En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2017

TJÄNSTEUTLÅTANDE Socialkontoret Dnr SN/2017:75 Administrativa enheten 2017-11-20 1/2 Handläggare Marie Wallin 0152-29915 Socialnämnden En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2017 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att 1. godkänna rapport om En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2017. 2. uppdra till förvaltningen att ta fram en handlingsplan för psykisk hälsa. Handlingsplanen ska redovisas för socialnämnden i maj 2018. Beskrivning av ärendet Enligt Socialtjänstlagen ska socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor som har psykiska funktionsnedsättningar, i syfte att kunna planera sin verksamhet på bästa sätt. Vid planeringen av kommunens insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar, ska kommunen samverka med landstinget, andra samhällsorgan och organisationer. År 2013 genomfördes en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning, vilken resulterade i en handlingsplan för Strängnäs kommun - SN 2013:503-782. En ny inventering har genomförts våren 2017, vars resultat beskrivs i en inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2017. Bakgrund Rapporten beskriver ett nuläge år 2017 kring livssituationen för målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Strängnäs kommun utifrån en inventering av målgruppen. En analys har genomförts av resultatet. En jämförsels har även gjorts med 2013 års resultat. Analysen kommer ligga till grund för en handlingsplan som tas fram under 2018 och utgöra ett underlag för verksamhetsplanering. Beredning Inventeringen är genomförd utifrån Socialstyrelsens inventeringsverktyg med standardiserade frågor och har besvarats av medarbetare inom kommun och landsting. Rapporten har skickats ut för synpunktsinhämtning till socialkontorets ledningsgrupp. Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

2/2 Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Under 2018 kommer en handlingsplan att tas fram utifrån analysen av inventeringen. En ny inventering kommer att genomföras år 2021, då Arbetsgrupp Norra Psykiatri beslutat om att inventeringen ska genomföras vart fjärde år. I samband med 2021 års inventering genomförs en ny analys samt revidering av handlingsplan. Beslutsunderlag En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2017. Beslutet skickas till - Inger Grindelid Kontorschef Carina Lundstedt Verksamhetschef Marie Wallin Utredare

En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2017 Resultatredovisning med analys Strängnäs kommun Analys och författande av rapport Marie Wallin Dnr SN/2017:75

1 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Verksamhetsstyrning & stöd Psykiska funktionsnedsättningar... 4 FN, konventioner... 4 Regeringens funktionshinderpolitik... 4 Statens psykiatrisatsning... 4 Statliga myndigheter... 5 Landstinget... 6 Kommun... 6 Socialtjänstlagen (SoL)... 6 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)... 6 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)... 7 Lagstiftningarna LSS och SoL utreds... 7 Strängnäs kommun Socialkontoret... 7 Samsjuklighet... 7 Samverkan... 8 Samverkan i länet... 9 Arbetssätt och metoder... 9 Individens behov i centrum (IBIC)... 10 Inventering - personer med psykisk funktionsnedsättning... 11 Uppsökande verksamhet planeringsunderlag... 11 Beslut om inventering... 11 Målgrupp... 12 Sammanfattning av tidigare inventeringar och demografi... 12 Strängnäs kommun demografi... 13 2017 års inventering... 14 Syfte... 14 Målgrupp... 14 Metod... 14 Deltagare... 14 Material - Enkät... 15 Procedur... 15 Dubbletthantering... 16

2 Resultat... 16 Bakrundsdata... 17 Ålder och kön... 17 Nationalitet... 17 Boende... 18 Saknar stadigvarande bostad... 18 Sociala kontrakt, boendestöd, särskilt boende... 18 Boende hos föräldrar... 18 Hur behov stöd motsvarar insats område vardagsliv (stöd i bostaden)... 19 Familjesituation... 19 Levnadsförhållanden... 19 Antal barn... 20 Stöd från anhöriga... 21 Utbildning och försörjning... 21 Utbildning... 21 Arbete och sysselsättning... 22 Försörjning... 24 Samverkan, Samordnad individuell plan och genomförandeplan... 25 Samverkan och Samordnad individuell planering... 25 Insatser hälso- och sjukvård... 26 Hur behov av stöd motsvarar pågående insats Hälso- och sjukvård.... 27 Hälsa- nikotin... 27 Hur behov av stöd motsvarar insats - flera områden... 27 Jämförelse... 29 Övriga frågor- behov av stöd och pågående insats... 30 Diskussion... 30 Reflektion kring resultatet... 31 Övriga reflektioner... 32 Framtida inventeringar... 33

