Uppsala kommun Träffpunkter för psykiskt funktionsnedsatta 2008-04-28 Tomas Odin 1 INLEDNING...3 1.1 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BAKGRUND...3 1.2 SYFTE...3
1.3 METOD OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...3 1.4 PROJEKTORGANISATION...4 1.5 TRÄFFPUNKTERNAS ORGANISATORISKA TILLHÖRIGHET...4 1.6 NY LEDNINGSORGANISATION FÖR TRÄFFPUNKTERNA...4 2 TRÄFFPUNKTERNAS VERKSAMHET...5 2.1 INLEDNING...5 2.2 TRÄFFPUNKTERNAS VERKSAMHET...5 2.3 KOMMUNALA TRÄFFPUNKTER...5 2.4 CLUB LINDORMEN...6 2.5 TRÄFFPUNKTERNAS ÖPPETHÅLLANDE...6 2.6 ÖPPETHÅLLANDE AV FÖRENINGAR OCH STUDIEFÖRBUND...7 2.7 ANTAL BESÖKARE...8 2.8 BESÖKARNAS ÅLDERSFÖRDELNING...9 2.9 KOMMENTARER OCH SLUTSATSER...10 3 SYSSELSÄTTNING OCH SOCIAL SAMVARO...11 3.1 INLEDNING...11 3.2 KOMMUNENS MÅL OM SYSSELSÄTTNING...11 3.3 DE INTERVJUADES UPPFATTNING OM SYSSELSÄTTNINGSCENTRA...12 3.4 SARUK...12 3.5 SOCIAL SAMVARO OCH SYSSELSÄTTNING I ANDRA KOMMUNER...13 3.6 NYA VERKSTAN I NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING...13 3.7 KOMMENTARER, SLUTSATSER OCH FÖRSLAG...14 4 TRÄFFPUNKTERNAS UPPDRAG...15 4.1 UPPDRAGSBESKRIVNING OCH UPPDRAGSPLAN...15 4.2 ÅTAGANDE OCH VERKSAMHETSPLAN...15 4.3 KOMMENTARER OCH SLUTSATSER...16 5 AVSLUTANDE DISKUSSION OCH FÖRSLAG...17 5.1 INLEDNING...17 5.2 TRÄFFPUNKTERNAS EKONOMI...17 5.3 BRUKARORGANISERAD VERKSAMHET...18 5.4 ALTERNATIVA UPPDRAG ANGÅENDE TRÄFFPUNKTERNAS VERKSAMHET...19 2
1 Inledning 1.1 Förutsättningar och bakgrund I Uppsala kommun finns träffpunkter för psykiskt funktionsnedsatta. Träffpunkterna erbjuder förutom social samvaro även sysselsättning i form av exempelvis matlagningskurser, snickeriverkstad, datautbildning och kurser i samverkan med studieförbund. Träffpunkterna drivs av Produktionsnämnden för vård och bildning (NVB) på uppdrag av Nämnden för vuxna med funktionshinder (VFN). Inom NVB har enheten Stöd till funktionshindrade (StöFu) ansvar för att driva träffpunkterna och kommunens övriga socialpsykiatri. Inför år 2008 föreslogs ersättningen till NVB från VFN uppgå till ca 9,7 mkr för att driva träffpunkterna. Träffpunkternas budget har under flera år varit högre varför UVB har omfördelat medel från andra verksamheter. År 2008 beräknas möjligheterna till omfördelning av medel enligt NVB inte längre föreligga. NVB har därför framfört till VFN att ta ställning till hur uppdraget ska utformas. Carlqvist Odin AB har givits i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag som beskriver, analyserar och diskuterar träffpunkternas verksamhet. 1.2 Syfte Projektets syfte är att beskriva, analysera och diskutera träffpunkternas nuvarande och framtida verksamhet i förhållande till fullmäktiges mål, brukarnas behov och tillgängliga ekonomiska medel. 1.3 Metod och frågeställningar Den metod som har använts är dokumentstudier och intervjuer. Intervjuer har genomförts med den områdeschef och de två enhetschefer som ansvarar för träffpunkterna. Vi har besökt alla träffpunkter och på plats intervjuat medarbetare. Vid fyra träffpunkter har informationsmöten hållits för brukare/besökare. Vi har vidare medverkat vid ett s k brukarråd på Club ST där alla träffpunkter har representanter. Intervjuer har också genomförts med representanter för HSO samt Kungsängsliljans och Lindormens RSMH-föreningar. Inom landstinget har intervjuer genomförts med medarbetare och chefer inom två av Psykiatridivisionens områden. Vid alla gruppintervjuer och större möten har betonats att personer som inte varit närvarande, eller som inte velat framföra synpunkter vid mötet, har varit välkomna att istället göra detta via brev, e-post eller telefon. Ett femtontal brukare har ringt eller mailat. Dokument som studerats är bl a kommunens styrdokument, veckoscheman och annat material om träffpunkterna, information om motsvarande verksamhet i andra kommuner samt diverse utredningar och rapporter, exempelvis slutrapporten från Nationell psykiatrisamordning De frågeställningar som har legat till grund för intervjuer och dokumentstudier redovisas i bilaga 3. 3
1.4 Projektorganisation Tomas Odin (Carlqvist Odin AB) har varit projektledare. Tomas har hållit alla intervjuer, genomfört dokumentstudier och skrivit denna rapport. 1.5 Träffpunkternas organisatoriska tillhörighet Stöd till funktionshindrade, StöFu, är ett verksamhetsområde inom Uppsala vård och produktion med ansvar för att utföra de kommunala insatserna till funktionsnedsatta. StöFu är indelat i fyra områden, ett av dem är område socialpsykiatri. Område socialpsykiatri ger insatser till personer med psykiska funktionshinder. Inom området finns i huvudsak tre olika stödinsatser. En är de särskilda boendena för psykiskt funktionsnedsatta som är ett bostadsalternativ för personer med behov av tillsyn och stöd. En annan stödinsats är boendestöd där sk boendestödspersonal ger ett aktivt rehabiliterande och pedagogiskt stöd i den dagliga livsföringen till personer som bor i ordinärt (eget) boende. Den verksamhet som granskas i denna utredning, träffpunkterna, fungerar som komplement och stöd till boendeenheterna och boendestödet, men de vänder sig också till personer med psykiskt funktionshinder som inte har någon av de insatserna. 1.6 Ny ledningsorganisation för träffpunkterna På kommundelarnas tid var det ofta en chef som ansvarade för kommundelens samlade verksamhet för funktionsnedsatta, t ex boende, boendestöd och ev träffpunkter. Vid kommunens stora omorganisation år 2003 samlades kommundelarnas socialpsykiatri i ett område. I övrigt gjordes inga stora förändringar. Det innebar att träffpunkternas enhetschefer i många fall ansvarade för boendestöd och/eller boende också. Den 1 september 2007 införde område socialpsykiatri en ny organisation där två enhetschefer fick ansvar för träffpunkterna. De ansvarar inte för någon annan verksamhet vilket förväntades ge en effektivare organisation och ökad kvalitet. Vidare fanns en önskan från StöFus sida att renodla de olika verksamheternas ekonomi och resultat inför eventuella utmaningar eller konkurrensutsättningar. 4
