Läsåret 2011 2012 Från sjuan till nian Helsingfors stads utbildningsverk
Välkommen till sjuan! I Helsingfors erbjuds grundskoleeleverna möjlighet till en sammanhängande skolgång i det egna området från årskurs ett till nio. För att möjliggöra detta har skolorna samarbetat intensivt med andra närliggande skolor. Att börja i sjuan kan ändå kännas som en stor förändring. De gamla klasserna har splittrats och nya har bildats. Du har inte längre en klasslärare som har hand om undervisningen i de flesta ämnen utan ämneslärare i så gott som varje ämne. Eleverna i sjuan förväntas vara mer självständiga och ta ett större ansvar än tidigare. Å andra sidan är det allt viktigare att kunna arbeta tillsammans med andra. Det är mycket nytt som kommer in i skolarbetet när du börjar i sjuan; inte bara nya läroämnen utan också nya sätt att studera. Många får också nya fritidsintressen och nya kamrater. Dagens skolarbete innebär täta kontakter mellan skolan, eleven och hemmet. Så länge informationen löper och alla vet vad som gäller fungerar också skolvardagen som den ska. Inte minst under de sista årskurserna i grundskolan är hemmets stöd i skolarbetet extra viktigt för eleven. Skolorna kan ha olika kanaler för kontakten mellan hemmet och skolan. Föräldrakvällar, utvecklingssamtal och Wilma-anslutningen är några av dessa. Skolorna ser gärna att föräldrarna är aktiva. Via Wilma har föräldrarna möjlighet att följa med hur det går för barnet i skolan, och det går också bra att skicka meddelanden mellan hemmet och skolan. Det viktiga är att kontakterna är regelbundna. Det talas mycket om glädjen i att lära sig. Skolarbetet får och ska också vara inspirerande, och det ska ges plats åt elevernas egna idéer. Eleverna vill också att de vuxna uppmuntrar och visar intresse för skolgången, och det gäller hela grundskolan. Tillsammans kan vi göra det roligt att lära sig! Niclas Grönholm Linjedirektör Helsingfors utbildningsverk Linjen för svensk dagvård och utbildning 2
Övergången från sexan till sjuan Skolnätet i Helsingfors är planerat så att nästan alla elever kan gå i närskolan i sitt eget bostadsområde under hela sin grundskoletid. I praktiken innebär det en sammanhängande skolgång oavsett om eleven börjar skolan i en enhetlig grundskola med klasserna 1 9 eller i en lågstadieskola varifrån man övergår till en högstadieskola i det egna upptagningsområdet. Eleverna har en plats i högstadieskolan i det elevupptagningsområde de hör till enligt bostadsadressen. Man kan också ansöka om plats i en annan högstadieskola, under förutsättning att den skolan har plats för andra elever än de som har s.k. förstahandsrätt att gå i den skolan. Den 27 januari 2011 ordnar alla fem högstadieskolor var sitt informationsmöte om studierna i årskurserna 7 9. Själva anmälningen till årskurs sju äger rum onsdagen den 9 februari 2011 kl. 15 19 i varje högstadieskola. Inför anmälningen till sjuan fyller eleverna i blanketten Anmälan till årskurs 7/Byte av högstadieskola tillsammans med sina föräldrar. Blanketten lämnas in vid anmälningen till sjuan. Eleverna antas enligt gemensamma antagningsprinciper för de svenska skolorna i Helsingfors. Se närmare om antagningskriterierna i det bifogade infobladet och på utbildningsverkets webbplats www.edu.hel.fi > På svenska > Grundläggande utbildning. Intensifierad undervisning och lämplighetstest Skolorna i Helsingfors erbjuder intensifierad undervisning i vissa ämnen i årskurserna 