Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Marshallöarna 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Marshallöarna har omkring 56 000 invånare och består av fem öar och tjugonio atoller. Landet är en parlamentarisk demokrati med starka band till USA. Konstitutionen är uppbyggd enligt amerikansk förebild. Det förekommer dock att påverkan från regeringen leder till självcensur inom media i frågor som anses politiskt eller kulturellt känsliga. Regeringar har försökt utöva inflytande över rättssystemet genom lagstiftning och administrativa åtgärder. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Av de centrala internationella konventionerna på MR-området har Marshallöarna endast tillträtt FN:s konvention om barnets rättigheter (1993). Landet rapporterade senast i december 2004 till kommittén för konventionen om barnets rättigheter. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Lagen förbjuder tortyr och inga rapporter om sådan förekom. Fängelseförhållandena motsvarar inte internationellt godtagbar standard. Regeringen tillåter årliga besök av oberoende MR-observatörer. 4. Dödsstraff
2 Dödsstraffet avskaffades år 1986. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Det förekom inga rapporter om politiskt våld eller politiskt motiverade försvinnanden. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen De civila myndigheterna utövade effektiv kontroll över landets säkerhetsstyrkor. Lokal och nationell polis lyder under justitieministeriet. Polistjänstemän har inte rätt att bära vapen. Isolerade fall av poliskorruption har rapporterats. Justitieministeriet utsåg en f d polistjänsteman till chef för åklagarmyndighetens kontor för undersökningar av polisövergrepp och korruption. Åtalade personer har möjlighet att välja mellan prövning av professionella domare eller sammansatt domstolsnämnd. Åtalade har rätt till eget val av juridiskt ombud och staten bekostar försvarsadvokater för åtalade personer som inte själva kan stå för kostnaden. Chefen för Högsta Domstolen är en utländsk medborgare som tillsätts på 10 år. Det förekom inga rapporter om frihetsberövande på politiska grunder. 7. Straffrihet Det förekom inga rapporter om att straffrihet var ett utbrett problem. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet är lagstadgade och respekteras generellt. Det förekommer dock, som tidigare nämnts, att påverkan från regeringen leder till självcensur inom media i frågor som anses politiskt eller kulturellt känsliga. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Marshallöarna är en konstitutionell demokrati. Landets exekutiva, lagstiftande och juridiska grenar är fastställda i konstitutionen. Den lagstiftande grenen består av ett parlament med 33 medlemmar (Nitijela) och råd av hövdingar
3 (Iroji) med en i första hand konsultativ roll i frågor rörande traditioner och sedvänjor. Allmänna och fria val tillämpas. Valsystemet är komplicerat och delvis grundat på ägande av land. Inga restriktioner förekommer mot bildande av politiska partier. Presidenten väljs av en majoritet i parlamentet med en fyraårig mandatperiod. Utlänningar har enligt lagen inte rätt att bedriva politisk aktivitet i landet. I enlighet med The Compact of Free Association ansvarar USA för Marshallöarnas försvar och nationella säkerhet. Det amerikanska försvaret opererar på en stor militärbas på Kwajaleinatollen,Den nationella och lokala polisen har ansvar för rikets interna säkerhet. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Den mycket höga arbetslösheten på Marshallöarna, omkring 30 procent, är ett stort problem. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hög befolkningstillväxt och trånga boendeförhållanden i tättbebyggda områden har gett upphov till sjukdomar som tuberkulos och lepra. Andra stora utmaningar på hälsoområdet är utbredd fetma bland vuxna, undernäring, rökning och alkoholism. Självmordsfrekvensen är förhållandevis hög. Med bistånd från Förenta Staterna och WHO görs ansträngningar att förbättra situationen inom hälsovården. Hälsovården subventioneras av staten. 12. Rätten till utbildning Obligatorisk och i princip gratis undervisning erbjuds för barn mellan 6 och 14 år. Individuella skolor har dock rätt att ta ut en registreringsavgift för att stödja verksamheten. Efter inträdesprov har omkring 300 elever, eller två tredjedelar av alla elever som går ut grundskolan, möjlighet att ta sig vidare till gymnasium. Utgifterna för undervisning uppgår till ca 13 procent av statens budget. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Knappt hälften av Marshallöarnas statsbudget utgörs av intäkter från USA enligt det fördrag, The Compact of Free Association, som ingicks då landet 1986 blev självständigt. Med dessa medel har landet byggt upp en förhållandevis god hälsovård och ett allmänt utbildningssystem.
Befolkningstillväxten är samtidigt en av de högsta i världen och systemen för hälsovård och utbildning har svårt att tillgodose alla behov. Mycket pengar har lagts på administration och som subsidier till den förhållandevis omfattande statliga företagssektorn. Lagen om minimilön (f n 2 US dollar i timmen) uppges vara respekterad. Minimilönen anses dock alldeles för låg för att garantera en acceptabel levnadsstandard för en arbetare med familj. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Trots att egendom och mark liksom traditionella titlar ärvs oberoende av kön är kvinnans roll i allmänhet underordnad mannens. Kvinnomisshandel är ett problem. Enligt en undersökning 2003 av den enskilda organisationen Women United Together in the Marshall Islands har fler än 80 procent av landets kvinnor utsatts för våld inom äktenskapet. Det finns inga rättsliga hinder som begränsar kvinnors deltagande i det politiska livet men traditionella attityder begränsar kvinnors inflytande. 15. Barnets rättigheter Den allmänna kunskapen i samhället om barnets rättigheter uppges vara låg. Det rapporteras att omkring en femtedel av barnen inte deltar regelbundet i skolundervisningen. Vanliga förklaringar var långa avstånd till skolan och föräldrarnas oförmåga att betala skolavgift eller andra obligatoriska kostnader i samband med skolgång. Det finns ingen lag som fastställer minimiåldern för barnarbete. Barn var som regel inte sysselsatta i avlönat arbete, men en del hjälpte sina familjer inom jordbruk, fiske och småskalig företagssamhet. Barnmisshandel uppges vara ett växande problem. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk tillhörighet och socialt eller nationellt ursprung är förbjudet i lag och regeringen respekterade i stort dessa bestämmelser. Flera hundra medborgare är icke-etniska Marshallöbor. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet 4
5 Inga uppgifter om diskriminering p g a sexuell läggning och könsidentitet förekom. 18 Flyktingars rättigheter Även om Marshallöarna inte har undertecknat 1951 års flyktingkonvention så samarbetar landet med UNHCR med bistånd till flyktingar och asylsökande. Något etablerat system för flyktingmottagande finns inte i landet. Enskilda fall av asyl har tidigare beviljats. Inga rapporter om människohandel till, inom eller från Marshallöarna förkom. Spridda rapporter om tvångsarbete för illegalt invandrade personer förekom. 19. Funktionshindrades rättigheter Enligt uppgifter förekom ingen uppenbar diskriminering mot funktionshindrade. Lagar och byggnormer som syftar till att underlätta tillträdet för funktionshindrade saknas. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Inga uppgifter. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Inga uppgifter.