3 Sammanfattning Syftet med inventeringen är att identifiera de behov som finns hos personer med långvariga psykiska funktionsnedsättningar i Strängnäs kommun. Ambitionen är att få ett relevant planeringsunderlag som kan ligga till grund för kommunens och landstingets fortsatta arbete med verksamhetsplanering och resursfördelning. Målgruppen är personer över 18 år med psykiska funktionsnedsättningar, vilket definieras som väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter inom viktiga livsområden, som funnits eller antas bestå under en lång tid. Totalt har 214 personer med psykisk funktionsnedsättning identifierats i årets inventering, vilket är ca 20 personer fler än vid 2013 års inventering. Fler yngre har identifierats i år, jämfört med år 2013. Det har skett en total ökning med nästan 50 personer i åldrarna 18-44 år. Dock har målgruppen som är över 64 år minskat med cirka 30 personer, jämfört med 2013, vilket kan förklaras av att äldreomsorgen inte deltagit i årets inventering. Det skiljer i vilken grad verksamheter har medverkat genom åren, varav jämförelser ska göras med försiktighet. Resultatet visar att det varierar kring vilken grad behoven är tillgodosedda, för de olika livsområdena. Inom ett flertal livsområden är det mellan 16 37 % av målgruppen som anses ha behov som inte motsvarar pågående insatser. Områdena kognitiva hjälpmedel, somatisk hälsa och tandvård sticker ut genom en hög andel svarsalternativ som visar att medarbetare i stor utsträckning inte vet hur det är ställt med behov av kognitiva hjälpmedel, den somatiska hälsan eller behov av tandvård för målgruppen. Inventeringen visar att det finns ett stort behov av kognitiva hjälpmedel för de personer som inte fullföljt grundskolan eller gymnasiet. Vidare pekar inventeringen på att det är cirka 80 personer med psykisk funktionsnedsättning i åldrarna 18-64 år som saknar arbete/sysselsättning eller studier. Av de som saknar arbete/sysselsättning eller studier är 37 % mellan 18-29 år). Endast 9 % av samtliga 214 personer har en anställning med lön, medan 24 % av målgruppen lever på försörjningsstöd, 23 % på sjuk- eller aktivitetsersättning och det är okänt för 24 % hur de försörjer sig. Omkring 93 % av målgruppen uppges ha en stadigvarande boendesituation. Av dessa bor omkring 29 personer (14 %) hos sina föräldrar, majoriteten är 18-24 år, men oavsett ålder är det inte en optimal eller en långvarig lösning för vuxna individer att bo med sina föräldrar, varken för personerna själva eller för deras anhöriga. Omkring 25 personer bor med egnas eller andras barn, det är av vikt att erbjuda stöd till barnen. Inventeringen visar att 140 personer (65 %) bor i ensamhushåll. Av samtliga 214 inventerade personer har 55 % stöd från anhöriga i varierande utsträckning medan 37 % har liten eller ingen kontakt med anhöriga. Kontakten med anhöriga är betydelsefull för målgruppen. Det är av stor vikt att anhöriga erbjuds stödinsatser för att minska risken att anhöriga stödjer i större mån än vad de mäktar med och exempelvis utvecklar en egen psykisk ohälsa. En stor andel individer har insatser från olika aktörer, det finns exempelvis en samsjuklighet gällande beroende samt somatisk sjukdom. Kunskapen kring samordnad individuell planering har ökat sedan 2013, men antalet samordnade individuella planer har inte ökat, vilket visar på att fler insatser behövs kring implementering.

4 Inledning Verksamhetsstyrning & stöd Psykiska funktionsnedsättningar Verksamheten för vuxna personer (över 18 år) med psykisk funktionsnedsättning styrs av internationella överenskommelser, nationella mål, lagar, författningar, riktlinjer samt kommunens, landstingets och statens egna styrdokument. Psykiska funktionsnedsättningar, innebär att han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av en psykisk störning. 1 Begreppet psykisk ohälsa är ett vidare begrepp, som innefattar en större målgrupp. Enligt Socialstyrelsens termbank används ohälsa ofta övergripande som i uttrycken psykisk ohälsa, fysisk ohälsa om brister i hälsa på befolkningsnivå 2. Nedan nämns ett axplock av grundläggande delar för styrning av verksamheten, ur ett nationellt perspektiv. FN, konventioner Sverige har godkänt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 3 På så vis har Sverige åtagit sig att följa konventionens innehåll, exempelvis rätten om full delaktighet och tillgänglighet i samhället, att kunna välja hur och med vem man vill bo med samt rätten till stöd i sitt boende. Sverige har godkänt FN:s barnkonvention, alla barn upp till 18 år har samma rättigheter. Barnets bästa och rätt till inflytande är två av grundprinciperna som genomsyrar hela barnkonventionen. De andra två grundprinciperna rör att inget barn får diskrimineras och att varje enskilt barn har rätt till liv och utveckling. Regeringens funktionshinderpolitik I maj 2017 la regeringen fram en ny proposition och med mål att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Det tydliggörs att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ligger till grund för målet och att jämställdhet samt barnrättsperspektivet särskilt ska beaktas. Regeringen vill starta en utredning som ser över hur funktionshinderspolitiken styrs. 4 Särskilt fokus läggs vid arbetsmarknad och utbildning samt vid universell utformning. Begreppet universell utformning innebär att det ska göras rätt från början avseende digital och fysisk tillgänglighet i samhällsplanering, information och kommunikation. 5 Statens psykiatrisatsning År 2030 antas psykisk ohälsa vara den mest dominerande folkhälsoutmaningen, både i Sverige och globalt. Psykisk ohälsa anses vara den främsta orsaken till sjukfrånvaro i Sverige. Av alla pågående sjukskrivningar som ersätts av försäkringskassan står psykiska diagnoser för cirka 45 procent. 6 1 Enligt definition Nationell psykiatrisamordning Rapport 2006:5 Vad är psykiskt funktionshinder? 2 Socialstyrselensens termbank, http://termbank.socialstyrelsen.se/?fsortingfld=22&fsortingdir=0&fswitch=0&fterm=psykisk+oh%c3%a4lsa&fsubject =0.0.0 3 Regeringskansliet (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artikel 18, 19 & 28). Hämtad den 10 september från http://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fnskonvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823 4 Regeringskansliet (2016). Proposition. 2016/17:188 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken. http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2017/05/prop.-201617188/ 5 http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/05/nytt-mal-ska-styra-funktionshinderspolitiken/ 6 https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/om-oss/overenskommelsen-for-psykisk-halsa-2017/om-den-psykiska-halsan-isverige/