7 9. Det betyder att eleverna har en eller två veckotimmar mer undervisning än det riksomfattande minimiantalet i detta ämne. Till den intensifierade undervisningen antas eleverna på basis av lämplighetstest. I testet utreds elevens förutsättningar att studera det intensifierade ämnet. Inom den svenska utbildningen erbjuds intensifierad undervisning i musik från årskurs 7. Lämplighetstestet ordnas 1.2.2011 (se under Högstadieskolan Lönkan). Att fortsätta eller börja i en specialklass Den nuvarande skolan diskuterar arrangemangen för särskilt stöd med de elever som fortsätter eller börjar i en specialklass och deras vårdnadshavare. Om slutsatsen blir undervisning i specialklass fyller vårdnadshavarna i de nödvändiga handlingarna tillsammans med klassläraren. Beslut om förflyttning till en specialklass fattas av Helsingfors utbildningsverk. 3
Arbetet i skolan När eleven börjar i sjuan sker inga större förändringar i skolarbetet. Skolans mål är att fostra och undervisa eleverna med hänsyn till deras ålder och utveckling. I högstadiet förväntas eleverna ha goda studiefärdigheter och kunskaper i informationssökning. Från och med årskurs 7 i grundskolan undervisas eleverna av ämneslärare och inte längre av en egen klasslärare. Varje klass har en egen klassföreståndare eller grupphandledare. Rektorn svarar för indelningen i undervisningsgrupper och gör upp läsordningarna. I början av höstterminen ordnar skolorna verksamhet för eleverna som stödjer sammanhållningen. I årskurserna 7 9 är läsåret vanligen indelat i 4 6 lika långa perioder. Antalet lektioner är större än i de lägre årskurserna, 30 timmar i veckan. En skoldag kan vara högst sju timmar lång. Håltimmar mellan lektionerna får inte förekomma under skoldagen. Eleverna uppmuntras till självständigt tänkande och till att utveckla inlärningsmiljön i hela skolan. Eleverna deltar i utvecklingen av skolans verksamhet genom elevkårsverksamheten. Alla grundskolor i Helsingfors deltar i projektet Ung röst på stan, där eleverna planerar verksamhet i anslutning skolgången tillsammans med lärarna. I alla skolor tillämpas något slags interaktionsprogram. En del skolor har ett system för förlikning i konflikter mellan eleverna. Välbefinnandet i skolan följs upp regelbundet. Målet är att varje elev ska uppleva skolan som en trygg och trivsam arbetsmiljö där han eller hon får handledning, omsorg och konstruktiv respons i skolvardagen och hjälp i problemsituationer. Skolorna har egna handlingsmodeller för kriser och mobbning. Flera skolor i Helsingfors deltar i det riksomfattande antimobbningsprogrammet KiVa skola. Skolresor Elever i årskurserna 7 9 kan beviljas skolreseförmån om skolvägen är minst 3 kilometer i enkel riktning. I Helsingfors beviljas skolreseförmånen i regel endast till skolan inom det egna elevantagningsområdet. Reseförmånen innebär Helsingforsregionens trafiks (HRT) elektroniska resekort. Om skolvägen är minst 3 kilometer gäller skolreseförmånen också elever som har anvisats en annan förstahandsskola än skolan i det egna elevupptagningsområdet och elever som har antagits till skolan på basis av ett lämplighetstest. Helsingfors stad har försäkrat alla grundskolelever mot olycksfall. Försäkringarna täcker inte elevernas privata egendom. Läsåret och loven En elev i grundskolan är läropliktig under hela läsåret. Läsåret börjar och slutar vid samma tidpunkter i stadens grundskolor, och tiderna 4
