Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén

Relevanta dokument
Namnge och rita organiska föreningar - del 5

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s

Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska ämnen (2) s

Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1-3. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 7: Rita och namnge fenoler, nitroföreningar och aminer. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

SAMMANFATTNING AV NOMENKLATUR

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

d=236

8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan,

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007

Det organiska stamträdet. funktionella grupper avgör egenskaperna

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

Olika typer av kolväten

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol

Oxidationstal. Niklas Dahrén

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Några enkla organiska föreningar

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Kapitel 2. Kovalent bindning

Intermolekylära krafter

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 2. Niklas Dahrén

Att skriva och balansera reaktionsformler. Niklas Dahrén

4. Organiska föreningars struktur

Vanliga flervärdiga alkoholer. 1,2,3-Propantriol Glycerol Ingår i fett (ogiftig) Etandiol Etylenglykol Antifrysvätska (giftig)

H 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).

Svar: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, ,

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)

Reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Organisk kemi. Till provet ska du

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

Intermolekylära krafter

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Föreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium

Organiska föreningar - Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Syntes Kemi 2 Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31649

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad,

Hur håller molekyler ihop?

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Beräkningar med masshalt, volymhalt och densitet. Niklas Dahrén

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Organiska föreningar - del 8: Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Inläsningsblad, organisk kemi

Kartläggning och Studie av Biologiska Processer för luktreduktion

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.

Föreskrifter om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel;

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Naftalen Antracen Fenantren Benspyren

Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Transkript:

Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider Niklas Dahrén

Etrar Etrar har en etergrupp (eterbindning): R-grupperna är två identiska eller två olika kolvätegrupper/kolvätekedjor (ibland sitter även andra atomer än väteatomer kopplade till kolatomerna). När en bensenring sitter på en större molekyl, kallas den för en fenylgrupp. Dimetyleter Difenyleter (1,1-oxydibensen)

Namnge etrar 1. Del 1 av namnet: Syreatomen räknas som molekylens centrum och kolvätekedjorna (R-grupperna) som s;cker ut från syreatomen på respek;ve sida betraktas som s.k. alkylgrupper. Ta reda på vilka alkylgrupper som siber ;ll vänster resp. ;ll höger om syreatomen genom ab räkna antalet kolatomer. Första delen av namnet består av dessa alkylgruppers namn (i bokstavsordning). Kom ihåg ab alkylgrupper all;d slutar på ändelsen -yl. Förekommer det subs;tuenter i etern så namnges dessa på samma säb som i andra organiska föreningar och placeras allra först i namnet. Det finns t.ex. etrar som har blivit subs;tuerade med halogenatomer. 2. Del 2 av namnet: Andra delen av namnet är all;d eter. Etylmetyleter Dietyleter

Etrar kan bildas i en kondensationsreaktion mellan alkoholer Kondensationsreaktion: Vid en kondensationsreaktion slås två molekyler samman och bildar en större molekyl, samtidigt som vatten spjälkas av (oftast). Vid kondensation mellan två alkoholer bildas en eter och vatten. Här ser vi kondensationsreaktionen mellan två etanolmolekyler, där den ena produkten som bildas är en eter med namnet dietyleter och den andra produkten är en vattenmolekyl. CH 3 -CH 2 -OH + HO-CH 2 -CH 3 CH 3 -CH 2 -O-CH 2 CH 3 + H 2 O Etanol Etanol Dietyleter

Dietyleter Narkosmedel: Dietyleter (vanlig eter) började användas som narkosmedel inom sjukvården redan på 1840- talet. Nu används dock andra medel till detta syfte. Lösningsmedel: Dietyleter används ofta som lösningsmedel då organiska ämnen framställs på laboratorier. Etern är stabil och reagerar inte med de lösta ämnena. Den har även en låg kokpunkt vilket gör att man lätt kan destillera bort den från en blandning. Brandfarlig och explosiv: Etern är flyktig och mycket brandfarlig. Om etern utsätts för luft så kan den reagera med syret och bilda en s.k. peroxid (förening som innehåller en peroxidgrupp; R O O R ). Värmer man peroxidhaltig eter så kan en explosion inträffa. Man ska därför inte värma dietyleter om man inte är säker på att den är fri från peroxider. Har man ett lämpligt reduktionsmedel så kan man dock få bort peroxiderna. Dietyleter

Aldehyder har en aldehydgrupp: Aldehyder R-gruppen är en kolvätegrupp/kolvätekedja (ibland siaer även andra atomer än väteatomer kopplade 8ll kolatomerna). Obs. Hos den enklaste aldehyden metanal utgörs R-gruppen av enbart en väteatom. Namngivning: Utgå från motsvarande alkan (alt. alken eller alkyn), men lägg 8ll ändelsen -al. Förekommer det subs8tuenter i aldehyden så namnges dessa på samma säa som i andra organiska föreningar och placeras allra först i namnet. När vi numrerar kolatomerna så får all8d kolatomen som ingår i aldehydgruppen nr. 1. Metanal Etanal Butanal Formaldehyd (metanal): Denna aldehyd har länge använts som konserverings- och fixeringsmedel för organiskt material.