5 Regeringen beslutade år 2012 om en handlingsplan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO) 2012 2016. Inom ramen för överenskommelserna fördelade staten 350 miljoner kronor år 2012 och 630 miljoner kronor åren 2013, 2014 och 2015 till de kommuner och landsting som uppfyllt två grundkrav och ett antal prestationsmål. 7 Därefter har nya överenskommelser gjorts i samma riktning, årets (2017) överenskommelse är till för riktade insatser inom området psykisk hälsa och är inte prestationsbaserad. 8 Resultatet av satsningarna har varit både att kommuner och landsting har fått ett tillskott genom stimulansmedel samt krav på gemensamma överenskommelser och samverkan på länsnivå, med tydliga och uppföljningsbara handlingsplaner. Handlingsplanerna är strukturerade utifrån de fem fokusområden som finns i överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL). 9 I Sörmland har landsting och kommuner kommit överens om två länsgemensamma handlingsplaner för 2017-2018 10,11 utöver detta har Strängnäs kommun en lokal handlingsplan 12 med mål och aktiviteter utöver de länsgemensamma. Statliga myndigheter Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att följa upp kommuner, landsting och myndigheters insatser i förhållande till funktionshinderspolitikens mål. Myndigheten har fokus på tillgänglighet, delaktighet och kommunikation och ska även följa utvecklingen och skillnaderna i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning oavsett ålder och kön. 13 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens syfte att vara Sveriges största förmedlare av arbeten genom att sammanföra arbetsgivare med arbetssökande. Myndigheten har ett särskilt uppdrag att stödja personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, för att de ska få och behålla ett arbete. Arbetslösa med en funktionsnedsättning kan förutom de ordinarie arbetsmarknadspolitiska programmen även få arbetslivsinriktad rehabilitering och ta del av de särskilda stöd som finns för personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för personer med funktionsnedsättning som är under 30 år och har aktivitetsersättning inom socialförsäkringen. Arbetsförmedlingen samverkar med Försäkringskassan, målet är att individer ska klara av egen försörjning. 14 Försäkringskassan Försäkringskassan informerar personer om deras rättigheter och möjligheter till stöd genom socialförsäkringen samt utreda ansöker om någon form av ersättning för arbetsnedsättning 7 https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/ 8 https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2016/12/%c3%96verenskommelse-psykisk-h%c3%a4lsa- 2017.pdf 9 https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/ 10 NSV (2017). Analys och handlingsplan för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa i Sörmland 2016-2017 11 NSV (2017). Handlingsplan för barn och unga vuxna, samt barn och unga vuxna med komplexa behov 12 Stöd till riktade insatser inom område psykisk hälsa- Handlingsplan för Strängnäs kommun 2017-2017 13 Myndigheten för delaktighet (2017) Samhällsområden. Hämtad den 23 augusti 2017 från: http://www.mfd.se/samhallsomraden/ 14 Socialstyrelsen (2010). På tröskeln Daglig verksamhet med inriktning på arbete. Hämtad den 23 oktober 2017 från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-4-1

6 utreder försäkringskassan arbetsförmåga och bedömer rätten till ersättning. 15 Vissa personer med psykisk funktionsnedsättning har sin försörjning genom socialförsäkringssystemet i form aktivitetsersättning eller sjukersättning. Försäkringskassan är en central aktör vid en eventuell övergång från sysselsättning via kommunen till anställning. 16 Landstinget Landstinget styrs av Hälso- och sjukvårdslagen ((1982:763, HSL) och ska erbjuda sjukvård och verka för en god hälsa hos befolkningen. Landstingets ansvar omfattar inte sådan hälsooch sjukvård som en kommun har ansvar för enligt 18 första och tredje styckena. 17 Kommun Kommunen erbjuder insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälsooch sjukvårdslagen (HSL). I lagstiftningarna läggs det tyngd vid att samverkan ska ske med andra samhällsorgan och myndigheter. Det läggs även tonvikt vid att individen ska vara delaktig. 18 Begreppen brukarinflytande, medverkan och delaktighet innebär hur personer som har insatser kan påverka beslut som får konsekvenser för dennes liv och vardag. 19 Socialtjänstlagen (SoL) SoL är en ramlag som syftar till främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhället. Socialtjänsten ska med hänsynstagande till individens ansvar för sin egen och andras sociala situation inriktas på att utveckla människors egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Vidare syftar till SoL till att skapa förutsättningar för skäliga levnadsvillkor, stödet ska anpassat efter individen. Vid åtgärder som rör barn (under 18 år) ska barnets bästa beaktas. Bestämmelser om vård utan samtycke ges i vissa fall i lagen (1988:870) om vård av missbrukare. Personer med psykiska funktionsnedsättningar och beroendeproblematik kan söka stödinsatser via SoL. Sedan 2009 har kommunen ett ansvar att ge stöd till individer som är anhöriga till personer med funktionsnedsättning. 20 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS är en rättighetslag med tio insatser, som inte innebär någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. LSS syftar till att ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet att leva som andra, full delaktighet i samhällslivet och att stärka förmågan att leva ett självständigt liv. Vidare syftar LSS till att skapa förutsättningar för goda levnadsvillkor, stödet ska anpassat efter den enskilda individen. Personer som omfattas av LSS tillhör någon av följande tre personkretsar, 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, genom yttre våld 15 Socialstyrelsen (2010). På tröskeln Daglig verksamhet med inriktning på arbete. Hämtad den 23 oktober 2017 från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-4-1 16 https://www.forsakringskassan.se/ 17 SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad den 12 november 2016 från https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763 18 Bergstrand, O. B: (2016). Socialtjänstlagen. Helsingborg: Komlitt. 19 http://www.fou.sormland.se/ebp-evidensbaserad-praktik/brukar-patientinflytande/brukarinflytande-paverksamhetsniva.aspx 20 Bergstrand, O. B: (2016). Socialtjänstlagen. Helsingborg: Komlitt.