för skolloven följer i allmänhet gemensamma överenskommelser. Skolornas höstlovstider kan variera. Närmare information om läsårstiderna ges av skolan. Skolarbetet är barnens arbete och det är viktigt att de får delta i den dagliga undervisningen. Föräldrarna kan ansöka om befrielse från skolarbetet av särskild anledning, men eleven är fortfarande läropliktig medan befrielsen gäller. För att frånvaron inte ska inverka negativt på elevens och klassens arbete ska föräldrarna se till att eleven under sin frånvaro utför det skolarbete som utförs i skolan under frånvaron. 5
Stöd i skolarbetet Alla barn växer och utvecklas på olika sätt. Även inlärningen sker individuellt. I skolan kan barnet behöva stöd för att kunna utveckla sina egna färdigheter och kunskaper på bästa möjliga sätt. En del av eleverna som börjar i sjuan är redan tydligt i puberteten. För vissa börjar puberteten först på högstadiet. Övergången från barndom till ungdom och slutligen till vuxenhet är utmanande för både barnet och föräldrarna. I Helsingfors grundskolor har eleverna möjlighet att få många olika slags stöd i skolarbetet. Den allmänna inlärningen stöds bl.a. genom mångsidiga och varierande skoluppgifter, arbete i flexibla undervisningsgrupper, stödundervisning, klubbverksamhet, specialundervisning på deltid och elevvårdens tjänster. Om man i samråd med vårdnadshavarna konstaterar att eleven behöver mera stöd i inlärningen kan man t.ex. göra upp en individuell läroplan där målen och medlen för barnets inlärning beskrivs. Hemmets stöd är av största betydelse för inlärningen och barnets utveckling. Barnets inlärning utvärderas och man diskuterar med vårdnadshavarna om stödet har varit tillräckligt. Om eleven är i behov av ytterligare stöd kan ett beslut om särskilt stöd bli aktuellt. Det särskilda stödet kan bestå av specialundervisning i den egna klassen, i en liten grupp eller i en specialskola. Omsorgen om elevens välbefinnande är en del av elevvården i skolan. Det är hemmets uppgift att uppfostra barnet och tillgodose dess grundläggande behov. Skolan södjer hemmet i dess fostrande uppgift. Lärarens uppgift är att stödja eleverna varje skoldag. Elevvården I varje skola finns en elevvårdsgrupp till vilken rektorn, hälsovårdaren, skolkuratorn/psykologen, specialläraren och studiehandledaren vanligtvis hör. Elevvårdsgruppen följer och stödjer vid behov elevernas skolarbete och välbefinnande i samarbete med vårdnadshavarna. Av skolkuratorn får man hjälp om barnet har problem med skolgången, kompisarna eller om det skett stora förändringar i barnets liv. Kuratorn kan behövas också för att lösa problem med inlärningen, koncentrationen, att fungera i grupp samt känslolivsrelaterade frågor. En egen skolhälsovårdare och en egen skolläkare har utsetts för varje skola. Skolhälsovården kallar alla elever i årskurs 8 till en omfattande hälsogranskning. Elevhandledningen Eleven behöver handledning under olika skeden i grundskolan, i synnerhet när den grundläggande utbildningen närmar sig sitt slut. Målet är att hjälpa eleven att välja bland olika möjligheter i samband med studier, arbete och framtiden i allmänhet. För att handledningen ska lyckas krävs samarbete framför allt med vårdnadshavarna. 6
I årskurserna 7 9 får eleven handledning bl.a. i fråga om tillvalsämnen och arbetslivsorientering. Handledningen sköts huvudsakligen av elevhandledarna i samarbete med klassföreståndarna eller grupphandledarna och ämneslärarna. För elever som behöver särskilt stöd är det speciellt viktigt med individuell handledning. 7
