UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla

Relevanta dokument
Betänkandet SOU 2005:51 BILEN, BIFFEN, BOSTADEN, Hållbara laster smartare konsumtion.

SLC:s miljöprogram UTKAST

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Policy för hållbar utveckling och mat

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

Hur äter vi hållbart?

Närodlat, härodlat eller därodlat?

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Kostplan Söderköpings kommun Antagen av Servicenämnden

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

1(5) Datum Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Lokala miljömål Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige A different Kinda life

31

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Areella näringar 191

LS Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Ekologi Så fungerar naturen

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

Näringsdepartementet Anneke Svantesson Stockholm.

Dnr /2015. Jordbruksverkets genomförandeplan för att nå miljömålen. Inledning

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Motion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under landstingsfullmäktiges möten

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Mervärden i svensk kycklingproduktion

Earth Hour utbildningsmaterial för skolår 1-6. Världsnaturfonden WWF Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 1-6

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

- Fortsatta studier. Studentarbeten

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.

Vår syn på tillsatser & vår mat

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi

Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Motion till riksdagen 2015/16:2429. Hållbar mat. Innehållsförteckning. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck

Utlysning av projektmedel

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

Sammanställning av intervjuer med rådgivare

MILJÖMÄRKNING SOM FISKEREDSKAP. Miljömärkning av fiske bra för miljön, fiskaren och konsumenten

Miljöprogram för Malmö stad

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

Det är en dag i morgon också. Vad är hållbarhet? Och vad kan vi tillsammans göra för att skapa morgondagens hållbara kök, redan idag?

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Ekologisk hållbarhet och klimat

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Vision och strategi

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Nominering av Värmdö till Matlandethuvudstad 2014

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Earth Hour utbildningsmaterial för skolår 7-9 och gy. Världsnaturfonden WWF Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 7-9 och gymnasiet

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Naturorienterande ämnen

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

VÅR STAD 2030 Vi är på god väg mot ett hållbart samhälle

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Undersökning om biodrivmedel och oljebolag

INNEHÅLL VARNHEM EKOBYN. INTRODUKTION - sammanfattning. Klimatförändringar. Funktioner. Projektmål. Ekoby - vad och varför?

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Kostpolicy. Hå llbårt och hå lsosåmt

Naturskyddsföreningen remissvar angående förslag till Översiktsplan för FalunBorlänge

Sammanställning workshop Kalmar 12 oktober. Matkonsult Elisabet Svensson. Mindrematsvinn.nu

Miljöprogram för Högsby kommun

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Transkript:

UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING Hållbar mat för alla

GLOBAL WARMING IMAGES / WWF-CANON HÅLLBAR MAT FÖR ALLA Med sina närmare fem miljoner supportrar är WWF en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer med projekt i mer än 100 länder. Verksamheten finansieras till största delen med gåvor från allmänheten. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: bevara världens biologiska mångfald verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt minska föroreningar och ohållbar konsumtion Detta är en svensk sammanfattning av rapporten Sustainable Food for All som presenterades i december 2013. I den rapporten ger vi en analys av scenarier för framtiden, pågående projekt och förslag till handling för att åstadkomma hållbar mat för alla. Vi skriver med inriktning på en svensk målgrupp, men det är viktigt att komma ihåg att matfrågan är global. Att arbeta för åtgärder på global, nationell och lokal nivå är basen i ett hållbart matarbete. 2 WWF Hållbar mat för alla

