tid Brist på sympati Avsaknad av kompetens Brist på rutiner

TYDLIGHET Behandlingsmål Realiteter: t ex tidsramar, besöksfrekvens, avslut Eget ansvar Sekretess Närstående

INSATSER Uppmärksamma klientens förväntningar, föreställningar, farhågor Tydlig behandlingsplanering Utvärdering

Hitta de sårbara Har du någon att dela dina känslomässiga svårigheter med? Arbete, bostad, ekonomi, nätverk? Är det något särskilt som har hänt? Har du pågående behandling på grund av psykiska problem? Tidigare behandling? Har du varit inlagd på grund av psykiska problem? Har du försökt skada dig själv?

Omöjliga uppdrag Återställa livsviljan? Två experter som möts

Går det att identifiera sig med den som vill ta sitt liv? Livskraft Döden som utväg

VARFÖR LEVER VI? Relationer Arbete Nyfikenhet Plikt Gudstro

VAD SKULLE FÅ OSS ATT VILJA DÖ? Förluster Sjukdom Smärta Att inte kunna försörja sin familj Att tappa ansiktet

Ansvarsfrågan Johanna Sällströms självmord vittnar om ett enda misslyckande. Ett misslyckande hos svensk psykiatri, då Johanna såvitt jag förstått sökt hjälp för den depression hon led av.

Jag kan hjälpa dig

Myter om självmord Man ska inte tala om självmord för att inte "väcka den björn som sover"

BRYTA TYSTNAD Suicidpreventiv åtgärd: fråga, lyssna utan åtgärdsförslag jag vet att många i din situation funderar på att ta sitt liv, är det så för dig? jag är så rädd att du ska ge upp, det får inte hända

Det allra svåraste: Det allra svåraste var att förklara för mina barn. Hur förklarar du någonting som du inte själv förstår? Hur berättar du för en 4-åring att hennes älskade morbror har tagit sitt liv? Jag kunde inte det. Efter ett år tog jag med min dotter till graven och försökte förklara för henne vad som hade hänt. Jag gjorde mitt bästa, trots att jag inte visste vad jag skulle säga. Jag grät när jag berättade och min dotter var alldeles tyst. På vägen hem tog hon min hand och sa, Mamma, jag lovar att jag aldrig ska hänga mig. Rossana Pettersén 9 november 2012 41

Utveckling 1980-2008, uppdelat på åldersgrupper. Antal självmord (säkra och osäkra) per 100 000 invånare

Ansvarsfrågan Kan vi förhindra alla självmord? Nej, alla svåra sjukdomar riskerar att leda till förtida död. Alla suicidnära personer har inte kontakt med psykiatrin. Alla människor har ett eget ansvar för sitt liv, vi kan inte ordinera livsvilja. Men alla kan hjälpa människor att välja livet

Professionell hållning Så länge du och jag har kontakt ska jag göra allt som står i min makt för att du ska välja att leva Livet är värt att leva Förändring är möjlig

En person som är suicidnära Sannolikt deprimerad eller annan psykisk ohälsa/sjukdom Nedsatt problemlösningsförmåga och ambivalens Ensamhet och skam Hopplöshet Traumatiserad Många vill inte ha kontakt med psykiatrin

Suicidalt beteende Hjälp med problemlösning De flesta som överväger suicid vill inte dö Ambivalensen vår bundsförvant

Riskfaktorer Tidigare suicidförsök Suicidförsök med våldsam metod Praktiska förberedelser för suicid Suicidal kommunikation Psykisk sjukdom/störning Suicid i nätverket Missbruk Fysisk sjukdom, svår smärta Nyligen utskriven från psykiatrin Nyligen psykiatrisk diagnos Impulsivitet

Skyddande faktorer Gott socialt stöd Förmåga att vidmakthålla nära relationer Personliga värderingar som motstånd mot s- handling, religiös tro Rädsla för kroppslig skada vid s-försök Omsorg om närstående

Några frågor Har du haft tankar på att det skulle vara bättre om du var död? Har du haft tankar på att du skulle skada dig på något sätt? Har du övervägt att ta ditt liv? Har du funderat på hur du skulle gå till väga för att ta ditt liv? Har du gjort aktiva förberedelser för att ta ditt liv?

Egna reaktioner Öppet klimat Kamratstöd Handledning Samverkan Team Uppmärksamhet egna reaktioner

Varför rutiner och riktlinjer? Där var en yngre sjuksköterska som brydde sig om mig och Ida. Hon flätade hennes hår när hon låg där. Det var så fint. Rättsläkarstationen skickade (tillsammans med hennes kläder) även den snara hon hängt sig i, i en påse märkt "hängsnara".

Olav Haugen Kom inte med hela sanningen Kom inte med havet när jag är törstig Kom inte med himlen när jag ber om ljus men kom med en glimt, en droppe dagg, ett dammkorn som fåglarna bär med sig vattendroppar från sjön och vinden ett korn salt

DE SMÅ OMSORGERNA Två poliser tog hand om oss på bästa sätt. De tog hand om disken, vi hade precis ätit.. En kvinnlig personal förklarade att min dotter var hel och oskadad. Och att hon såg ut att ha fått ro. Det stämde mycket bra. En av de yngre läkarna (som jämt blev överkörd av de äldre) ringde mig i Lappland - snällt!

Samtalstips Avbryt inte så länge det finns något att lyssna till Tänk inte på vad du ska säga innan patienten tystnat Börja lyssna från början Öppen invitation En frågar, den andre svarar kallas förhör. Två människor ger varandra kallas samtal. Sätt namn på affektiva budskap To be brutally frank without beeing brutal

När människor anförtror sig åt oss Det är något fint att få en annan människas förtroende Om du har tid för ett samtal, visa det. Om inte, säg det Lyssna mer än du talar När du säger något, gör klart för dig för vems skull du gör det Om du förstår så märks det Om frågor behövs, formulera dem öppet Släta aldrig över Gör dig aldrig till Lova mindre än du är beredd att hålla Ge inga råd i akut skede Lyssna aktivt

Närstående en resurs..när jag bad om hjälp/råd hänvisade de bara till tystnadsplikten....skolsköterskan sa sig inte kunna göra något eftersom min dotter var 18 år och inte kom dit själv.. Jag såg hemma att O mådde dåligt, sov inte, skadade sig mm men vården sa att O mådde bra och hade framtidsplaner

HÄNVISNING Nationella hjälplinjen: 020-22 00 60. Alla dagar mellan: 13.00-22.00 Jourhavande präst: Ring 112. Du blir kopplad om Du så önskar till präst varje dag mellan 21.00-06.00 Jourhavande medmänniska: 08-7021680 (varje dag: 21.00-06.00) Jourhavande kompis: 020-222 444 (måndag-fredag: 18-22) Bris: 0200-23 02 30 (Barnens hjälplinje), 077-1505050 (Vuxentelefon - om barn) SPES, anhörigföreningen för suicidprevention och efterlevandestöd: 08-34 58 73. Telefonjour dagligen 19 22 Fryshuset www.phir.nu (psykiska frågeställningar) Linje 59 för bi- och homosexuella ungdomar 020-59 59 00 Jourhavande adoptionskompis 020-64 54 30