Vilka ämnen studerar eleverna och hur? Läroplanen skapar grunden för undervisningen i grundskolan. I den fastställs skolans målsättning för fostran och undervisning. I läroplanen tar man upp vilka ämnen man läser i skolan, hur man arbetar i skolan och hur man kan stödja undervisningen. I Helsingfors baserar sig skolornas läroplan sig på grunderna i den nationella läroplanen och på den gemensamma kommunala läroplanen. I Helsingfors grundskolor uppmuntras initiativförmåga och självständigt arbete bland eleverna. Målet är att koppla samman undervisningen med elevernas vardag. Moderna läromedel och undervisningsmetoder utnyttjas i undervisningen. Skolorna i Helsingfors använder sig av en webbaserad inlärningsplattform. Läroplanen uppmuntrar eleverna till medverkan. Medverkan innebär en aktivitet där barn och unga ställer upp mål, diskuterar och tänker i genom olika lösningar, deltar i beslutsfattandet och lär sig att ta ansvar för sina handlingar. Kamratmedling, miljövård och elevkårsverksamhet är exempel på elevernas medverkan. Inlärningsmiljö, vad är det? Lärandet i grundskolan sker inte enbart i klassrummet. En bra inlärningsmiljö väcker barnens nyfikenhet och intresse. Den fysiska inlärningsmiljön innefattar skolans byggnader och lokaler samt läromedlen. Barnet kan lära sig olika saker i olika situationer och på olika platser. Med psykisk och social inlärningsmiljö avses elevens egna färdigheter och känslor samt växelverkan mellan elever och lärare. Med pedagogisk inlärningsmiljö avses de pedagogiska metoder som används i inlärningen och undervisningen. Läroämnena När eleverna börjar i sjuan får de lära sig mycket nytt, men det finns också en hel del kvar av det som är bekant för dem. Nya läroämnen är det första B-språket, huslig ekonomi, hälsokunskap och elevhandledning. De gemensamma läroämnena i årskurserna 7 9 omfattar sammanlagt minst 78 årsveckotimmar och tillvalsämnena minst 12 årsveckotimmar. En årsveckotimme är 38 lektioner. Undervisning i svenska som andraspråk För barn med invandrarbakgrund vars kunskaper i svenska inte är på samma nivå som modersmålet anordnas undervisning i svenska som s.k. andraspråk. Undervisningen lämpar sig vid behov också för barn till återflyttare och adopterade barn. Elevens språkkunskaper utvärderas i skolan, som beslutar om andraspråksundervisning behövs. Barnet deltar i undervisningen i svenska som andraspråk tills hans eller hennes kunskaper i svenska är lika goda som i det egna modersmålet på alla delområden (läsning, skrivning, tal, hörförståelse, grammatik och ordförråd). Undervisningen är inte stöd- eller specialundervisning. 8
Läroämnena i årskurserna 7 9 Årskurs 1-2 3 4 5 6 7 8 9 Modersmål och litteratur 14 14 5 9 A1-språk fr.o.m. årskurs 3 8 8 A2-språk fr.o.m. årskurs 4 eller 5 6 B-språk, fr.o.m. årskurs 7 eller 8 6 Matematik 6 12 4 10 Miljö- och naturkunskap 4 5 Biologi och geografi (i årskurs 5 6) 3 7 Fysik och kemi (för årskurs 5 6) 2 7 Religion/livsåskådningskunskap 2 4 2 3 Historia och samhällslära 3 7 Konst- och färdighetsämnen: Musik 2 2 2 1 Bildkonst 2 2 2 2 Handarbete 2 2 4 3 Gymnastik 4 4 4 6 Tillvalsämnen 1 12 Huslig ekonomi 3 Hälsokunskap 3 Elevhandledning 2 Sammanlagt minst timmar/vecka 19 23 23 24 24 30 30 30 9