7 eller sjukdom, 3. andra stora, varaktiga och betydande funktionshinder som utgör betydande svårigheter i det dagliga livet och som inte beror på normalt åldrande. 21 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) ska kommunen erbjuda god hälso- och sjukvård åt de som bor i en boendeform eller bostad som avses i SoL eller LSS. Kommunen ska i samband med dagverksamhet erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de som vistas där. 22 Lagstiftningarna LSS och SoL utreds Regeringen ser för närvarande över LSS, syftet är att skapa en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans. Regeringens syfte är även att se över ändamålsenliga insatser med förstärkt kvalité och träffsäkerhet inom LSS övriga insatser. Översynen görs utifrån att kostnaderna inom personlig assistans kraftigt har ökat samt utifrån att rättstillämpningen har ändrats utifrån domar och politiska beslut. 23 Regeringens utredning av LSS ska redovisas 1 oktober 2018. 24 Strängnäs kommun Socialkontoret I Strängnäs kommun ansvarar Socialnämnden för stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Socialkontoret är organiserat så att myndighet utreder behov och fattar beslut om insats enligt LSS eller bistånd enligt SoL, insatsen verkställs sedan av utförare. Socialkontoret tillhandahåller även visst stöd som inte är biståndsbedömt, vilket kallas för öppna verksamheter. Personer som med psykisk funktionsnedsättning får i dagsläget sina behov utredda av myndighet och bistånd samt individ och familjeomsorgen. Insatserna utförs av verksamhetsområde för personer med funktionsnedsättning, individ och familjeomsorgen, äldreomsorgen och hälso- och sjukvårdsorganisationen. Samsjuklighet I många fall har personer med funktionsnedsättning flera funktionsnedsättningar/diagnoser samtidigt, vilket benämns som samsjuklighet. Samsjuklighet kan även innebära att en person har två eller fler sjukdomstillstånd samtidigt som exempelvis missbruksproblematik, somatisk sjukdom och/eller psykisk ohälsa. 25 Personer med funktionsnedsättning löper högre risk än övriga befolkningen att utveckla psykisk ohälsa. 26 Nationella kartläggningar visar att ungefär 21 Larsson, M., & Larsson, L. G. (2016). Stöd och service till vissa funktionshindrade: LSS 2016. Helsingborg: Komlitt. 22 SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad den 12 november 2016 från https://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763 23 Personlig kommunikation, Mikael Klein, Intressepolitisk chef, funktionssätt Sverige (2017-09-11, konferensen nationella Chefsdagarna för personlig assistans, Stockholm). 24 Regeringen. (2016). Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen. 2016:40. Hämtad dem 4 januari 2017 från http://www.regeringen.se/49bde0/contentassets/72147037df874b5da65fb16afd376244/oversyn-av-insatser-enligt-lssoch-assistansersattningen.pdf 25 Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd2011 stöd för styrning och ledning. Hämtad den 10 oktober från https://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18217/2011-1-3.pdf 26 Socialstyrelsen. (2015). Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet Ett kunskapsstöd med rekommendationer för chefer, verksamhetsansvariga och personal. Hämtad den 6 september från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/19946/2015-12-3.pdf

8 20 30 % av de som söker vård för psykisk ohälsa har en beroendeproblematik. I sin tur har cirka 30-50 procent av målgruppen med en beroendeproblematik en livslång psykisk ohälsa. 27 Personer med psykisk funktionsnedsättning har sämre tillgång till vård och behandling av somatiska symtom jämfört med befolkningen i övrigt. Målgruppen tenderar att underdiagnostiseras för deras somatiska problematik. Konsekvenserna blir lidande för individen och anhöriga. På sikt kan kostnader för hälso- och sjukvård samt samhället öka. 28 Samverkan Kraven på samverkan mellan olika huvudmän har skärpts i lagstiftning och genom utdelande av statliga stimulansmedel för psykisk hälsa. Det är kring samverkan och helhetsansvar som kommun och landsting tenderar att brista. Om respektive verksamhet fastnar i sitt eget stuprör, leder det till att individens behov inte sätts främst. 29 Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan (SIP) är sedan 2010 lagstadgad. 30 Landsting och kommuner i Sörmland har tagit fram en riktlinje för genomförande av SIP i Sörmland. Personer som har kontakter med landsting och kommun eller olika enheter inom kommunen har rätt att få hjälp med samordning av insatserna. 31 Trygg och effektiv utskrivning Genom förslaget trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) kommer högre krav på kommunen ställas då antal dagar utan betalningsansvar för kommunen kommer minska. Landstingets öppenvård får en mer central roll i vårdplaneringen i samband med utskrivning och planering för fortsatt vård. 32 En gemensam riktlinje för landsting/kommuner i Sörmland har tagits fram. 33 I trygg och effektiv utskrivning inkluderas målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Kommunen behöver utöka det förebyggande arbetet med att minska psykisk ohälsa och förhindra slutenvård. 34 Vård och stödsamordning är en strukturerad samverkansmodell inom kommun och landsting för personer med psykisk funktionsnedsättning. Modellen vård och stödsamordning täcker in flera av de högst rekommenderade interventionerna i nationella riktlinjer, såsom ett självständigt liv (ESL) och social färdighetsträning, psykopedagogisk utbildning samt delat beslutsfattande. Vård och stödsamordning innebär att det görs en gemensam kartläggning av kommun och landsting för personen med funktionsnedsättning. SIP 27 Statens offentliga utredningar. (2011). Missbruket, Kunskapen, Vården Missbruksutredningens forskningsbilaga. Stockholm: SOU hämtad den 4 januari 2017 från http://www.regeringen.se/contentassets/e8736c3d067c4c45abf7a338b728f445/missbruket-kunskapen-varden-heladokumentet-sou-20116 28 http://www.researchweb.org/is/vgr/project/216381 29 IVO (2016). Tillsynsrapport 2016. De viktigaste iakttagelserna inom IVO:s tillsyn och tillståndsprövning för verksamhetsåret 2016 30 Bergstrand, O. B: (2016,. 2 kap. 7 SoL). Socialtjänstlagen. Helsingborg: Komlitt. 2 kap. 7 SoL och SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag ( 3). 31 http://www.landstingetsormland.se/pagefiles/4740/riktlinjerna%20130901%20inkl%20bilagor.pdf 32 Statens offentliga utredningar (2015) Trygg och effektiv utskrivning. SOU 2015:20 http://www.regeringen.se/49bbd8/contentassets/0538012e9e164acda95527da785022e4/trygg-och-effektivutskrivning-fran-sluten-vard-utredningen-om-betalningsansvarslagen 33 http://www.landstingetsormland.se/pagefiles/46062/riktlinjer%20trygg%20och%20effektiv%20l%c3%a4nsstrygruppen.p df 34 Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd: Socialstyrelsen.