2 Träffpunkternas verksamhet 2.1 Inledning I detta kapitel beskrivs och diskuteras träffpunkternas verksamhet, öppethållande och antal besökare. Kapitlet avslutas med ett avsnitt där våra kommentarer och slutsatser sammanfattas. 2.2 Träffpunkternas verksamhet Träffpunkternas verksamhet kan delas in i de tre huvudområdena social samvaro, sysselsättning och fritidsaktiviteter. Med social samvaro avses en plats dit psykiskt funktionsnedsatta kan gå för att fika, träffa andra människor och kanske spela spel eller äta mat utan att några krav ställs på besökaren. Möjligheterna till social samvaro är mycket viktiga för relativt sjuka personer. För dem kan en möjlighet till helt kravlös social samvaro vara central för att bryta isolering och påbörja en återhämtning. Det finns också personer som arbetar vid SARUK (se avsnitt 3.4) som besöker träffpunkterna för att ta en fika och umgås. Den sociala samvaron fyller därför en funktion för personer med skiftande behov och förutsättningar. Den sysselsättning som bedrivs är dels aktiviteter som träffpunkternas personal leder och dels kurser ledda av studieförbund. Större fritidsaktiviteter, t ex planerade bussresor, badutflykter osv har samordnats till en av träffpunkterna (Club ST). Då deltar också personer som annars i huvudsak besöker andra träffpunkter. Vid träffpunkterna bedrivs också aktiviteter som ligger i gränslandet mellan sysselsättning och fritidsaktiviteter, t ex promenader. 2.3 Kommunala träffpunkter Uppsala kommun har sex egna träffpunkter för psykiskt funktionsnedsatta. Tre av dem (Ymer, Portalen och Club ST) har ett omfattande utbud av sysselsättningsalternativ medan resterande tre (Vänkretsen, 26:an och Pepparn) främst är inriktade på social samvaro. Portalens träffpunkt har fina och ändamålsenliga lokaler på Portalgatan 4B. Portalen erbjuder en mängd olika sysselsättningsalternativ och har ett omfattande samarbete med studieförbund. Exempel på verksamhet som bedrivs är målarcirkel, skrivarverkstad, datakurs, filosofikurs, sånggrupp, bakning, vävning, sömnad och tidningsgrupp som ger ut en egen tidning. Portalen har också ett café och kan erbjuda goda möjligheter till social samvaro. Club ST, som ligger mycket centralt på Dragarbrunnsgatan, är en länsövergripande verksamhet som omfattar utflykter och resor, underhållning, kursverksamhet och ett stort café dit alla är välkomna. Studieförbunden anordnar både teoretiska och praktiska kurser och kommunens medarbetare erbjuder bl a kör, friskvård, innebandy och kurs i vardagsekonomi. Ymer erbjuder social gemenskap och sysselsättning för att ge vardagen ett meningsfullt innehåll. Aktiviteterna vid Ymer är snickeri, möbelrenovering, måleri, data, tidningsgrupp (som gör en tidning), bakning, matlag, cykelverkstad, kolonilotter, keramik, foto/film, drama m.m. Ymers egen lokal, som ligger i Nyby Servicehus, är ganska liten. Servicehuset har dock snickarrum, biljardbord, keramikrum med ugn för att bränna lergods i osv. Då Ymer kan låna dessa lokaler finns bättre förutsättningar än vid de andra träffpunkterna att bedriva olika slags 5
hantverksaktiviteter. Ymer har hela Uppsala som upptagningsområde och i mars stod närmare 40 personer i kö för att få sysselsättning vid verksamheten. Ymer skiljer sig från de andra träffpunkterna såtillvida att endast personer som deltar i någon aktivitet har rätt att besöka träffpunkten för enbart social samvaro/fika. Vänkretsen ligger på Bandstolsvägen i Gottsunda. Träffpunkten har en ganska stor lägenhet på andra våningen i ett vanligt hyreshus. Det finns ingen hiss och lokalen är därför mindre lämplig för personer med fysiska funktionshinder. Här bedrivs inte alls lika mycket aktiviteter som på ovanstående träffpunkter. Gästerna, som främst bor i Gottsunda, har bildat Föreningen Kungsängsliljan som nu är med i RSMH. Som mest har föreningen haft knappt 20 medlemmar. När företrädare för föreningen intervjuades i mars 2008 hade föreningen 14 medlemmar. Träffpunkt 26:an ligger på Gnejsvägen 26 B i Eriksberg. Verksamheten bedrivs i en liten lägenhet som inte rymmer fler än ett tiotal besökare. Träffpunkten påminner om Vänkretsen såtillvida att besökarna bor i närområdet och att verksamheten inriktas på social samvaro, t ex att fika, äta, läsa tidningar och spela spel. Pepparn, som ligger på Årstagatan i Salabacke, är främst inriktad på social samvaro. Under våren har några cirklar i samarbete med studieförbund startats och medarbetarna har en tydlig ambition att kunna öka utbudet av sysselsättning. Träffpunkten ligger i ett fristående hus som tidigare har rymt några affärslokaler. Pepparns lokal gör att träffpunkten har bättre möjligheter än Vänkretsen och 26:an att bli mer av ett aktivitetshus. 2.4 Club Lindormen Till ovanstående sex kommunala träffpunkter ska läggas Club Lindormen där kommunal personal är stationerad trots att träffpunkten drivs av Club Lindormens RSMH-förening. Club Lindormen, som ligger på Sysslomansgatan i främre Luthagen, är den äldsta träffpunkten i Uppsala. Den har sedan starten för 30 år sedan drivits av en livaktig RSMH-förening som vid 2007 års utgång hade 119 medlemmar. Club Lindormen presenterar sig som en öppen dagverksamhet som grundar sig på kamratstöd och intressepolitik. Föreningen har, utöver kommunens personal, två personer anställda halvtid med hjälp av lönebidrag. Den kommunala personalen uppgår till 2,75 heltidstjänster. Club Lindormen samarbetar med ABF som har en heltidsanställd cirkelledare som bara arbetar med kurser på Lindormen. Träffpunkten kan därför erbjuda ett stort utbud av kurser och annan sysselsättning. Den som bara söker social samvaro är också alltid välkommen. Personalen på Lindormen skiljer sig från kollegorna på andra träffpunkter såtillvida att de har delvis annorlunda arbetsuppgifter, exempelvis ingår i arbetet att stötta RSMH-föreningen. På Lindormen är det mer ett helhetsperspektiv där personalen t ex kan hjälpa till med uppgifter som annars utförs av boendestödjare samt vara behjälpliga vid kontakter med t ex biståndsbedömare, landstinget och andra myndigheter. 2.5 Träffpunkternas öppethållande Träffpunkterna har olika öppettider. I nedanstående tabell redovisas endast den tid som kommunens anställda håller öppet. Träffpunkterna har i tabellen sorterats utifrån totala antalet öppettimmar per vecka (som redovisas i kolumnen längst till höger). 6