Språkstudier Till studieprogrammet i årskurserna 7 9 hör tillvalsämnen. Undervisningen i tillvalsämnena omfattar 12 årsveckotimmar. En årsveckotimme omfattar 38 lektioner. I de flesta skolor studerar eleverna tillvalsämnen i årskurserna 8 och 9. Elevens tidigare val, t.ex. i fråga om språk, inverkar på valmöjligheterna i årskurserna 7 9. Om eleven har studerat ett A2-språk fortsätter studierna som frivilligt språk i årskurs 7. I årskurserna 7 9 studerar eleverna minst två språk. De kan också inleda studierna i ett nytt språk som tillvalsämne. Studierna i det här B2-språket inleds vanligtvis i åk 8. Inom den svenska utbildningen kan man inleda studier i latin redan i årskurs 7. Lämplighetstest för latinstudierna ordnas 14.2.2011 (se Högstadieskolan Svenska normallyceum). Språkutbudet framgår vid presentationen av skolorna. Undervisningen kan börja om minst 10 elever har valt språket i fråga. Språk som studeras i åk 7 9 A1-språket är det gemensamma språk som eleverna börjar studera i åk 3. A2-språket är det språk som eleven börjar studera i åk 4 eller 5. B1-språket är ett språk som inleds i åk 7 (latin). B2-språket är ett frivilligt språk som inleds i åk 7 eller 8. Religion och livsåskådningskunskap Religion och livsåskådningskunskap är obligatoriska läroämnen i grundskolan. Undervisningen är politiskt obunden och konfessionslös. Den religiösa fostran av barnet är hemmets uppgift. I samband med anmälningen till skolan kan vårdnadshavarna meddela om barnet deltar i undervisningen i religion eller livsåskådningskunskap. Skolan kan hålla religiösa tillställningar såsom gudstjänster och religiösa morgonsamlingar. Elevernas vårdnadshavare informeras i början av läsåret om religiösa tillställningar som kommer att anordnas och tillställningarnas innehåll. Intensifierad undervisning En del skolor erbjuder intensifierad undervisning till vilken eleverna antas på basis av ett lämplighetstest. Den intensifierade undervisningen börjar i årskurs 3 eller 7. Inom stadens svenska utbildning erbjuds intensifierad undervisning i musik. 10
Samarbetet mellan hem och skola Barnet upplever att skolan är trygg och går gärna i skolan då föräldrarna deltar med intresse i barnets skolgång och samarbetar med läraren. Ett lyckat samarbete förutsätter ömsesidigt engagemang och förtroende. En elev i årskurserna 7 9 behöver fortfarande sina föräldrar, men förhållandet söker nya former. Konflikter går inte att undvika helt och hållet. Till utvecklingen hör att barnet blir mera självständigt och småningom frigör sig från sina föräldrar. De största meningsskiljaktigheterna mellan föräldrarna och barnet har ofta sitt ursprung i vardagliga situationer och barnets vanor. För en tonåring är det viktigt att skapa en egen, självständig livsstil och att försvara den. Skolan informerar hemmen om frågor som gäller eleven och skolan. På motsvarande sätt förväntas föräldrarna informera skolan om frågor som gäller barnet, till exempel frånvaro. Samarbetet mellan hem och skola är en del av skolans verksamhet som fastställs i läroplanen. Skolan kommer överens om verksamhetsformerna i samarbete med föräldrarna. Klassföreståndaren sköter kontakten mellan hem och skola. För samarbetet mellan hem och skola har man utvecklat det elektroniska systemet Wilma, som fungerar som en informationskanal mellan föräldrarna och skolorna. Genom Wilma får föräldrarna aktuell information om sitt barns skolgång. Föräldrarna får möjlighet att bekanta sig med varandra genom tillställningar som ordnas av skolan eller vid evenemang som ordnas av klassföräldrarna. Vid