9 genomförs och är en del i vård och stödsamordningen. Modellen är ett led i arbetet att säkra upp för en trygg och effektiv utskrivning, samt förebygga att personer med psykisk ohälsa behöver slutenvård. 35 Samverkan i länet I Sörmland har samverkan en fast struktur och en gemensam politisk nämnd för närvårdssamarbetet. 36 Närvård i praktiken innebär att alla vårdproducenter samverkar för den enskildas bästa. Samverkan organiseras genom att primärvård, sjukhus och kommunens vård och omsorg, skola och socialtjänst har mötesplatser på olika nivåer. Rehabilitera och Aktivera med gemensamma Resurser (RAR) Samordningsförbundet RAR i Sörmland ska främja samverkan mellan myndigheter och organisationer i länet, som är verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Medlemmar i RAR är kommun, landsting, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. 37 Figur 1. Nämnden för samverkan (NSV). Organisering av samarbete i Sörmland 38 Arbetssätt och metoder I socialstyrelsens förskrifter och allmänna råd anges gällande bestämmelser för socialtjänsten. Vidare har socialstyrelsen publicerat handböcker som är ett komplement till vissa förskrifter, med mer djupgående fakta och information. 39 Socialstyrelsen har utkommit med nationella riktlinjer som ger vägledning i hur verksamhetens resurser bör prioriteras gällande metoder och arbetssätt. År 2011 gav Socialstyrelsen ut Nationella riktlinjer för psykosociala insatser 35 Personlig kommunikation Marcus Lundmark. 2017-04-05 (Landstinget, projektledare VOSS) 36 http://www.landstingetsormland.se/sa-styrs-landstinget/demokrati-politik/halso--ochsjukvardsnamnden/gemensamma-namnder/gemensam-namnd-for-vard-omsorg-och-hjalpmedel/ 37 http://rarsormland.se/om-oss/om.aspx 38 http://www.landstingetsormland.se/extra-ingang/samarbetspartners/narvard/struktur-for-samverkan1/ 39 Socialstyrelsen (2017). Regler och vägledning. Hämtad den 12 augusti 2017 från http://www.socialstyrelsen.se/

10 vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 40. Riktlinjerna omfattar rekommendationer för arbetssätt inom områdena tidiga åtgärder, delaktighet, utbildning, psykologisk behandling, kognitiv/social träning, arbete, boende samt samverkan. För att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning är det viktigt att göra anpassningar utifrån individens behov, skapa förutsättningar för kommunikation och stötta individerna i att finna egna strategier. 41 Kognitiva hjälpmedel är betydelsefullt och kan förskrivas av arbetsterapeut. Välfärdsteknologi innebär digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning. 42 SKL menar att stödet ska anpassas till individens behov, och att digital teknik ska användas när det är möjligt, medan stöd från personal ska ges när det behövs. 43 Ett flertal anpassningar kan nu genomföras med applikationer i mobiltelefoner och Ipads. Visst stöd bör även kunna ges via videokommunikation för de som önskar. Individens behov i centrum (IBIC) IBIC implementeras succesivt inom socialt arbete i Sverige. Implementeringsarbetet av IBIC i Strängnäs kommun har påbörjats inom Socialkontoret vid myndig och bistånd samt verksamhetsområde personer med funktionsnedsättning. Arbetssättet IBIC utgår ifrån individens bästa och tydliggör hur utredningar av behov ska genomföras samt hur den sociala dokumentationen ska utformas. I arbetssättet IBIC är en centraldel att använda modellen ICF (klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). ICF:s modell kan användas som utgångspunkt för hur verksamheten tar reda på och ger förutsättningar för delaktighet. Med utgångspunkt i ICF:s modell kartläggs behov, styrkor och faktorer i omgivningen som kan ge förutsättningar men också hindra individen att vara delaktig och uppleva meningsfullhet. Genom att använda ICF:s modell tydliggörs behovsområden som annars lätt blir osynliga så som kommunikation, att lära sig nya saker, lösa problem och skapa relationer. 44 Figur 2. ICF 40 Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd: Socialstyrelsen. 41 Socialstyrelsen (2015). Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet Ett kunskapsstöd med rekommendationer för chefer, verksamhetsansvariga och personal. 42 Socialstyrelsen (2016). Välfärdsteknologi. Hämtad den 1 maj 2016: http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?ftid=798 43 Personlig kommunikation Maria Gill, SKL 2016-11-07; Sveriges kommuner och Landsting (2016) Välfärdsteknologi som är anpassad och underlättar för brukaren i det vardagliga livet. Hämtad den 22 december 2016 från http://3ubvsp2tnu7c37miew3lbor1.wpengine.netdna-cdn.com/wp-content/uploads/2015/12/maria-gill-skl.pdf; Sveriges kommuner och Landsting. (2017). Hämtad den 22 december 2016 från http://www.kvalitetsregister.se/download/18.7b944fd01540ef79df842028/1461231172946/1a%2bk23%2b11.30%2b%2bp atrik%2bsundstr%c3%b6m.pdf; 44 Sophie Tenser, Projektledare för Individens Behov i Centrum (IBIC) vid Strängnäs kommun, Socialkontoret. (Personlig kommunikation 2017-04-26). Figur 2 är hämtad från Kungsbacka kommun (2014). Riktlinje för social dokumentation inom verkställigheten med Individens behov i centrum, IBIC som modell.

11 Inventering - personer med psykisk funktionsnedsättning Uppsökande verksamhet planeringsunderlag Enligt Socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor som har fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Genom uppsökande verksamhet ska kommunen informera om socialtjänstens verksamhet inom området. I planeringen av kommunens insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar, ska kommunen samverka med landstinget, andra samhällsorgan och organisationer. 45 Kommunen ska fortlöpande följa upp vilka som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och vilka behov av stöd och service de har. 46 Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ska landstinget planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av vård. Landstinget ska i sin planering samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. 47 En god kännedom om målgruppen och dess behov är en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna planera verksamheter och skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden. 48 Kunskap om målgruppens levnadsförhållanden är väsentlig för att kunna göra rätt prioriteringar och avsätta nödvändiga resurser för verksamheten. Denna kunskap kan förvärvas genom återkommande inventeringar. Redan när psykiatrireformen genomfördes år 1995 uppmärksammades vikten av att kommunerna i samverkan med landstinget kartlägger behov hos målgruppen. Kartläggenen ska sedan ligga till grund för verksamhetsplanering. Syftet med psykiatrireformen var att genom ökad delaktighet, bättre vård och socialt stöd förbättra livssituationen för personer med psykisk funktionsnedsättning. 49 Beslut om inventering Beslutet om att genomföra en gemensam inventering mellan kommuner och landsting grundar sig i bedömningen att en gemensam inventering i både socialtjänst och psykiatri ger ett bättre kunskapsunderlag för planering och samverkan. Eftersom inventeringen 2009 genomfördes gemensamt för kommun och landsting bedömdes det att inventeringen 2013 också skulle genomföras gemensamt, på så vis tillvaratogs även möjligheten till uppföljning. Länsstyrgruppen beslutade under våren 2015 att inventeringarna i Sörmland fortsättningsvis ska göras vart 4:e år. Nästa inventering bestämdes till år 2017 och skulle genomföras med hjälp av SKL:s inventeringsverktyg. Att landstinget och samtliga kommuner i Sörmland skulle genomföra inventeringar ingick även i den länsgemensamma handlingsplanen för psykisk hälsa. 50 45 Bergstrand, B. O. (2016, 3 kap 1, 5 kap 8 ). Socialtjänstlagen-2016. Helsingborg: Komlitt. 46 Larsson, M., & Larsson, L. G. (2016, 15 ) Stöd och service till vissa funktionshindrade: LSS 2016.Helsingborg: Komlitt. 47 Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763, 7, 8 ). Hämtad den 15 augusti 2017 från:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/halso--ochsjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ 48 Bergstrand, B. O. (2016, 3 kap 1, 5 kap 8 ). Socialtjänstlagen-2016. Helsingborg: Komlitt. 49 https://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18586/2012-1-34.pdf 50 https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-content/uploads/2017/01/s%c3%b6rmland.pdf