Tabell 1. Träffpunkternas öppethållande Träffpunkt Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lör + sön Öppettimmar Lindormen 08.30-17.00 08.30-17.00 08.30-17.00 08.30-17.00 08.30-17.00 Stängd 42,5 Club ST 10.00-16.00 10.00-16.00 13.00-16.00 10.00-19.00 10.00-16.00 10.00-15.30 41,0 Ymer 09.00-15.00 09.00-15.00 13.00-16.00 09.00-15.00 09.00-15.00 Stängd 27,0 Pepparn 09.00-15.30 09.00-15.30 13.00-17.30 09.00-15.30 Stängd Stängd 24,0 Portalen 10.00-15.00 10.00-15.00 13.00-17.00 10.00-15.00 10.00-15.00 Stängd 24,0 Vänkretsen Stängd 09.00-15.30 13.00-17.30 09.00-15.30 09.00-15.30 Stängd 24,0 26:an Stängd 09.30-16.30 Stängd 09.30-16.30 Stängd Stängd 14,0 Lindormen och Club ST håller båda öppet strax över 40 timmar per vecka. Det innebär att de håller öppet betydligt fler timmar än alla andra träffpunkter. 26:an har bara öppet två dagar och sammanlagt 14 timmar i veckan medan resterande träffpunkter har 24-27 timmar öppet. De träffpunkter som bedriver mest sysselsättning (Lindormen, Club ST, Portalen och Ymer) håller öppet alla vardagar. De träffpunkter som främst erbjuder social samvaro (Vänkretsen, Pepparn och 26:an) har stängt minst en vardag i veckan. Den enda träffpunkt som hålls öppen under helger av kommunens personal är Club ST. För att klara det arbetar personal från andra träffpunkter vissa helger på Club ST. 2.6 Öppethållande av föreningar och studieförbund Vid några träffpunkter bedriver studieförbund verksamhet under kvällstid. Vidare förekommer att medlems- eller RSMH-föreningar håller träffpunkter öppna på egen hand. Nedanstående tabell sammanfattar var och vilken form det förekommer. Tabell 2. Öppethållande av föreningar och studieförbund Träffpunkt Öppethållande under helger och kvällar Ymer Ymers medlemsförening håller öppet onsdagkvällar. Pepparn Ett studieförbund driver elektronikcirkel en kväll i veckan Lindormen Medlemmarna håller ibland öppet kvällar och helger Portalen Studieförbund driver verksamhet två kvällar i veckan. Vänkretsen Medlemmarna håller öppet fre kväll+lör och sön kl 12-15 RSMH-föreningen Kungsängsliljan anordnar viss verksamhet i Vänkretsen och några medlemmar hjälper också till att hålla träffpunkten öppen under helger. Det brukar komma 7-8 personer på helgerna och det fungerar enligt föreningen bra. RSMH-föreningen vid Club Lindormen håller öppet vissa kvällar och helger utan stöd från kommunens personal. Det sker dock inte alls lika kontinuerligt som på Vänkretsen. Ymer har en brukarförening med ca 50 medlemmar. Några av föreningens medlemmar har kvitterat ut nycklar och sköter själva öppethållande onsdagskvällar. Vid Pepparn har ingen förening bildats. Några personer som ofta besöker träffpunkten har dock framfört ett intresse av att hålla öppet under helger. Kommunens personal gör bedömningen att det finns några 7
besökare som skulle klara det ansvaret. Vid Portalen arrangerar studieförbund flera kvällar i veckan cirkelverksamhet i lokalerna när kommunens personal har slutat och träffpunkten är stängd för spontanbesök. I april startade en studiecirkel på Pepparn som hålls på måndagskvällar. 2.7 Antal besökare De första månaderna år 2008 har träffpunkterna räknat antalet besökare. Tabell 3 visar antalet besökare under januari och februari. Om en träffpunkt redovisade 10 personer en viss dag så innebär det att 10 olika personer besökte träffpunkten den dagen. Om samma10 personer besöker träffpunkten dagen efter så är det ytterligare 10 besök i statistiken. Statistiken visar alltså inte antalet olika besökare utan endast antalet besök. För bägge månaderna visas totalt antal besök under månaden i kolumnen till vänster. Till höger visas genomsnittligt antal besök per dag som träffpunkten var öppen under månaden. För Club ST redovisas bara januari månad eftersom statistiken för februari inte är sammanställd när detta skrivs. Tabellen har sorterats efter totalt antal besök i januari. Tabell 3. Antal besökare per dag vid träffpunkterna under januari och februari Träffpunkt Januari Februari Totalt antal besök Snitt per dag Totalt antal besök Snitt per dag Lindormen 644 29,1 621 29,6 Club ST (januari) 454 22,0 Ymer 315 14,0 387 18,4 Portalen 281 12,8 352 16,7 Pepparn 114 9,5 142 8,9 Vänkretsen 82 8,0 137 8,6 26:an 59 9,8 80 10,0 Tabell 3 visar att Lindormen med 644 och 621 personer hade flest besök bägge månaderna. Lindormen hade också flest besökare per dag. Vid Club Lindormen är det inte personalen som har räknat. Istället har besökarna ombetts skriva upp sina namn, men något tvång föreligger inte. Enligt uppgift är det vissa besökare som väljer att inte skriva upp sig. De värden som anges för Lindormen är därför med stor sannolikhet lägre än de verkliga. Ymer, Club ST och Portalen har betydligt fler besök per månad, och per dag som träffpunkten är öppen, än resterande tre kommunala träffpunkter. Vid Pepparn, 26.an och Vänkretsen var det genomsnittliga antalet besökare mellan 8 och 10 per dag bägge månaderna. StöFu ville få en bild av hur många besökare träffpunkterna har vid olika tider under dagen. En gång i timmen under tre veckor i februari räknade därför träffpunkternas personal antalet besökare som befann sig i träffpunkten. Resultatet visas i tabell 4. För Lindormen och Club ST saknas dock statistik. Tabell 4 Genomsnittligt antal besökare vid olika tider vistas i träffpunkterna 8