de flesta skolor verkar även en föräldraförening som stödjer hela skolans verksamhet. Samtliga skolor i Helsingfors har en direktion med representanter för föräldrarna. Utbildningsnämndens svenska sektion i Helsingfors utser medlemmarna för en period på fyra år. Direktionen beslutar om skolans verksamhetsplan, väljer de ordinarie lärarna, godkänner budgeten och framlägger ett förslag till läroplan för utbildningsnämndens godkännande. Stöd ditt barn i skolarbetet Genom att lyfta fram det som ditt barn är bra på får han eller hon får ett gott självförtroende och blir en stark individ. Visa på alla sätt att du accepterar ditt barn som människa, även om du inte alltid kan acceptera allt som han eller hon gör. Gemensamma aktiviteter med familjen är viktiga för att upprätthålla gemenskapen och för utvecklingen av barnets känsloliv och självständighet. Det är viktigt att tillbringa gemensam tid tillsammans med familjen. Se till att ditt barn äter mångsidigt och hälsosamt under dagen. Tillräcklig vila och motion är också viktigt. Ge också ditt barn utrymme att leva sitt eget liv. Ta din roll som vuxen och förälder på allvar! 11
Nyttig information finns också bakom dessa länkar: Den regionala föreningen för föräldraföreningar i Helsingfors HELVARY ry http://helvary.blogspot.com Förbundet Hem och skola www.hemochskola.fi Finlands Föräldraförbund www.vanhempainliitto.fi/ pa svenska Mannerheims Barnskyddsförbund www.mll.fi/se Programmet KiVa Skola www.kivakoulu.fi > Svenska Sommarlägerverksamhet www.kvarnudden.fi www.hekolo.fi Infobanken för invandrare www.infopankki.fi PRAO-torget för praktisk arbetslivsorientering www.peda.net/veraja/tori/pks/ helsinki Ung röst på stan, delaktighetsforum för unga http://blogit.nettiareena.fi/hna/ Wellsinki, för barn, unga och barnfamiljer i Helsingfors http://wellsinki.fi/ Ungdomscentralen, HAPPI http://happi.nettiareena.fi/ Här hittar du mer information På utbildningsverkets webbplats www.edu.hel.fi > Grundskolor finns närmare information om utbildningen i Helsingfors. Varje skola har en egen webbplats med information om skolan. Skolornas hemsidor finns på adressen www.edu.hel.fi > Sök skolor. Information om skolornas utbildningsutbud finns också på Helsingfors stads webbplats www.hel.fi/ palvelukartta > Svenska > Utbildning och studier. Skolorna presenteras I Helsingfors finns det såväl kommunala skolor som privata och statliga skolor. I den här broschyren presenteras stadens svenska skolor för årskurserna 7 9. Staden är indelad i fem svenska elevupptagningsområden. I varje område finns det en skola med årskurserna 7 9, där det finns en plats reserverad för de elever som bor i området. Eleverna kan också ansöka om plats i en annan skola. 12
Skolorna presenteras Elevupptagningsområdena Norra Åshöjdens grundskola Kottby lågstadieskola, Månsas lågstadieskola, Staffansby lågstadieskola Östra Botby högstadieskola Blomängens lågstadieskola, Degerö lågstadieskola, Nordsjö lågstadieskola och Östersundom skola. Södra Högstadieskolan Svenska normallyceum Brändö lågstadieskola, Cygnaeus lågstadieskola och Kronohagens lågstadieskola. Västra Munksnäs högstadieskola Haga lågstadieskola, Kårböle lågstadieskola, Munksnäs lågstadieskola och Sockenbacka lågstadieskola. Tölö Högstadieskolan Lönkan Drumsö lågstadieskola, Zacharias Topeliusskolan och Minervaskolan. Botby högstadieskola www.boh.edu.hel.fi Blomängsvägen 2 PB 3052, 00099 Helsingfors stad Tfn