12 Målgrupp Målgruppen för inventeringen är personer med psykiska funktionsnedsättningar, vilket definieras som att han eller hon har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av en psykisk störning. 51 Målgruppen avgränsas till att gälla personer över 18 år bosatta i kommunerna, vilket innebär att asylsökande inte är med i inventeringen. Sammanfattning av tidigare inventeringar och demografi Målgrupp Målgruppen för inventeringarna är personer med långvariga psykiska funktionsnedsättningar, där svårigheterna anses vara en konsekvens av den psykiska funktionsnedsättningen. 52 Målgruppen har avgränsas till att gälla personer över 18 år som är bosatta i respektive kommun, vilket innebär att asylsökande inte var med i inventeringarna. Inventering 1997 År 1997 genomfördes en utvärdering av psykiatrireformen i Sörmland på uppdrag av ett politiskt samrådsorgan mellan länets kommuner och landstinget, kallat Klep-gruppen. Materialet, som avsåg perioden 1994-1997, insamlades och bearbetades 1997 och redovisades 1998 under namnet Utvärdering av psykiatrireformens genomförande i Sörmland- Kommunerna och landstinget i samverkan. Kommunerna, psykiatrin, primärvården, Arbetsförmedlingen och försäkringskassan deltog i varierande grad. I utvärderingen ingick en inventering, som genomfördes mars - april 1997. Inventeringen tydde på att det i Södermanlands norra länsdel fanns 654 personer som tillhörde målgruppen. Definitionen av målgruppen var inte helt entydig. Omkring 50 procent av de identifierade personerna hade någon form av insats från psykiatrin och omkring 40 procent hade någon form av insats från Eskilstuna eller Strängnäs kommun. 53 Inventering 2009 Arbetsgrupp Norra Psykiatri (ANP) beslutade hösten 2008 att genomföra en inventering av målgruppen med psykiska funktionshinder tillsammans med Socialstyrelsen. Denna inventering var en del utvecklingsprojekt som Socialstyrelsen bedrev för att utveckla standardiserade mallar för inventering. Projektet ligger till grund för det inventeringsverktyg som Socialstyrelsen tillhandahåller. 54 I inventeringen identifierades 908 personer med psykiska funktionsnedsättningar i norra länsdelen: 691 personer i Eskilstuna kommun och 217 personer i Strängnäs kommun. Personernas behov och stöd från anhöriga inventerades för följande områden: boende, personlig vård, hemliv, kommunikation, förflyttning, mellanmänskliga relationer, lärande och utbildning, arbete och sysselsättning, ekonomi, samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv samt hälsa. 55 51 Enligt definition Nationell psykiatrisamordning Rapport 2006:5 Vad är psykiskt funktionshinder? 52 Enligt definition Nationell psykiatrisamordning Rapport 2006:5 Vad är psykiskt funktionshinder? 53 Strängnäs och Eskilstuna kommun (2013). Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning. 54 Strängnäs och Eskilstuna kommun (2009; 2013). Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning. 55 Strängnäs och Eskilstuna kommun (2009; 2013). Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning.

13 Resultatet visade att flera av de individer som hade ett behov av insats, hade sina behov tillgodosedda, men resultat visade även att ett stort antal individer saknade insats trots behov eller hade en insats som behövde förändras för att motsvara behoven. Inventeringen visade att en stor del av de identifierade personerna fick stöd av anhöriga för att kompensera för vardagliga svårigheter. Med största sannolikhet skulle behovet av insatser vara större om stödet från anhöriga uteblev. 56 Inventering 2013 I inventering identifierades 195 personer i Strängnäs kommun, 102 kvinnor och 112 män. Liksom år 2009, visade 2013 års inventering att ett flertal individer ansågs ha sina behov tillgodosedda, men att en relativt stor andel saknade insats trots behov eller att pågående insats behövde förändras för att motsvara behoven. Över 30 personer uppgavs ha stöd av anhöriga eller intresseorganisationer för att kompensera för svårigheter att handla mat. Omkring 24 personer fick stöd av anhöriga och intresseorganisationer för städning och tvätt. 57 Av den identifierade målgruppen saknade 15 personer stadigvarande boende. Vilket innebar att 5 personer tillfälligt bodde hos vänner eller släktningar, 1 person var akut hemlös och att 9 personer var placerade utanför kommunen i ett stödboende, men saknade bostad efter vistelsens slut. Av de 195 personerna som identifierades, var det cirka 16-18 familjer där en vuxen i familjen hade en psykisk funktionsnedsättning. 58 Mer än hälften av den identifierade målgruppen hade inte haft arbete eller sysselsättning under det senaste året. För 19 personer (10 %) var det okänt hur arbetssituationen såg ut. Av de 74 personer som hade sysselsättning eller arbete, var det endast 8 personer som hade en anställning på den öppna arbetsmarknaden. Utifrån resultatet på inventeringen gjordes en handlingsplan för år 2013-2014 som beslutade av Arbetsgrupp Norra Psykiatri 2013-10-25. 59 Strängnäs kommun Demografi Vid senaste inventeringen år 2013 hade Strängnäs kommun en befolkning på cirka 33 000. 60 Vid årets inventering hade Strängnäs kommun ökat sin befolkning med ungefär 1500 invånare på fyra år, till cirka 34 600 personer. Befolkningstillväxten har främst sin förklaring i en ökad migration samt inflyttning från andra kommuner. Om drygt fyra år, det vill säga omkring år 2022 beräknas antalet invånare vara omkring 35322-41211 personer. Prognosen är svårbedömd och beror främst på hur bostadsmarknaden kommer utvecklas i Strängnäs. 61 Personer med schizofreniliknande tillstånd utgör en betydande andel inom målgruppen personer med psykiskt funktionsnedsättning. Män insjuknar oftast i schizofreni vid 15 till 25 års ålder och kvinnor vid 25 till 35 års ålder. Andelen personer som har schizofreni i Sverige är cirka 0,35 procent under ett år. 62 I Strängnäs kommun bör det enligt nationell statistik vara 56 Strängnäs och Eskilstuna kommun (2009). Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning. 57 Strängnäs och Eskilstuna kommun (2009). Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning. 58 Strängnäs och Eskilstuna kommun (2009). Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning. 59 Strängnäs och Eskilstuna kommun (2013). Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning. 60 Månadsstat Strängnäs befolkning 2013 sammanställning baserat på uppgifter från SCB. 61 Artaeus, D. (2017). Befolkningsprognos 2017, Strängnäs kommun. Samhällsbyggnadskontoret, Strategienheten, Strängnäs kommun. 62 Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd2011 stöd för styrning och ledning Hämtad den 10 oktober från https://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18217/2011-1-3.pdf