Tid på dagen 9-10 10-11 11-12 12-13 13-14 14-15 15-16 16-17 17-18 Genomsnitt Ymer 3,67 5,89 7,67 8,94 10,67 11,89 10,56 Stängt Stängt 8,47 Portalen Stängt 5,25 8,42 7,33 6,93 5,13 2,00 2,00 Stängt 6,23 26:an 3,17 3,83 4,17 5,50 6,17 6,00 6,67 0,00 0,00 5,07 Pepparn 0,89 2,22 4,00 3,56 4,67 2,83 1,92 1,67 0,67 2,77 Vänkretse n 0,80 2,30 3,00 2,40 3,00 3,64 3,00 4,50 1,75 2,72 Tabell 4 visar antalet personer som i genomsnitt besökte träffpunkterna dagtid måndag till fredag. Om vi tar Pepparn som exempel så räknades antalet besökare en gång i timmen de 9 förmiddagar som Pepparn hade öppet under de tre veckorna. Klockan 10-11 varierade antalet besökare mellan en och fyra. I genomsnitt hade Pepparn 2,22 besökare kl 10-11. Längst till höger i tabellen visas det genomsnittliga antalet besökare under de timmar träffpunkterna hade öppet. Ymer var med 8,47 personer den träffpunkt som hade flest besökare. Därefter följer Portalen och 26:an med drygt sex respektive fem personer. Vänkretsen och Pepparn hade i genomsnitt färre än tre besökare de timmar träffpunkterna hade öppet under mätperioden. De två träffpunkter som i genomsnitt har flest besökare under de timmar som verksamheten håller öppet (Ymer och Portalen) erbjuder mer sysselsättning än resterande tre. I tabell 3 (föregående sida) hade Pepparn, 26:an och Vänkretsen alla mellan 8 och 10 besökare per dag. I tabell 4 (denna sida) är det dock betydligt fler personer i 26:ans lokaler en genomsnittlig öppethållandetimme. Förklaringen är att 26:ans besökare i genomsnitt stannar längre tid än besökarna vid Vänkretsen och Pepparn. Tabell 4 visar att träffpunkterna har färre besökare under förmiddagen än vid lunch och under eftermiddagen. Den bilden stämmer väl överens med den åsikt som personal och besökare har uttryckt under intervjuer. 2.8 Besökarnas åldersfördelning Den statistik som har tagits fram visar inte ålder på träffpunkternas besökare. Intervjuer med både brukare och personal har dock visat att flertalet besökare är äldre. Självklart finns också personer i 30-årsåldern, t ex vid Portalen och Ymer, den allmänna bilden är dock att träffpunkterna har svårt att nå yngre personer med psykiskt funktionshinder. De intervjuade har olika teorier om varför träffpunkterna har svårt att nå de yngre. En är att vissa träffpunkter, t ex Club ST och Club Lindormen, har tydliga arv från tiden innan huvudmannaskapsförändringen i mitten på 1990-talet. De personer som insjuknat sedan dess har tagits om hand av en nyare organisation och träffpunkternas verksamhet skulle därmed inte svara mot de yngres behov och önskemål. Exempel på det är att yngre personer gärna söker friska kontakter och i vissa fall inte umgås med personer bara för att de har samma sjukdom. De yngre är dock ingen homogen grupp och det finns ett antal mötesplatser på internet där psykiskt funktionsnedsatta kan chatta och diskutera. Eftersom yngre personer generellt har betydligt större datorvana föredrar de dessa datoriserade träffpunkter som man inte behöver gå till och som dessutom är öppna dygnet runt. Att det utbud av verksamheter som kommunen erbjuder inte svarar mot de yngres behov och önskemål har f ö konstaterats i 9
andra kommuner varför det inte är särskilt förvånande att så är fallet också i Uppsala 1. 2.9 Kommentarer och slutsatser Våra kommentarer och slutsatser sammanfattas i nedanstående punkter: Kommunens sex träffpunkter kan lite förenklat delas in i två grupper. Den ena, som består av Club ST, Ymer och Portalen, har ett väl utvecklat samarbete med studieförbund och ett brett utbud av sysselsättningsinsatser. Resterande tre är främst inriktade på social samvaro. Club Lindormen drivs av en RSMH-förening och uppvisar därför vissa särdrag. När det gäller sysselsättning hör dock Lindormen till de träffpunkter som har ett bra samarbete med studieförbund och bedriver en omfattande sysselsättningsverksamhet. Det finns ett tydligt samband mellan träffpunkternas verksamhet och antalet besökare. De träffpunkter som har mest sysselsättning är också de som har flest besökare oavsett om vi mäter totalt antal besökare per månad eller antal besökare per dag. De träffpunkter som främst erbjuder social samvaro har i genomsnitt färre besökare per timme än de träffpunkter som är mer inriktade på sysselsättning. Vid Pepparn och Vänkretsen vistas i genomsnitt färre än tre personer i lokalen de timmar träffpunkterna har öppet. Vid alla träffpunkter är det färre besökare på förmiddagar än på eftermiddagar. Träffpunkterna har svårt att attrahera yngre personer. Träffpunkterna måste utvecklas för att yngre personer ska börja besöka träffpunkterna mer frekvent. Vid Ymer, Vänkretsen och Lindormen håller brukarnas föreningar ibland öppet när kommunens personal är ledig. Det fungerar enligt uppgift bra. Träffpunkternas öppethållande varierar. Club ST har öppet alla dagar i veckan medan 26:an bara är öppen på tisdagar och torsdagar. 1 SOU 2006:100, sid 312 10
3 Sysselsättning och social samvaro 3.1 Inledning Socialtjänstlagen anger att kommunen (egentligen socialnämnden) ska medverka till att människor som av bl a psykiska skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring, får möjlighet att delta samhällets gemenskap och leva som andra ( 5:7). Socialnämnden ska vidare medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning. Det uppdraget förtydligades i samband med psykiatrireformen och är grunden för kommunernas sysselsättningsverksamhet för långvarigt psykiskt funktionsnedsatta. 3.2 Kommunens mål om sysselsättning Fullmäktige har antagit ett inriktningsmål som lyder Psykiskt funktionshindrade ska erbjudas sysselsättning. VFN skriver i sin uppdragsplan att en meningsfull sysselsättning bryter isolering och passivitet, skapar social gemenskap och ger dagen struktur och innehåll. I uppdragsplanen har VFN antagit ett mål som innebär att alla psykiskt funktionsnedsatta senast 2010 ska ha erbjudits sysselsättning utifrån sin individuella förmåga. Många brukare är oroliga för att de målsättningar kommunen har satt upp om sysselsättning ska medföra att de tvingas ut på öppna arbetsmarknaden. De har därför under intervjuer och samtal framfört att det finns människor som helt enkelt inte kan arbeta. I detta sammanhang bör man beakta att VFN ansvarar för sysselsättningsinsatser för psykiskt funktionsnedsatta som syftar till att kunna erbjuda den enskilde ett meningsfullt innehåll i vardagen. Åtgärder för personer som bedöms ha förutsättningar för en aktiv arbetsmarknadsplanering och där sysselsättning är ett anpassat arbete eller en del i personens försörjning, är ett ansvar för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN). Nationell psykiatrisamordning framhöll i slutrapporten att arbetslinjen har tappats bort för personer med psykiskt funktionshinder och att den i framtiden måste ses som central och gälla fullt ut för gruppen. I rapporten markeras samtidigt att arbetslinjen inte innebär att människor som är sjuka ska tvingas till arbete. Alla personer vi har intervjuat i Uppsala kommun har haft samma inställning som Nationell psykiatrisamordning i denna fråga. En slutsats av ovanstående stycken är att de mål som VFN har ställt upp om ökad sysselsättning vid träffpunkterna bör innebära en satsning på meningsfull sysselsättning och inte ett krav på arbete. Dock saknas en definition av meningsfull sysselsättning. Flertalet intervjuade är överens om att sysselsättning utmärks av att det finns någon slags struktur eller ram som den enskilde ska följa. Utmärkande drag som har ställts upp av många intervjuade är att: Aktiviteten ska pågå på en i förväg bestämd tid och plats. Den enskildes närvaro ska vara väntad såtillvida att personen saknas om han eller hon inte dyker upp. Det ska vid varje tillfälle finnas en planering för vad som ska genomföras eller utföras. Det bör finnas någon slags syfte med verksamheten för den enskilde. 11