kansliet (09) 310 82759 T.f. rektor Erika Lindblom Elevhandledare Jan Sandholm, tfn (09) 310 82756 Språk A1-språk finska A2-språk engelska, tyska B2-språk från årskurs 8 engelska, franska, tyska Information Torsdag 27.1.2011 kl. 18.30. Högstadieskolan Lönkan www.lonkan.edu.hel.fi Sandelsgatan 3 PB 3059, 00099 Helsingfors stad Tfn kansliet (09) 310 86611 Rektor Solveig Almark-Björk Elevhandledare Susanne Runeberg, tfn (09) 310 86617 Språk A1-språk finska A2-språk engelska, tyska B2-språk från årskurs 8 engelska, franska, tyska Specialklass Skolan har specialklasser för årskurs 7 9 (anpassad undervisning). Intensifierad undervisning Musik, lämplighetstest ordnas tisdag 1.2.2011, kl. 11 teoriprov, kl. 12 individuella test. Av de sökande förutsätts kunskaper som ungefär motsvarar kurs 2/3 i musikteori och tonträffning enligt musikskolornas fordringar. Eleverna får också ge prov på solistiska färdigheter i ett huvudinstrument och sång. Minervaskolans musikelever är befriade från teoriprovet. Anmälan till kansliet senast 25.1.2011. Information Torsdag 27.1.2011 kl. 18.30. Högstadieskolan Svenska normallyceum www.hsn.edu.hel.fi Unionsgatan 2 PB 3058, 00099 Helsingfors stad Tfn kansliet (09) 310 82157 Rektor Li-Lo Söderholm Elevhandledare Heidi Sjögren, tfn (09) 310 84015 13
Skolorna presenteras Språk A1-språk finska A2-språk engelska, franska B1-språk från årskurs 7 latin B2-språk från årskurs 8 engelska, franska, tyska Undervisning i latin från sjuan Skolan kan ta emot en undervisningsgrupp i latin. Eleverna antas på basis av ett lämplighetstest som mäter hur väl de behärskar modersmålet. Testet hålls måndag 14.2.2011 kl. 16.00 i skolan. Information Tisdag 27.1.2011 kl. 18.30. Munksnäs högstadieskola www.muh.edu.hel.fi Solnavägen 18 20 PB 3064, 00099 Helsingfors stad Tfn, kansliet (09) 310 80954 Rektor Gunilla Vuori Elevhandledare Tariku Ahlfors, tfn (09) 310 86663 Språk A1-språk finska A2-språk engelska, franska B2-språk från åk 8 9 engelska, franska, tyska, ryska Information Måndag 27.1.2011 kl. 18.30. Åshöjdens grundskola www.ash.edu.hel.fi Sturegatan 6 PB 3072, 00099 Helsingfors stad Tfn, kansliet (09) 310 84441 Rektor Ellinor Hellman Elevhandledare Sonja Andersson, tfn (09) 310 84436 Språk A1-språk finska A2-språk tyska, engelska B2-språk från årskurs 8 tyska, franska, engelska I skolan verkar en flexklass och en tionde klass. Information Torsdag 27.1.2011 kl. 18.30. Andra skolor Rudolf Steiner skolan i Helsingfors www.rudolfsteinerskolan.fi, www.steiner.fi The English School www.eschool.edu.hel.fi European Schooling Helsinki www.esh.fi Lycée franco-finlandais www.hrsk.fi Deutsche Schule Helsinki www.dsh.edu.hel.fi International School of Helsinki http://ish.edu.hel.fi Suomalais-venäläinen koulu www.svk.edu.hel.fi 14
Varje skola har en egen webbplats med information om skolan. Skolornas webbplatser finns på adressen www.edu.hel.fi > Sök skolor. Helsingfors stads utbildningsverk Besöksadress Tavastvägen 11 A tfn (09) 310 8600, fax (09) 310 86390 PB 3000, 00099 Helsingfors stad Utbildningsverkets infodisk tfn (09) 310 86400, fax (09) 310 86390, neuvonta.opetusvirasto@hel.fi www.edu.hel.fi Utgivare Helsingfors stads utbildningsverk Alla guider och broschyrer www.edu.hel.fi>service >Broschyrer och informationsmaterial Alla blanketter www.edu.hel.fi>service>blanketter Layout Luovaamo Foto Pertti Nisonen Trykeri Newprint Oy
Från sjuan till nian www.edu.hel.fi Läsåret 2011-2012