Ketoner har en ketogrupp (karbonylgrupp): Ketoner R-grupperna är två identiska eller två olika kolvätegrupper/kolvätekedjor (ibland sitter även andra atomer än väteatomer kopplade till kolatomerna). Namngivning: Utgå från motsvarande alkan (alt. alken eller alkyn), men lägg 8ll ändelsen -on. Förekommer det subs8tuenter i ketonen så namnges dessa på samma sä@ som i andra organiska föreningar och placeras allra först i namnet. Om stamkolvätet innehåller fler än tre kolatomer måste ketogruppens placering anges. Man numrerar då stamkolvätets kolatomer så a@ ketogruppens kolatom får lägsta möjliga nummer. Propanon 2-butanon 3-metyl-2-butanon

Aceton är en keton Aceton är e* lösningsmedel: Aceton är en keton som har stor industriell användning som lösningsmedel för bl.a. lacker och plaster. I hemmet kan man använda det för a; ta bort nagellack eller fläckar från olja och målarfärg. Aceton är visserligen en dipol (p.g.a. syreatomen) men tack vare kolvätekedjan så är den bra på a; lösa opolära ämnen (t.ex. olika typer av kolväten). Kolvätekedjan hos aceton kan skapa van der Waalsbindningar (London dispersionskrafer) Gll andra kolvätekedjor och därmed lösa dessa ämnen. Aceton bildas i kroppen: Aceton bildas i kroppen vid låga insulinnivåer i blodet (svält, fasta och vid sjukdomen diabetes typ 1). Aceton är en ganska flykgg förening och vi utsöndrar därför en stor del av acetonet via vår andedräkt. Vid fasta och svält så kan vi alltså känna a; vår andedräkt luktar aceton! Propanon (aceton)

Aldehyder och ketoner i naturen Både aldehyder och ketoner är vanligt förekommande i naturen. Många luktar och smakar gott och används därför i parfymer och i olika livsmedel. Vanilj innehåller en aldehyd: Vanilj kan utvinnas ur vaniljorkidéen (Vanilla planifolia). Vanillin är den viktigaste komponenten i vaniljsmaken. Vanillin är en fenolaldehyd (fenol + aldehyd). Äkta vanilj är dyr, men vanillinmolekylen kan också framställas industriellt. Kanel innehåller en aldehyd: Kanelaldehyd är den kemiska förening som ger smak åt kanel. Kanelaldehyd förekommer naturligt i kanelträdets bark. Ketoner i våra kroppar: Testosteron, vitamin K och aceton är ex. på ketoner som är naturligt förekommande i våra kroppar. Vanillin (4-hydroxi-3- metoxibensaldehyd) Testosteron Vitamin K Kanelaldehyd (3-fenyl-2-propenal)

Aldehyder och ketoner kan bildas vid oxidation av alkoholer Oxidation: Oxidation innebär att elektroner avges helt eller delvis från en förening vilket ger ett ökat oxidationstal. Inom organisk kemi innebär det i praktiken att väteatomer avlägsnas från eller att syreatomer kopplas på föreningen. Oxidera alkoholer till aldehyder och ketoner: Genom att oxidera en primär alkohol fås en aldehyd. Denna aldehyd kommer genast att oxideras till en karboxylsyra om den inte avlägsnas så fort den framställts. Genom att oxidera en sekundär alkohol fås istället en keton. Oxidation Oxidation 1-propanol (primär alkohol) 2H Propanal O Propansyra 2-propanol (sekundär alkohol) Oxidation 2H Propanon (aceton) OBS: Ketoner kan inte oxideras vidare till karboxylsyror (som aldehyder kan) för då brister kolkedjan. Däremot bildas vid oxidation istället koldioxid och vatten.

Uppgift 1: Namnge nedanstående ämnen a) b) c) Svar: a) Dietyleter b) 3-metylbutanal c) 2-metyl-2-butenal

Uppgift 2: Namnge nedanstående ämnen a) b) Svar: a) 2-metyl-3-pentanon b) 5-metyl-2-hexanon

Tioler (merkaptaner) Tioler (eller merkaptaner) har en tiolgrupp: R-gruppen är en kolvätegrupp/ kolvätekedja (ibland sitter även andra atomer än väteatomer kopplade till kolatomerna). Namngivning: Utgå från motsvarande alkan (alt. alken eller alkyn), men lägg till ändelsen -tiol. Förekommer det substituenter i tiolen så namnges dessa på samma sätt som i andra organiska föreningar och placeras allra först i namnet. Etan%ol 3-metyl-2-buten-1-tiol Luktar illa: Tioler har i regel en motbjudande lukt. Den enklaste tiolen, metantiol, CH 3 SH, bildas bland annat vid sulfatmassaframställning och bidrar till den lukt som kan upplevas vid pappersbruk. I gastuber har man oftast i små mängder metantiol för att det då blir lätt att upptäcka en gasläcka. Den illaluktande vätska som skunken utsöndrar består bland annat av olika tioler.

Disulfider har en disulfidbrygga/disulfidbindning: Disulfider R-grupperna är två identiska eller två olika kolvätegrupper/kolvätekedjor (ibland sitter även andra atomer än väteatomer kopplade till kolatomerna). Disulfidbryggor/disulfidbindningar är viktiga eftersom de ofta håller samman två kolkedjor eller ännu större molekyler. I vissa proteiner finns det t.ex. disulfidbryggor mellan olika aminosyror. Dessa disulfidbryggor är jätteviktiga för att upprätthålla proteinets tredimensionella struktur. Namngivning: Disulfidbryggan/disulfidbindningen betraktas som föreningens centrum och kolvätekedjorna som sticker ut på respektive sida betraktas som s.k. alkylgrupper. Ta reda på vilka alkylgrupperna är genom att räkna antalet kolatomer. Första delen av namnet består av dessa alkylgruppers namn (i bokstavsordning). Sista delen av namnet utgörs av ändelsen -sulfid. Förekommer det substituenter i disulfiden så namnges dessa på samma sätt som i andra organiska föreningar och placeras allra först i namnet. Tioler kan reagera med varandra och bilda disulfider: + Oxidation Metantiol Metan0ol 2H Dimetyldisulfid

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: http://www.youtube.com/kemilektioner http://www.youtube.com/medicinlektioner