SAMMANFATTNING KOMMER VI KLARA AV ATT MINSKA MATENS FOTAVTRYCK TILL 2050? Problemet Samtidigt som cirka 870 miljoner människor i världen går hungriga är omkring 1,4 miljarder överviktiga. Välfärdssjukdomar som kopplas till mat i västvärlden är allt vanligare. Våra ekologiska fotavtryck ökar och några av de viktigaste faktorerna är användningen av fossil energi och konsumtionen av mat. Vi äter mat som ger övergödning, minskad biologisk mångfald och ökad kemikaliebelastning; antibiotikaresistensen är ett hot och klimatfrågan ännu olöst. Riksdagen har slagit fast: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utmaningen Att på ett hållbart och rättvist sätt föda en växande befolkning är en stor utmaning. FAO har meddelat i sina prognoser att med dagens produktionssätt behöver vi producera ca 60% mer mat fram till 2050 för att kunna mätta alla munnar, och då är inte ens klimatförändringarna inräknade. Samtidigt odlar vi idag tillräckligt med mat för att mätta alla och ändå når vi inte millenniemålet att minska hunger i världen. Maten är inte rättvist fördelad över planeten och de stora utmaningarna ligger i att fördela maten rättvist, att öka produktiviteten i jordbruket, minska påverkan på vattenresurserna, och minska matens klimatpåverkan. Mycket av detta kan man uppnå genom att fokusera på maten vi äter. Mycket pekar åt fel håll: Politiken för hållbar mat är svag och illa samordnad mellan politikområden. Trender i konsumtion visar på ökade fotavtryck från mat. Overshoot day, den dag då vi överskridit jordens förmåga att klara av våra levnadsvanor kommer tidigare och tidigare. Ett ökat välstånd i världen driver på konsumtionen av kött och resurskrävande varor. Medvetenheten om matens miljöpåverkan kanske finns men att översätta denna i konkreta åtgärder p bred front är svårt. Incitamentet för förändring blir liten när man inte ser direkt återkoppling av handlingarna. Livsmedelssystemen är komplicerade och sambanden med planetens hållbarhet är ofta indirekta vilket gör att det är svårt att skapa lösningar som vi är överens om. Men det finns positiva tecken i vår omvärld: Hållbar utveckling växer som ledstjärna för policy på global nivå. Allt fler beslutsfattare förstår behovet av att agera. Kunskap utvecklas i och med att forskning om hållbar utveckling finansieras. Vi vet mycket mer om lösningarna idag än tidigare. Marknadsaktörer är också uppmärksammade på hållbar utveckling och företagen har ledartröjan i och med CSR och hållbarhetsinitiativ som Global Reporting Initiative, WBCSD, med flera. Sammanfattningsvis: alla aktörer måste agera nu, om vi ska ha en chans att åstadkomma hållbar mat för alla. Det går inte att skylla på någon annan. WWF Hållbar mat för alla 3

SAMMANFATTNING EKOLOGISKA FOTAVTRYCK BÅDE PRODUKTION OCH KONSUMTION Ett minskat ekologiskt fotavtryck uppnår man genom att fokusera på både produktion och konsumtion. Att ensidigt lyfta fram endera området gör att insatserna kan bli missriktade och ensidiga. Mat kan inte bli hållbar om den inte är hållbart producerad. Samtidigt är det genom att förändra konsumtionen i Sverige och globalt som de verkligt stora förändringarna på marknaden kan uppnås. 50% Om vi i Sverige och andra länder med hög konsumtion av kött kan halvera köttkonsumtionen och minimera svinn har vi kommit långt. 4 WWF Hållbar mat för alla

Produktion Viktiga insatser inom hållbar produktion är att skapa och premiera resurseffektiva odlingssystem med minimal negativ påverkan på ekosystem, att minska jordbrukets användning av bekämpningsmedel och förluster av näringsämnen till vattendragen, att skapa kretslopp mellan stad och land samt att hålla odlingslandskapet öppet och aktivt. Internationellt sett ser frågorna annorlunda ut, med oroväckande användning av bekämpningsmedel, antibiotika och hormoner samt kraftig negativ påverkan på den biologiska mångfalden kopplat till storskalig produktion av flera globala grödor och kött. Ett nyckelbegrepp här är att tillämpa agroekologiska perspektiv. Detta bygger på platsspecifika åtgärder som tar hänsyn till behovet av att skapa hållbar livsmedelsförsörjning för alla. Konsumtion För att åstadkomma en hållbar konsumtion behöver fokus ligga framför allt på att minska köttkonsumtionen och svinnet. Om vi i Sverige och andra länder med hög konsumtion av kött kan halvera köttkonsumtionen och minimera svinn har vi kommit långt i att tillgängliggöra mat för den ökande befolkningen och för ökad livsmedelssäkerhet. LiveWell-budskapen lägger dessutom till: ät mer grönt, fullkorn och baljväxter, ät certifierat och inte anonym mat, minska på onödigt socker och fett. Att åstadkomma detta kommer behöva en palett med koordinerade åtgärder: informationskampanjer, ekonomiska styrmedel, hållbara inköp och offentlig upphandling. WWF Hållbar mat för alla 5