Med denna definition blir Ymer en sysselsättningsenhet och alla studiecirklar och kurser vid Lindormen, Portalen och Club ST är tveklöst sysselsättning. Den helt öppna sociala samvaro som träffpunkterna erbjuder är dock inte sysselsättning med ovanstående definition. 3.3 De intervjuades uppfattning om sysselsättningscentra Det förslag som VFN valde att inte anta i december 2007 innebar i korthet att sju träffpunkter skulle ersättas av fyra sysselsättningscentra. Förslaget kritiserades av både personal och brukare. Intervjuerna har trots det visat att intervjuade chefer och medarbetare vid träffpunkter och i landstinget ser positivt på en utveckling av träffpunkterna i riktning mot ökad sysselsättning. När det gäller träffpunkternas besökare och de företrädare för RSMH vi har intervjuat så är bilden inte lika enhetlig. Några brukare är mycket skeptiska till hela det tidigare förslaget, men det finns också de som är positiva till sysselsättningscentra så länge de inte införs på träffpunkternas bekostnad. En av medarbetarna vid Portalen höll för ett drygt år sedan intervjuer med alla besökare. Intervjuerna, som har dokumenterats och sammanställts, visar att en majoritet av Portalens besökare då önskade sig ökade möjligheter till aktivering och sysselsättning. Det var dock några intervjuade (ca fem) som mycket tydligt underströk att de inte efterfrågade mer sysselsättning. Det resultatet stämmer väl överens med den bild som har framförts på de möten med brukare som vi har genomfört. Vissa personer har uttryckt att de önskar sig mer sysselsättning och en majoritet av de brukare som har kontaktat oss via mail eller telefon har framfört hur stort värde de sätter på de kurser och studiecirklar som träffpunkterna genomför. Några har samtidigt tydligt framfört att de i första hand anser sig ha behov av social samvaro. Ovanstående stycken visar att det finns ett ganska stort stöd för en utveckling av träffpunkterna i riktning mot mer meningsfull sysselsättning. Det är dock viktigt att understryka att alla intervjuade är överens om att det måste finnas kvar möjligheter till social samvaro för psykiskt funktionsnedsatta utan att några krav ställs på att de måste sysselsätta sig. 3.4 SARUK I avsnitt 3.2 skrevs att UAN ansvarar för den sysselsättning för psykiskt funktionsnedsatta som ligger nära den öppna arbetsmarknaden. UAN har därför givit SARUK (Samordnad arbetsrehabilitering Uppsala kommun) i uppdrag att bedriva sysselsättning för psykiskt funktionsnedsatta. SARUK är uppdelad i tre verksamheter. Den första, som kallas basverksamheten, erbjuder arbetsträning och rehabilitering, arbetsförmågebedömning och sysselsättning. Arbetsrehabiliteringsinsatser sker utifrån individens förutsättningar, möjligheter och behov. Medverkan i verksamheten är frivillig men en person som deltar förväntas vara aktivt närvarande och ta ett eget ansvar för sin arbetsrehabilitering. Syftet med arbetsrehabiliteringen är främst att individen ska få möjlighet att utveckla förmågor och/eller strategier för att bättre klara av utbildning, sysselsättning eller arbete. Den andra delen är OSA (offentligt skyddat arbete) som syftar till att ge vissa grupper av funktionsnedsatta möjlighet till anställning med rehabiliterande inslag. Stöd kan lämnas till offentliga arbetsgivare som anordnar skyddat arbete. På sikt ska anställningen leda till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. 12
SARUKs tredje verksamhet är det så kallade studentstödet. Det är ett stöd som erbjuds till studenter vid Uppsala universitet med psykiska och neuropsykiatriska funktionshinder. Studentstödet arbetar med stöd och rådgivning kring den studiesociala situationen. 3.5 Social samvaro och sysselsättning i andra kommuner Ett av uppdragen i denna rapport har varit att undersöka hur motsvarande verksamheter har organiserats i jämförbara kommuner, t ex Västerås och Örebro. Västerås har två träffpunkter för personer med psykiskt funktionshinder. Till dessa kan besökare komma och gå som de vill, vare sig anmälan eller biståndsbeslut krävs. Vid träffpunkterna går det att ta en fika, umgås med andra, spela biljard eller pingis, sy, använda datorer, lyssna på musik, följa med på utflykter m.m. Träffpunkterna har öppet måndag till fredag och var sin dag under helger. Vid bägge träffpunkterna hålls regelbundna möten där besökarna själva kan komma med förslag och påverka innehållet i verksamheten. Västerås har fem enheter som bedriver sysselsättningsverksamhet för psykiskt funktionsnedsatta. Verksamheten är en insats enligt socialtjänstlagen och den enskilde måste därför ansöka om insatsen hos en biståndshandläggare. De fem enheterna vänder sig till personer i arbetsför ålder och har som gemensamt syfte att bidra till den personliga utvecklingen och främja delaktigheten i samhället. Enheternas utbud skiljer sig dock åt. En av dem har ett utbud som liknar träffpunkternas såtillvida att kurser erbjuds inom bl a data, textil och snickeri. Vidare finns en enhet där den huvudsakliga sysslan är vaktmästeriarbete utomhus och en annan som bedriver olika slags legoarbeten, t ex paketering och montering. Två enheter förmedlar praktikplatser på olika företag. Socialpsykiatrin i Örebro kommun arbetar med boendestöd och sysselsättning till vuxna personer med psykiskt funktionshinder. Inom verksamheten finns vidare olika boendeformer och kontaktverksamheter