14 cirka 120 personer som har schizofreniliknande tillstånd (befolkning ca 34600) och ca 130 personer år 2022 (befolkning ca 37400) 63 64 2017 års inventering Syfte Syftet med inventeringen är att identifiera de behov som finns hos personer med långvariga psykiska funktionsnedsättningar i Strängnäs kommun. Ambitionen är att få ett relevant planeringsunderlag som kan ligga till grund för kommunens och landstingets fortsatta arbete med verksamhetsplanering och resursfördelning. Inventeringar bör även användas som ett led i att utvärdera om genomförda satsningar haft förväntad effekt. Den kunskap om målgruppens behov som huvudmännen får genom en inventering är en viktig förutsättning för att kommuner och landsting ska kunna använda sina gemensamma resurser på ett effektivt sätt och utveckla samverkansformer på såväl individ- som verksamhetsnivå. Målgrupp Målgruppen är personer med psykiska funktionsnedsättningar, vilket definieras som att personen har väsentliga svårigheter med att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av en psykisk störning. 65 Målgruppen avgränsas till att gälla personer över 18 år bosatta i kommunerna, vilket innebär att asylsökande inte är med i inventeringen. I årets inventering har det tydliggjorts att personer som har insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 66 ska ingå i målgruppen om de har en psykisk funktionsnedsättning enligt ovanstående definition. Metod Länsstyrgruppen gav Arbetsgrupp Norra Psykiatri (ANP) uppdraget att genomföra inventeringen i norra länsdelen. ANP beslutade att göra inventeringen gemensam för Eskilstuna och Strängnäs. Vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna fick i uppdrag att hålla samman arbetet och utsåg en samordnare. Därefter utsågs ca 100 kontaktpersoner som regelbundet fick information via mejl och som hade i uppgift att informera sina kollegor, påminna om enkäten, förmedla frågor etcetera. I Strängnäs har analys och rapportskrivande genomförts av författaren till föreliggande inventering. Deltagare I inventeringen för Strängnäs deltog Strängnäs kommun genom verksamhetsområde för personer med funktionsnedsättning, Individ och familjeomsorgen samt myndighet och bistånd. Verksamheterna är organiserade inom Socialkontoret och tillhör Socialnämnden. Inom landstinget har psykiatriska kliniken deltagit. Habiliteringen skulle ha medverkat men 63 Artaeus, D. (2017). Befolkningsprognos 2017, Strängnäs kommun. Samhällsbyggnadskontoret, Strategienheten, Strängnäs kommun. 64 Wallin, M. (2017, SN 2017:533) Strukturplan verksamhetsområde för personer med funktionsnedsättning. Strängnäs kommun 65 Enligt definition Nationell psykiatrisamordning Rapport 2006:5 Vad är psykiskt funktionshinder? 66 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19930387.htm

15 avbröt sin medverkan på grund av hög arbetsbelastning och lokalflytt. Personligt ombud har svarat för Eskilstuna och Strängnäs gemensamt, varav deras resultat presenteras för sig, se bilaga 1. I bilaga 2 presenteras Strängnäs resultat uppdelat per fråga och utifrån kön (se separat dokument: Bilagor - En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2017). Äldreomsorgen deltog inte i inventeringen, likaså vårdcentralerna. Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och komvux tillfrågades inte att medverka. I och med att äldreomsorgen inte deltagit är det svårt att uttala sig om levnadsförhållandena för äldre med psykisk ohälsa. Mellan år 2013 67 och år 2017 skiljer det sig från i vilken omfattning deltagande verksamheter har medverkat i inventeringen. Jämförelser mellan åren ska därför tolkas med försiktighet. Ett urval har på så vis gjorts av vilka verksamheter som ingått i inventeringen. Inventeringen kan därför inte ses som en totalundersökning, det finns med största sannolikhet fler individer som tillhör målgruppen i Strängnäs. Inventeringen bör ses som en indikation på hur behov motsvarar insatser, gällande målgruppen i Strängnäs. Inkomna kommun Inkomna landsting Borttagna (dubbletter) Inkluderade enkäter Strängnäs 268 39 93 214 Personligt ombud 44 13 31 Figur 3. Fördelningen mellan områdena avseende exkluderade och inkluderade enkäter. Personligt ombud rapporterade gemensamt för Strängnäs och Eskilstuna. Material - Enkät Som frågeformulär användes den webbenkät som SKL tagit fram för inventeringen (se separat dokument: Bilagor - En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2017). Enkäten består av totalt 32 strukturerade frågor med fasta svarsalternativ om personens livssituation. Två av frågorna innefattar boendesituation, tre frågor rör barn och fem frågor rör utbildning samt sysselsättning. Därutöver förekommer frågor om vilka organisationer personen har kontakt med, samordning och samverkan mellan olika myndigheter samt bedömningar av hur väl personens behov motsvarar pågående insatser. Procedur En länk till webbenkäten skickades ut till samtliga kontaktpersoner för vidarebefordran till deras kollegor. Inventeringen utgår ifrån en Case-finding-metodik, vilket innebär att identifiera de personer som tillhör den angivna målgruppen i hela vård- och stödsystemet. Detta innebär att medarbetare hos de deltagande verksamheterna identifierar de individer i målgruppen som de känner till och lämnar uppgifter om dessa personer genom att fylla i ett formulär. Att identifiera de personer i målgruppen som medarbetare känner till är olika svårt på olika arbetsplatser. Landstingets psykiatri och kommunalpsykiatri kan rapportera samtliga 67 Strängnäs kommun, Eskilstuna kommun & Landstinget Sörmland (2013). En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2013, Resultatredovisning med analys Strängnäs kommun.