SAMMANFATTNING DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA FÖR ATT NÅ HÅLLBAR MAT FÖR ALLA I rapporten presenteras åtgärder på alla nivåer, de viktigaste sammanfattas här. Men åtgärderna, behöver följas åt av styrmedel för hållbar utveckling om något ska hända. Företag i livsmedelskedjan: Påverka och hjälpa konsumenterna att äta hållbart. Den största miljöpåverkan för många företag ligger hos konsumenterna som köper produkterna och behöver hjälp att agera hållbart. Bidra till minskad och bättre köttkonsumtion kombinerat med varierat proteinintag. Köttguiden är ett exempel på instrument som kan användas av företag för att underlätta en bättre konsumtion av kött. Använd certifieringar, dels för att styra mot hållbar produktion och hållbara inköp av varor, dels för att kommunicera hållbarhet till konsumenter. Minska svinn i livsmedelskedjan. Medverka i internationella initiativ för matens hållbarhet, t ex åtaganden för minskad avskogning, water stewardship, och att påverka den internationella politiken. WWF-CANON / RICHARD STONEHOUSE 6 WWF Hållbar mat för alla

Beslutsfattare: Planeten behöver en livsmedelsstrategi som täcker produktion OCH konsumtion där matens hållbarhet står i fokus, som bygger på en stödjande, väl sammanhållen politisk miljö. Mål för hållbar mat behöver utvecklas. Hälsa och hållbarhet går ofta hand i hand. Stärk förebyggande åtgärder mot kostrelaterade livsstilssjukdomar Öka åtgärder för en levande och grön landsbygd. Se till att det finns stöd inom t. ex. landsbygdsprogrammet för intresserade lantbrukare att vårda kulturmiljöer, minska bekämpningsmedelsanvändningen och bidra till att minska lantbrukets del av övergödningen genom t. ex. anläggande av våtmarker och skyddszoner. Utveckla och stötta en hållbar offentlig upphandling av mat Stöd forskning och utbildning inom hållbara livsmedel för alla Utforska ekonomiska styrmedel för hållbar mat, och börja arbetet med att se över existerande stöd och bidrag. Säkerställ hållbarhet, ansvarighet och transparens inom livsmedelskedjan genom att stötta certifieringssystem och livsmedelsmärkningar. ÖKA ÅTGÄRDER FÖR EN LEVANDE OCH GRÖN LANDSBYGD Du och jag: Ät hälsosamt och du har kommit en bra bit på vägen till hållbara matval Använd konsumentmakten. Fråga efter hållbara produkter i butiker, på restaurangen och i politiken Använd Världsnaturfondens Köttguide och Fiskguide för hållbara matval WWF Hållbar mat för alla 7

SAMMANFATTNING HÅLLBAR MAT Med små justeringar i matsedeln och utan upplevda svårigheter FÖR ALLA kan de flesta av oss minska klimatpåverkan från vår mat med upp till 25-50%. Råden som följer har tagits fram i projektet LiveWell, där vi konstaterat att hälsa och hållbar mat går hand i hand för det mesta. * LiveWell for LIFE plays a key role in the European sustainable diets debate. The project looks at health, nutrition, carbon and affordability and demonstrates how low-carbon, healthy diets can help us achieve a reduction in greenhouse gas emissions from the EU food supply chain Ät mer grönsaker, baljväxter och fullkorn Det är både klimatsmart och nyttigt att basera matvalen på grönsaker i säsong, baljväxter och fullkornsprodukter. Välj kött med omsorg och begränsa mängden Vi behöver halvera vår konsumtion av kött i Sverige. När du äter kött, ersätt inte kött med fisk utan variera ditt proteinintag och se till att välja kött där man har tagit hänsyn till djurvälfärd, antibiotikaresistens, biologisk mångfald och hållbarhet. Köttguiden är ett utmärkt redskap för hållbara val av kött. Lokalt producerat proteinfoder liksom certifierad soja är åtgärder som ökar djurhållningens hållbarhet. Naturbetesmarkerna i Sverige minskar, det behövs mer djur som håller betesmarkerna öppna. Ät varierat En varierad matsedel är färgrik och innehåller olika näringsämnen som vi behöver. Proteinet bör komma från olika källor, gärna mycket från baljväxter. 8 WWF Hållbar mat för alla

Ät certifierat Hållbarhetscertifieringar innebär att det görs oberoende kontroll av att produkten lever upp till en standard med högt ställda krav. Certifieringar kan sträcka sig från spjutspetscertifieringar som ekologisk produktion, MSC, klimatcertifierat eller naturbeteskött till certifieringar som certifierar integrerad produktion, biologisk mångfald eller rättvis produktion. Många certifieringar syns inte för konsumenter, några exempel är certifieringar som utvecklats för att öka hållbarheten i produktion av globala grödor som soja, palmolja, bomull och socker. Ät mindre onyttiga fetter, socker och salt Välj mat som ger nyttig energi, näring, protein, vitaminer och mineraler. Ät mindre av sådant som ger tomma kalorier. Och sist men inte minst Släng mindre mat! Att minska matsvinnet är alla överens om. Ungefär en tredjedel av all mat försvinner mellan jord och bord. Minska matsvinnet är det första man kan göra för en mer hållbar livsmedelskedja. WWF Hållbar mat för alla 9