samt en organisation för arbetsrelaterad sysselsättning. Till kontaktverksamheterna kan psykiskt funktionsnedsatta gå för att träffa andra, vara med i någon aktivitet eller studiecirkel eller bara sitta ned och ta en kopp kaffe och läsa tidningen. Örebro har en geografisk organisation där det vanligaste är att en personalgrupp som arbetar med boendestöd också ansvarar för en träffpunkt (kontaktverksamhet). Sammanfattningsvis kan konstateras att både Västerås och Örebro har en verksamhet som påminner om Uppsalas såtillvida att det finns både sysselsättning och möjlighet till social samvaro. Vissa skillnader finns dock, Västerås har t ex större tyngdpunkt på sysselsättning än Uppsala och Örebro har den organisation (där cheferna ansvarar för både träffpunkter och annan verksamhet) som StöFu valde att lämna hösten 2007. När det gäller att utveckla Uppsalas träffpunkter är det dock vare sig Västerås eller Örebro som har studerats av träffpunkternas medarbetare. Det är istället det aktivitetshus i Stockholm som beskrivs i nästa avsnitt. 3.6 Nya verkstan i Norrmalms stadsdelsförvaltning Enhetschefer och personal vid Uppsalas träffpunkter har varit på studiebesök till Nya Verkstan, ett slags aktivitetshus som tillhör Norrmalms stadsdelsförvaltning (Stockholms stad). Nya Verkstan är en socialpsykiatrisk sysselsättningsverksamhet för personer med psykiska 13
funktionshinder. Enheten bedriver en omfattande verksamhet, under våren 2008 ca 65 kurser och studiecirklar. Det finns kurser/cirklar med praktisk och teoretisk inriktning såväl som fysiska aktiviteter. Cirkelledarna är anställda av Studieförbundet Vuxenskolan och ABF. 2 Vid Nya Verkstan försöker personal och deltagare gemensamt hitta aktiviteter. Målet kan vara en start inför återgång till arbete eller att man har något meningsfullt att göra. Stor vikt läggs vid att bryta isolering, träffa andra och finnas med i ett socialt sammanhang. En mycket stor majoritet av träffpunkternas personal (och chefer) är positivt inställda till Nya Verkstan. De ser ett behov av en liknande verksamhet i Uppsala. I Norrmalms stadsdel bor nästan 60 000 personer på en begränsad yta. Från alla delar av stadsdelen kan man i gå till Nya verkstan. Uppsala kommun har tre gånger så många invånare och är avsevärt större till ytan. Ett ev aktivitetshus i Uppsala måste därför självklart anpassas till de behov och förutsättningar som finns i Uppsala. 3.7 Kommentarer, slutsatser och förslag Våra kommentarer, slutsatser och förslag i detta kapitel sammanfattas i nedanstående punkter: Fullmäktiges mål om sysselsättning för alla psykiskt funktionsnedsatta bör i VFNs verksamhet innebära att skapa meningsfull sysselsättning. En allmänt vedertagen definition av detta begrepp saknas. En definition som bygger på både de intervjuades åsikter och den Nationella psykiatrisamordningens slutrapport är att sysselsättning utmärks av att det finns någon slags struktur eller ram som den enskilde och verksamheten ska följa när det gäller bl a tid, plats och innehåll. Träffpunkternas personal och de medarbetare vi har intervjuat i landstinget ser ett behov av att utveckla och öka den sysselsättning som träffpunkterna bedriver. Många vill skapa ett eller ett par aktivitetshus där kurser och studiecirklar med både praktisk och teoretisk inriktning kan erbjudas. De intervjuades uppfattning, tillsammans med kommunens målsättningar och det faktum att det finns en lång kö till Ymer, talar för att område socialpsykiatri bör ges i uppdrag att utveckla verksamheten i den riktningen. En mycket viktig faktor som stärker oss i denna uppfattning är att det finns brukare som efterfrågar en sådan utveckling. Alla intervjuade, såväl brukare som medarbetare i både kommunen och landstinget, anser att möjlighet till social samvaro för psykiskt funktionsnedsatta är en mycket väsentlig del av kommunens samlade socialpsykiatri. Också de kommuner vi har jämfört med har en sådan verksamhet. Vi drar därför slutsatsen att Uppsala kommun bör fortsätta att tillhandahålla social samvaro. 2 Mer information om Nya Verkstan finns på: www.nyaverkstan.com 14
4 Träffpunkternas uppdrag 4.1 Uppdragsbeskrivning och uppdragsplan I sin roll som uppdragsnämnd ska VFN utifrån ett medborgarperspektiv fördela tillgängliga resurser i syfte att nå maximal samhällsnytta. Det finns en uppdragsbeskrivning avseende de verksamheter som UVB driver på uppdrag av VFN. Enligt uppdragsbeskrivningen ska träffpunkterna inriktas mot följande: att den enskilde får en innehållsrik fritid, att utveckla sysselsättning i form av studiecirklar, kurser etc, att samverka med andra aktörer inom UVB, samt samverka med frivilliga organisationer, ett aktivt rehabiliterande arbetssätt, att stimulera den enskilde att använda sin förmåga att klara sig själv med syfte att stärka självförtroende och oberoende, att utveckla den enskildes sociala förmåga, att bryta isoleringen social samvaro, att den enskilde får ett socialt nätverk, att öka den enskildes förutsättningar för anställning (anpassat arbete, öppna marknaden). Vidare har nämnden antagit en uppdragsplan för åren 2008-2011. I planen skrivs bl a att VFN har givit NVB i uppdrag att förändra träffpunkterna till mer strukturerade och sysselsättningsliknande verksamhetsformer. 4.2 Åtagande och verksamhetsplan Område socialpsykiatri ska varje år upprätta en verksamhetsplan. I planen ska bl a beskrivas vilka uppdrag och mål som gäller för verksamheten samt hur området ska arbeta för att förverkliga dessa. När detta skrivs i slutet av april är område socialpsykiatri ännu ej färdiga med 2008 års verksamhetsplan. För att ändå bilda oss en uppfattning om hur områdets styrning svarar mot VFN:s uppdrag har vi granskat 2007 års plan. I den planen beskrivs träffpunkternas uppdrag på följande sätt (ordet vi i nedanstående punkter avser område socialpsykiatri): Träffpunkternas mål är att driva en sammanhållen verksamhet med differentierat men ändå samordnat innehåll/utbud och öppettider. Social samvaro, fritidsaktiviteter och sysselsättning bör utvecklas så att vi, utifrån uppdrag och finansiering, kan erbjuda ett så brett innehåll/utbud som möjligt. Vi önskar även se över vilka grupper som ej finns representerade bland våra besökare, t ex yngre, och se vad vi kan behöva utveckla för att kunna möta deras behov. Vi strävar efter att samarbeta med och ge tydligt stöd till personalen som arbetar på boenden respektive ger boendestöd, speciellt vad gäller fritid och sysselsättning. Vi har som mål att kunna utveckla sysselsättning både inom och utom våra träffpunkter, 15