16 personer som de har kontakt med. Övriga enheter kan enbart rapportera de personer som de minns, då inga enheter registrerar psykisk funktionsnedsättning i sina verksamhetssystem. Det tog cirka 30 minuter att fylla i en enkät för en individ, vissa medarbetare påpekade att enkäten upplevdes som tidskrävande. Det fanns inte inget sätt för den enskilde medarbetaren att kunna säkerställa att den mindes alla personer som tillhörde målgruppen. Det var obligatoriskt att ange personnummer vilket ledde till att öppna verksamheter inte kunde delta i inventeringen. En påbörjad enkät gick inte att spara, ifall medarbetaren behövde lämna inrapporteringen innan enkäten var färdigställd. Inledningsvis rådde det oklarheter om både myndighet och bistånd samt utförare skulle fylla i inventeringen för samma individer. När inventeringen pågått ett par veckor bestämdes det att endast utförarna fortsättningsvis skulle rapportera kring de personer som har en pågående insats. Myndighet och bistånd skulle rapportera för de personer som upplevdes ha behovet men ännu inte hade någon insats. Dubbletthantering I enkäten har en kodad variant av personnummer fyllts i (ÅÅXXDD) för att kunna möjliggöra gallring av dubbletter. Princip för dubbletthanteringen har varit att inkludera den enkät där personens svårigheter skattades högst. Efter dubbletthantering har information om personnummer och namn för medarbetare som fyllt i raderats i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer. 68 Exkluderingskriteriet var att enkäten skulle innehålla minst ett svar på en fråga utöver de rent demografiska (tillexempel könstillhörighet och ålder), det vill säga svar på fråga 6 (boendesituation) och framåt. Urvalsprocessen bland dubbletterna gick till så att antalet Vet ej - och uteblivna (blanka) svar summerades för varje enskild enkät. De identifierade dubbletterna ställdes sedan mot varandra och den enkäten med minst Vet ej / Ej svar inkluderades. Genom detta tillvägagångssätt ansågs det att mest information togs tillvara då enkäten med flest svar blev inkluderad. Resultat Nedan presenteras resultat och analys för Strängnäs inventering. Se separat dokument: Bilagor - En inventering av livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2017 för samtliga resultat redovisat per fråga. Analyserna är genomförda med hjälp av resultatet för Strängnäs samt utifrån datainsamlingen i Excell. Inga statistiska beräkningar har utförts som kan säkerställa att köns- eller åldersskillnader inte beror på slumpen. 68 Socialstyrelsen. (2012). Att inventera behov Inventering av gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Hämtad den 15 augusti 2017 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-1-34

17 Bakrundsdata 2013 2017 Antal 195 (101 kvinnor, 94 män) antal 214 (102 kvinnor, 112 män) Totalt Totalt antal (%) Kvinnor antal (%) Män antal (%) Ålder 18-24 22 46 (40 %) 20 (20 %) 26 (23 %) 25-44 55 80 (37 %) 35 (35 %) 45 (40 %) 45-64 76 77 (36 %) 43 (43 %) 34 (30 %) 65-42 11 (52 %) 4 (4 %) 7 (6 %) Födelseland Sverige 158 187 (87 %) 92 (92 %) 95 (84 %) Annat 5 5 (2 %) 1 (1% ) 4 (2 %) nordiskt land Övriga 10 1 (0,5 %) 0 (0 %) 1 (1 %) Europa Utanför 10 13 (6 %) 4 (4 %) 9 (8 %) Europa Ej känt 12 8 (4 %) 5 (5 %) 3 (3 %) Figur 4. Bakgrundsinformation. Ålder och kön I årets undersökning har 214 personer i åldrarna 18-79 år identifierats, vilket är en ökning med 18 män och 1 kvinna sedan 2013 års inventering. Åldersfördelningen skiljer sig mot 2013 års inventering. Fler yngre personer med psykisk ohälsa har identifierats 2017, med en ökning med 24 personer i åldrarna 18-24 år och en total ökning med 49 personer i åldrarna 18-44 år. Dock identifierades det fler äldre (31 personer mer) med psykisk ohälsa i 2013 års inventering, vilket kan förklaras av att äldreomsorgen inte deltagit i årets inventering. I 2013 års inventering framkom det att det fanns ett stort mörkertal av unga personer, vilket antogs bero på att landstinget inte deltog så aktivt år 2013 samt att en stor andel av personer med ekonomiskt bistånd, som tillhör målgruppen kan ha missats vid inventeringen. Nationalitet I årets undersökning är majoriteten född i Sverige och antalet svenskfödda har ökat med 29 personer sedan 2013. Antal utlandsfödda i övriga Europa som inventerats har minskat med 9 personer sedan 2013 medan antal utlandsfödda utanför Europa har dock ökat med 3 personer sedan 2013. Av inventerade personer som är födda i ett annat land en Sverige är det endast ett fåtal som är kvinnor, oavsett nationalitet.