TANKAR OM HÅLLBARHET I PRODUKTION AV MAT Här går vi igenom några av de viktiga områden där matens hållbarhet står i fokus. Vatten är en av de viktigaste hållbarhetsfrågorna när det gäller mat, och den är ofta förbisedd. Klimatförändringarna och ökat befolkningstryck leder till hårt tryck på vattenresurserna globalt. Här i Sverige har vi inte brist på vatten, och lokalt odlade produkter har troligtvis lägre vattenavtryck än de som odlas i länder där vatten är en bristvara. Internationellt sett är jordbruket den största orsaken till avverkning av regnskog och förlusten av värdefull biologisk mångfald. Att styra om konsumtionen så att mat som produceras under dessa villkor inte säljs parallellt med att öka effektivitet i jordbruket är vägen framåt när det gäller att mätta framtidens munnar. Mat, bioenergi och fiber till t ex kläder konkurrerar alla om samma utrymme: åkermarken. Det finns ett starkt behov av att utveckla lösningar på bioenergi- och fiberbehovet som ligger utanför åkermarken eftersom vi behöver odla mat till alla munnar. Men detta är en fråga som beror av marknadskrafterna. Politik behöver utvecklas för att säkerställa en hållbar matproduktion idag och i framtiden med tanke på alla anspråk på åkermarken, inte minst byggnation. 10 WWF Hållbar mat för alla

Vi nås alla av kemikalier via maten vi äter, och bekämpningsmedel innebär risker för livsmedelsarbetare och miljön. Att minska belastningen av kemikalier i samhället är viktigt, och att äta ekologisk mat är ett sätt att säkerställa att kemikalier inte använts vid produktionen. I odlingssystem där bekämpningsmedel används är det viktigt att se till att det görs på ett ansvarsfullt sätt med minskad risk för människa och miljö. ADRIANO GAMBARINI / WWF-BRAZIL Ett av jordbrukets hållbarhetsproblem är att kretsloppet inte sluts. Näringsämnen som förs bort från åkermarken i form av mat kommer inte tillbaka i form av gödselmedel. Detta kommer skapa problem framför allt när det gäller fosfor, en ändlig resurs. Att bygga samhällssystem där kretsloppen sluts kommer bli mer och mer nödvändigt. Klarar vi egentligen av ett mer intensifierat jordbruk? De flesta exempel på intensifiering innebär ett ökat tryck på omgivningen i form av t ex bekämpningsmedelsrester i vattendragen och övergödning. Samtidigt behöver vi producera mer mat. En väg framåt här är att utveckla effektiva odlingssystem sett till förutsättningarna, agroekologiska perspektiv. Det kan t ex innebära att arbeta för ökade skördar i lågproduktiva områden genom växtföljder, organiska gödselmedel och odlingsrådgivning; en varsam intensifiering. På andra platser där jordbruket är kraftigt rationaliserat kan extensifieringsåtgärder behövas såsom skyddszoner mot vattendrag, ökad mängd odlingshinder i landskapet och ett genomtänkt arbete för biologisk mångfald. Ekologisk odling är ett utmärkt steg på vägen till hållbar mat för alla men inte det enda. Att polarisera mellan ekologisk och konventionell produktion leder inte framåt. Det finns mycket att lära av produktionsmetoderna som växer fram inom ekologisk produktion, och stora fördelar när det gäller att minska kemikaliebelastningen och öka den biologiska mångfalden. Globalt kan ekologisk produktion ge möjligheter till hållbar försörjning och ökade skördar i fattiga länder. För konsumenterna är ekologiskt producerad mat en ökande trend som leder till mer hållbarhet i produktionen av mat. WWF Hållbar mat för alla 11

WWF i siffror 1961 WWF grundades 1961 i Schweiz. Den svenska organisationen startade år 1971. +5M WWF har mer än 5 miljoner supportrar, varav 200 000 i Sverige. Därför finns vi Vi arbetar för att hejda förstörelse av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen. wwf.se Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, 170 81 Solna. Telefon 08-624 74 00. info@wwf.se, plusgiro 90 1974-6, bankgiro 901-9746 + 100 WWF är verksamt i över 100 länder på 5 kontinenter. +5,000 WWF har mer än 5 000 anställda över hela världen. NASA WWF HÅLLBAR MAT FÖR ALLA WWF.SE