tillsammans med såväl SARUK som privata arbetsgivare, utifrån givna ekonomiska ramar. Efter det att uppdraget beskrivits (dvs ovanstående punkter) innehåller verksamhetsplanen ett avsnitt som beskriver hur träffpunkterna ska arbeta för att förverklig sina mål/uppdrag. Där skrivs t ex att verksamheten ska samverka med studieförbund och SARUK och arbeta för att träffpunkternas besökare får sysselsättning på rätt nivå. 4.3 Kommentarer och slutsatser Våra kommentarer och slutsatser sammanfattas i nedanstående punkter: Område Socialpsykiatri ska i en verksamhetsplan bl a visa hur uppdraget ska genomföras. Att verksamhetsplan för år 2008 i slutet av april fortfarande saknas är därför en brist. Socialpsykiatris verksamhetsplan för år 2007 svarar på ett bra sätt mot VFN:s uppdrag det året. Vår bedömning är att träffpunkternas nuvarande verksamhet (se kapitel 2) svarar mot de nio punkter som VFN formulerat i uppdragsbeskrivningen. VFN har i uppdragsplanen givit NVB i uppdrag att förändra träffpunkterna till mer strukturerade och sysselsättningsliknande verksamhetsformer. Vissa smärre insatser har genomförts för att förändra träffpunkterna i denna riktning, vi kan dock inte se att något mer omfattande utvecklingsarbete pågår. Däremot finns en vilja hos träffpunkternas medarbetare att utveckla verksamheten i denna riktning, exempelvis genom att skapa någon slags aktivitetshus med Nya Verkstan i Norrmalm som förebild. 16
5 Avslutande diskussion och förslag 5.1 Inledning En av de frågor som vi enligt uppdraget har att analysera och diskutera är vilken verksamhet som är möjlig att bedriva inom nuvarande ekonomiska ramar och vilka ekonomiska förutsättningar som finns att tillgodose fullmäktiges mål och brukarnas behov. Vi vill redan i denna inledning understryka att det är viktigt att det finns en sammanhållen och fullständig kedja av insatser från den första koppen kaffe på en träffpunkt till det sista steget ut till ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Många intervjuade inom både kommunen och landstinget har framfört att det är viktigt att det finns en sammanhållen verksamhet som innehåller social samvaro, fritidsverksamhet och olika former av sysselsättning. Vissa intervjuade har använt begreppet trappa, där social samvaro, sysselsättning (t ex Ymer eller aktivitetshus) och arbetsrehabilitering (SARUK) ses som trappsteg på väg till den öppna arbetsmarknaden. Någon har istället velat beskriva en sammanhållen psykiatri som en pyramid där träffpunkternas sociala samvaro utgör själva basen. Nationell psykiatrisamordning vänder sig mot kedjor och trappsteg. De använder istället bilden av ett cykelhjul där psykiatrins olika insatser är hjulets ekrar. Var för sig kan inte ekrarna bära hjulet men tillsammans kan de bilda en sammanhållen psykiatri som bär trots att de individuella behoven kan vara mycket skiftande. Nationell samordning baserar sig på nyare forskning där de flesta idag anser att psykiatrisk rehabilitering, som en metod att stödja individens återhämtningsprocess, är en process baserad på individens önskemål som inte bör delas upp i olika steg. En definition som forskare i USA har enats omkring understryker att psykiatrisk rehabilitering hjälper människor med långvariga psykiatriska funktionshinder att förbättra sin förmåga att bli framgångsrika och tillfredställda i de miljöer de själva väljer med minsta möjliga professionella insatser. Minsta möjliga insats kan dock för vissa människor vara ett dagligt, livslångt stöd 3. Om vi ser bortom de begrepp som har använts så har de flesta intervjuade önskat sig en kommunal socialpsykiatri som samarbetar och erbjuder olika rehabiliterande insatser som kan kombineras utifrån individuella behov. Det är en socialpsykiatri där en målsättning om att alla människor som drabbats av ett psykiskt funktionshinder ska kunna återgå till den öppna arbetsmarknaden, mycket väl kan kombineras med en verklighet där vissa människor kommer att vara i behov av insatser hela livet. 5.2 Träffpunkternas ekonomi De enskilda träffpunkterna har inga egna budgetar. En totalbudget finns dock och i den budgeteras de samlade intäkterna år 2008 till strax över 12 mkr. Den dominerande intäktsposten är försäljning av verksamhet inom kommunen, men den caféverksamhet som bedrivs kommer enligt budgeten att inbringa runt 160 000 kronor. 3 Nationell psykiatrisamordning, S 2003:9, sid 29 ff. 17
Den dominerande kostnadsposten är personalkostnader som inkl sociala avgifter utgör nästan 70 procent av träffpunkternas budgeterade kostnader. Möjligheterna att minska kostnaderna är därför i hög utsträckning en fråga om att minska antalet anställda. Vissa minskningar har också gjorts, t ex har numera bara en träffpunkt helgöppet och för något år sedan stängdes en träffpunkt i Sävja. Alla träffpunkter har normalt sett två personer i tjänst när de hålls öppna av kommunal personal. Tabell 4 (sid 9) visade dock att det i genomsnitt befinner sig mellan två och tre besökare i Pepparn och Vänkretsens lokaler. På 26:an är det i genomsnitt fem personer. Det går enligt vår uppfattning att diskutera om det är ett optimalt sätt att använda de resurser som står till buds. Den näst största kostnaden är lokalhyror. Träffpunkternas lokaler bör vara inbjudande och lättillgängliga såtillvida att personer som besöker lokalen för första gången inte ska ställas inför onödiga hinder, t ex att det är oklart var ingången är eller att fysiskt funktionshindrade inte kan besöka lokalen pga av trappor eller trösklar. Vidare bör de ha en rimlig hyra så att inte onödigt mycket av träffpunkternas budget behöver gå till hyror. Tabell 5 visar träffpunkternas årshyra. Tabellen visar också när lokalerna närmast kan sägas upp samt hur lång tid avtalen förlängs med om de inte sägs upp. Tabell 5 Träffpunkternas hyresavtal Träffpunkt Årshyra Uppsägning