Division i i Spannmål Klosettvatten på åkermark Movium, Alnarp 2008 Lars Sjösvärd, Chef Affärsutveckling Division Spannmål i siffror (2007) Totalt inköp från odlare ca 2,3 miljoner ton Omsättning ca 3,2 miljarder kronor Ca 240 anställda Våra kunder och försäljningskanaler Ca 100 regelbundna kundkontakter totalt, varav - ca 50 inhemska kunder - ca 50 kunder i övriga länder Svenska kunder Europeiska kunder Handelshus och handlare som tar egna positioner Försäljning till kunder via mäklare. -2- -3- -4-
Detta är vår hemmamarknad! Varuflöde från leverantör till kund Spannmål Foder Utsäde Koncernbolag Externa kunder Lantbrukare Drank Rapskaka Vetekli Axa/Mills Reppe Agroetanol Viking Malt Vegolia Foder Doggy Adbons Lilla Harrie SBIT Wasabröd Leksandsbröd AarhusKarlshamn Biogas Export -5- -6- Marknadsstrategi, Premium, Säkra livsmedel - certifieringar baserade på vårt kvalitetsledningssystem Syftet med, Premium och är att differentiera marknaden tydligare. EU förordningar och svensk lag Energi-certifiering = Internationell kvalitet. Premium = Kundanpassad kvalitet. Marknaden blir allt mer internationell, våra kunder prisjämför med import, våra odlare jämför med börser. Viktigt med lika konkurrensvillkor. Premium Kundspecifika kontrakt USA - NOP National Organic Program -7- -8-
Restprodukter dagsläget Ex. Cerealia, Wasa, Saltå, Frebaco, export IP Lantbruk Cerealia, Leksandsbröd Premium Avtal med mervärden Ex. Barnmat, Absolut, AAK, Cerealia Dk, Havre exp, 100% Havre EU-kvalitet Ex. foder, etanol, biogas, export, kvarn, malt, rme Svenskt Vatten - certifieringssystem i REVAQ. Lantmännen Lantbruk Restproduktspolicy. 2008 är ett implementeringsår då vi i dialog med kunderna tydliggör deras kravspecifikationer i förhållande till vår restproduktspolicy. Mängden restprodukter av olika slag ökar. Gödselpriserna kraftigt uppåt, intresset för alternativ ökar. Klimat- och resursfrågan även avseende restprodukter? Lantmännen Lantbruk Restproduktspolicy Från och med 2008 gäller Lantmännen Lantbruks Restproduktspolicy för vilka restprodukter som kan användas och hur dessa skall kvalitetssäkras. Undantag/övergångsregler Denna restproduktpolicy implementeras 2008. Under 2008 kommer uppgiften om slamanvändning på vår leveransförsäkran fortsatt utgöra grund för eventuell sortering och särhållning. Vara som fr o m skörd 2009 inte uppfyller restproduktpolicyn tas emot, särhålles och hanteras som exportvara. Konventionellt (ej REVAQ-certifierat) slam får ej ha tillförts fältet (där den aktuella grödan odlas) senare än den 30/6 två år före skörd. Avloppsslam som används skall uppfylla kraven i Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ. Restproduktsleverantörens kvalitetssäkringssystem skall minst säkerställa; Att produkten är spårbar i hela kedjan. Att lagrings-, transport- och spridningsverksamhet följer gällande regler. Att erforderliga hygieniseringskrav uppfylls. Att ett systematiskt förbättringsarbete bedrivs avseende metaller och oönskade organiska ämnen. Att lagar, lokala förordningar och föreskrifter följs, inkl. gällande gränsvärden. -9- -10- -11- -12-
Premium Konventionellt (ej REVAQ-certifierat) slam får ej ha tillförts fältet sedan år 2000. REVAQ-slam får ej ha tillförts fältet senare än den 30/6 två år före skörd. I respektive avtal anges om kunden har krav på ytterligare karenstider eller andra eventuella restriktioner för användning av på marknaden förekommande restprodukter. Konventionellt och/eller REVAQ-slam får ej ha tillförts fältet efter att det anmälts till KRAV-odling. Användningen av restprodukter skall följa villkoren i KRAVs regelverk. Negativt kring slam Fortsatt tt osäkerhet kring nya metaller och organiska ämnen. och dess nedbrytningsprodukter. Livsmedelsföretag tveksamma Konsumentreaktioner och förbättringstakt. Kvarnföreningen ej tagit ställning till REVAQ. REVAQ = Klosettvattenkvalitet lit t återstår tå en bit. Stor okunskap, beslutsvånda, ser helst slam som en icke-fråga. Uppströmsarbetet går långsamt. Svårt i avloppsnät där industrier har miljöstörande tillskott. Handel och konsumenters beteende. Oseriösa aktörer i slamkedjan. Felaktig transport och lagring, överstora givor, slarvig spridning. Positivt kring slam Kvaliteten på slam har blivit bättre. Avseende t ex tungmetaller. Nedfall ett större problem? Sverige ligger mycket långt fram jmf andra länder. Fosfor är en ändlig resurs som blir allt dyrare. Användandet av växtnäring från slam och restprodukter är en viktig del i ett hållbart samhälle. Mullbildande ämnen positivt för bördighet och klimat. Handelsgödsel är den mest klimatnegativa delen i växtodlingen. Ersättning med recirkulerad växtnäring innebär klimatvinster. REVAQ skapar nödvändig öppenhet och struktur Större möjlighet att påverka ständiga reella förbättringar -13- -14- -15- -16-
Frågor som väntar på svar Slam i teori och verklighet Hur kommer det nya REVAQ att tas emot? Av reningsverk och kommun Av kunder och allmänhet Var kommer våra kunder sätta ner foten? Hur vill man vara med att påverka? Karenstider, import, EU-kvalitet osv Hur blir den mediala debatten? Expressenjournalistik? Miljöbov eller klimathjälte? Stor skillnad mellan officiell statistik och policyer och den verklighet där stor del av slammet går ut på åker. Vi vill inte vara naiva, vi vill kunna se våra kunder i ögonen och vi vill att våra kunder skall vara trygga med den vara vi levererar. Vi vill hålla mer än vi lovar. Vår målsättning Att alla våra kunder skall ha en tydlig kravspecifikation avseende slam och restprodukter. Att alla våra odlare skall ha tydliga villkor för vad som krävs för leverans till olika kunder. Att medverka till att debatten om slam blir öppen, ärlig och nyanserad. -17- -18- -19-