Hyresperiod Kommentar Ymer 151 236 kr Lokalen hyrs av ÄO Pepparn 168 841 kr 2012-11-30 5 år Bra lokal som är inbjudande Club ST 251 170 kr 2008-04-30 1 år Höjning från 1/3-09 med 70% ökar kostnaderna med ca 175 tkr. 300 00 Lindormen 0 kr RSMH RSMH Lindormen betalar 26:an 77 000 kr 2010-12-31 3 år Liten lägenhet Portalen 221 295 kr 2008-11-30 3 år Vänkretsen 123 333 kr 2008-10-31 1 år Onödigt stor lokal som ej är handikappanpassad Summa 1 292 875 kr Nyby servicehus har ett antal mycket bra gemensamhetslokaler som Ymer kan använda, t ex keramikverkstad, snickeri och mötesrum. Att hyra motsvarande lokaler skulle sannolikt vara mycket kostsamt. Dessutom är det mycket tveksamt om Nyby servicehus skulle kunna finna en annan hyresgäst om Ymer sade upp lokalerna. Det är därför svårt att se hur kommunen som helhet skulle kunna vinna på att Ymer flyttade ut. Två av träffpunkterna har hyreskontrakt som inte kan sägas upp på flera år (Pepparn nov 2012 och 26:an dec 2010). Resterande kommunala träffpunkter har hyreskontrakt som kan sägas upp inom ett år. 5.3 Brukarorganiserad verksamhet I Uppsala kommun har fullmäktige givit VFN i uppdrag att öka samverkan med frivilligorganisationer. Det är därför intressant att Nationell samordning har genomfört en deskriptiv studie av brukarorganiserad verksamhet. Studien visade att verksamheten har flera 18
viktiga rehabiliterande komponenter, framför allt eftersom deltagarnas aktivitet och påverkansmöjligheter är betydande. Vidare framkom att verksamheterna kan se lite olika ut, på vissa ställen bedrivs daglig verksamhet, på andra studier, och ibland kan det röra sig om avgränsade studiecirklar eller självhjälpsgrupper. Nationell samordning skriver att brukarorganiserad verksamhet utgör ett viktigt komplement till kommunernas och övriga samhällets utbud, samt att verksamheterna med sin tydliga betoning på brukarinflytande och öppenhet på många sätt är föregångare inom rehabiliteringsfältet för personer med psykiskt funktionshinder. I Uppsala är Club Lindormen ett mycket bra exempel på en brukarstyrd träffpunkt ledd av en RSMH-förening som håller öppet alla vardagar. RSMH-föreningen Kungsängsliljan bedriver brukarorganiserad verksamhet vid träffpunkten Vänkretsen, exempelvis håller föreningen öppet under helger och några kurser har också organiserats. Trots Kungsängsliljans insatser är Vänkretsen i grunden en kommunal träffpunkt. De företrädare för Kungsängsliljan som vi intervjuade uttryckte inget önskemål om ett mer långtgående ansvar. De goda resultat som Nationell samordning fann att brukarorganiserad verksamhet har kan dock, i kombination med fullmäktiges målsättning, tala för att VFN ska skapa förutsättningar för Kungsängsliljan att ta ett mer långtgående ansvar. Måhända kan också Lindormen ta ett ännu större ansvar för sin träffpunkt? En förutsättning för att så ska kunna ske är dock att de föreningsbidrag som Lindormen (220 000 kr) och Kungsängsliljan (5000 kr) erhåller ökas markant. Vidare måste självklart överenskommelser ingås med föreningarna. Brukare vid kommunens träffpunkter har tagit fram ett program med krav och önskemål om hur träffpunkternas verksamhet bör utvecklas. En av punkterna är att Brukare bör ha möjlighet att medverka i praktiska insatser även öppethållande (modell Lindormen och Vänkretsen). Vi anser att möjligheterna att gå brukarna till mötes bör prövas vid fler enheter. 5.4 Alternativa uppdrag angående träffpunkternas verksamhet Det finns åtminstone tre alternativ för VFN. Ett är att helt enkelt höja ersättningen till träffpunkterna så att ersättningen täcker den nuvarande verksamheten. Ett annat är att fatta beslut om att ersättningen ska ligga kvar på nuvarande nivå och med hjälp av osthyvel eller tårtspade minska träffpunkternas kostnader. En svaghet med bägge dessa lösningar är att det finns såväl politiska mål som en önskan hos träffpunkternas medarbetare och många brukare om att utveckla träffpunkternas verksamhet, inte minst vad gäller den sysselsättning som erbjuds. Om något av ovanstående alternativ väljs är det rimligt att anta att en sådan utveckling försvåras. Grundstenen i det tredje alternativet är att ett nytt uppdrag formuleras för träffpunkterna. Ett sådant uppdrag kan bygga på följande grundprinciper: En utveckling av verksamheten i riktning mot aktivitetshus sker. I ett första skede kan tre till fyra träffpunkter ges i uppdrag att utveckla verksamheten i den riktningen. För att de pengar som satsas ska ge så mycket aktivitet som möjligt för de psykiskt funktionsnedsatta bör sysselsättningsverksamheten på några års sikt, t ex till år 2012, samlas i ett par större aktivitetshus. Den samlade kompetens och faktiska sysselsättning, samt det samarbete med studieförbund, som idag finns vid Ymer, Portalen och Club ST kan med fördel utgöra en god grund för en utveckling i riktning mot aktivitetshus. 19
med hjälp av nämndens budget för föreningsbidrag ytterligare stimulera uppbyggnad och drift av verksamheter med hög grad av brukarstyrning. Primärt bör undersökas om Lindormen kan ta ett ännu större ansvar och om Kungsängsliljan kan åta sig ett mer omfattande ansvar för en träffpunktsverksamhet i Gottsunda. Eftersom brukare vid kommunens träffpunkter i ett program har framfört önskemål om att medverka i öppethållande bör möjligheterna att med föreningsbidrag stimulera ökad brukarmedverkan vara goda. Vid de två framtida aktivitetshusen bör möjlighet till social samvaro finnas. Det kan t ex vara ett café eller en samlingslokal i samma hus, men med egen ingång. Vidare bör möjlighet till social samvaro finnas på ytterligare några platser i kommunen. Några av de nuvarande träffpunkterna med bra lokaler kan vara dessa verksamheter. För att den utveckling som beskrivs ovan ska vara möjlig måste alla resurser användas på ett sådant sätt att de kommer så många brukare som möjligt tillgodo. Det finns två träffpunkter som i februari hade två personal i tjänst och i genomsnitt färre än tre besökare per timme. Ytterligare en träffpunkt har två personal och i genomsnitt fem besökare per öppen timme. Möjligheten att slå samman någon av dessa med något av aktivitetshusen (eller med en annan träffpunkt) bör därför prövas. 20